6. Slutsats och förslag på framtida forskning
6.2 Förslag på framtida forskning
Ett förslag på framtida forskning är en större studie om hur svensklärare i landet bedömer att de utvecklas i sin undervisning och bedömning av att genomföra de nationella proven. Som informanten på nationell nivå påpekar skulle studien vara stor och svår att genomföra, men med rätt resurser och metod skulle en sådan studie vara intressant. Inte minst för att kunna visa vad exakt lärare tjänar på, i sin profession, att genomföra och bedöma proven år efter år.
Ett annat förslag på framtida forskning är, när perspektiv finns, hur denna pandemi och att de nationella proven uteblivit påverkat lärare i bedömning och betygsättning.
Ett tredje förslag på framtida forskning är elevperspektivet på de nationella proven i svenska – där man med ett brett underlag utvärderar allt från kunskapsmässig utveckling genom proven till de psykosociala aspekterna av att genomföra ett nationellt prov. Här finns också möjlighet för en intressant jämförelse då det finns en årskull elever som kan ha genomfört de nationella proven i ettan på gymnasiet under våren 2019 - men sedan fått prov i tvåan eller trean
inställda. Det skulle därför vara intressant att se en jämförelse i elevernas kunskapsmässiga utveckling och psykosociala hälsa, och om eventuella skillnader i sådant fall går att härleda till om de nationella proven genomförts eller inte.
36
Referenser
Borgström, E. (2012) Vad räknas som belägg för skrivförmåga?: Ett textkulturellt perspektiv på skrivuppgifter i den svenska gymnasieskolans nationella prov. Sakprosa, 6(1): 1-34. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:741800/FULLTEXT01.pdf
Denscombe, Martyn. (2013). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (P. Larsson, Övers.; 2 uppl. ). Studentlitteratur. (Originalutgåvan publicerad 1998)
Folkhälsomyndigheten. (2021) Covid-19 hos barn och unga – en kunskapssammanställning, version 3. Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/652e21da70bb42bb9d878d4bdf4f7989/c ovid-19-hos-barn-och-unga-en-kunskapssammanstallning-version-3.pdf
Fröberg Lahti, Kajsa. (2020). SVENSKUNDERVISNING UNDER EN PANDEMI - En studie av sex svensklärares åsikter om distansundervisning under Covid19-pandemin våren 2020. DiVA. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1444202/FULLTEXT01.pdf
Harris, Philip., Smith, Bruce M. och Harris, Joan. (2011) The Myths of Standardized Tests: Why They Don't Tell You What You Think They Do. Rowman & Littlefield Publishers.
Hedman, Emil. (12 november 2019). Forskarna: Nationella proven måste omarbetas.
Skolvärlden: https://skolvarlden.se/artiklar/forskarna-nationella-proven-maste-omarbetas-inte- bara-digitalisera
Korp, Helena (2006). Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. [Doktorsavhandling, Malmö Högskola]. DiVA. https://mau.diva- portal.org/smash/get/diva2:1404377/FULLTEXT01.pdf
Lundahl, Christian. (2015). Bedömning för lärande (2 uppl.). Studentlitteratur.
Lundahl, Christan & Folke-Fichtelius, Maria (2016). Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik (2 uppl.). Studentlitteratur
Mossberg Schüllerqvist, Ingrid. (2017). Betygsättning och bedömning i svenska. I Nordgren, K., Odenstad, C. & Samuelsson, J. (Red.). Betyg i teori och praktik (3 uppl., s. 113-126.). Gleerups
37
Pettersson, Astrid. (2013). Bedömning – varför, vad och varthän?. I L. Lindström, V.
Lindberg & A. Pettersson (Red.), Pedagogisk bedömning – om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (3 uppl., s. 31-42). Liber
Regeringen. (2020). Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad (Regeringens proposition 2019/20:127). Regeringen.
https://www.regeringen.se/4a758f/contentassets/e34beeeadc3a45549da853c0015637de/fjarru ndervisning-distansundervisning-och-vissa-fragor-om-entreprenad-prop.-201920127
Skolinspektionen. (2020). Gymnasieskolors distansundervisning under covid-19 pandemin: Skolinspektionens centrala iakttagelser efter intervjuer med rektorer (Rapport 2020-06-25, 1, 37). Skolinspektionen. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter- stat/granskningsrapporter/ovriga-publikationer/2020/covid-19/uppfoljning-av-
gymnasieskolors-distansundervisning---slutrapport.pdf
Skolverket. (2013). Sambedömning i skolan – forskning och arbetsmodeller. https://www.skolverket.se/getFile?file=3172
Skolverket (2020a). Vårens nationella prov ställs in. https://www.skolverket.se/om- oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2020-03-23-varens-nationella-prov-stalls- in#:~:text=F%C3%B6r%20fr%C3%A5gor%20kontakta&text=Om%20du%20%C3%A4r%20 l%C3%A4rare%2C%20rektor,p%C3%A5%2008%2D527%20332%2000.
