Juni 2020
Hållbarhet - internt och externt på ImseVimse
En studie om hållbarhetsarbete och ständiga förbättringar
Terese Claesson
Kandidatprogram i ledarskap – kvalitet – förbättring
Bachelor Programme in Leadership - Quality Management - Improvement
Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten
Besöksadress:
Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0
Postadress:
Box 536 751 21 Uppsala
Telefon:
018 – 471 30 03
Telefax:
018 – 471 30 00
Hemsida:
http://www.teknat.uu.se/student
Internal and external sustainability
Terese Claesson
The aim of the study was to investigate ImseVimses internal sustainability work and the goal was to come up with improvement proposals that help ImseVimse gain an insight into current
sustainability work. The study examines three issues (1) What does internal sustainability mean for ImseVimse AB? (2) How can ImseVimse AB be improved within its internal sustainability? (3) How can
ImseVimse AB convey internal sustainability within the business?
Theories that have been presented in the study are sustainability and its three dimensions, based on sustainable development and continuous improvement perspectives. Theories that has been used in the study is leans improvement work, meeting technique and evaluation, as well as the language and conceptual approach used in ImseVimse at present. To collect data for the study, personal interviews, telephone
interviews, questionnaires and document reviews have been used as methods and the management tool relationship diagrams and the
benchmarking comparison tool have been used to produce results on the concepts of sustainability, internal sustainability, external
sustainability, corporate sustainability work from different perspectives. This has resulted in Imsevimse having to start by documenting the concepts that have been developed in the study and creating a common language and communication that can be done through daily meetings and a continuous easy visual accessible documentation and follow-up of work. The conclusion is that the improvement proposals that have been prepared suggest using PDSA, continuous improvement, using an improvement board, documenting, and having clear responsibility, evaluation, and follow-up of the work on internal sustainability.
Key words: continuous improvement, external sustainability, internal sustainability, sustainable development, sustainability.
Tryckt av: Visby TVE - LKF 20 017
Examinator: Maria Fredriksson Ämnesgranskare: Göran Gustafsson Handledare: Therése Lindström
Sammanfattning
Syftet med studien var att undersöka ImseVimses interna hållbarhetsarbete och målet var att komma fram till förbättringsförslag som hjälper till att få ImseVimse att få en insikt i
nuvarande hållbarhetsarbete och gå mot att genomsyras av hållbarhet inifrån och ut i alla aspekter. Studien undersöker tre frågeställningar (1) Vad innebär intern hållbarhet för ImseVimse AB? (2) Hur kan ImseVimse AB förbättras inom den interna hållbarheten? (3) Hur kan ImseVimse AB förmedla intern hållbarhet inom verksamheten?
Teorier som har presenterats i studien är hållbarhet och dess tre dimensioner, utifrån en hållbar utveckling och ständiga förbättringars perspektiv. Titta på leans förbättringsarbete, mötesteknik och utvärdering och likaväl språket och begreppsanasatsen som används i ImseVimse i dagsläget. För att samla in data till studien har personliga intervjuer, telefonintervjuer, enkäter och dokumentgranskning använts som metoder och
ledningsverktyget släktskapsdiagram och jämförelseverktyget benchmarking har använts för att ta fram resultat om begreppen hållbarhet, intern hållbarhet, extern hållbarhet, företagens hållbarhetsarbete ur olika perspektiv. Detta har resulterat i att Imsevimse kan behöva börja med att dokumentera ner begreppen som har tagits fram i studien och skapa sig ett gemensamt språk och kommunikation som kan ske via dagliga möten och en kontinuerlig enkel visuell lättillgänglig dokumentation och uppföljning av arbete. Slutsatsen är att förbättringsförslagen som har tagits fram föreslår att använda sig av PDSA, ständiga förbättringar, använda sig av en förbättringstavla, dokumentera och ha ett tydligt ansvarstagande, utvärdering och
uppföljning av arbetet med den interna hållbarheten.
Nyckelord: extern hållbarhet, hållbarhet, hållbar utveckling, intern hållbarhet, ständiga förbättringar.
Förord
Stort tack till ImseVimse som har ställt upp som samarbetsorganisation och tack till
medarbetare på ImseVimse för att ni har ställt upp och svarat på frågor, ställt upp med er tid och erfarenheter. Ett extra stort tack till min handledare Therése Lindström på ImseVimse för all information, hjälp, engagemang och stöd under examensarbetets gång. Ett extra stort tack till min ämnesgranksare Göran Gustafsson för all tid, återkoppling, stöd och engagemang under hela examensarbetet. Utan er hjälp och bidrag hade denna studie varit omöjlig att genomföra. I och med överlämningen av detta examensarbete lämnar jag även över ansvaret för vidare arbete och implementering av förbättringsförslagen till ImseVimse AB. Jag önskar er lycka och framgång!
Terese Claesson Visby juni 2020
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1.1 Inledning ... 1
1.1.1 Bakgrund ... 1
1.1.2 ImseVimse AB ... 2
1.1.3 Problembeskrivning ... 2
1.1.4 Syfte och frågeställningar ... 3
1.1.5 Avgränsningar ... 3
2. Teori ... 4
2.1 Teoretisk bakgrund ... 4
2.1.1 Ständig förbättringar ... 4
2.1.2 Hållbarhet ... 6
2.1.3 Lean ... 8
2.1.4 Kommunikation, språk och begrepp ... 9
2.1.5 SWOT ... 10
2.2 Tidigare forskning/arbeten ... 10
3. Metod ... 11
3.1 Design av studien ... 11
3.2 Datainsamlingsmetod ... 11
3.3 Dataanalys ... 14
3.3.1 Släktskapsdiagram ... 14
3.3.2 Benchmarking ... 14
3.4 Validitet ... 15
3.5 Reliabilitet ... 15
3.6 Generaliserbarhet ... 15
3.7 Etiska ställningstaganden ... 16
4. Resultatredovisning ... 17
4.1 Företagens definition av hållbarhet ... 17
4.1.1 Begreppet hållbarhet enligt ImseVimse ... 17
4.1.2 Begreppet hållbarhet enligt benchmarkingsföretagen ... 17
4.1.3 ImseVimses hållbarhet enligt ImseVimse ... 18
4.1.4 ImseVimses hållbarhetskarta ... 19
4.1.5 Extern hållbarhet enligt ImseVimse ... 19
4.1.6 Intern hållbarhet enligt ImseVimse ... 20
4.1.7 Intern och extern hållbarhet enligt benchmarkingföretagen... 22
4.1.8 ImseVimses beskrivning av skillnader mellan intern och extern hållbarhet ... 22
4.2 Företagens hållbarhetsarbete idag ... 23
4.2.1 Hållbarhetsarbetet ur olika perspektiv enligt benchmarkingsföretagen ... 23
4.2.2 ImseVimses interna hållbarhetsarbete ... 24
4.2.3 ImseVimses interna hållbarhetsarbetes påverkan på arbetsplatsen ... 25
4.3 Förbättringsområden inom företagen ... 26
4.3.1 Det som saknas enligt ImseVimse ... 26
4.3.2 Förbättringsmöjligheter genom benchmarkingen ... 27
4.3.3 Exempel på hållbarhetsarbeten från benchmarkingsföretagen ... 28
4.3.4 Förbättringsförslag enligt ImseVimse ... 29
4.4 Företagens styrning ... 29
4.4.1 Kommunikation, förslag, dokumentation och utvärdering ... 29
4.4.2 Förmedling enligt benchmarkingföretagen ... 30
4.4.3 Mötesstruktur ... 31
4.4.4 Benchmarkingsföretagens arbetssätt ... 32
5. Analys ... 34
5.1 Vad innebär intern hållbarhet för ImseVimse AB? ... 34
5.1.1 Fastställandet av hållbarhet ... 34
5.1.2 Uppdelning av hållbarhet i intern och extern hållbarhet ... 35
5.2 Hur kan ImseVimse förbättras inom intern hållbarhet? ... 37
5.2.1 Hållbarhetsarbetet i nuläget ... 37
5.2.2 Förberedelser inför förbättringar ... 38
5.2.3 Förbättringsförslag från ImseVimse och benchmarkingföretagen ... 39
5.3 Hur kan ImseVimse förmedla intern hållbarhet ut i verksamheten? ... 39
5.3.1 Styrningen av verksamheten ... 39
5.4 Framtagande av förbättringsförslag ... 41
5.4.1 Basera beslut på fakta ... 41
5.4.2 Sammanfattning av föreslagna förbättringar av intern hållbarhet ... 41
6. Diskussion ... 43
6.1 Reflektion ... 43
6.2 Metoddiskussion ... 45
7. Slutsatser ... 46
7.1 Slutsatser ... 46
7.1.1 Vad innebär intern hållbarhet för ImseVimse AB? ... 46
