Vad innebär intern hållbarhet för ImseVimse AB?

Hållbarhet är ett stort ämne att greppa och är därför viktigt att först fastställa vad begreppet betyder för ImseVimse och jämföra detta med benchmarkingen och teorierna om hållbarhet.

Höglund och Olsson (2015, s.16) rekommenderar ett gemensamt språk där alla inom samma organisation har samma förståelse för innebörden av begrepp och ord. Därmed uppstår det färre feltolkningar och risken för frustration och onödig energiförlust minskas. I resultatet från kartläggningen av nuläget kom det fram hur medarbetarna på ImseVimse uppfattar hållbarhet och hur ImseVimse urskiljer intern och extern hållbarhet och dess skillnader.

5.1.1 Fastställandet av hållbarhet

För att kunna urskilja intern och extern hållbarhet måste först begreppet hållbarhet beskrivas och definieras. Därefter kan en uppdelning i intern och extern hållbarhet klargöras.

ImseVimse har beskrivit i figur 6 att hållbarhet ses ur tre perspektiv ekonomisk, social och miljö. Det går att koppla till vad Isaksson (2013) beskriver om att ekonomi, miljö och social hållbarhet vidgar fokuset för organisationer från en singel bottom line till ett triple bottom line. ImseVimse beskriver hållbarhet som ett ifrågasättande tankesätt, handla långsiktigt och arbeta med jämlikhet. Att göra medvetna val och vara med och ge en framtid för planeten beskriver medarbetarna är hållbarhet, likaså redogör Isaksson, Garvare och Johnson (2015) för de tre dimensionerna av hållbarhet för triple bottom line och värdebaserade indikatorer benämns som planet, people och profit. Planet står för natur, people står för mänsklighet och profit står för medel och vinst. Svaren från ImseVimse säger att hållbarhet är att ta ansvar utifrån de globala målen, arbeta med kvalitet över tid och ta tillvara på resurser. Detta nämns av Gulliksson och Holmgren (2015, s. 133) som att bevara biologiska mångfald, minska mänsklig förstörelse genom begränsad mänskliga resursförbrukning och att naturen skyddas och bevaras. Andra viktiga delar med hållbarhet enligt respondenterna är att följa

värdegrunden, upprätthålla en hållbar konsumtion och produktion och att det ska vara hållbart i alla led.

Utifrån de fem benchmarkingsföretagens svar beskrivs begreppet och konceptet hållbarhet som visas i figur 7 att hållbarhet betyder allt, hållbarhet är en helhetsbild med många aspekter utifrån personal, ekonomi, kvalitet och miljö. Dahlin, et al (2016, s.17) redogör för ett sätt att bryta ned hållbarhet i mindre beståndsdelar så att de blir hanterbara och dela upp dem i hållbarhetsaspekterna ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. På ett liknande sätt har organisationerna i benchmarkingen beskrivit att hållbarhet är en helhetsbild med många aspekter utifrån personal, ekonomi, kvalitet och miljö. Det innebär hållbara varor, att inte slita på miljön och jordens resurser mer än nödvändigt. Det är allt från produktmaterial,

tillverkningssätt, design, reparerbarhet och överkonsumtion. ImseVimse har fått beskriva vad hållbarhet betyder i förhållandet till deras egen verksamhet som visas i figur 8,

respondenterna har svarat att hållbarhet är ett stort koncept som omfattar att skapa slitstarka produkter som är återanvändbara, transparanta och att det är viktigt att ta ansvar för alla delar.

Det innefattar även att erbjuda tillförlitliga varor och tjänster till kunderna och ta ansvar för produkten hela vägen. Hållbarhet för ImseVimse är att inte slösa på resurser, välja bort onödiga transporter och välja miljövänliga förpackningar och material. Detta är något

Arowoshegbe och Emmanuel (2018, s. 92) redogör för genom att beskriva att den ekonomiska och sociala livskvaliteten förändras till det bättre samtidigt som miljöpåverkan begränsas till naturens bärförmåga.

