VAD GÖR VI MED DE NATIONELLA PROVEN?
En studie i vad de nationella proven i svenska för gymnasiet faktiskt
används till på tre organisatoriska nivåer inom Skolsverige
What are we doing with the national tests?
A study in what the national tests in Swedish for upper-secondary
school are actually used for on three organizational levels within the
Swedish school system
JOHAN BJELKE
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Handledare: Håkan Landqvist Svenska SVA412
Examensarbete Examinator: Birgitta Norberg Brorsson Avancerad nivå, 15 hp Termin: VT -21 År: 2021
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation EXAMENSARBETE SVA412 15 HP VT21 2021 SAMMANDRAG
JOHAN BJELKE
Vad gör vi med de nationella proven?
En studie i vad de nationella proven i svenska för gymnasiet faktiskt används till på tre organisatoriska nivåer inom Skolsverige
What are we doing with the national tests?
A study in what the national tests in Swedish for upper-secondary school are actually used for on three organizational levels within the Swedish school system
2021 Antal sidor: 35
De nationella proven är de standardiserade test som ämnar upprätthålla reliabilitet och validitet i bedömning och betygssättning inom svenskämnet på gymnasiet. Förutom att mäta elevers förmågor och kunskap inom valda områden, kopplade till svenskämnets kursplaner, ämnar proven fortbilda lärare i vad som bör mätas inom ämnet och hur detta ska gå till. Genom en enkätundersökning med 51 informanter som arbetat med de nationella proven i svenska på gymnasiet, samt en intervju med en utvecklare på huvudmannanivå och en utvecklare på nationell nivå, ämnar studien ta reda på huruvida de nationella proven i svenska mynnar ut i olika utvecklingsarbeten på tre organisatoriska nivåer – enhetsnivå på gymnasiet, huvudmannanivå och nationell nivå. Studien försöker även undersöka vad informanter på nationell nivå, huvudmannanivå och enhetsnivå tycker om provens användbarhet och effektivitet under normala omständigheter. Studien ämnar också belysa eventuella följdeffekter av att de nationella proven ställts in två år i rad, under rådande COVID-19-pandemi. Resultatet av studien visar att huruvida proven ligger till grund för olika utvecklingsarbeten ute på skolorna varierar. Vad dessa utvecklingsarbeten sedan, om de genomförs, innefattar är vidare ofta rotat i vad skolledning och den enskilde läraren bedömer är viktigt att fokusera på.
Informanterna på nationell nivå, huvudmannanivå och majoriteten av de svarande på enhetsnivå får betraktas som positivt inställda till proven och deras användbarhet för fortbildning och
skolutveckling. Studien visar också att det är för tidigt att dra några konkreta slutsatser om vad följdeffekterna är av att de nationella proven i svenska uteblivit i två år – men att det finns goda anledningar till framtida forskning inom ämnet.
Nyckelord: Betyg och bedömning, COVID-19, De nationella proven i svenska, Gymnasieskolan, Utvecklingsarbeten
Innehållsförteckning
1. Inledning………...1
1.1 Syfte………...2
1.2 Frågeställningar………...2
2. Bakgrund………..3
2.1 Om de nationella provens historia och syfte………..3
2.1.1 Före de nationella proven………...3
2.1.2 De nationella proven idag………...3
2.1.3 De nationella proven i svenska och provens syfte idag………..3
2.1.4 Kritik mot standardiserade tester i allmänhet och de nationella proven i synnerhet………..5
2.2 Om fjärr- och distansundervisning samt de uteblivna proven våren -20 och -21....6
2.3 Hur väntas de nationella proven användas för utvecklingsarbeten idag?...8
3. Metod och material………...10
3.1 Metod………..10
3.2 Informanter och genomförande……….………….10
3.3 Material………....………...11
3.4 Analysmetod……….……..12
3.5 Reliabilitet och validitet………..12
3.6 Etik………...13
4. Resultat……….………15
4.1 Resultat av enkätundersökningen………...15
4.1.1 Informanternas erfarenhet av proven………..15
4.1.2 Informanternas erfarenhet av utvecklingsarbeten kopplade till proven…..17
4.1.3 Informanternas åsikter om huruvida proven gagnar lärare och elever…....20
4.1.4 Informanternas åsikter om tidigare och framtida utvecklingsarbeten…...21
4.2 Intervju med utvecklare på nationell nivå………...23
4.3 Intervju med utvecklare på huvudmannanivå……….………26
5. Diskussion……….28
5.1 Resultatdiskussion………...28
5.2 Metoddiskussion……….31
6. Slutsats och förslag på framtida forskning………...………33
6.1 Slutsats……….………...…33
6.2 Förslag på framtida forskning……….35
Referenser……….36
Bilaga 1 – Enkätundersökningen………..39
Figurförteckning
Figur 1: Andel som genomfört de nationella proven (svenska 1, 2 eller 3) med en elevgrupp på gymnasiet………15 Figur 2: Andelen svarande som rättat de nationella proven (svenska 1, 2 eller 3) på
gymnasiet……….16 Figur 3: Andelen svarande som analyserat resultatet av de nationella proven i svenska (svenska 1, 2 eller 3) på arbetsplatsen……….16 Figur 4: Om hur de svarande upplever tidigare analysarbeten kopplade till de nationella proven (svenska 1, 2 och 3)………..18 Figur 5: Om de svarande deltagit i utvecklingsarbeten kopplat till de nationella proven i svenska på huvudmanna- eller nationell nivå………..19 Figur 6: Hur de svarande upplever att de nationella proven i svenska (svenska 1, 2 eller 3) hjälpt dem i deras arbete som lärare………...20 Figur 7: Hur informanterna upplever att de nationella proven i svenska (svenska 1, 2 eller 3) gagnar eleverna, överlag, i deras lärande………...21 Figur 8: Huruvida de svarande upplever att olika utvecklingsarbeten kopplade till de
1
1. Inledning
Under vårterminen 2020 tvingades Sveriges gymnasieskolor ställa in årets nationella prov, på grund av en pandemisk smitta. Sjukdomen Covid-19 spred sig över landet och
Folkhälsomyndigheten samt Skolverket förlade landets gymnasieutbildningar till distans- och fjärrundervisning för att hindra virusets framfart i samhället. I och med detta ställdes även årets nationella prov in.
Efter att ha undervisat på gymnasiet i snart fem år slogs jag av vad flertalet kollegor sade om de nationella proven – nämligen att det var skönt att slippa dem under pandemin. Det är nog inget nytt i sig att proven ställer stora krav på landets lärare och elever. Detta väckte dock en tanke i mig. Jag började fundera på vad Skolsverige går miste om när proven uteblir, bortom det mest uppenbara – dvs. en standardiserad kunskapsmätning av de elever som inte fick skriva proven.
Den här studien kommer därför att fokusera på hur de nationella proven i svenska normalt används i utvecklingsarbeten på gymnasienivå, huvudmannanivå, nationell nivå och hur detta går till i praktiken. Studien kommer även fokusera på hur tillfrågade personer på dessa nivåer ser på provens användbarhet för eventuella utvecklingsarbeten samt att försöka svara på om proven faktiskt används till det som de ämnas användas för – eller om det finns eventuella diskrepanser mellan idé och praktik.
Något studien också ämnar svara på är vad olika informanter på nationell nivå, huvudmanna- och gymnasial enhetsnivå faktiskt anser om de nationella proven i svenska, överlag. Är det värt den årliga mödan? Vem och vilka gagnas av proven – och i sådant fall hur? Bör proven ersättas av något nytt eller är de effektiva som de är? Kan tillfrågade personer se några följdeffekter av att proven uteblivit två år i rad? På vilket sätt bidrar proven till
skolutveckling, om alls?
1.1 Syfte
Studiens syfte är att ta reda på hur pedagogisk personal på gymnasiet samt tillfrågade personer på nationell nivå och huvudmannanivå använder sig av resultaten av de nationella proven, huruvida de nationella proven i svenska mynnar ut i olika analys- och
2
skolutveckling, hur detta i sådant fall går till i praktiken och om tillfrågade personer ser några följdeffekter av att proven uteblivit två år i rad.
1.2 Frågeställningar
Syftet uppnås genom att följande frågeställningar besvaras:
Hur beskriver tillfrågade personer som arbetar på gymnasiet, på huvudmannanivå och på nationell nivå att utvecklingsarbeten kopplade till de nationella proven i svenska genomförs i praktiken under normala omständigheter?
Hur påverkas arbetet på gymnasiet, på huvudmannanivå och på nationell nivå av de
nationella proven i svenska under normala omständigheter och ser man några effekter av att proven uteblivit två år i rad?
Vad tycker tillfrågade personer på gymnasiet, på huvudmannanivå och på nationell nivå om de nationella proven i svenska som de är utformade idag gällande deras användbarhet och effektivitet?