7.1.2 Hur kan ImseVimse AB förbättras inom den interna hållbarheten? ... 46
7.1.3 Hur kan ImseVimse AB förmedla intern hållbarhet inom verksamheten? ... 46
7.2 Implementeringsförslag ... 47
7.2.1 Hur organisationen kan införa dina förslag till förbättring?... 47
7.2.2 Organisationens förutsättningar att införa förbättringsförslaget? ... 47
7.2.3 Implementeringssteg ... 48
7.3 Avslutande reflektion och förslag på fortsatt undersökning/arbete... 48
Referenser ... 49
Bilagor ... 51
Bilaga 1. Enkätfrågor till ImseVimse om hållbarhet ... 51
Bilaga 2. Benchmarkingfrågor om hållbarhet ... 52
Bilaga 3. Intervjufrågor för kartläggning av ImseVimses dagliga styrning i förhållande till hållbarhetsarbetet ... 53
Bilaga 4. Kompletterade enkätfrågor för benchmarkingen ... 55
Bilaga 5. Släktskapsdiagram över ImseVimse nuläge gällande hållbarhet ... 56
Bilaga 6. Släktskapsdiagram från benchmarkingen om hållbarhet ... 1
Tabellförteckning
Tabell 1. ImseVimses rutiner och styrning. ... 30 Tabell 2. Möten på ImseVimse. ... 32 Tabell 3. Egen illustration av en SWOT-analys baserad Tonnquist (2016, s.77). ... 48
Figurförteckning
Figur 1. Egengjord illustration av hörnstensmodellen baserad på Bergman & Klefsjö (2012,
s.40). ... 4
Figur 2. Egengjord illustration av hörnstensmodellen baserad på Bergman & Klefsjö (2012, s.40) och Isaksson (2020). ... 5
Figur 3. En visuell bild på en förbättringscykel baserad på en förbättringscykel av Elg, Gauthereau och Witell (2007, s.15). ... 6
Figur 4. Egengjord illustration av triple bottom line baserad på Dahlin, et al (2016, s.17). ... 8
Figur 5. Egengjord SWOT-analys baserad på Tonnquist (2016, s.77). ... 10
Figur 6. Hållbarhet beskrivet utifrån enkätsvaren från ImseVimse. ... 17
Figur 7. Hållbarhet beskrivet av benchmarkingsföretagen. ... 18
Figur 8. ImseVimses hållbarhet. ... 18
Figur 9. Hållbarhetskartan baserad på hållbarheten på Imsevimse (2020a). ... 19
Figur 10. Extern hållbarhet ur ImseVimses synvinkel. ... 20
Figur 11. En undersökning om intern hållbarhet. ... 21
Figur 12. ImseVimses beskrivning av intern hållbarhet. ... 21
Figur 13. Intern och extern hållbarhet beskrivet av benchmarkingsföretagen. ... 22
Figur 14. Skillnader mellan extern och intern hållbarhet enligt ImseVimse. ... 23
Figur 15. Flera perspektiv av hållbarhet i arbetet hos benchmarkingsföretagen... 24
Figur 16. Arbetet med intern hållbarhet enligt ImseVimse. ... 25
Figur 17. Påverkan av intern hållbarhet på ImseVimses arbete. ... 26
Figur 18. Saknas i den interna hållbarheten på ImseVimse. ... 27
Figur 19. Förbättringsmöjligheter utifrån benchmarkingsföretagens perspektiv. ... 28
Figur 20. Exempel på benchmarkingföretagens arbete med hållbarhet. ... 28
Figur 21. ImseVimses förbättringsförslag gällande den interna hållbarheten... 29
Figur 22. Visar hur benchmarkingföretagen förmedlar ut sitt hållbarhetsarbete. ... 31
Figur 23. Benchmarkingsföretagens arbetssätt att arbeta med hållbarhet. ... 33
1. Introduktion
I det här kapitlet introduceras bakgrunden till examensarbetet. I enlighet med bakgrunden presenteras även den problematisering som arbetet inriktar sig på. I kapitlet presenteras slutligen syftet, frågeställningar och avgränsningar.
1.1 Inledning 1.1.1 Bakgrund
Hållbarhet är viktigt och högst relevant för världen, samhället, organisationer och för individer. Hållbarhet är ett stort begrepp och innehåller många faktorer och aspekter. Det är vanligt att beskriva hållbarhet med hjälp av citatet från Brundtland-rapporten från 1987.
Brundtland-rapporten definierar hållbarhet som ”utvecklingen som tillgodoser de nuvarande generationens behov utan att kompromissa med kommande generationers förmåga att tillgodose sina egna behov” (Brundtland, 1987). Hållbarhet brukar delas upp i social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet (Gulliksson och Holmgren ,2015, ss.69,101, 145) som definierar hållbarhet ur olika perspektiv. Perspektivet social hållbarhet inkluderar ämnen som arbetsmiljö, jämställdhet och hälsa. Ekonomisk hållbarhet handlar om att upprätthålla en ekonomi som långsiktigt är lönsam och kan leda till mer hållbara produkter och mindre materialanvändande, det handlar om att ge tillbaka till samhället. Ekologisk hållbarhet ses som att minska den mänskliga påverkan på miljön och att försöka ge tillbaka till naturen. De tre hållbarhetsdimensionerna delas upp för att lättare visualisera olika aspekter i hållbarhet, i verkligheten överlappar de varandra och hör ihop (Dahlin, et al., 2016, s.17).
Hållbar utveckling är en blandning av naturliga och mänskliga system och handlar om hushållningsläran med begränsade resurser (Dahlin, et al., 2016, s.10). Begreppet hållbar är besläktat med varaktighet och uthållighet och begreppet utveckling innebär en förändring till det bättre (Dahlin, et al., 2016, s.10). Organisationer kan arbeta och visa upp sitt
hållbarhetsarbete för kunder och intressenter genom att redovisa sin hållbarhet och införa ledningssystem inom kvalitet och miljö i form av ISO standarder 9001 och 14 001. När organisationer arbetar med hållbarhet och utveckling inom sina verksamheter krävs det grundläggande värderingar, arbetssätt och metoder för att lyckas. Ständiga förbättringar och offensiv kvalitetsutveckling har flera verktyg, metoder och arbetssätt som bistår de anställda i deras arbete med verksamhetsförbättringar (Elg, Gauthereau och Witell, 2007.ss. 12–13).
Inom offensiv kvalitetsutveckling står offensiv för att förändra, förbättra, aktivt förhindra och inte repetera och ersätta. Utveckling står för personlig utveckling för medarbetarna som är ett pågående arbete. Offensiv kvalitetsutveckling är en helhetsbild där verktyg, arbetssätt och värderingar som samverkar för mindre resursåtgång och större kundtillfredsställelse (Bergman och Klefsjö, 2012, ss.38–40). Precis som att kvalitetsutveckling ursprungligen är en del av industriell teknik och uppstod i tillverkningsindustrin kan det nu förtiden användas i alla olika sorters organisationer. Enligt (Bergman och Klefsjö, 2012, ss.100–101) omfattar
kvalitetsutveckling kvalitetskontroll, kvalitetsstyrning och kvalitetssäkring och handlar om att arbeta med ständiga förbättringar och integreras in i organisationens verksamhet. Även då kvalitetsutveckling mest koncentrerat sig på tillverkning och produktframtagnings
verksamheter från början är nu kvalitet ett begrepp som enligt (Bergman och Klefsjö, 2012, s.
24) innefattar kvalitet på produkten och dess förmåga att tillfredsställa kundernas behov och förväntningar en definition som tolkas olika beroende på organisationen. Ett företag kan välja att skapa sin egen tolkning av begreppet kvalitet, på ett liknande sätt kan företag välja att använda sig av begreppet hållbarhet. Precis som när det kommer till hållbarhet och att
implementera och arbeta med hållbarhet i organisationer, står hållbarhet för mindre
resursåtgång och större kundtillfredsställelse då kunder kräver ett mer hållbart samhälle som tillverkar hållbara och återanvändbara produkter.
1.1.2 ImseVimse AB
Organisationen ImseVimse AB är ett mindre företag som verkar på en global marknad och har ett samhällsansvar (ImseVimse AB, 2020). ImseVimse rör sig inom
tillverkningsbranschen och har kunder och intressenter som är villiga att betala för hållbarhet och kvalitet. ImseVimse grundades år 1988 av Marie Walleberg i sökandet efter blöjor som hennes dotter tålde, hon hittade ullblöjor och affärsidéen kom till att börja sälja tygblöjor (Jansson Myhr, 2020). ImseVimse utvecklar och säljer funktionella och återanvändbara produkter för barn och kvinnor (ImseVimse AB, 2020). ImseVimses produkter idag är allt från olika sorters tygblöjor, badblöjor, tygbindor, återanvändbara rengöringspads och
amningsinlägg. Värderingar om hållbarhet och hälsa har ImseVimse haft med sig från starten i form av sina värdeord mod, hållbarhet och omtanke som har byggt upp en företagskultur kring hållbarhetstänket (Jansson Myhr, 2020). Det är viktigt för ImseVimse att sälja en produkt som är miljövänlig och som kunden ska kunna ha länge (Jansson Myhr, 2020).