Sammanfattningsvis visar svaren på att hållbarhet är ett stort ämne och omfattar mycket.

Hållbarhet handlar om produkter, samarbetspartners, miljön, transporter och består av många byggstenar, står för en livslång kvalitet och vår framtid. Alltihop hör ihop och flera saker definierar hållbarheten, det är ett brett och komplext begrepp. Utifrån resultaten går det att se många paralleller och likheter i svaren från ImseVimse, benchmarkingföretagen och

Gulliksson och Holmgren (2015, ss. 69,103 och 145) som skriver att hållbarhet ett stort begrepp och innehåller tre dimensioner. ImseVimses svar och benchmarkingsföretagens svar visar på tolkningar av hållbarhet som stämmer bra överens med teoriernas sätt att beskriva hållbarhet.

5.1.2 Uppdelning av hållbarhet i intern och extern hållbarhet

Efter att ha fastställt hur ImseVimse definierar hållbarhet är det dags att titta närmare på uppdelningen i extern och intern hållbarhet. För ImseVimse innebär extern hållbarhet som visas i figur 10 att krav ställs på val av partner samt revidering av samarbetspartners kontinuerlig för att ständigt förbättras. Det innefattar långvariga relationer, en transparens i hållbarhetsarbetet och bra arbetsvillkor för samarbetspartners och medarbetare. Det gäller att ta ansvar för hela kedjan från odling till kund och innebär att leva som vi lär, påverka genom andra och ta tillvara på resurser.

Extern hållbarhet beskrivs också genom perspektiven hälsa, miljö och ekonomi. Det går att hänvisa till Dahlin et al (2016, ss.111–112) som redogör för CSR som står för ett företags samhällsansvar och är ett verktyg för etablerandet av hållbart företagande och har tre dimensioner som delas upp i ekonomiska, miljömässigt och socialt ansvarstagande.

Ekonomiskt ansvarstagande riktar in sig på hur vinsten kommer till i företaget genom affärsetik och säkra arbetsförhållande och ansvar för produkten under dess livslängd.

Miljömässigt ansvarstagande framställs utan gifter, skadliga ämnen, miljövänligt, och med minsta möjliga slöseri när det kommer till resurser, råvaror eller energi. Socialt

ansvarstagande innefattar arbetskraft och samhällsengagemang (Dahlin, et al., 2016, s.114).

Enligt respondenterna på ImseVimse grundas hållbarhet på kunders och samarbetspartners agerande mot ImseVimse och extern hållbarhet kan vara att ge kunder goda förutsättningar till att nyttja produkten på ett hållbart sätt. Som Dahlin, et al (2016, ss.111–112) beskriver är det viktigt att vara en attraktiv aktör som omfattar att ha en stark hållbarhetsprofil som bygger på relationer med intressenter för att utveckla produkter för en hållbar framtid.

Resultatet som beskrivs av ImseVimses medarbetare utifrån undersökningen med hjälp av lappar som visas i figur 11 beskriver respondenterna att intern hållbarhet är att spara el och vatten, införskaffa en vego-norm och ekologiska livsmedel. Respondenterna beskriver vikten av ergonomin, hälsan, återvinning, transportmedel till och från jobbet och

resurseffektivisering. ImseVimses beskrivningar av intern hållbarhet går att hänvisas till hållbar utveckling som är en blandning av naturliga och mänskliga systemet och handlar om hushållningsläran med begränsade resurser som Dahlin, et al (2016, s.10) beskriver som att arbeta hållbart för att undvika slöseri med energi och resursanvändning, använda smarta transporter för medarbetare och produkter och samtidigt skära ned på sina kostnader. Figur 12 beskriver också hur ImseVimse ser på intern hållbarhet fast utifrån enkäten som skickades ut och det omfattar allt från ledarskapet, flexibilitet, friskvård, sopsortering, inköp till kontoret, ekologisk mat, miljövänlig el, resvanor, arbetsbelastning, arbetsförhållanden, genomtänkta