Skolverket. (2020b). Genomföra och bedöma nationella prov i gymnasieskolan – Provresultatens betydelse för betyget.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/nationella-prov-i- gymnasieskolan/genomfora-och-bedoma-prov-i-gymnasieskolan#h- Provresultatetsbetydelseforbetyget
Skolverket. (2020c). ”Bra” summativa prov främjar lärandet.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om- forskning/bra-summativa-prov-framjar-larandet
Statens Offentliga Utredningar (2016). Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationelltsystem för kunskapsbedömning. Stockholm.
https://www.regeringen.se/496928/contentassets/990d3123ee704d65ac8b8f974bf7f81b/likvar digt-rattssakert-och-effektivt--ett-nytt-nationellt-system-for-kunskapsbedomning-del-1-av-2- sou-201625.pdf
38
Tengberg, Michael & Skar, Gustaf. (2016). Samstämmighet i lärares bedömning av nationella prov i läsförståelse. Nordic Journal of Literacy Research, volym 2, 1-18.
https://doi.org/10.17585/njlr.v2.230
Uppsala universitet (2021). Om de nationella proven – bakgrund och syfte. https://www.natprov.nordiska.uu.se/nationella-
proven/#:~:text=Inom%20grundskolan%20samt%20gymnasiet%20och,%C3%A4mnena%20 biologi%2C%20fysik%20eller%20kemi.
Utbildningsutskottets betänkande (2017). Nationella prov – rättvisa, likvärdiga och digitala. Riksdagen. https://data.riksdagen.se/fil/77C95B9E-F5C5-46E3-ADB5-137014405A36
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
39
Bilaga 1 – Enkätundersökningen
Enkätundersökning om de nationella
proven i svenska för personal inom
gymnasieskolan
1. 1. Kön Kvinna Man Annat 2. 2. Ålder 20-29 30-39 40-49 50-59 60-65 65+3. 3. Arbetar du för närvarande på en kommunal eller privat skola?
Kommunal Privat Vet inte
4. 4. Har du någon gång genomfört de nationella proven i svenska (svenska 1, 2 eller 3) med en elevgrupp på gymnasiet?
Ja Nej
40
5. 5. Om ja på föregående fråga - Vilken / vilka yrkesroller har du haft när du arbetat med de nationella proven i svenska på gymnasiet?
6. 6. Har du någon gång rättat de nationella proven i svenska (svenska 1, 2 eller 3) på gymnasiet?
Ja Nej
7. 7. Har du någon gång varit med och analyserat resultatet av de nationella proven i svenska (svenska 1, 2 eller 3) på din arbetsplats?
Ja Nej Kanske
8. 8. Om du har varit med och analyserat resultaten av de nationella proven i svenska (svenska 1, 2 eller 3) på din arbetsplats, beskriv det tänkta syftet med detta och processen som sådan.
9. 9. Om du har varit med och analyserat resultaten av de nationella proven i svenska (svenska 1, 2 eller 3) på din arbetsplats, beskriv hur du upplever att denna analys gagnade dig som lärare.
1 2 3 4 5 6
41
10. 10. Om du har varit med och analyserat resultaten av de nationella proven i svenska (svenska 1, 2 eller 3) på din arbetsplats, vet du om resultatet av er analys använts i utvecklingsarbete på huvudmannanivå?
11. 11. Har du själv deltagit i ett utvecklingsarbete kopplat till de nationella proven i svenska på huvudmanna- eller nationell nivå?
Ja Nej Vet inte
12. 12. Om ja på föregående fråga, beskriv hur.
13. 13. Hur upplever du att de nationella proven i svenska (svenska 1, 2 eller 3) hjälper dig i ditt arbete som lärare?
1 2 3 4 5 6
42
14. 14. Hur upplever du att de nationella proven i svenska (svenska 1, 2 eller 3) gagnar eleverna, överlag, i sitt lärande?
1 2 3 4 5 6
7
15. 15. Upplever du att olika utvecklingsarbeten kopplade till de nationella proven, på din arbetsplats, är tillräckliga och gagnar er verksamhet?
Mark only one oval.
Ja Nej Vet inte
Vi har inga utvecklingsarbeten kopplade till de nationella proven
16. 16. Om nej på föregående fråga, beskriv vad du önskar att dessa utvecklingsarbeten skulle innefatta. Om ja på föregående fråga, beskriv gärna vad som varit bra med dessa
43
Bilaga 2 – Intervjufrågorna
1. Vad är din uppfattning om hur de nationella proven ska användas för analys- och utvecklingsarbeten på nationell, huvudmanna- och enhetsnivå? Har du fått några indikationer på hur detta faktiskt går till, i praktiken, i dessa led?
2. Hur mycket använder ni, i din del av ledet, det material som kommer underifrån för analys- och utvecklingsarbeten på er nivå?
3. Hur upplever du att personuppgiftslagar och annan sekretessbelagd information påverkar analys- och utvecklingsarbeten rörande de nationella proven? Har du sett någon skillnad rörande detta över tid?
4. Vad finns det, i din mening, för utmaningar när det kommer till att göra proven så effektiva och användbara som möjligt?
5. Ser du något, eller några, områden där proven har en uppenbar effekt på lärares bedömning kopplat till reliabilitet och validitet?
6. De nationella proven är uttalat rotade i våra läroplaner och övriga styrdokument, inom vårt skolsystem. Hur mycket påverkar internationell forskning kring standardiserade tester ditt arbete med proven? Finns det tillräckligt många beröringspunkter för att sådan forskning ska vara användbar för er?
7. Har du sett några synergieffekter av att de nationella proven i svenska uteblir två år i rad, under rådande pandemi?
8. Finns det något du önskar av proven, kopplat till antingen innehåll eller utvecklingsarbeten, i framtiden?