ImseVimse AB är noggranna med vilka leverantörer, vilken tillverkning, vilka produkter som säljs och hur miljövänliga produkter är för kunden. Kunden ska vara säker på att få en produkt som är slitstark och har hög kvalitet. Hållbarhet för ImseVimse innefattar hela företaget och hållbarhet delas upp och hanteras utefter: kund, personal, leverantör, ekonomi och produkt.
Detta görs för att visa på hållbarhetstänket inom de olika områdena. Utifrån kundperspektivet när det kommer till hållbarhet tar det lång tid att arbeta upp en kund, så det är viktigt att underhålla och ta hand om sina kunder. Det är viktigt att vara mån om personalen genom att visa uppriktig förståelse och omtanke. Det är viktigt att bygga upp bra relationer som håller sig över en lång tid med leverantörer. Ekonomin ska vara frisk, sund och företaget ska hålla sig inom lagar och förordningar. När det kommer till produkter ska de vara slitstarka, av hållbart material och gå att använda under många år (Jansson Myhr, 2020).
1.1.3 Problembeskrivning
Hållbarhet är något som har funnits i ImseVimse sedan starten och varit ett av deras värdeord och är en del av ImseVimses företagskultur. För att ständig bli bättre, utvecklas och uppfylla kundernas krav visar ImseVimse upp sitt hållbarhetsarbete och vill kunna bevisa att de genomsyras av hållbarhet. ImseVimse vill ta steget ännu längre genom att införskaffa ledningssystem för ISO-standarderna 9001 och serien 14 000. För att kunna förbättras inom hållbarhet vill ImseVimse arbeta med hållbarhet inifrån och ut.
Det har resulterat i att ImseVimse brutit ner hållbarhet i två delar som kallas för intern och extern hållbarhet. Extern hållbarhet rör ISO-standarder, miljöcertifiering och allt utåt mot kund och intressenter. ImseVimse arbetar redan aktivt med sin externa hållbarhet och känner att de har koll på vad som ska göras och hur de ska arbeta inom detta område. Intern
hållbarhet däremot har ImseVimse inte hunnit kartlägga eller definiera än, det är bra att veta hur intern hållbarhet ska förmedlas ut i verksamheten och hur ImseVimse ska kunna utvecklas inom intern hållbarhet. Intern hållbarhet är relevant för ImseVimse att titta på då företaget är seriös med sitt hållbarhetsarbete och vill utveckla och se till att hållbarhet genomsyrar hela organisationen. I nuläget finns det inget dokumenterat om intern hållbarhet på organisationen.
1.1.4 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att ta reda på hur ImseVimse kan förbättra hållbarhetsarbetet främst internt genom att studera och definiera ImseVimses nuvarande interna och externa
hållbarhetsarbete samt att titta på hur hållbarhet kan genomsyras i hela verksamheten. För att nå syftet har syftet delats upp i följande frågor:
• Vad innebär intern hållbarhet för ImseVimse AB?
• Hur kan ImseVimse AB förbättras inom den interna hållbarheten?
• Hur kan ImseVimse AB förmedla intern hållbarhet inom verksamheten?
1.1.5 Avgränsningar
Förbättringsförslagen som tas fram i studien kommer att vara riktade mot intern hållbarhet.
Studien kommer inte implementera förbättringsförslag.
2. Teori
I det här kapitlet redogörs det för teorierna som används i examensarbetet, teorierna som presenteras i kapitlet är hållbarhet, hållbar utveckling och ständiga förbättringar,
kvalitetsutveckling, lean samt lite kommunikation och begrepp. Hållbarhet är ett centralt begrepp i studien.
2.1 Teoretisk bakgrund
2.1.1 Ständig förbättringar
Enligt Elg, Gauthereau och Witell (2007, ss.11–12) är ständiga förbättringar en av hörnstenarna i offensiv kvalitetsutveckling. Ständiga förbättringar har växt fram inom offensiv kvalitetsutveckling som en filosofi eller arbetssätt (Elg, Gauthereau och Witell, 2007.s.9). Bergman och Klefsjö (Elg, Gauthereau och Witell, 2007.s.10) menar att filosofin bakom ständiga förbättringar är att det alltid går att förbättra kvaliteten och reducera
kostnaderna.
Hackman och Wageman (i Elg, Gauthereau och Witell, 2007, ss.11–12) gör fyra antaganden som utgångspunkt för kvalitetsområdets såväl som ständiga förbättringar som att människor strävar efter att göra ett bra arbete, hög kvalitet kostar alltid mindre än låg kvalitet,
organisationer är system av olika delar och delsystem och problem hänför sig nästan alltid till orsaker som står att finna mellan olika delar i organisationen. Det sista antagandet är att kvalitet alltid är högsta ledningens ovillkorliga ansvar. Elg, Gauthereau och Witell (2007, s.12) beskriver att med en utgångspunkt i offensiv kvalitetsutveckling kan ständiga förbättringar ses som uppbyggt av tre byggstenar som är grundläggande värderingar, arbetssätt och metoder. Arbetssätt och metoder som bistår de anställda i deras arbete med verksamhetsförbättringar är en av styrkorna i ständiga förbättringar (Elg, Gauthereau och Witell, 2007.s.13).
Hörnstenar i offensiv kvalitetsutveckling
Offensiv kvalitetsutveckling bygger på Total Quality Management förkortat till TQM (Bergman och Klefsjö, 2012, ss.38–40) och dess värderingar och arbetssätt.
Kvalitetsutveckling härstammar från tekniktunga företag men kvalitetsutveckling används inom alla typer av organisationer nu. Värderingar i offensiv kvalitetsutveckling kallas hörnstenar och har tillsammans skapat en hörnstensmodell, se figur 1.
Figur 1. Egengjord illustration av hörnstensmodellen baserad på Bergman & Klefsjö (2012, s.40).
Offensiv står för att förändra, förbättra, aktivt förhindra och inte repetera och ersätta.
Utveckling står för personlig utveckling för medarbetarna som är ett pågående arbete.
Offensiv kvalitetsutveckling är en helhetsbild där verktyg, arbetssätt och värderingar som samverkar för mindre resursåtgång och större kundtillfredsställelse (Bergman och Klefsjö, 2012, ss.38–40). Ledningen måste lägga ner hjärta och själ genom att delta i arbetet praktiskt, bidra med ständigt engagemang och vara förebilder för att skapa förutsättningar för ett lyckat kvalitetsarbete. Med ett engagerat ledarskap kommer kvalitetsutveckling grundas på
värderingar och kultur som att sätta kunderna i centrum, basera beslut på fakta, arbeta med processer, arbeta ständigt med förbättringar och skapa förutsättningar för delaktighet (Bergman och Klefsjö,2012, ss.39–40). De olika värderingarna kallas hörnstenar och tillsammans skapar de en helhetsbild som visas som hörnstensmodellen i figur 1. Enligt Isaksson (2020) är det ur ett hållbart utvecklingsperspektiv viktigt att sätta people och planet i centrum minst lika mycket som kunden i centrum, se figur 2.
Figur 2. Egengjord illustration av hörnstensmodellen baserad på Bergman & Klefsjö (2012, s.40) och Isaksson (2020).
PDSA-cykeln
Hörnstenen att ”Arbeta ständigt med förbättringar” som visas i figur 1 är värderingar som passar bra till arbetssättet PDSA, genom att använda sig av ständiga förbättringar i arbetssättet (Bergman och Klefsjö,2012, s.46) när projektet pågår och utformas. Elg, Gauthereau och Witell (2007.s.12) beskriver PDSA som den grundläggande förbättringscykeln som har sitt ursprung i Shewhart och Deming och står för Plan-Do-Study-Act eller Planera-Gör-Studera- Lär (Bergman och Klefsjö,2012, s.46), se figur 3. Enligt Elg, Gauthereau och Witell
(2007.s.14) innebär fasen plan att varje förbättringsaktivitet bör genomsyras av planering, fasen do är genomförandet av förbättringsaktiviteten, fasen study är att reflektera och lära av det arbete som har genomförts och act genom att dra slutsatser om vad som är viktigt att tänka på inför nästa förbättringsaktivitet när den sätter igång.
Figur 3. En visuell bild på en förbättringscykel baserad på en förbättringscykel av Elg, Gauthereau och Witell (2007, s.15).