3
2. Bakgrund
I detta kapitel behandlas de nationella proven i svenska på gymnasiets historia, forskning kring dessa prov och andra standardiserade tester, kritik mot standardiserade tester i allmänhet och de nationella proven i synnerhet som forskare och skoldebattörer lagt fram, en
redogörelse för fjärr- och distansundervisning under COVID-19-pandemin med tillhörande forskning samt hur proven väntas användas i olika utvecklingsarbeten.
2.1 Om de nationella provens historia och syfte
Nedan följer en redogörelse för hur och varför de nationella proven i svenska blev till, och vilket syfte de har idag.
2.1.1 Före de nationella proven
Enligt Lundahl & Folke-Fichtelius (2016, s.243-245) har standardiserade test använts för att mäta måluppfyllelse och för att ge understöd till skolsveriges lärare sedan 1940-talet. Enligt Lundahl & Folke-Fichtelius (2016, s.243-245) övergick man dock till kurs- och ämnesprov för både högstadiet och gymnasiet i och med införandet av den nya läroplanen 1994 – och därmed uppkom samlingstermen nationella proven för dessa olika kursprov. Tidigare kallades proven för centrala prov (Gustafsson & Erickson, 2018).
2.1.2 De nationella proven idag
Som tidigare nämnt är de nationella proven de standardiserade test som infördes först 1994 och ämnar än idag att mäta hur pass väl olika skolor och kommuner lyckas med
måluppfyllelse gällande de olika kursernas kunskapskrav (Lundahl & Folke-Fichtelius, 2016, s.243-245).. Till en början skrev elever i högstadiet och gymnasiet endast prov i svenska, engelska och matematik. Nuförtiden skrivs nationella prov i både NO- och SO-ämnen. Elever i årskurs 3,6, högstadiet och gymnasiet skriver proven. När eleverna skriver proven i
gymnasiet beror på vilket program eleverna läser – eftersom det endast är ett krav att eleverna ska skriva proven i den sista kursen som ingår i programmets originalutbud. Kommuner, skolor och lärare kan dock själva bestämma att fler prov än så bör skrivas – dvs. att elever kan komma skriva prov i Svenska 1 och 2 även om Svenska 3 också ingår i programmets
ordinarie utbud.
2.1.3 De nationella proven i svenska och provens syfte idag
Enligt Mossberg Schüllerqvist (2017, s. 113) skapar en grupp vid Uppsala universitet de nationella proven i svenska för gymnasieskolan. Det är också denna grupp som bedriver den primära forskningen kring proven, tillsammans med en grupp på Örebro universitet som bedriver forskning kring skrivdelen av proven specifikt. Skrivdelen är den fritextdel av proven
4
där eleven vanligtvis förväntas skriva mer utförligt om ett ämne än under andra delar av proven.
Enligt gruppen vid Uppsala universitet som tar fram de nationella proven för svenska i gymnasieskolan innefattar proven följande:
Kursproven i svenska och svenska som andraspråk prövar delar av det centrala innehållet för respektive kurs och genomförs i såväl ungdomsgymnasiet som inom den kommunala vuxenutbildningen…Provet i kurs 1 prövar muntlig framställning, läsförståelse och skriftlig framställning. I kurs 3 prövas skriftlig framställning grundad på läsning samt muntlig framställning. (Uppsala universitet, 2021)
Enligt Lundahl & Folke-Fichtelius (2016, s.243) hade de nationella proven från början två huvudsakliga syften, nämligen att ”stimulera en ämnesdidaktisk utveckling bland lärarna och på skolorna, medan det andra syftet är att ge svar på frågor av nationellt intresse, som kvalitet och likvärdighet i undervisningen.”. Sedan 2011 finns dock ett tredje huvudsyfte med proven, nämligen att ”kontrollera likvärdigheten i lärares bedömningar” (Lundahl & Folke-Fichtelius, 2016, s243). Skolverket (2020b) skriver att ” De nationella proven är ett stöd för att likvärdigt och rättvist göra bedömningar och sätta betyg på en elevs kunskaper.”. Att lärare blir
bedömda, liksom eleverna, är inte något nytt. Astrid Pettersson (2013, s.31) skriver att ”[v]i blir ofta bedömda och det är särskilt i skolan som vi utsätts för ständig bedömning. Det gäller såväl lärare som elev.”
Skolverket (2020b) beskriver också att ”När du sätter betyg ska resultatet på nationella prov särskilt beaktas. Provresultatet har alltså en särskild betydelse vid betygssättningen och det har en större betydelse än andra enskilda underlag.”. Detta sedan Riksdagen
(Utbildningsutskottets betänkande, 2017, s.7) godkänt en lagändring i skollagen som beskriver att ”[v]idare ska elevens resultat på ett nationellt prov särskilt beaktas vid
betygssättning i ett ämne eller en kurs som det ges nationella prov i”. Detta betyder inte att de nationella proven är några examensprov, eller att annat underlag inte ska tas i beaktande när kursbetygen sätts, vilket Skolverket (2020b) också påpekar. Det står dock klart att både Riksdagen och Skolverkets ambition är att provet ska vara en väsentlig del av
betygsunderlaget i de, till exempel, svenskkurser som innehåller ett nationellt prov. Detta ställer självklara krav på analys- och utvecklingsarbetet av proven. Faktum är att analys- och utvecklingsarbeten kopplade till de nationella proven är ett av provens två huvudsakliga syften. Statens Offentliga Utredningar (2016, s.102) beskriver dessa som ”[d]et första är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Det andra är att ge underlag för
5
en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.”.
2.1.4 Kritik mot standardiserade tester i allmänhet och de nationella proven i synnerhet
Runtom i världen kritiseras dock så kallade standardiserade test av en rad anledningar. Harris, Smith & Harris (2011, s. 1-2) kritiserar grunderna till att man förlitar sig på standardiserade test för att utvärdera och mäta kunskap inom skolan och kallar denna rörelse för ”[d]e goda intentionernas tyranni”. Detta eftersom standardiserade test fokuserar på en viss typ av, på förhand prioriterad, kunskap.
Harris, Smith & Harris (2011, s.1-2) hänvisar till att författare som Walter Lippman började kritisera standardiserade test redan under 1920-talet och att en ny våg av kritik kom under 1960-talet från, bl.a., Banesh Hoffman där man ifrågasatte vad standardiserade test egentligen kan säga om elevernas faktiska kunskapsnivåer och förmågor. Kritiken mot standardiserade test är således inte ny. Enligt Mossberg Schüllerqvist (2017, s 114) har forskningen kring proven bedrivits primärt av forskare inom svenska språket, där litteraturaspekten av proven analyserats sparsamt genom åren. Detta är dock något som Mossberg Schüllerqvist (ibid., s.7) hävdar är i linje med hur det ser ut internationellt sett med liknande prov och dess tillhörande analyser.
De nationella proven i Sverige har också fått kritik. Vanligt förekommande kritik gör gällande att provsituationen som sådan näst intill omöjliggör någon vidare analys kring enskilda
elevers förståelse och kunskaper i och med att proven skrivs vid ett specifikt tillfälle – oavsett individens dagsform eller bakgrund. Helena Korp (2006, s.267) beskriver, gällande
differentieringen mellan elevers kunskap och förmågor, att ”[d]ifferentieringen resulterar i social reproduktion just genom det förhållande att elever först segregeras, sedan får olika behandling som framställs som lika, sedan bedöms med samma måttstock…”.
Lind Pantzare, forskare vid Umeå universitet, berättar för Hedman (2019) vid tidskriften Skolvärlden att:
Jag som jobbar med de nationella proven ser med lite förskräckelse på idén att proven ska vara mer examinerande än de är idag. Jag tror inte på den idén, jag har svårt att se att det är mer rättvist att ett enda tillfälle ska avgöra vad man får för betyg i slutändan. Det finns många kända faktorer som dagsform och hur man presterar under press som påverkar enskilda elevers resultat.(Hedman, 2019).
6
En annan sida av debatten lyfts av Skolverket (2020c) som publicerade en artikel i oktober 2020 där myndigheten belyser forskning som stöder värdet i, så kallade, ”bra” summativa prov. Forskningen (Skolverket, 2020c) hävdar att detta främjar elevers lärande.
Pedagogikprofessorn Tengberg, också intervjuad av Hedman (2019), berättar vidare: ” Läsproven i svenska kan inte tillförlitligt skilja på elever i olika betygssteg”. Tengberg beskriver att ett problem med proven är att svårighetsgraden skiljer från år till år. Ett annat att proven inte alltid är perfekt förankrade i målsättningar som återfinns i svenska läroplaner, utan istället i internationella test – så som PISA.