val, nolltolerans mot diskriminering och trivsel. Intern hållbarhet innefattar också hållbarhet på kontoret till exempel i produktutveckling, affärsrelationer, skötsel av hushållet som i detta fall är kontoret. Intern hållbarhet innebär kunskap och förståelse om hållbarhetsarbete, rutiner och processer, etiska val och att ta ansvar för det personliga avtryck och möjligheten till utveckling. Allt detta är saker som ingår i intern hållbarhet enligt undersökningen och enkätsvaren. Allt som nämnts ovan beskrivs av Gulliksson och Holmgren (2015, ss.80–95) som olika aspekter av hållbarhet som arbetsmiljö, välbefinnande, gemenskap, förtroende, allas delaktighet, gemensamma mål och samarbeten.

Genom telefonintervjuer och en kompletterande enkät har svar generats genom en

benchmarking, frågan som ställdes till benchmarkingsföretagen var om de hade hört talas om intern hållbarhet och extern hållbarhet och deras uppfattning om dessa begrepp, se figur 13.

Tre av fem företag har hört talas om uppdelningen, inget företag har det nedskrivet

någonstans. Respondenterna har en uppfattning av att extern hållbarhet har med plattform ut mot kunderna att göra. Respondenterna gissade på att intern hållbarhet handlar om hur företag arbetar internt inom företaget och extern hållbarhet är hur allt utanför företaget påverkar miljön och hur arbetet med leverantörer och samarbeten med kunder är hållbart. Ett företag kopplar intern och extern hållbarhet som intern och extern kommunikation. Andra

respondenter tolkar extern hållbarhet som hur förmedling av hållbarhet till konsumenter och att det handlar om efterfrågan av hållbara produkter.

Utifrån ImseVimses medarbetares åsikter och beskrivning av skillnader mellan intern och extern hållbarhet som visas i figur 14 där ett av svaren beskriver att det inte finns en skillnad då intern och extern hållbarhet har samma mål. Intern hållbarhet är hur miljön är på kontoret gällande ekonomi, hälsa och miljö och är till för personalen och inom företaget.

Respondenternas svarar att intern hållbarhet är att införa hållbarhetsrutiner, processer, policys och samverkan. I intern hållbarhet har vd:n ett närmare samarbete med medarbetarna och mycket kan påverkas snabbare och den interna hållbarheten kan styras lättare än den externa hållbarheten. Extern hållbarhet är påverkan av val av leverantörer, inköp, resor och även extern hållbarhet är kopplat till miljö, hälsa och ekonomi. Respondenternas svar säger att extern hållbarhet är kommunikation utåt genom samarbeten, kunder och producenter. Externt är att påverka genom andra, det tar längre tid, är långsiktigt och måste gå genom hela kedjan för att nå målen. Omvärlden är vad extern hållbarhet handlar om, se figur 9. Gulliksson och Holmgren (2015, s.26) redogör för liknande aspekter som har tagits upp som både intern och extern hållbarhet som hållbar utveckling som innefattar klimatförändringar och ren energi, hållbar transport, hållbar konsumtion och produktion, bevarande och förvaltning av

naturresurser, folkhälsa, social integration och hållbar utveckling.

Sammanfattningsvis visar resultaten på att ImseVimse beskriver intern och extern hållbarhet som att båda begreppen utgår från de tre hållbarhetsdimensionerna precis som teorin hänvisar till inom hållbarhet i stort. Ur resultatet där ImseVimse har definierat begreppen extern och intern hållbarhet visar det sig att båda begreppen innehåller de flesta aspekterna ur

hållbarhetsdimensionerna. Skillnaden är att resultatet delar upp hållbarhet i intern och extern hållbarhet och det gör inte teorin. ImseVimse har definierat extern hållbarhet som något som riktar sig mot allt som har med hållbarhet utanför kontoret och personalen att göra medan intern hållbarhet är personal och kontorsrelaterat. Utifrån benchmarkingen har det framgått att precis som med teorin har inte heller benchmarkingsföretagen delat upp hållbarhet i intern eller extern hållbarhet.