2.1.2 Hållbarhet
Hållbarhet brukar beskrivas med citatet från Brundtland-rapporten från 1987. Brundtland- rapporten definierar hållbarhet som ”utvecklingen som tillgodoser de nuvarande
generationens behov utan att kompromissa med kommande generationers förmåga att tillgodose sina egna behov” (Brundtland, 1987). Hållbarhet är ett välkänt ord i dagens samhälle, allt kan vara mer eller mindre hållbart. Det finns många olika inställningar till hållbarhet och en första kategorisering är stark eller svag hållbarhet. Stark hållbarhet är striktare med avseende på naturresurserna och tillåter inte nedbrytning från människor, med det menas att bara leva på de resurser som kommer att växa upp igen och återbördas. För svag hållbarhet gäller det att samhällets totala resurser inte får minska, med andra ord kan svag hållbarhet tillåta en viss överexploatering av naturresurserna i utbyte mot utbyggd
infrastruktur, kunskapsutveckling och sociala framsteg (Gulliksson och Holmgren ,2015, ss.12–15).
Arowoshegbe och Emmanuel (2018, s. 91) menar på att hållbarhet kan definieras på flera sätt till exempel som en övergripande konceptuell ram som beskriver en önskvärd, hälsosam och dynamisk balans mellan mänskliga och naturliga system. Det beskrivs också som ett system med policyer, övertygelser och bästa sedvana som skyddar mångfalden och rikedomen i planetens ekosystem och främjar sund ekonomi som möjliggör och skapar en hög livskvalitet för människor. Den sociala miljön är betydelsefull och leder till en mängd upplevelser som i sin tur spelar en framträdande roll för människans livskvalitet (Gulliksson och Holmgren ,2015, ss.54). Alternativa sätt att se på systemtänkande i hållbarhet är vid hållbarhetstänk som avgränsar och delar upp för att kunna reducera komplexiteten när hållbarhet isoleras från omgivningen och helheten. Det uppmuntrar även till att titta på delsystemet ur olika vinklar och ha ett kritisk tänkande (Gulliksson och Holmgren ,2015, s.21). Hållbarheten går att tillämpa på tre delar av livet i form av ekonomiska överväganden, miljöskydd, förvaltarskap och samhällets och individens välbefinnande. Arowoshegbe och Emmanuel (2018, s. 92) beskriver att den ekonomiska och sociala livskvaliteten förändras till det bättre samtidigt som miljöpåverkan begränsas till naturens bärförmåga. Detta ramverk kommer generera idealiska lösningar på alla typer av utmaningar att skapa långsiktiga fördelar på alla tre områden.
Triple bottom line/ Tre dimensioner av hållbarhet
Enligt Dahlin, et al (2016. s.17–18) finns det tre dimensioner av hållbarhet: ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och social hållbarhet. Dessa aspekter har delats upp för att kunna analysera olika hållbarhetsaspekter av ett visst problem, för att vara hållbar måste en organisation vara hållbar inom alla tre dimensioner. Det ekonomiska systemet är ett delsystem
inom ramen för sociala systemet (samhället) som i sin tur är en del av systemet av den
planetära geo-ekologiska systemet. (Dahlin et al, 2016. s.17–18). Uppdelningen utesluter inte att i verkligenheten påverkar aspekterna varandra, att de tre dimensionerna överlappar
varandra och hör ihop, se figur 4 (Dahlin, et al., 2016, s.17). Ekologi betyder läran om hushållning i det naturliga systemet och ekonomi är kunskapen om hushållning i det mänskliga systemet, båda med begränsade resurser.
Enligt Isaksson (2013) kallas de tre dimensionerna av hållbarhet för triple bottom line och är värdebaserade indikatorer som benämns planet, people och profit. Planet står för natur, people står för mänsklighet och profit står för medel och vinst (Isaksson, Garvare och Johnson.
2015). Hållbarhet nämns också med hjälp av planetens gränser (Rockström et al, 2009) och FN:s hållbarhetsmål (Agenda 2030, 2020) som beskriver mål för olika intressenter. Elkington presenterar (i Isaksson, 2013) användningen av triple bottom line för ekonomi, miljö och social hållbarhet för att vidga fokuset för organisationer bort från en singel bottom line som bara koncentrerar sig på det finansiella i organisationen.
Gulliksson och Holmgren (2015, s. 69) beskriver definitionen av social hållbarhet som ett samhälle där det råder jämlikhet, delaktighet, rättvisa och demokrati, även bra livskvalitet för nuvarande och framtida generationer. Det ska finnas tillit till de som bestämmer och finnas en behandla andra som du själv vill bli behandlad mentalitet. Enligt Gulliksson och Holmgren (2015, s. 88) är utbildning, kultur, religion, integration, social livskvalitet och individens trygghet en del av välfärden och inkluderas i samhällets hållbarhet. Några aspekter som räknas till den sociala hållbarhetsdimensionen är hälsa, arbetsmiljö, jämställdhet, sjukfrånvaro och välbefinnande (Gulliksson och Holmgren, 2015, ss.80–87). Lagkänsla och gemenskap beskrivs av Gulliksson och Holmgren (2015, s. 90–95) som en annan del av den sociala dimensionen med grupptillhörighet, förtroende, öppen kommunikation, allas delaktighet, gemensamma mål, normer, gruppstruktur, samarbeten och hanterbara konflikter.
Den ekologiska dimensionen beskriver Gulliksson och Holmgren (2015, s. 101–128) som naturens gränser i relationen mellan organismer och deras omgivning i förhållande till trycket på naturresurser, planetens gränser och klimatfrågan (Gulliksson och Holmgren ,2015, s. 101–
128). Den ekologiska dimensionen består också av att bevara biologiska mångfald, minska mänsklig förstörelse genom begränsad mänskliga resursförbrukning och att naturen skyddas och bevaras (Gulliksson och Holmgren ,2015, s. 133). Ekonomi handlar om att fördela och balansera knappa resurser (Gulliksson och Holmgren ,2015, s. 177) och ekonomi är
kunskapen om hushållning i det mänskliga systemet (Dahlin, et al., 2016, s.10).
Gulliksson och Holmgren (2015, s. 152–155) skriver att ekonomi är en balans mellan utbud och efterfrågan och marknadsekonomi grundas på produktionen och varuutbytet. Med andra ord visar efterfrågan på hur mycket en kund är beredd att betala och utbudet visar på
sambandet mellan pris och kvantitet. Det resulterar i att priset på varan och hur mycket som produceras bestäms av en kombination av utbud och efterfrågan (Gulliksson och Holmgren ,2015, ss. 152–155).
Figur 4. Egengjord illustration av triple bottom line baserad på Dahlin, et al (2016, s.17).
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling är en blandning av naturliga och mänskliga systemet och handlar om hushållningsläran med begränsade resurser (Dahlin, et al., 2016, s.10). Begreppet hållbar är besläktat med varaktighet och uthållig och begreppet utveckling innebär en förändring till det bättre (Dahlin, et al., 2016, s.10). Arbeta hållbart för att undvika slöseri med energi,
resursanvändning, använda smarta transporter, använda resurser återhållsamt och samtidigt skära ned på sina kostnader. Begränsa det ekonomiska risktagande genom att inte vara
inblandad i negativa miljö- och samhälles inverkan och att framstå som en attraktiv aktör som omfattar att ha en stark hållbarhetsprofil som bygger på relationer med intressenter till
exempel leverantörer och samarbetspartners för att utveckla produkter för en hållbar framtid (Dahlin, et al., 2016, ss.111–112).
CSR
Corporate Social Responsibility förkortas CSR och står för ett företags samhällsansvar. CSR är ett verktyg för etablerandet av hållbart företagande och har tre dimensioner som delas upp i ekonomiska, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Ekonomiskt ansvarstagande riktar in sig på hur vinsten kommer till i företaget genom affärsetik, säkra arbetsförhållande och ansvar för produkten under dess livslängd. Miljömässigt ansvarstagande är att framställa utan gifter, skadliga ämnen, göra det miljövänligt och ha minsta möjliga slöseri när det kommer till resurser, råvaror och energi. Socialt ansvarstagande är ansvar för arbetskraft, samhället och att motverka diskriminering (Dahlin, et al., 2016, s.114).
2.1.3 Lean
Lean är ett koncept som går ut på att maximera kundnyttan och samtidigt minimera slöseri av resurser (Melan, 2017, s.11). Lean förespråkar respekten för människan genom att fokusera på att skapa värde för kunden, medarbetare, ägare och därmed uppfylla kundens behov (Melan, 2017, s.12).
Mötesteknik
”Att förbättra sin mötesteknik och klargöra hur beslut fattas är kanske bästa sättet att öka en organisations effektivitet” (Melan, 2017. S.129).