Vidare angående analysarbetet av de nationella proven skriver Gustafsson & Erickson (2018, s.14) att ” [s]ammanfattningsvis måste vi konstatera att det nationella provsystemet inte bidragit med adekvata underlag för uppföljning och utvärdering på lokal och nationell nivå därför att proven inte uppfyller de grundläggande kraven för detta syfte.” Författarna beskriver att ett av provens syften skulle vara att agera underlag för analys- och
utvecklingsarbete på olika nivåer inom skolsystemet, men att detta misslyckats då proven ”inte uppfyller kravet på jämförbarhet över tid”. Denna ståndpunkt uppmärksammades även av Riksdagen (Utbildningsutskottets betänkande, 2017, s.9) och var en del av den proposition som ämnade förtydliga de nationella provens syfte ”Det har i flera sammanhang framhållits att de nationella provens utformning gör dem bristfälliga som verktyg för uppföljning på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå samt för trendmätning av resultat över tid.”.
2.2 Om fjärr- och distansundervisning samt de uteblivna proven våren -20 och -21
Våren 2020 lämnade Regeringen (2020) in en proposition som, i mångt och mycket, ämnade rusta de svenska skolorna för en utbredd distans- och fjärrundervisning. Detta efter att man två dagar tidigare hållit en presskonferens där man rekommenderade landets gymnasieskolor och olika vuxenutbildningar att övergå till distans- och fjärrundervisning på grund av den rådande COVID-19-pandemin. Under vårterminen satt lärare antingen i ett klassrum, eller i hemmet, och undervisade eleverna. Var läraren satt berodde på lokala omständigheter och riktlinjer. Vi som undervisade på gymnasiet under denna tid fick möta många nya utmaningar när kurserna ställdes om från när- till fjärrundervisning.
Fjärrundervisning, precis som distansundervisning, innebär i praktiken att lärare och elever inte sitter i samma lokal och har lektion – vilket är fallet under närundervisning. Den stora skillnaden mellan fjärrundervisning och distansundervisning är att fjärrundervisning i
7
praktiken innebär att lärare och elever sitter uppkopplade mot varandra och har lektioner som vanligt, dock inte från samma plats. Skolverket (2020a) beskriver skillnaden som att
distansundervisning innebär att eleverna och lärarna ”kan vara åtskilda i både tid och rum”. I praktiken kan detta arbetssätt innebära att man inte har lektion vid specifika tider, eller ens i grupp, utan att man då anammar en mer handledningsbaserad undervisningsmodell.
Ytterligare en konsekvens av pandemin var att Skolverket (2020a) valde att ställa in de nationella proven på gymnasiet. Bakgrunden till beslutet var att lärare och övrig skolpersonal var hårt belastade med att hitta lösningar till att bedriva undervisning, vilket försvårades av elev- och personalbortfall. En studie som behandlat gymnasielärare i svenskas åsikter om undervisning under pandemin är Fröberg Lahti (2020). Fröberg Lahti (2020, s.34) kom fram till att ”En slutsats är att distansundervisning tycks vara en undervisningsform som begränsar möjligheterna till individanpassning och social gemenskap. En ytterligare slutsats som kan dras är att svensklärarna i studien gör sitt bästa för att bedriva svenskundervisning på distans under de omständigheter som råder.”. Denna situation ledde, enligt Skolverket (2020a), till att de nationella proven inte kunde uppfylla sitt syfte som betygsstödjande underlag. Själva genomförandet skulle också bli problematiskt med tanke på pandemins natur. Lärare uppmanades istället att hitta andra underlag för bedömning och betygssättning.
Skolinspektionen (2020) gjorde en studie i hur distans- och fjärrundervisning fungerat på gymnasiet under 2020, där man tillfrågade rektorer och elever på totalt 225 gymnasieskolor i landet om hur man upplever att undervisningen samt elevernas lärande påverkats:
Det har funnits utmaningar för lärare att klara allsidig betygssättning. Lärare har pekat på att underlag inte funnits för att bedöma elever i alla moment. Det finns exempel på särskilda svårigheter när elever bedöms ligga mellan två betygssteg. Dessa utmaningar var mindre framträdande i slutet av perioden med distansundervisning. (Skolinspektionen, 2020, s.4) Skolinspektionen (2020, s.4) klargör också att elevernas mående påverkats negativt av fjärr- och distansundervisningen och drar slutsatsen att ”[e]n stor saknad finns bland eleverna efter social gemenskap och detta har varit det mest svåra området att klara digitalt.”.
Folkhälsomyndighetens (2021) studie i barn och ungdomars hälsa under pandemin klargjorde även den att barn och ungdomars hälsa kom att påverkas negativt av att inte få
närundervisning. Studien visade också att hur pass negativt fjärr- och distansstudierna påverkat barn och ungdomar beror på olika faktorer, så som socioekonomisk bakgrund och möjlighet till hjälp med studierna i hemmet: ”Skolan är en viktig skyddsfaktor för barn som
8
lever i utsatthet. Förändringar i barns skolgång har inneburit stora utmaningar för många barn. Det har bland annat lett till stress över studier, känslor av kontrollförlust och minskade sociala relationer.” (Folkhälsomyndigheten, 2021, s.22). Med en problematisk undervisningssituation, en allmänfarlig smitta ute i samhället, sämre mående hos ungdomarna och utan de nationella proven som vanligtvis stödjer betyg och bedömning sattes alltså betygen för läsåret 2020.
Under vårterminen 2021 öppnades gymnasieskolorna för närundervisning igen.
Huvudmännen fick dock mandat att bedriva viss distans- och fjärrundervisning ifall detta skulle behövas, på grund av smittskydsskäl. En anledning till att gymnasieskolorna skulle bedriva mer närundervisning, trots att pandemin inte var över, var Folkhälsomyndighetens vetenskapliga studie om barn och ungdomars hälsa under pandemin. Folkhälsomyndigheten (2021, s.25) beskriver att ” [n]ärundervisning är den bästa formen av undervisning och målet är att alla skolformer ska bedriva så mycket närundervisning som möjligt. En avvägning mellan effekter av smittskyddsåtgärder och konsekvenser av fjärr-och distansundervisning på barns utbildning och hälsa behöver hela tiden göras.”. Trots att landets gymnasieskolor återgick till mer utbredd närundervisning ställdes de nationella proven in, för andra året i rad, och återigen blev lärare utan det underlag de nationella proven i svenska vanligtvis ger i bedömning och betygsättning.
2.3 Hur väntas de nationella proven användas för utvecklingsarbeten idag?
Enligt Lundahl & Folke-Fichtelius (2016, s.245) är tanken att Skolverket är den myndighet som själva ska analysera och utvärdera de olika provens resultat på nationell nivå. Detta för att kunna se om de riktlinjer och styrdokument som förväntas efterföljas faktiskt efterföljs. Skolverket blir alltså, i denna studie, betraktad som den högsta instans som på nationell nivå väntas utvärdera och arbeta med provens resultat. Även om Regeringen, Skolinspektionen, provkonstruktörerna och andra instanser kan tänkas kopplas in vid olika ärenden så är det att betrakta Skolverket som huvudsakligt ansvarig för utvärdering och utvecklingsarbete av proven då de faktiskt äger proven.
På lokal nivå är tanken att proven ska ge understöd i betygssättning för lärare och vara en slags måttstock när det kommer till olika måluppfyllelser av kunskapskrav (Skolverket, 2020b). Borgström (2012, s. 3) skriver att ”[p]rovens uppgift är att stödja lärarens betygssättning och de är således inga examensprov. Hur stor vikt ett provresultat på
individnivå ska ges vid betygssättning är upp till läraren att avgöra”. Det är tydligt att ett syfte med proven delvis är att de ska synliggöra både brister och styrkor hos kommuner, skolor och
9
lärare när det kommer till validitet och reliabilitet i undervisning och bedömning och agera fortbildande för dessa instanser.
Skolverket (2020b) rekommenderar sambedömning av de nationella proven, även om detta inte är ett krav, och publicerade (Skolverket, 2013) ett underlag för hur detta ska kunna gå till i praktiken. Tengberg & Skar (2016, s.15) gjorde en studie i hur pass väl olika bedömare av de nationella proven i svenska på högstadiet överensstämmer med varandras och nådde slutsatsen att ”[u]töver alternativet att helt utesluta uppgifter som kräver subjektiv bedömning är utbudet av kvalitetssäkrande metoder strängt taget begränsat till två huvudkategorier: bedömarträning och multipla bedömare.”.
