Det här kapitlet innehåller reflektion och metoddiskussion. I kapitlet presenteras Författarens tankar och reflektioner över hur studien har utförts.
6.1 Reflektion
Författaren har undersökt den interna hållbarheten på ImseVimse och i processen och undersökt den dagliga styrningen inom verksamheten med mötesstruktur, dokumentation, utvärdering och kommunikation. Författaren har undersökt vad hållbarhet, intern hållbarhet och extern hållbarhet innebär för ImseVimse och vad hållbarhet, intern och extern hållbarhet innebär för fem andra företag genom en benchmarking. Resultaten som har tagits fram i studien har lett till en förståelse för hur ImseVimses medarbetare och hur fem andra företag ser på begreppet hållbarhet, hållbarhetstänket och hur de arbetar med hållbarhet. Resultatet hänger ihop med teorier om hur hållbarhet fungerar generellt och i förhållande till hållbar verksamhetsutveckling. Benämningen intern och extern hållbarhet har inte återfunnits i teorin.
Hållbarhet är ett stort koncept och ett brett begrepp med många olika aspekter och sätt att tyda begreppet och konceptet på. Studien har resulterat i att ta fram en stor mängd kvalitativa data som visar på egna tolkningar och erfarenheter från personer som arbetar i olika branscher och har olika typer av åsikter och insikt i hur företag ska arbeta med hållbarhet och hållbar
utveckling. Studien har samlat in många olika svar på samma sorts frågor om hållbarhet beroende på vem respondenten är och den personens upplevelser och arbetssituation.
Svaren som har getts i intervjuerna och enkäterna har genom analyserande och
kategoriserande hittat mönster i och samordnats efter författarens tidigare erfarenheter, nutida situation och påverkan utifrån författarens tolkningar även då författaren försökt titta på svaren och analyserat dem utifrån ett så objektivt sätt som möjligt. Svaren är därmed i flera nyanser speglad av både författaren i intervjun och hur den utfördes och utifrån respondentens perspektiv och synsätt och därefter ytterligare ett var i författarens tolkningar igenom
analysen av data har gjorts.
Hållbarhet är ett stort begrepp precis som kvalitet och minst lika känt att skylta med som hållbarhet och miljöfrågorna i nutid. Hållbarhetsbegreppet är lika svårt om inte svårare att greppa som begreppet kvalitet och datainsamlingen har visat att även om det finns mönster, samband och släktskap mellan svaren så finns det också olikheter och tveksamheter om definitionen och vad som är hållbart och inte hållbart. Det beror en hel del på hur betraktaren upplever och tolkar begreppet och konceptet. Det finns inte heller någon tydlig uppdelning av begreppet hållbarhet förutom de tre hållbarhetsdimensionerna social, ekonomisk och
ekologisk hållbarhet som nämns utifrån teorin och som också ImseVimse är fullt medvetna om och benchmarkingsföretagen är medvetna om.
Utifrån sökningar efter tidigare forskning och arbeten har Författaren fått en uppfattning om att begreppen intern och extern hållbarhet inte existerar för tillfället förutom i sällsynta sammanhang. Intern och extern hållbarhet är inte fastställda begrepp inom forskningsvärlden.
Författaren har inte hittat begreppen i litteraturen eller i kandidatuppsatser på Diva. Inte heller när det har sökts på intern och extern hållbarhet på Scopus eller Uppsala universitets
databaser för vetenskapliga artiklar. Dessvärre gav inte litteratursökningen större utgivning, så utifrån detta kunde Författaren komma fram till att om intern och extern hållbarhet har
undersökts innan har de undersökts i andra former och inte i så många fall att det var tillgängliga bland de sökträffarna som Författaren kom i kontakt med. Författaren kom i kontakt med några kandidatuppsatser som skriver om intern och extern kommunikation
gällande hållbarhet och att införa hållbarhet i verksamheten men inget om intern och extern hållbarhet.
Det är relevant för företaget Imsevimse att implementera förbättringsförslagen för att få en helhetsbild över hur hållbart företaget är och för att kunna visa upp för intressenter och kunder att ImseVimse genomsyras av hållbarhet både invändigt och utvändigt. Det är viktigt att tänka på att få med alla på arbetet med intern hållbarhet och ta reda på hur medarbetarna tycker om hållbarhetsarbetet och det medföljande förbättringsarbetet som väntar. Förbättringsförslagen kan leda till att kombinera kvalitet, förbättring och hållbarhetsarbetet på ett gemensamt sätt och underlätta det framtida arbetet med hållbarhet, på ett sätt som uppmuntrar till utvecklingar och fördelar för ImseVimse, deras kunder, intressenter och medarbetarna.