Mötesteknik i enlighet med lean innebär regelbundna möten, många beslut och ökad effektivitet. Vem fattar besluten, i vilket forum görs det och hur dessa beslut tas är viktiga frågor att ställa, det kan annars leda till att beslut inte blir förankrade och eller att de inte åtföljs (Melan, 2017, s. 129). Melan (2017, s.130) rekommenderar att ha möten ofta, ju oftare desto bättre, framför allt i starten av ett förbättringsarbete. Om mötena äger rum för sällan kan
varje möte bli som att börja om på ett nytt projekt varje gång och att träffas oftare skapar en vana.
Melan (2017, s.131) rekommenderar möten minst en gång i veckan och på arbetsplatser där personalen arbetar utefter olika scheman bör mötena äga rum ännu oftare så alla i företaget kan ta del av informationen. Enligt Melan (2017, s.131) bör mötena hållas framför en
förbättringstavla (verklig eller virtuell) så alla kan ta del av samma information. Ett förslag är att stå upp under mötet för att synliggöra förbättringstavlan och för att effektivisera mötena.
”Betrakta varje möte som en investering…………Det som avhandlas på ett möte måste ge avkastning i framtiden. Därför måste mötet planeras och tas på allvar av alla deltagare ” (Melan, 2017, ss.134).
Förbättringsarbete
Melan menar att (2017. S.77) för att upprätta strukturen för förbättringsarbetet bör dessa frågeställningar beaktas: hur mycket tid ska avsättas? vilka roller finns och vad ingår i dessa?
Vilket mandat ska ges till de olika rollerna samt till medarbetarna? hur ska beslut tas i arbetet och på vilket sätt och av vem? vilken form för arbetet ska användas? Det ska finnas tydliga mål och framgå hur uppföljningen och utvärderingen sker. Välj ut vilken form som ska användas, form avser fortlöpande dokumentation, från det att förbättringsmöjligheterna identifierats till dess att de är genomförda förbättringar. Formen ska vara enkel att se vad som händer och vem som är ansvarig för vad, detta skapar transparens och engagemang. Det viktigaste är att alla har tillgång till informationen kring de förbättringar som identifieras och arbetsgången kring dessa. Exempel på former är blankett, notislappar, dator, whiteboard och app (Melan (2017, ss.77–78).
Enligt Melan (2017, ss.78–79) är en förbättringstavla till för att följa upp vad som händer i arbete och ger möjlighet till delaktighet. För gemensamma möten bör det finnas en verklig anslagstavla eller en virtuell anslagstavla där information finns tillgänglig, för att kunna samla allt förbättringsarbete på samma plats och skapa en helhet. Enligt Melan (2017, ss.86–100) bör förbättringsarbetet börja med att identifiera idén/förbättringsförslaget, beskriva nyttan som lösning generar, och ange datum för när idén/förbättringsförslaget identifierades. Nästa del av förbättringsarbetet är att utse personer som är ansvarig för respektive åtgärd och hur de ska genomföras. Steget efter det är att ställa frågan när ska lösningen vara genomförd och när de genomförda förbättringar har gjorts ställa frågorna om vad blev det av förbättringen och från när börjar förbättringen gälla. Sista steget i förbättringsarbetet är att utföra utvärderingar och ta reda på om det blev en förbättring, går det att applicera på något annat och skapas det en rutin av förbättringen.
Utvärdering
”Att mäta utan att dra slutsatser är som att jaga utan att fånga” (Melan, 2017, s.126).
Enligt Melan (2017, ss.98–99) ska en utvärdering ske efter en lämplig tid för att se om förändringen har lett till en förbättring, vilken och hur. Dokumentera för att kunna granska och skapa en sökbarhet (Melan, 2017, ss.98–99). Utveckla sättet att visualisera, följa upp och utvärdera. Utan uppföljning är det svårt att se om åtgärderna och metoder som satts in leder till önskat resultat och om besluten blir genomförda (Melan, 2017, s.126).
2.1.4 Kommunikation, språk och begrepp
”Att ha ett gemensamt språk och en väldefinierad begreppsapparat är förutsättningar till framgång” (Höglund och Olsson, 2015, s.15). Det är viktigt att alla talar samma språk.
Kommunikation är att överföra eller göra ett utbyte av information genom ett gemensamt
symbolsystem, kommunikation är ett informationsutbyte (Kaufmann och Kaufmann, 2016, s.433). Ett gemensamt språk är en framgångsfaktor. När alla inom samma organisation har samma förståelse för innebörden av begrepp och ord uppstår det färre feltolkningar, frustration och onödig energiförlust. En tydlig begreppsförklaring underlättar
kommunikationen inom företaget och mellan rollerna (Höglund och Olsson, 2015, s.16). Det är bra att klargöra betydelsen av begrepp och termer så tidigt som möjligt i förbättringsarbete.
Genom att vara konsekvent med användning av begrepp kan tid och pengar sparas in på (Höglund och Olsson, 2015, s.19).
2.1.5 SWOT
SWOT-analys är en analys av externa möjligheter och hot, interna styrkor som kan hjälpa till att eliminera svagheter och ger ett beslutsunderlag för planering och riskåtgärder (Tonnquist, 2016, s.77, 488). De externa innebär omvärldens möjligheter och hot på organisationen och arbetet, interna styrkor och svagheter är inom arbetet och den genomförande organisationen (Tonnquist, 2016, s.77). Enligt Tonnquist (2016, s.77) visar SWOT-kartläggningen på vilka förutsättningar projektet har i förhållande till risker och chanser, se figur 5.
Faktorer som underlättar +
Faktorer som försvårar - Inom organisationen och
arbetet
Styrkor Svagheter
Utanför organisationen och arbetet
Möjligheter Hot
Figur 5. Egengjord SWOT-analys baserad på Tonnquist (2016, s.77).
2.2 Tidigare forskning/arbeten
Artiklar har sökts i databaser som Scopus, Google scholar, Diva och EBSCOhost och författaren har inte funnit några relevanta arbeten om intern och extern hållbarhet. Sökord som har använts under litteratursökningar efter tidigare forskning och arbeten har varit hållbarhet, sustainable, hållbarhetsarbete, sustainability, hållbar utveckling, intern hållbarhet och extern hållbarhet. Resultat från sökningarna innehöll mycket forskning om vad hållbarhet är och hur det påverkar samhället och organisationer. Resultaten beskrev om olika
verksamheter, olika ekonomiska situationer och sociala aspekter, hur miljön påverkas,
planetens gränser och mycket mer. Annan forskning och arbeten som har gjorts i motsvarande områden som kan ha något samband med studien som Författaren har utfört är två
examensarbeten som handlar om hur intern och extern kommunikation bidrar till hållbarhetsarbetet (Backman och Steen, 2018) och om hållbarhet i arbetet ur ett
medarbetarperspektiv (Billefält och Olsson, 2019). Författaren hittade inte någon tidigare forskning på intern och extern hållbarhet. Det finns däremot ett stort antal uppsättningar forskningsartiklar på konceptet hållbarhet och hållbar utveckling. Eftersom studien vänder sig främst till intern hållbarhet har Författaren inte hittat några artiklar som skrivits om samma forskningsområde som Författaren har undersökt.
3. Metod
I det här kapitlet redogörs metoderna som har genomförts i examensarbetet. I kapitlet presenteras olika datainsamlingsmetoder, verktygen som använts vid dataanalyserande och tillförlitligheten i arbetssättet.
3.1 Design av studien
Ett fenomen studerades i organisationen ImseVimse och fenomenet intern hållbarhet undersöktes utefter syftet och frågeställningarna. En fallstudie utfördes och enligt Eriksson och Wiedersheim-Paul (2014. S. 134) karakteriseras fallstudier av att studera få fall ur flera aspekter, att välja ett företag i detta fall ImseVimse och göra en undersökning på djupet.
Fallstudier innebär förståelse av det komplexa förhållanden mellan faktorer när de är verksamma inom en viss social omgivning (Denscombe, M., 2016, s.22.).
Fallstudien har utförts med ett induktivt arbetssätt. En induktiv ansats har utförts i studien där författaren har kartlagt fenomenet intern hållbarhet på ImseVimse och gjort en benchmark mot fem andra företag för att sedan förklara med teori. Enligt Eriksson och Wiedersheim-Paul (2014. S. 88) är empirin utgångspunkten i en induktiv studie och enligt Patel och Davidson (2011, ss. 23–25) letas lämplig teori upp till empirin. Studien har utförts så att empiriska uppgifter har varit utgångpunkten lika mycket som följden av teoretiska resonemang varit en betydande del av studien.
I fallstudien används olika datainsamlingsmetoder som personliga intervjuer, telefonintervjuer, enkäter i form av frågeformulär via nätet och dokumentstudier.
Datainsamlingens svar bearbetades med hjälp av ett av de sju ledningsverktygen
släktskapsdiagram, för att hitta mönster, kategoriseringar och släktskap inom svaren och mellan svaren. Benchmarking användes som ett dataanalysverktyg för att jämföra olika företags svar med varandra.