Lundahl (2015, s. 167) skriver:
Jag menar att det nog snarare krävs mer analyser av vem som har behov av vilken information och till vad. Utöver det behöver effekterna av såväl framtagandet av elev- och skolresultat och användningen av denna information utvärderas. Det finnsen inbyggd tendens i
resultatstyrningen av skolan, nämligen att mer och mer information tillkommer, utan sovring och utsortering. (Lundahl, 2015, s. 167)
Som Lundahl (2015, s. 167) beskriver är det inte alltid helt klart vad information, som till exempel resultat och utvärderingar av de nationella proven i svenska, används till inom skolans olika led. Det är där denna studie tar vid.
10
3. Metod och material
I detta kapitel behandlas, motiveras och förtydligas denna studies metod och materialinsamling.
3.1 Metod
Eftersom denna studie ämnar ta reda på vad olika personer som arbetar med de nationella proven i svenska på gymnasiet anser valdes två metoder för materialinsamling, med stöd i Denscbome, (2013, s.183-268): En enkätundersökning som får betraktas som kvantitativ, dock med kvalitativa aspekter, för pedagogisk personal inom gymnasieskolan som arbetat med proven. Två intervjuer, en med en person på nationell nivå med insyn i provens utveckling och en med en utvecklare på huvudmannanivå, genomfördes också.
Frågorna i enkäten rörde informanternas olika arbetsuppgifter och erfarenheter av proven, åsikter om proven som sådana och arbete med olika utvecklingsarbeten kopplade till dem. Enkäten har som tidigare nämnt en kvantitativ aspekt, med Likert-skalor, för frågor som rör informanternas yrkesbakgrund och faktiska erfarenhet av att arbeta med de nationella proven i svenska på gymnasiet. Den har även en kvalitativ aspekt där informanterna svarade med fritext gällande deras upplevelser och åsikter av att arbeta med proven – med tillhörande analyser och utvecklingsarbeten kopplade till dessa.
Frågorna i intervjuerna rörde informanternas faktiska arbete med proven, olika analys- och utvecklingsarbeten kopplade till dem, vad proven kan användas till i skolans olika led, vad man ser att proven bidrar med och vad de kritiseras för, hur forskning influerar deras arbeten med proven, huruvida de ser några följdeffekter av att proven uteblivit två år i rad och vad de önskar av proven i framtiden.
3.2 Informanter och genomförande av undersökningen
För att få en uppfattning om hur pedagogisk personal arbetar med olika utvecklingsarbeten kopplade till de nationella proven i svenska på gymnasiet skickades en enkätundersökning (bilaga 1) med informationsbrev ut till 16 olika gymnasieskolor i sex kommuner i
Mellansverige. Valet av kommuner och skolor var baserat på ett bekvämlighetsurval där samtliga skolor och kommuner är närliggande varandra rent geografiskt. Dessa är även skolor som jag själv känner till sedan tidigare. Att det blev just 16 gymnasieskolor i sex kommuner som deltog i undersökningen beror på att det var först efter att alla dessa deltagit som jag bedömde att jag fått in tillräckligt många svar.
11
Tre av dessa gymnasieskolor är friskolor och resten kommunala. För att upprätthålla krav på reliabilitet och validitet gick enkäterna först ut till ett ämnesnätverk för svenska i en av kommunerna. Enkäten (bilaga 1), med tillhörande informationsbrev, skickades sedan till rektorer och förstelärare på friskolorna och de kommunala skolorna i övriga kommuner – som i sin tur fördelade materialet till lämpliga informanter på enheterna. I det här fallet innebar det pedagogisk personal som arbetat med de nationella proven i svenska på gymnasiet.
Informanten på huvudmannanivå är en person som jag fick tips om av en kollega och som har en position inom sin kommun som jag bedömde som lämplig för att svara på frågorna, då han arbetar med utveckling av hans kommuns gymnasieskolor. Vi har ingen privat relation och informationen informanten delgav bedöms inte vara påverkad av omständigheter som skulle göra informationen mindre tillförlitlig. Intervjun genomfördes genom en mejlkonversation på grund av rådande pandemi och tidsbrist. Även om det är möjligt att svaren skulle varit
utförligare vid ett fysiskt möte eller ett videosamtal så gav informanten en tillräcklig redogörelse för hur arbetet med de nationella proven fungerar på huvudmannanivå i hans kommun.
Informanten på nationell nivå är erkänt sakkunnig gällande de nationella proven och får betraktas som en offentlig person. Vi har inte heller någon privat relation. Jag kontaktade henne via hennes hemsida och efter att ha informerat henne om studiens syfte, innehåll och övrig information gällande hennes deltagande tackade hon ja till att delta. Efter detta genomförde vi en timmeslång videointervju i ett videosamtalsverktyg. Detta möte spelades även in, enligt överenskommelse med informanten.
3.3 Material
Det insamlade materialet består av, som tidigare nämnt, två intervjuer som genomfördes för att få kunskap om hur proven används för olika utvecklingsarbeten på nationell nivå och huvudmannanivå. Materialet från videointervjun med informanten på nationell nivå är 62 minuter långt. Svaren som inkom från e-postintervjun med informanten på huvudmannanivå var på två A4-sidor.
Från enkätundersökningen (bilaga 1) som riktade sig till all pedagogisk personal som arbetat med de nationella proven i svenska på gymnasiet fick jag in svar från 40 lärare, 3
lärarstudenter, en ämnesansvarig, två resurspedagoger, en provvakt och en specialpedagog. Tre informanter uppgav inte i vilken kapacitet de arbetat med proven. 36 av de svarande
12
identifierar sig som kvinnor och 15 som män. Ingen av de svarande valde alternativet annat som också fanns att tillgå. Samtliga är mellan 20 och 65+, där merparten befinner sig i kategorierna 30–39 och 40–49. Ingen av de svarande är således under 20 år.
Det första insamlade materialet som kommer redovisas och diskuteras är
enkätundersökningen. Videointervjun med informanten på nationell nivå har transkriberats och svaren har anpassats till skriftspråkets konventioner för läsbarhetens skull. Här har dock delar av intervjun utelämnats – som när vi vidrör ämnen som inte har med denna studie att göra och när vi diskuterar personens anonymisering. E-postintervjun, med personen på huvudmannanivå, återges fullständigt och ordagrant vid citering.
3.4 Analysmetod
Den analysmetod jag använde mig av för enkätundersökningen var att, utifrån informanternas svar, hitta kärnpunkter och tendenser att belysa i resultatdelen. Detta gjorde jag genom att först ta del av statistiken som det digitala formulärverktyg jag använt mig av automatiskt genererar för frågor med ett eller fler val. Sedan klippte jag ut alla fritextsvar och letade efter återkommande svar och tendenser. Datan redovisas i olika underavsnitt, som är kategoriserade efter ämne för läsbarhetens skull. Även det som får betraktas som i sammanhanget avvikande svar tas upp i redovisningen, för att resultatredovisningen ska motsvara den bredd av svar som inkommit.
Angående de två intervjuerna som genomförts redovisar jag även där en rad kärnpunkter i informanternas svar och återger det som bedöms relevant för studien. Citat från
videointervjun med informanten på nationell nivå har transkriberats och anpassats till skriftspråkets konventioner för läsbarhetens skull.
Svaren från enkätundersökningen och intervjuerna diskuteras även i relation till varandra, studiens frågeställningar och tidigare forskning. Efter att jag redovisat mina slutsatser presenterar jag mina förslag på framtida forskning inom ämnet.
3.5 Reliabilitet och validitet
Angående studiens reliabilitet och validitet vill jag först lyfta fram att valet av skolor, och i förlängningen informanter, som deltagit i enkätundersökningen gjordes genom att jag först fick möjlighet att skicka ut enkätundersökningen till ett ämnesnätverk i svenska inom en mellansvensk kommun. Detta efter att jag kontaktat denna kommuns ämnesmentor i svenska. Ämnesnätverket är ett stängt nätverk där enbart personer som arbetar med svenskämnet på gymnasiet i denna kommun får vara med i. Detta skapade goda förutsättningar för en hög
13
validitet. Reliabiliteten och generaliserbarheten borde rimligtvis vara relativt hög, eftersom det rör sig om en grupp yrkesprofessionella, även om lokala faktorer skulle kunna medföra att svaren skulle se annorlunda ut om undersökningen genomfördes i en annan del av landet.
Efter att ha fått in ungefär hälften av det önskade antalet svar kontaktade jag rektorer och förstelärare vid tre stora friskolor i Mellansverige, samt de största kommunala
gymnasieskolorna i fem andra kommuner i Mellansverige. Dessa rektorer och förstelärare fördelade sedan mitt informationsbrev och själva undersökningen till personal som arbetade med svenskämnet på skolorna. För validitetens skull kändes det viktigt att enkäterna fördelades via ett stängt ämnesnätverk, sedan via rektorer och förstelärare så att enbart pedagogisk personal med erfarenhet av att arbeta med de nationella proven i svenska på gymnasiet deltog i undersökningen.