Det kan vara både lätt och svårt för företaget ImseVimse att implementera
förbättringsförslagen därför att det är lätt att sätta sig ner och skriva ner en definition och en plan för intern hållbarhet men det kan vara desto svårare att genomföra och utvärdera det interna hållbarhetsarbetet. I den rådande situationen i världen med corvid-19 kan det försvåra arbetet. Dokumentation kan underlätta och effektiva stående möten kan underlätta.
ImseVimse kan anpassa förbättringsförslagen efter sin verksamhet för att säkerställa en god implementering samt förbättring genom att börja med få alla medarbetare delaktiga i projektet att komma fram till en plan att utveckla den interna hållbarheten på ImseVimse med hjälp av till exempel PDSA och en workshop.
Eftersom begreppet och konceptet hållbarhet är så stort och svårt att greppa i sin helhet och i alla dess perspektiv, aspekter och faktorer som kan påverka förstår Författaren varför
ImseVimse vill dela upp hållbarhetsarbetet i intern och extern hållbarhet. För att bryta ner det stora begreppet hållbarhet till med lättillgängliga, hanterbara och tydliga delar. Författaren rekommenderar att ImseVimse tar med i beaktande att eftersom begreppen intern och extern hållbarhet inte verkar vara definierade eller användas inom den vetenskapliga världen, teoretisk benämnas på ett liknande sätt eller heller i andra företag utifrån vad som har framkommit i den här studien. Bör ImseVimse tänka på om det kan försvåra för dem att använda sig av begreppen intern och extern hållbarhet om andra inte gör det, om det försvårare eller underlättar för ImseVimse.
Utifrån resultaten från studien rekommenderar Författaren ImseVimse att fokusera på mer på hälsa och arbetsmiljö när det kommer till intern hållbarhet. Även livsmedelsval och att skriva ner och förmedla ut tydligare riktlinjer och mål om hur arbetet med intern hållbarhet ska gå till. Utifrån resultaten och svaren både från ImseVimse och benchmarkingsföretagen har det framgått att ImseVimse har mycket vetskap om hållbarhet och utifrån hur ImseVimse definierar intern och extern hållbarhet visar det på att medarbetarna har bra kunskap och är delaktiga och är medvetna om vad som är vad. ImseVimse är välinformerade och har bra förutsättningar för att kunna implementera intern hållbarhet och arbeta med ständiga
förbättringar. Det verkar finnas drivna, engagerade, välinformerade och kunniga medarbetare på Imsevimse som ImseVimse kommer kunna nyttja för att hela verksamheten ska
genomsyras av hållbarhet.
6.2 Metoddiskussion
Corvid-19 påverkade att val av datainsamlingsmetod och att handledaren var hemma sjuk de första veckorna av studien. Tillsammans med handledaren bestämdes därför att
datainsamlingsmetod som i första hand skulle användas var enkäter, därefter lyckades det genomföras två personliga intervjuer, telefonintervjuer och dokumentstudier.
Dokumentstudierna blev ett komplement till de två intervjuer som utfördes på ImseVimse.
Det var svårt att få tag i personer som satt inne med kunskap om hållbarhetsarbetet när benchmarkingen utfördes. Kontakten skedde via email och telefonsamtal och det tog lång tid för personalen på företagen att svara och när de svarade skickade de Författaren vidare till nästa person. Några på företagen som Författaren ville intervjua som en del av
benchmarkingen sa att de hade det för hektiskt och inte kunde hjälpa till.
Bortfallet i enkäten var på 15 procent och det var några frågor som fick 10 svar istället för 11 och på övrigt frågan svarade 4 personer. Av totalt 13,5 anställda svarade 11 personer på nästan alla frågor. Bortfallet var acceptabelt och undersökningen räknas som om den är representativ för den totala populationen som i det här fallet är alla anställda på ImseVimse i Visby.
Enkäterna fungerade över förväntan men telefonintervjuer var inte riktigt lika lyckade, det var svårt att få tag på folk att ställa upp på intervjuer och att få tag på personer med rätt kunskap.
Överlag fungerade metoderna som utfördes i studien. Observationer hade inte underlättat i studien, det var tanken att Författaren skulle befinna sig på plats på företaget innan corvid-19 ändrade situationen. I och med att corvid-19 hade det gjort så att det skapats ett mer hektiskt och stressig arbetsmiljö med ovanlig förhållande i och med försiktighetsåtgärder och
permission. Fler arbetade hemifrån och det fanns ingen möjlighet till att observera på plats.