Datainsamlingsmetoderna personliga intervjuer och telefonintervjuer valdes för att kunna ställa öppna frågor och ha möjligheten att ställa följdfrågor och kunna förklara missförstånd av frågorna om de skulle uppstå. Intervjuernas strukturering uppmuntrade till att
respondenterna skulle kunna prata fritt utefter deras egna upplevelser och erfarenheter.
Enkäterna valdes för att med mer struktur kunna få respondenternas egna tankar och tolkningar nedskrivet och inte påverka svaren, då författaren inte var närvarande när
respondenterna skrev sina svar. Dokumentstudier valdes som ett komplement till intervjuer och enkäter och var ett bra hjälpmedel för att författaren skulle få en bättre förståelse för organisationen ImseVimse.
3.2 Datainsamlingsmetod
Det gjordes inte ett urval när det kom till ImseVimse kartläggning av nuläget, det skedde i form av en totalundersökning av företaget, det vill säga enligt Trost och Hultåker (2016, s. 37) beskrivning att ett urval inte görs utan hela populationen frågas ut. Urval sker med ett
medvetet subjektivt val av intervjupersoner (Dahmström ,2011, s.418) och detta gjordes i benchmarkingen då andra organisationer valdes ut för att bli intervjuade. När det gäller
direkta datainsamlingsmetoder från enskilda individer genom att ställa frågor finns i huvudsak två tekniker att tillgå och det är enkät och intervju (Eriksson och Wiedersheim-Paul, 2014. S.
97).
Datainsamlingsmetoder som har använts i den här studien är främst intervjuer och enkäter, även en kompletterande dokumentstudie har ägt rum som datainsamlingsmetod. Eriksson och Wiedersheim-Paul (2014. S. 91) beskriver att data som samlas in är utförd som primärdata eller sekundärdata. Primärdata står för data som är insamlad av intervjuaren själv via
intervjuer och sekundärdata är data som redan blivit insamlad och intervjuaren har fått ta del av databaser och dokument. Metoden som har använts i den här studien är först och främst primärdataundersökning via intervjuer och enkäter och sekundärdata i form av
företagsdokument och en undersökning. Sammanlagt utfördes två personliga intervjuer på ImseVimse, fyra telefonintervjuer i benchmarkingen, en enkät på benchmarkingen, en enkät som skickades ut till alla medarbetare på ImseVimse och dokumentgranskning av materialet som författaren fick tilldelat sig av handledaren på ImseVimse.
3.2.1 Intervju
Personliga intervjuer och telefonintervjuer är två av de vanligaste intervjusätten (Trost och Hultåker, 2016, s. 9). Båda intervjumetoderna har använts som självständiga
insamlingsmetoder för att samla in olika sorts information vid olika tillfällen. Intervjuer utförs för att kunna fånga enskilda personer upplevelse i en viss situation och ge utrymme för
redogörelser av olika upplevelser (Dahmström, 2011, ss.418). Både de personliga intervjuerna och telefonintervjuerna har utförts genom att författaren förberedde sig noggrant innan och skrivit ner öppna frågor för att respondenterna skulle kunna svara fritt och att följdfrågor skulle kunna anpassas utefter respondenternas svar på de förberedda frågorna. Intervjuerna som utfördes i studien hade låg standardisering som Lantz (2013, s.42) beskriver som att intervjun har öppna frågor och där respondenten får utrymme att svara fritt och utveckla sina tankar.
Intervjuer med ImseVimse
Det finns olika sorters intervjumetoder och att samla in data via personliga intervjuer beskriver Denscombe (2016, s.270) som ett möte mellan forskare och informant och i detta fall mellan medarbetar på ImseVimse och författaren. Enligt Denscombe (2016, s.269) är semistrukturerade intervjuer kvalitativa intervjuer och betyder att intervjuaren har förberett teman som ska behandlas och öppna frågor som ska besvaras, enligt Patel och Davidson (2011, s. 82) har respondenten stor frihet att utforma svaren utefter deras synpunkter.
Det utfördes två personliga semistrukturerade intervjuer på ImseVimse, första intervjun ägde rum som en inledande del av datainsamlingen för att få en bakgrund och större förståelse för hur ImseVimse har arbetat med hållbarhet fram tills nu, frågorna visas i bilaga 1. Ägaren Marie Walleberg som startade företaget år 1988 och som sålde företaget i början av år 2020 valdes ut som den personen som satt inne med mest information och kunskap om företagets hållbarhetsarbete. Nästa intervju ägde rum i slutet av datainsamlingen när det hade skickats ut en enkät till ImseVimse och fyra telefonintervjuer hade ägt rum som en del av
benchmarkingen. Vd:n Therése Lindström på ImseVimse valdes ut som en lämplig kandidat för att fråga mer om ImseVimses dagliga styrning och externa hållbarhet. Frågor utformades baserat på enkäten på ImseVimse och benchmarkingens intervjusvar efter att de hade
analyserats och bearbetas, frågorna visas i bilaga 3.
Intervjuer med benchmarkingföretagen
Telefonintervjuer är oftast en variant av varierande grad av strukturering, de är vanligen standardiserade och svårare att få till inträngande och djupgående frågor och svar (Trost och Hultåker, 2016, s. 60). Låg grad av både standardisering och strukturering är om en kvalitativ analys av resultaten ska utföras (Patel och Davidson,2011, ss. 75–76). Frågorna till
telefonintervjuerna gällande benchmarking med fyra intervjuer från fyra olika företag, går att se i bilaga 2. Telefonintervjuerna till de fyra benchmarkingsföretagen utfördes med låg grad av strukturering och standardisering, frågorna försökte efterlikna frågorna från enkäten på ImseVimse, se bilaga 1. Frågorna fick anpassas utefter vilket företag som svarade på frågorna och benchmarkingsföretagens kunskapar inom ämnet.
3.2.2 Enkät
Enkät på ImseVimse
Efter att första intervjun med förra ägaren hade ägt rum, skickades samma frågor ut för att kunna kartlägga nuläget och urskilja hur medarbetarna ser på intern och extern hållbarhet på ImseVimse, se frågorna i bilaga 1. Enkäten som skickades ut till medarbetarna på ImseVimse var i form av ett frågeformulär som skulle fyllas i på nätet och svaren registrerades med en gång så fort respondenten hade svarat. Det är fördelen med kontaktformen enligt Dahmström (2011, ss.88–89) att det är snabbt att få tag i svaren. Enkäten hade hög standardisering som är önskvärt i ett formulär (Trost, 2010, s.40). Det räknas som om enkäten hade hög
standardisering med låg strukturering gällande svarsalternativen eftersom respondenterna fick svara på frågorna helt fritt i texten ostrukturerade. Enkäten som skickades ut till ImseVimse hade hög standardisering och låg strukturering och enligt Patel och Davidson (2011, s. 76) beskriver det en enkät med öppna frågor.
Enkät på ett benchmarkingföretag
Efter att alla intervjuer, telefonintervjuer och enkäten till Imsevimse hade genomförts och analyserats skickades en till enkät ut för att komplettera benchmarkingen som hade genomförts. Ett företag hade inte svarat författaren när benchmarkingen pågick i form av telefonintervjuer och tiden var knapp, så utifrån frågorna som ställts i benchmarkingen och intervjufrågorna som hade genomförts med Vd:n på ImseVimse. Skapades nya frågor till den kompletterande enkäten utifrån en kombination av dessa två och anpassades till ett
frågeformulär, se frågorna i bilaga 4. Det här frågeformuläret hade hög standardisering och hög strukturering för att enkäten snabbt skulle gå att svara på och för att försöka undvika missförstånd med frågorna och få in följdfrågorna som hade ställts i telefonintervjuerna på ett smidigt sätt.
3.2.3 Dokument
Dokument innebär och förmedlar något av värde för mottagaren, något användbart. Dokument är en datakälla som kan förtydliga information och innehållet besitter ett värde genom
informationen (Denscombe, M., 2016, s.321). Dokumenten som har använts i den här studien och har lämnats ut av ImseVimse för att författaren ska få tillgång till företagets
hållbarhetsarbete. Enligt Patel och Davidsson (2011. s.67–69) är dokument traditionell betecknad som information som är nedtecknats eller tryckts. Dokument som delats med författaren var i form av Power Point, Word och PDF som innehöll hållbarhetsredovisning, hållbarhetspolicy, jämställdhetspolicy, code of conduct, hållbarhetskarta och en bok om ImseVimses näringslivshistoria och annan information om organisationen. Dokumenten används som en kompletterande del av datainsamling för information och faktaunderlag.
All form av dokumentation som gavs till författaren av ImseVimse var sekundärdata som var insamlad eller skapade av företaget själva. Ytterligare dokument eller material som lämnades till författaren var några lappar som Vd:n hade delade ut till sina anställda vid ett tidigt skedde av examensarbetet. Det hade skett i form av en undersökning som hade till syfte att undersöka ordet intern hållbarhet och dess innebörd, svaren baseras på frågorna: vad intern hållbarhet är?
och vilka områden är viktiga? Ungefär 12 personer svarade och materialet som samlades in och gavs till författaren för att använda som underlag till studien.