Informanten på huvudmannanivå är en person som har en position inom sin kommun som jag bedömde som lämplig för att svara på frågorna, då han arbetar med utveckling av hans
kommuns gymnasieskolor. Informanten får anses som trovärdig då hans befattning innebär att han har insyn i vilka analys- och utvecklingsarbeten gymnasieskolorna i hans kommun arbetar med. Det är dock viktigt att påpeka, gällande studiens reliabilitet och generaliseringsbarhet, att informanten endast svarar för hur arbetet ser ut i hans kommun. Huruvida de nationella proven i svenska på gymnasiet används i utvecklingsarbeten på huvudmannanivå i andra kommuner, i andra delar av landet, låter jag vara osagt.
Informanten på nationell nivå är, som tidigare nämnt, erkänt sakkunnig gällande de nationella proven för gymnasieskolan och har en insyn i de nationella proven i svenskas konstruktion som gör att jag bedömer hennes svar som reliabla och att generaliserbarheten är hög. Då hon befinner sig på nationell nivå borde inte sådant som geografisk position och lokala faktorer ha någon större inverkan på svaren hon ger i intervjun.
3.6 Etik
Samtliga informanter i enkätundersökningen (bilaga 1) och intervjuerna (bilaga 2) har
anonymiserats enligt Vetenskapsrådets (2017) principer gällande god forskningssed och etik. Vetenskapsrådet sammanfattar själva dessa principer på följande sätt:
1) Du ska tala sanning om din forskning.
2) Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier. 3) Du ska öppet redovisa metoder och resultat.
14
4) Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar. 5) Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra.
6) Du ska hålla god ordning i din forskning, bland annat genom dokumentation och arkivering. 7) Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö. 8) Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning. (Vetenskapsrådet, 2017, s.8) Alla enkätundersöknings- och intervjudeltagare fick ta del av studiens syfte och
frågeställningar på förhand och att de kunde hoppa över enskilda frågor eller avsluta sitt deltagande på eget bevåg. Denna studie kommer göras tillgänglig för samtliga informanter efter att den publicerats, och länken till den kommer även att skickas ut till de skolor och det ämnesnätverk som deltagit i studien.
Informanten på nationell nivå är att betrakta som en offentlig person med hög ställning inom det svenska skolväsendet och, med stöd i Denscombe (2013, s.195), kommer därför att benämnas under en relativt strikt anonymisering. Detta för att personen i fråga skulle känna sig bekväm att tänka och tala fritt i relation till frågorna jag ställde. Endast personens kön, att personen jobbar med utveckling av de nationella proven för gymnasiet och ungefärliga yrkesposition omnämns i studien.
Informanten på huvudmannanivå har en position i sin kommun som är att betrakta som
relativt ovanlig och, med stöd i Denscombe (2013, s.195), kommer därför endast hans kön, att han arbetar i en kommun i Mellansverige och att han arbetar med utveckling av
15
4. Resultat
I detta kapitel redovisas resultaten av en enkätundersökning som besvarats av pedagogisk personal på gymnasieskolan. Resultatet av två intervjuer, med personer som arbetar på nationell nivå och huvudmannanivå, redovisas också i denna del av studien.
4.1 Resultat av enkätundersökningen
Nedan följer en resultatredovisning av enkätundersökningen som pedagogisk personal på gymnasieskolan deltagit i.
4.1.1 Informanternas erfarenhet av proven
I detta avsnitt redovisas svaren på frågorna som rör informanternas faktiska erfarenhet av att arbeta med de nationella proven i svenska på gymnasiet.
Figur 1: Andel som genomfört de nationella proven (svenska 1, 2 eller 3) med en elevgrupp
på gymnasiet
På frågan om dessa individer någon gång genomfört de nationella proven i svenska med en elevgrupp på gymnasiet svarade 49 ja och två nej. Att det finns två svarande som då har ringa erfarenhet av proven kommer tas i beaktande när svaren analyseras och diskuteras.
På frågan om vilka yrkesroller de svarande haft när de arbetat med proven framkom det att det, som väntat, är många olika roller som är involverade i genomförandet och arbetet med de nationella proven i svenska ute på skolorna. Majoriteten av informanter, 40, är svensklärare men övriga är specialpedagoger, resurspedagoger, provvakter, ämnesmentorer,
VFU-studenter, sambedömare, vikarier och legitimerade lärare som inte nödvändigtvis undervisar svenska.
16
Figur 2: Andelen svarande som rättat de nationella proven (svenska 1, 2 eller 3) på
gymnasiet
På frågan om de svarande någon gång rättat de nationella proven i svenska så svarade 45 ja och 6 nej. Detta betyder att det finns en diskrepans mellan hur många som varit med och genomfört proven (Figur 1) och hur många som varit med och rättat dem (Figur 2). Fler av de svarande har varit med och genomfört provet än rättat dem. Detta är dock väntat då
provvakter, vikarier, resurspedagoger och VFU-studenter inte nödvändigtvis är med och rättar proven, även då de kan vara med vid själva genomförandet.
Figur 3: Andelen svarande som analyserat resultatet av de nationella proven i svenska
(svenska 1, 2 eller 3) på arbetsplatsen.
Majoriteten, 28, av de svarande har varit med och analyserat resultaten av de nationella proven i svenska på sin arbetsplats. Det är dock inte en stark majoritet då 20 svarat att de inte gjort detta och tre att de kanske gjort det. Definitionen av en analys är i det här fallet
17
analyserat proven eller inte. Det är också möjligt att dessa tre informanter bedömt att de inte har fullständig insyn i vad som blir resultatet av allt material, och därav helt enkelt öppnar för att de indirekt varit med i något slags utvecklingsarbete som de inte vet om.
4.1.2 Informanternas erfarenhet av utvecklingsarbeten kopplade till proven
I detta avsnitt redovisas informanternas svar på frågorna som rör deras erfarenhet av utvecklingsarbeten kopplade till de nationella proven i svenska på gymnasiet.
När det kommer till det tänkta syftet med tidigare analysarbeten, kopplade till de nationella proven i svenska, återfinns några tendenser i informanternas svar. Den första är att det framstår som relativt vanligt att undervisande lärare analyserar resultaten och jämför dessa med uppgifts- och kursbetyg. Någon speciell modell för detta återfinns inte i svaren, utan det verkar primärt handla om att få ökad reliabilitet i bedömningen. Den andra tendensen är att rektorer, arbetslag och enskilda lärare identifierar egna syften med att analysera proven utifrån vad som bedöms som viktigt på den enskilda arbetsplatsen. En tredje tendens är att proven, med tillhörande resultat, ligger till grund för analysarbeten som fokuserar på hur betyg på skolan ser ut över tid och i jämförelse med andra skolor i landet
En svarande skriver att ”Processen gick ungefär ut på att jag gjorde uppställningar av resultaten, och sedan blickade tillbaka på det gångna läsåret och funderade över om jag följt min planering och uppnått de mål jag själv ställt upp för min undervisning”. Här är syftet med analysen att den enskilde läraren skapar ökad reliabilitet i sin bedömning genom att jämföra med resultaten av de nationella proven, men också att göra någon slags avstämning där
läraren tittar närmre på om gruppen nått dit hen hoppades att de skulle nå under läsårets gång.
En annan svarande skriver att ”Analys har skett i samband med samrättning och
sammanställning av resultaten. Syftet har varit likvärdig bedömning oavsett vem som rättat, varför proven alltid varit avidentifierade. Det har gått till så att man rättat sin "hög" med delprov och sedan under ämneskonferens gått igenom och jämfört prov som fått samma betyg”. Här är således syftet att få ökad reliabilitet genom en likvärdig bedömning på enhetsnivån. Detta är något återkommande i svaren.
En resurspedagog svarade, angående ett specifikt analysarbete, att ”Syftet med detta var att lyfta fram samsyn, samt bena ut elevens funktionsvariation och hur den påverkar resultatet och huruvida undantagsbestämmelsen skulle kunna tillämpas i den slutliga bedömningen för kursen”. Här användes alltså provresultaten och medföljande bedömningsstöd för att tolka
18
något vidare – nämligen hur undantagsbestämmelser kopplade till funktionsvariationer kan användas för, och inverka på kursbetygen.
Y-axeln: Antal svar. X-axeln: Likert-skala från ”inte märkvärt” till ”väldigt mycket”.
Figur 4: Om hur de svarande upplever tidigare analysarbeten kopplade till de nationella
proven (svenska 1, 2 och 3).
Av 30 svarande, som varit med och analyserat resultaten av de nationella proven i svenska ute på arbetsplatserna, upplever en majoritet att det gagnat dem som lärare. Sex informanter valde femman och lika många valde sexan på Likert-skalan. Fyra valde sjuan, det högsta
alternativet. Något som bör noteras är dock att det neutrala alternativet, fyran på skalan, var det alternativ som flest svarande valde. Endast fyra personer, två som valde alternativ två och två som valde alternativ tre skalan, bedömer att de inte gagnats av analyserna.
Angående informanternas kunskap om deras tidigare analysarbeten, kopplat till de nationella proven i svenska, använts i utvecklingsarbeten på huvudmannanivå svarade en klar majoritet, 15 av 26 svarande, att de inte vet om resultaten av enheternas analysarbeten använts i
utvecklingsarbeten på huvudmannanivå. En svarande skriver att ”Nej, vi har aldrig fått någon återkoppling eller kommentar på resultaten från någon nivå - varken skolans ledning eller övergripande.”. Detta kan vara en möjlig förklaring till varför så pass många svarande inte vet om deras analyser använts på huvudmannanivå eller inte – bristen på återkoppling. Endast två svarade att de med säkerhet vet att materialet använts på huvudmannanivå. Sju personer svarade nej på frågan, vilket indikerar att man med säkerhet vet att materialet inte använts för vidare analys- eller utvecklingsarbeten på huvudmannanivå. En person svarade att ”Så vitt jag vet har resultaten främst analyserats utifrån den egna skolenheten”.
19
Figur 5: Om de svarande deltagit i utvecklingsarbeten kopplat till de nationella proven i
svenska på huvudmanna- eller nationell nivå.
En klar majoritet av de svarande, 42 av de 48 svarande, uppgav att de inte deltagit i något utvecklingsarbete kopplat till de nationella proven i svenska på huvudmanna- eller nationell nivå. Endast sex svarande svarade ja på frågan och tre valde att avstå från att svara på frågan.
De informanter som deltagit i någon form av analysarbete på huvudmannanivå och nationell nivå belyser att det kan finnas olika syften med dessa utvecklingsarbeten. En svarande skriver att ”Jag har deltagit i diskussioner på huvudmannanivå tidigare. Mest förklarat och berättat hur arbetet går till och hur resultat kan förstås”. Det har alltså funnits ett forum i den här personens kommun för att diskutera proven med tillhörande resultat på huvudmannanivå.
En annan svarade att personen deltagit vid diskussioner om proven i Uppsala. Detta kan tolkas på två sätt. Antingen har personen arbetat på en gymnasieskola i Uppsala, eller så har
personen varit del av ett forum där nationella provenheten i Uppsala bjudit in lärare för att diskutera proven.
En svarande skriver att personen varit referens och utprovat kommande prov med sina klasser. Här har vi alltså ett utvecklingsarbete kopplat till nationell nivå. Det hade varit önskvärt med en tydligare redogörelse för hur läraren gav feedback till nationella provenheten och vad den i sådant fall bestod av, men svaret i sig indikerar att nationella provenheten faktiskt testar prov och samlar in lärares åsikter om proven innan de släpps för allmänheten.
En svarande skriver att ”För Skolinspektionens räkning ombedömer jag redan bedömda priv. Min bedömning jämförs sedan med ordinarie lärares”. Ordet ”priv” ska givetvis vara prov. Detta visar på att det finns personer i någon av de kommuner som deltagit i den här
20
undersökningen som arbetar som professionella rättare i den meningen att de rättar redan rättade prov, och jämför med de ordinarie lärarnas bedömningar av de nationella proven. Detta är således ett exempel på ett analys- och utvecklingsarbete som sammanlänkar nationell nivå och enhetsnivå.
4.1.3 Informanternas åsikter om huruvida proven gagnar lärare och elever
I detta avsnitt redovisas informanternas svar om huruvida de nationella proven i svenska på gymnasiets gagnar elever och lärare.
Y-axeln: Antal svar. X-axeln: Likert-skala från ”väldigt lite” till ”väldigt mycket”.
Figur 6: Hur de svarande upplever att de nationella proven i svenska (svenska 1, 2 eller 3)
hjälpt dem i deras arbete som lärare
En klar majoritet, 32 av de 50 som svarade på frågan, anser att proven hjälper dem i deras arbete som lärare. På den sjuskaliga Likert-skalan är det mest valda alternativet en femma med 15 röster, följt av en sexa med 13 röster. En knapp femtedel av de svarande valde det neutrala alternativet fyra och endast åtta svarande valde något av alternativen 1-3 som går från väldigt lite och mot det neutralt inställda. En person svarade blankt på frågan.
21
Y-axeln: Antal svar. X-axeln: Likert-skala från ”väldigt lite” till ”väldigt mycket”.
Figur 7: Hur informanterna upplever att de nationella proven i svenska (svenska 1, 2 eller 3) gagnar eleverna, överlag, i deras lärande.
Det finns en liten diskrepans mellan svaren tillhörande fråga 13 och fråga 14, där skillnaden är att fler är negativt inställda till huruvida de nationella proven i svenska gagnar eleverna i deras lärande än vad de gagnar lärarna i deras arbete. Även här är majoriteten positivt inställda, men med mindre marginal. Av 49 svarande så var 11 informanter neutrala och 18 deltagande valde ett av alternativen som går mot det negativt inställda – dvs. att proven gagnar eleverna ganska lite, till väldigt lite, i deras lärande. 20 svarande valde dock alternativen 5-7 på skalan som indikerar att de bedömer att elevernas lärande gagnas av proven. En slutsats blir därför att det finns en betydligt större övertygelse hos
informantgruppen, sammantaget, att de nationella proven i svenska gagnar lärarna i deras arbete än vad det gagnar eleverna i deras lärande.
4.1.4 Informanternas åsikter om tidigare och framtida utvecklingsarbeten
I detta avsnitt redovisas informanternas åsikter om tidigare utvecklingsarbeten, kopplade till de nationella proven i svenska på gymnasiet, samt informanternas önskningar om vad framtida utvecklingsarbeten ska innehålla.
22
Figur 8: Huruvida de svarande upplever att olika utvecklingsarbeten kopplade till de
nationella proven, på deras arbetsplatser, är tillräckliga och gagnar verksamheten
18 av 51 informanter svarade att de inte vet om olika utvecklingsarbeten kopplade till de nationella proven på deras arbetsplatser är tillräckliga och gagnar verksamheten. Detta är således det svarsalternativ som flest valde. 16 informanter svarade att de inte har några utvecklingsarbeten kopplade till de nationella proven och 14 bedömer dem som tillräckliga. Endast tre svarade nej på frågan. En slutsats blir då att nästan en tredjedel av informanterna är knutna till gymnasieskolor där man inte har några utvecklingsarbeten kopplade till de
nationella proven och att drygt en fjärdedel bedömer de utvecklingsarbeten som faktiskt finns som tillräckliga.
Angående vad de svarande anser varit bra med tidigare utvecklingsarbeten kopplat till de nationella proven i svenska, samt vad de önskar av framtida utvecklingsarbeten, så bjöd informanterna på många olika svar. Några tendenser går dock att utvinna från de 16 som valde att svara på frågan:
För det första så vill flera av de tillfrågade att utvecklingsarbeten ska ha som syfte att utveckla undervisning och måluppfyllelse. En informant beskriver att ett potentiellt utvecklingsarbete skulle kunna vara att minska stigmat runt proven. En annan informant skriver att hen önskar ” [att] ämneslagstid ägnades till diskussioner kring resultat (slutbetyg och NP) och metoder för att utveckla undervisningen. Men inte enbart kopplat till nationella proven, utan till
utvecklingen av ämnet på skolenheten eftersom ämnet är så mycket mer än bara NP”.
För det andra trycker flera informanter på att de nationella proven kan fungera som
ingångspunkt till sambedömning. Detta är något som flera informanter bedömer som viktigt. Några exempel som informanterna ger på hur detta kan vara gynnsamt är att det kan skapa en
23
samsyn på bedömning och ge en mer rättvis bedömning, dvs. ökad reliabilitet och validitet. En informant håller dock inte med om att sambedömning alltid är bra. Hen skriver:
Medbedömning är alldeles för tidskrävande och stressande för att de positiva effekterna ska överglänsa de negativa. Pandemin har på ett märkbart sätt lugnat ner de närmast hysteriska förberedelserna och inför det nationella provet samt efterarbetet med medbedömningsgrupper.
Denna diskrepans visar att det inte råder fullständigt konsensus hos informantgruppen kring sambedömning av prov i allmänhet och de nationella proven i synnerhet. Specifikt så ställs lärarens individuella arbetsbörda mot eventuella positiva effekter av sambedömning.
Något som också blir tydligt är att de flesta informanterna anser att olika analys- och utvecklingsarbeten kopplade till de nationella proven i svenska bör ha sina rötter i vad de olika enheterna bedömer att deras utmaningar och utvecklingsområden är överlag – till skillnad från att analys av provresultaten identifierar eventuella problemområden i sig.