3.3 Dataanalys
Innan bearbetning av data sker bör en bortfallsanalys utföras för att kunna se hur
svarsfrekvensen ser ut, svarsfrekvensen ligger vanligtvis på mellan 50–75 procent i enkäter och 75–85 procent i intervjuundersökningar. En bortfallsanalys görs enklast genom att jämföra sitt material med det ursprungliga urvalet (Trost och Hultåker, 2016, s. 147). Enligt Trost och Hultåker (2016, s. 21) bearbetas och analyseras materialet genom att försöka ta reda på vad den enskilde menade, tänkte och kände, vid bearbetning och analys upptäcks det ett antal mönster. Bearbetning av den insamlande data analyserades med hjälp av ett av de sju ledningsverktygen släktskapsdiagram och med hjälp av benchmarking som är ett verktyg som används för att jämföra olika företag med varandra.
Resultaten har tagits fram genom kategorisering och gruppering av enkätsvaren utifrån
medarbetarnas perspektiv på ImseVimse om hållbarhet, intern hållbarhet och extern hållbarhet som har visualiserats i ett släktskapsdiagram. De fem företag som data har samlats in från genom telefonintervjuer och en enkät har analyserats med hjälp av ett släktskapsdiagram som hittat kategorier och grupperingar i svaren och i hela släktskapsdiagrammet. På de fem företagen har också en benchmark genomförts och besvarar frågor om begreppet hållbarhet, intern och extern hållbarhet och de olika företagens svar har utvärderats och jämförts med varandra.
3.3.1 Släktskapsdiagram
Enligt Elg, Gauthereau och Witell (2007.s.22) tillhör släktskapsdiagram de sju ledningsverktygen och verktyget är avsett för att analysera verbal information. Enligt
Bergman och Klefsjö, (2012, s. 486) är ett släktskapsdiagram ett hjälpmedel för att strukturera upp stora mängder verbala data i form av åsikter, idéer och tankar. Strukturering med hjälp av släktskapsdiagram genomförs i form av grupper för att påvisa någon form av naturligt
släktskap. Släktskapsdiagrammet är det verktyg som främst har använts för att analysera nästan all data i studien. Analysen har skett genom att samla in all data, skriva ner data och hitta mönster, kategorier och grupper som stämmer ihop eller är likande med varandra. Med hjälp av släktskapsdiagrammet sorterades och grupperades liknande områden ihop med varandra för att kunna illustrera ett släktskap i resultatet.
3.3.2 Benchmarking
Elg, Gauthereau och Witell (2007. s.26) menar att benchmark är ett utvärderingsverktyg som används vid jämförelser gentemot andra företag. Målet är identifiering av framgångsrika företag och kunskapsöverföring för att åstadkomma förbättringar. Benchmarking som användes i studien var en kombination av vad Elg, Gauthereau och Witell (2007. s.27) beskriver som generisk benchmarking som innebär att företagets processer jämförs med det företag som har den bästa processen oavsett bransch och vad Höglund och Olsson (2015, s.95) beskriver som extern benchmarking som innebär att söka inspiration från andra organisationer än den egna. Enligt Höglund och Olsson (2015, s.89) används benchmarking som ett verktyg för att identifiera bättre metoder eller best practices. Benchmarking valdes som verktyg för att analysera och jämföra den insamlade data som mottagits via fyra telefonintervjuer och en enkät.
De fem företagen som benchmarkingen utfördes inom är Naturkompaniet, Coop, Green landscaping, Ekostuff och Ekotjusigt. Företagen letades upp och valdes ut med hjälp av sustainable brandindex som ger ut utmärkelser och priser för hållbaraste företagen och goodlist som handlar om att hitta hållbara företag och ge omdöme. Det är fem olika stora företag inom olika branscher som valdes ut för benchmarkingen. COOP och Naturkompaniet har vunnit priser och utmärkelser för sitt hållbarhetsarbete. Benchmarkingen har skett på allt från familjeföretag, till ett online baserat företag som har tre anställda till olika koncerner i Sverige och utomlands. Intervjuerna har varierat med allt från 6 minuter intervjuer till 40 minuter.
3.4 Validitet
Validiteten innebär att de instrument/verktyg som används ska mäta rätt saker för att mätinstrumentet ska vara av god validitet (Patel och Davidson,2011, ss.102–104).
Grundläggande är om data är av rätt typ för att undersöka ämnet och om data har uppmätts på ett riktigt sätt (Oxenswärdh,2020). Enligt Eriksson och Wiedersheim-Paul (2014. S. 91) används triangulering för att söka högre informationskvalitet med hjälp av olika datakällor som har använts för att se om de ger liknande svar. Triangulering har använts på två olika sätt för att komma fram till likande resultat i liknande frågor i form av enkäter och intervjuer på ImseVimse och på andra företag i form av en benchmark med telefonintervjuer.
Validitet är att dubbelkolla med respondenterna att svaren blivit rätt, att använda rätt typ av insamlingsmetod för att samla in data. Fråga personer som är insatta och kompetenta och jobbar med ämnet. Validitet är att undersöka det som skulle undersökas och ingenting annat (Thurén, T., 2019. S.49). Validiteten med intervjuerna utgjordes av att dubbelkolla med handledaren om resultaten verkade rimliga och genom att skicka ut enkätfrågorna till handledaren för möjligheten att titta igenom frågorna innan enkäten skickades ut till de anställda.
3.5 Reliabilitet
Enligt Patel och Davidson (2011, s.103) står reliabilitet för instrumentets tillförlitlighet.
Genom att använda sig av reliabilitet i arbetet bör författaren bedöma tillförlitligheten på mätningen/datainsamlingen utifrån den rådande situationen vid undersökningstillfället.
Tillförlitlighet är till exempel att författaren har skrivit intervjufrågor och enkätfrågor på ett strukturerat med lämpligt språkbruk, som respondenterna kan förstå och inte misstolka. Att spela in intervjuerna så att det går att lyssna på intervjun igen för att se att svaren och informationen blir tillförlitlig är reliabilitet.
Tillförlitlighet innebär enligt Thurén (2019. S.48) att mätningarna är korrekt utförda. Enligt Trost (2010, s.131) rör sig tillförlitlighet om likhet mellan frågor som avses mäta samma sak, hänger samman med intervjuarens sätt att registrera svar och att registrera samma sak likadant ger en hög objektivitet. Reliabiliteten i studien utgjordes av inspelade intervjuer och enkätsvar som finns sparade i frågeformuläret på internet, det går att kontrollera svaren i efterhand.
3.6 Generaliserbarhet
Denscombe (2016, s.422) skriver att generaliserbarhet kan även kallas överförbarhet och innebär att generaliserbarheten i en studie är dess förmåga att överföra studiens information eller arbetssätt på liknande fall. Det är svårt att genomföra generaliserbarhet i en kvalitativ metod. Enligt Dahmström (2011, ss.418) är det bra att vara medveten vid kvalitativa metoder
att det är svårt att generalisera slutsatserna. Studien är därmed inte generaliserbar som helhet då ett specifikt fall och fenomen har studerats utifrån studier som bygger på kvalitativa datainsamlingsmetoder och kvalitativa analyser.
3.7 Etiska ställningstaganden
Enligt Patel och Davidson (2011, ss.62–63) finns det fyra huvudkrav på de etikregler som utgör de viktigaste etiska kraven på forskningen: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Inom forskningen finns det krav på att forska för allmännytta och samtidigt skydda de som är med i forskningen. Undersökningspersonerna ska erhålla informerat samtycke, de ska vara medvetna att deltagandet är frivilligt (Dahmström, 2011, s.433). Det är viktigt att det finns ett förtroende mellan intervjuaren och respondenten, att respondenten får ta del av sammanställningarna för att undvika missförstånd, att den personliga integriteten upprätthålls så respondenten in känner sig exponerad (Dahmström, 2011, ss.418). Det är viktigt att spela in intervjun med respondentens tillstånd.
Personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (Dahmström, 2011, s.432). Denscombe (2016, s.438) skriver att det är viktigt att skydda deltagarnas intresse, garanterar att deltagandet är frivilligt och baserat på informerat
samtycke, undvika falska förespeglingar och bedriv studien med vetenskaplig integritet och följ lagstiftningen.
Personerna som är med i den här fallstudie som har utförts på organisationen ImseVimse AB kommer inte komma till skada eller kränkas på något sätt. All information kommer att
handskas med försiktighet och respekt. Personuppgifter och affärsidéer kommer inte nämnas i examensarbetet. Samtycke, information och frivillighet har kommunicerats ut till alla
respondenter och deltagarna i studien, inga tidigare relationer finns med någon som deltagit i studien och ingen har blivit utsatt av påtryckningar från författaren. All insamlade data i form av intervjuer i studien har respondenterna samtyckt till inspelningen innan den sattes igång, enkätsvar och dokument i olika former har tryggt förvaras hos författaren.