4.2 Intervju med en utvecklare på nationell nivå
Utvecklaren, som arbetar på nationell nivå och har insyn i de nationella provens konstruktion, visste på förhand om att jag ville fokusera på proven i svenska på gymnasiet. Det är därför att betrakta följande sammanställning som om de nationella proven avser just svenskproven, om ingen annan avgränsning görs.
Det första jag valde att fråga henne var om provens syfte. Hon valde då att diskutera en rad vanliga missuppfattningar angående detta. Det huvudsakliga syftet med proven är att
upprätthålla reliabilitet och validitet i undervisning och bedömning – och proven ska inte ses som någon sluttentamen, även om de ska tas i särskilt beaktande när ett kursbetyg sätts. Under intervjun får jag reda på att anledningen till detta är att proven är kvalitetssäkrade på ett sätt som de allra flesta uppgifter ute på skolorna inte kan vara. Provkonstruktörerna har
utprövningar med testgrupper, bestående av lärare och elevgrupper ute i landet, som testkör proven under konstruktionsfasen och lämnar återkoppling till konstruktörerna. Min
uppfattning blir här att kvalitetssäkringen av de nationella proven innefattar en mycket mer rigorös framtagningsprocess än vad uppgifter i den vanliga undervisningen kan förväntas ha. Utvecklaren problematiserar dock denna del av processen genom att nämna att
konstruktörerna måste ta i beaktande att både lärare och elever som testkör proven vet om att det inte är skarpt läge – dvs. att de inte får ett betyg på proven som blir underlag för elevernas kursbetyg. Detta menar utvecklaren påverkar både resultat och feedback, även om det på många sätt är en värdefull process i sig – inte minst med tanke på att provkonstruktörerna
24
bearbetar bedömningsanvisningarna efter utprövningen. När proven anses färdigkonstruerade ska de även godkännas av Skolverket, enligt utvecklaren. ”Det är Skolverket som, liksom, äger proven. De måste godkänna allting innan det publiceras så det är ju liksom Skolverkets produkt, så att säga”, beskriver utvecklaren.
På frågan om hur mycket de använder sig av material och återkoppling som kommer underifrån i ledet när de utvecklar de nationella proven svarar utvecklaren att det primära materialet kommer ifrån tidigare nämnda grupper som testkör och utvärderar proven under utvecklingsfasen. Varje år samlas proven, efter genomförandet, med tillhörande elevlösningar in för elever födda specifika datum för kontrollrättning. Datumen ändras från år till år, men syftet är att de olika skolorna ska kunna få återkoppling på hur lärarnas bedömning av proven ligger i relation till hur man tänkt sig att proven ska bedömas. Utvecklarna skickar även ut enkätundersökningar till lärarna som genomfört proven för att få deras återkoppling, vilket utvecklarna sedan följer upp. Konstruktörerna har även en resultatrapport där de diskuterar årets provresultat. ”Det är ju så att i det långsiktiga arbetet så kan vi ju ta till vara såna synpunkter som har kommit, då, genom de här enkäterna”, säger utvecklaren. Tillhörande enkätsammanställning publicerar sedan provkonstruktörerna på sin hemsida, tillgänglig för alla att läsa. Det som utvecklaren beskriver att detta kan innefatta är synpunkter på om uppgifterna passar eleverna eller inte - om nivån är lagom. ”Stämmer nivån i provuppgifterna med det som vi tycker att kursplanerna kräver?” är en fråga som utvecklingsgruppen ställer sig efter denna process, enligt utvecklaren. Det finns däremot ingen etablerad process där man samlar in återkoppling från huvudmannanivå i nuläget. ”Från huvudmannanivå kommer nästan ingenting”, beskriver utvecklaren.
Utvecklaren berättar att diskussionen kring hur mycket tid proven tar att genomföra tas i beaktande och att man fått återkoppling kring detta från, bland andra, lärarfacken:
Det finns ett dilemma, då. Man skulle kunna göra världens bästa prov men som tar väldigt mycket för lärarna att genomföra. I systemet så ligger ju att proven ska bedömas och bearbetas av lärare…man måste ju lägga sig på en lagom nivå. Det är huvudmännens och skolledningens uppgift att ge lärarna en rimlig arbetssituation, och i deras arbetsuppgifter ingår då arbete med nationella prov, och rektorerna måste ge dem den tid som arbetet kräver. Det har alltid varit våran ståndpunkt.
Utvecklaren berättar även att de flesta som arbetar med provkonstruktion för de nationella proven är lärare som själva arbetat ute i skolorna och därför känner sig lojala mot
25
bestämma hur många timmar lärarna ska ha i sina tjänster för att arbeta med de nationella proven, specifikt, enligt utvecklaren. Det blir här uppenbart att ansvaret för att lärare ska ha rätt mängd tid i sina tjänster för arbete med de nationella proven helt och hållet ligger på huvudmän och rektorer.
Angående personuppgiftslagar och sekretessbelagd information beskriver utvecklaren att en sak som ändrats i och med införandet av GDPR är att ”det stramade åt hur vi arbetar med och arkiverar elevlösningar och annat material som skickas in till oss. Det blev ännu viktigare för oss att avidentifiera allt material som arkiveras, till exempel.”.
Gällande vad utvecklaren kan se för direkta effekter av de nationella proven medger utvecklaren att ”det skulle vara kul att svara jakande på frågan” på frågan om de nationella proven direkt lett till ökad reliabilitet och validitet i lärares bedömning, men att det skulle vara en väldigt svår undersökning att genomföra i praktiken. Däremot säger utvecklaren att det finns forskning på att de ämnen som har nationella prov inte har samma betygsinflation, överlag, som ämnen som inte har nationella prov. En annan effekt är att Skolinspektionen på senare år tagit del av provresultaten och annat material kopplat till de nationella proven och stöttat upp enskilda skolor som anses behöva hjälp, enligt utvecklaren.
När det kommer till hur många paralleller utvecklarna kan dra till internationell forskning, i synnerhet kring standardiserade tester, säger utvecklaren att det går att använda sig av sådan forskning ”i viss mån” och att ”varje nationellt prov är liksom rotat i sitt lands politiska
system, då, och skolpolitiska system” . Utvecklaren berättar att provkonstruktörerna i svenska, till exempel, använder sig av forskning kring skrivande när de konstruerar proven.
Konstruktörerna använder sig också av forskning kring PISA- och PIRLS-proven, två typer av standardiserade tester som används i ett flertal länder, när de konstruerar uppgifter gällande läsförståelse för de nationella proven. Dessa standardiserade tester kan enligt utvecklaren definiera likheter och skillnader mellan de proven och de nationella proven i Sverige – och detta ger ett värdefullt perspektiv. Utvecklaren berättar att provkonstruktörerna i Sverige arbetar tätt med de som konstruerar nationella prov, och examensprov i Norge, men påpekar att:
Våra nationella prov är ju inga examensprov, så att säga. De är ju de här stöden för lärares betygssättning. Det finns inget annat prov i något annat land som är exakt likadant som det svenska, skulle jag säga. Så på så vis går det ju liksom inte att jämföra sådär rakt av. Det som är rätt speciellt är att varje elev ska genomföra varje prov. I alla fall i svenska, engelska och matematik – och att det är lärarna, lokalt, som administrerar och som också utför bedömning.
26
Utvecklaren berättar att provkonstruktörerna hoppas att de nationella proven i Sverige kan fungera lite som en fortbildning, där man kan belysa olika svårigheter kring bedömning. Proven kan också fungera lite som ”en second opinion” i bedömning, vilket utvecklaren menar kan vara värdefullt eftersom gymnasielärare i Sverige annars kan vara rätt så ensamma i sitt arbete med betyg och bedömning.
Utvecklaren berättar att beslutet att ställa in de nationella proven är beslut som tagits av Skolverket och Regeringen, och att provkonstruktörerna inte varit inblandade i det beslutet. De har inte heller sett några klara följdeffekter av att proven uteblivit två år i rad, ännu. ”Det har inte hunnits göra några uppföljningar ännu, på om det skulle påverka elevernas betyg.”, berättar utvecklaren men fortsätter med att säga att lärare framfört att det kan ha blivit en del snällbetyg förra året. Utvecklaren poängterar dock att hon inte har några belägg för att detta ska vara ett faktum. Hon berättar vidare att det blev lite märkligt i år, 2021, eftersom proven först ställdes in men sedan skulle proven publiceras som så kallade bedömningsstöd istället – dvs. att skolor och lärare själva fick bestämma om och vilka delar av proven de skulle
använda.
När det gäller de nationella proven i framtiden så önskar hon en digital plattform som är ”praktisk, snygg och lättanvänd”. Hon önskar även att sambedömning av proven i framtiden blir regel, något det inte är idag, och att en av de som bedömer proven för en specifik
elevgrupp alltid är elevernas undervisande lärare. ”Om man ska använda proven i
betygssättning, vilket är det stora syftet, så måste man också själv ha bedömt de texterna så att man är insatt i dem”, säger hon. Hon önskar även att lärare får den tid de behöver för att kunna sambedöma, och fortsätta bedöma proven på lokal nivå, utan att lärarna riskerar att bli utarbetade.
4.3 E-postintervju med en utvecklare på huvudmannanivå
Utvecklaren, som arbetar på huvudmannanivå i en mellansvensk kommun, skriver att även om proven inte är tänkta som examensprov för eleverna så kan de fungera som en måttstock för läraren – i den mån att läraren kan jämföra olika uppgifts- och kursbetyg med provbetygen för att utveckla den egna undervisningen. Utvecklaren nämner att om en skola som enhet uppmärksammar en tydlig diskrepans mellan betyg på de nationella proven och övriga kursbetyg så kan skolan få hjälp för att stärka undervisningen och utveckla den. Utvecklaren nämner att man även tittar på hela verksamhetsområdet på dennes nivå och kan ta ett
27
Materialet som kommer underifrån i ledet, dvs. från skolorna, och som innefattar olika analyser kopplade till de nationella proven mynnar ut i att utvecklaren påpekar för rektorerna på skolorna vad de behöver arbeta med och utveckla. Rektorerna tar över processen efter detta.
Utvecklaren tycker inte att ändrade personuppgiftslagar har påverkat arbetet alls, eftersom det inte är intressant vilken exakt elev det är som uppnått ett visst resultat på huvudmannanivå. Det utvecklaren nämner är dock att det är hen som får påminna lärare om att inte skicka mejl med exakta personuppgifter när proven diskuteras, då detta inte är tillåtet.
Utvecklaren väljer att avstå från att svara på frågan om vad som skulle behövas för att de nationella proven i svenska skulle bli så effektiva och användbara som möjligt och nämner att det är en fråga som är bäst besvarad av lärarna. Dock vill utvecklaren lyfta fram att hen önskat att ”Skolverket verkligen kommer igång med den nationella provlösningen för nationella prov som aviserats i flera år nu”.
Utvecklaren skriver att de nationella proven i svenska både har så god reliabilitet och validitet som man kan önska sig av ett prov, då dessa är utprovade av lärare och elever på förhand och att de även kontrollrättas externt i viss utsträckning.
Utvecklaren skriver att alla standardiserade tester har effekten av teaching to the test – dvs. att man anpassar undervisningen för att uppnå så goda resultat på just det testet som möjligt. Hen beskriver att ”Ju viktigare dessa prov är för den enskilde individen eller för skolan som helhet – desto mer fokuseras undervisningen på dessa saker.”. Utvecklaren hänvisar sedan till skollagen och skolans värden när hen nämner att för stort fokus på de nationella proven riskerar åsidosätta skolans värden. Det är alltså inte ett ansvarsutkrävande det handlar om, beskriver utvecklaren, utan de nationella proven är till för att ”se till så att undervisningen svarar mot de mål som finnes i ämnes- och kursplaner”.
Utvecklaren väljer att avstå från att svara på frågan om hen sett några följdeffekter av att proven nu uteblivit två år i rad – och hänvisar till ämnesmentorer i svenska som hen bedömer ha bättre kunskap om detta.
Utvecklaren avslutar med att önska att de nationella proven digitaliseras i framtiden samt att arbetsbördan för lärare och elever som genomför proven kan komma att minska
28
5. Diskussion
I följande kapitel kommer jag diskutera det redovisade resultatet av enkätundersökningen (4.1), intervjun med informanten på nationell nivå (4.2) och den skriftliga intervjun med informanten på huvudmannanivå (4.3) i relation till studiens frågeställningar och syfte. Jag kommer även jämföra dessa resultat med tidigare forskning som återfinns i bakgrundsdelen (2). Efter detta följer ett avsnitt med diskussion om min metod, före mina slutsatser och förslag på framtida forskning.
5.1 Resultatdiskussion
I detta avsnitt diskuterar jag mitt insamlade material i relation till mina frågeställningar och tidigare forskning som presenterats i bakgrundsdelen (2) av denna studie.
Hur beskriver personer som arbetar på gymnasiet, på huvudmannanivå och på nationell nivå att utvecklingsarbeten kopplade till de nationella proven i svenska genomförs i praktiken under normala omständigheter?
Som Statens offentliga utredningar (2016) klargjort så ska de nationella proven mynna ut i olika utvecklingsarbeten inom skolans olika led. I det redovisade materialet från
enkätundersökningen blir det tydligt att det varierar om detta blir av på enhetsnivå, och vad det i sådant fall innebär, varierar. En klar tendens är att huvudmän, skolledning, ämneslag och de enskilda lärarna identifierar diverse problemområden ute på skolorna utifrån analyser av de nationella proven i svenska och sedan skapar olika utvecklingsarbeten utifrån dessa. Det finns således ingen vedertagen modell för exakt vilka utvecklingsarbeten, och hur dessa i sådant fall ska genomföras, på enhetsnivå. Det är upp till huvudmännen och skolorna att själva
identifiera om, och i sådant fall vilka, områden som behöver utvecklas.
På huvudmannanivå verkar processen starta med att man identifierar olika problemområden hos skolorna efter att proven har bedömts och rekommenderar sedan för skolornas rektorer vilka åtgärder och utvecklingsarbeten som bör sjösättas. Denna process framstår vara rotad i elevernas resultat på proven – dvs. hur pass väl olika skolors elever lyckas med
måluppfyllelse av de olika kunskapskraven som proven mäter. Informanten ansåg att proven höll en hög reliabilitet och validitet jämfört med andra prov, så att proven ligger till grund för olika utvecklingsarbeten på denna nivå får tolkas som logiskt sammanhängande.
På nationell nivå har man en situation där flera olika myndigheter och andra instanser är involverade i analys- och utvecklingsarbeten kopplade till proven. Det samlas in material från enhetsnivå i form av enkäter och elevlösningar med tillhörande bedömning som också jämförs
29
med hur det är tänkt att uppgifterna ska bedömas. Detta ligger sedan till grund för olika utvecklingsarbeten – dels gällande uppgifternas utformning, dels gällande hur
bedömningsanvisningarna är konstruerade. Även andra länders nationella prov med tillhörande analyser används i utvecklingsarbeten kopplade till våra nationella prov.
Det är tydligt att varken informanten på huvudmannanivå eller informanten på nationell nivå håller med Gustafsson & Erickson (2018, s.14) om att ”…nationella provsystemet inte bidragit med adekvata underlag för uppföljning och utvärdering på lokal och nationell nivå därför att proven inte uppfyller de grundläggande kraven för detta syfte.”. Båda informanterna anser att proven har möjlighet att ligga till grund för olika utvecklingsarbeten. Även om nationella provsystemet inte bidragit med en faktisk modell för hur man ska analysera och använda sig av proven för utvecklingsarbeten ute på skolorna så är det tydligt att flera av informanterna i enkätundersökningen anser att utvecklingsarbeten kopplade till de nationella proven är tillräckliga. Här bör noteras att den största andelen svarande inte varit del av något utvecklingsarbete. En möjlig anledning till denna diskrepans kan vara att det kanske inte enbart är de nationella proven i sig som avgör kvaliteten på olika utvecklingsarbeten, eller att flera av de svarande anser att det är tillräckligt utvecklande att se till den egna undervisningen och bedömningen i relation till de nationella proven i svenska – utan att delta i några
enhetsorganiserade utvecklingsarbeten. Hur svensklärarna uppfattar dessa utvecklingsarbeten kan bero på faktorer bortom de nationella proven i svenska. Ställningstaganden som tas om, och när, dessa utvecklingsarbeten initieras ute på skolorna har rimligtvis en inverkan i kvaliteten på utvecklingsarbetena - eftersom informanternas inställning till dessa varierar.
Hur påverkas arbetet på gymnasiet, på huvudmannanivå och på nationell nivå av de
nationella proven i svenska under normala omständigheter och ser man några effekter av att proven uteblivit två år i rad?
I intervjun med utvecklaren på nationell nivå framgår det tydligt att ett syfte med de nationella proven är att fortbilda lärare i betyg och bedömning – att upprätthålla reliabilitet och validitet i svenskundervisningen med tillhörande bedömning och betygsättning. Det är uppenbart att informanten på nationell nivå anser att bedömningsanvisningar, eventuell sambedömning och återkoppling lärare kan få från professionella rättare ska ge lärarna en större förståelse för hur olika kunskapskrav bäst bör tolkas och sedan mätas – även under den ordinarie