4. Resultatredovisning
I det här kapitlet redovisas resultatet som har tagits fram i examensarbetet. I kapitlet presenteras svaren och de bearbetade svaren från intervjuer, enkäter och dokumentstudier.
4.1 Företagens definition av hållbarhet
Svaren från respondenterna visar upp flera aspekter av begreppen hållbarhet, intern hållbarhet och extern hållbarhet utifrån ImseVimses tolkning och synsätt men likaväl ur fem andra företags synvinkel.
4.1.1 Begreppet hållbarhet enligt ImseVimse
Respondenterna har svarat på första enkätfrågan beskriv vad hållbarhet är för något? Svaren presenteras i figur 6 och respondenterna svarar att hållbarhet ses ur tre olika perspektiv ekonomisk, social och miljö. Respondenterna svarar att utifrån dessa perspektiv på hållbarhet gäller det att ta ansvar utifrån planetens gränser, resurser, tänka hållbart i alla led, långsiktigt, göra medvetna val och ge en framtid för planeten. Hållbarhet är enligt respondenterna att följa värdegrunden och bibehålla en hållbar konsumtion och produktion. Sammanfattningsvis visar svaren på att hållbarhet är ett stort ämne och omfattar mycket.
Figur 6. Hållbarhet beskrivet utifrån enkätsvaren från ImseVimse.
4.1.2 Begreppet hållbarhet enligt benchmarkingsföretagen
Respondenternas svar på första telefonintervjufrågan beskriv vad hållbarhet är för något för er? Svaren från de fem olika benchmarkingsföretagen illustreras i figur 7. Respondenternas svar beskriver att hållbarhet betyder allt. Hållbarhet är en helhetsbild med många aspekter utifrån personal, ekonomi, kvalitet och miljö. Hållbarhet består av många byggstenar, står för en livslång produkt och företagens framtid. Flera saker definierar hållbarheten och det gör det till ett brett och komplext begrepp.
Figur 7. Hållbarhet beskrivet av benchmarkingsföretagen.
4.1.3 ImseVimses hållbarhet enligt ImseVimse
Fråga 2. Vad innebär hållbarhet för ImseVimse? i enkäten som kartlagt nuläget ger
respondenterna svaren som illustreras i figur 8 som presenterar hållbarhet som ett stort ämne som omfattar mycket. Hållbarhet för ImseVimse är att inte slösa på resurser, välja bort onödiga transporter och välja miljövänliga förpackningar och material. Det handlar om att tänka och handla utifrån de tre dimensionerna ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.
Enligt respondenterna så innebär hållbarhet för ImseVimse tillförlitliga varor och tjänster, att ta ansvar för produkten hela vägen, transparens och återanvändbara produkter.
Figur 8. ImseVimses hållbarhet.
4.1.4 ImseVimses hållbarhetskarta
Svaren från den personliga intervjun med ImseVimses VD beskriver att hållbarhet
traditionellt delas in i miljö, socialt och ekonomisk hållbarhet. På ImseVimse delas hållbarhet in utefter de tre hållbarhetsdimensionerna och hållbarhet delas upp och tolkas utifrån de olika perspektiven: ägare, kunder, medarbetare, fabriker, leverantör, samarbetspartners och
samhället. ImseVimses VD har svarat att ImseVimse har skapat en strategisk överskådlig hållbarhetskarta som illustrerar omvärlden, närvärlden och invärlden, visas i figur 9.
Omvärlden är samhället ur ett stort perspektiv, närvärlden är det lokala samhället utanför kontoret och invärlden är samhället inne på kontoret. Det är så ImseVimse ritar upp och ser på hållbarheten i dagsläget.
Figur 9. Hållbarhetskartan baserad på hållbarheten på Imsevimse (2020a).
4.1.5 Extern hållbarhet enligt ImseVimse
Figur 10 innehåller ImseVimses svar på fråga 5. hur skulle du beskriva extern hållbarhet?
Respondenterna svarade följande; genom att ställa krav på val av samarbetspartners och leverantörer, påverka genom andra och ta tillvara på resurser. Extern hållbarhet beskrivs genom dimensionerna hälsa, miljö och ekonomi och att bidra till en bättre värld.
Respondenterna beskriver extern hållbarhet som långvariga relationer, ansvar för hela kedjan från odling fram till kund, transparens om hållbarhetsarbetet och bra arbetsvillkor.
Figur 10. Extern hållbarhet ur ImseVimses synvinkel.
4.1.6 Intern hållbarhet enligt ImseVimse
Figur 11 visualiserar svaren utifrån en undersökning som resulterade i en insamling av lappar, där svaren baseras på frågorna: vad intern hållbarhet är? och vilka områden är viktiga? Svaren utmynnade i bearbetade svar efter teman som delades upp i hälsa, vatten, energi, matrelaterat, kontor, övrigt, papper, återvinning och transport. Respondenternas svarade följande; att ImseVimse har grön el och att satsa på att spara el och vatten, rena luften med växter. Ur svaren stod det klart att återvinning, cykla och åk mer kollektivt var något som medarbetarna på ImseVimse tycker räknas till intern hållbarhet. I respondenternas svar stod det att tänka på ergonomin och hälsan genom exempelvis införskaffa friskvårdsbidrag och ekologisk mat.
Figur 12 presenterar svaren på enkätfråga 3. hur skulle du beskriva intern hållbarhet?
Respondenterna svarar att det omfattar allt från ledarskapet, flexibilitet, friskvård, återvinning, inköp till kontoret, ekologisk mat, miljövänlig el, resvanor och arbetsbelastning.
Respondenterna svarade följande; genomtänkta val som minskar miljöpåverkan, ingen diskriminering på arbetsplatsen, jämlikhet och trivsel. Intern hållbarhet innebär
hållbarhetstänk från idé till produkt och ekonomisk och social hållbarhet, även hälsa och miljö. Respondenterna beskriver att intern hållbarhet innefattar hållbarhet på kontoret till exempel i produktutveckling, affärsrelationer, skötsel av hushållet som i detta fall är kontoret.
Svaren från respondenterna nämner att det är viktigt att ta ansvar för vårt personliga avtryck, möjlighet till utveckling. Båda figurerna illustrerar svar från medarbetarna på ImseVimse och tillsammans utger de svaren på vad ImseVimse svarar att intern hållbarhet är för något. Enligt respondenternas svar är det utspridda svar inom många olika områden och intern hållbarhet finns med överallt när det kommer till personalen och kontoret.
Figur 11. En undersökning om intern hållbarhet.
Figur 12. ImseVimses beskrivning av intern hållbarhet.
4.1.7 Intern och extern hållbarhet enligt benchmarkingföretagen
Genom telefonintervjuer och en kompletterande enkät har svar generats genom en
benchmarking och svaren har bearbetats. Intervjufrågan som ställdes var; har du hört talas om att man kan dela upp det i intern hållbarhet och extern hållbarhet? Figur 13 illustrerar att tre av fem företag har hört talas om uppdelningen, inget företag har det nedskrivet någonstans.
Respondenterna svara följande; gissningsvis handlar det om hur företag arbetar internt och sedan externt hur allt utanför företaget påverkar miljön på ett bra sätt. Andra respondenter har inte tänkt på att det är två olika eftersom de hör ihop men förstår tankesättet och några
respondenter har inte kommit i kontakt med begreppen intern och extern hållbarhet. En respondent beskriver intern och extern kommunikation som intern och extern hållbarhet. Det finns ett gemensamt svar från benchmarkingföretagen och det är att andra företag enligt de här studerade organisationerna inte använder eller ens vet vad intern och extern hållbarhet är för något.
Figur 13. Intern och extern hållbarhet beskrivet av benchmarkingsföretagen.
4.1.8 ImseVimses beskrivning av skillnader mellan intern och extern hållbarhet
Figur 14 visualiserar ImseVimses medarbetares åsikter och beskrivning av skillnader mellan intern och extern hållbarhet utifrån enkätfråga 6. Vad är skillnaden mellan extern och intern hållbarhet? Respondenterna har svarat att intern hållbarhet är hur miljön är på kontoret gällande ekonomi, hälsa och miljö. Extern hållbarhet är påverkan av val av leverantörer, inköp, resor med mera kopplat till miljö, hälsa och ekonomi. Internt är relevant för
personalen, extern handlar om kunder och producenter. Externt är att påverka genom andra och tar längre tid, internt påverkas av dem själva. Intern inom företaget och extern är
kommunikation och samarbeten utåt. Införa rutiner, processer, policys är vad intern hållbarhet
