Denna del av arbetet kommer nu diskutera resultaten i förhållande till den teoretiska ra-men och den tidigare forskningen.
9.1 Hur kan vi förstå utvecklingen i läromedlen?
I de två äldsta läroböckerna presenteras Kristina i enlighet med Hirdmans presentation av Rankes historieskrivning. Kristina placeras som huvudfigur och det är hennes agerande som driver sin samtid framåt. Till skillnad från Hirdmans presentation av den historiska fram-ställningen av kända kvinnor som odugliga och katastrofala tillskrivs Kristina i de äldre läro-medlen även en stor del positiva egenskaper, vilka ställs emot hennes negativa egenskaper och ageranden.108 Det går här att argumentera för att den förenklade bild som Hirdman pre-senterar inte tar med i beräkning att den rådande national-patriotiska idéströmningen som fort-farande var aktiva vid böckernas tillkomst och användningsperiod spelar in för att även visa på drottningens goda sidor som Sveriges regent och en del av den nationsgrundande
Vasaätten. Att Kristina tillskrivs såväl positiva som negativa egenskaper kan kopplas till Bøes undervisningsteorier. Då de tidiga böckerna är skriva i syfte att moraliskt fostra människorna, då historien och dess karaktärer brukas för att visa på goda eller dåliga egenskaper m.m., så finns det en möjlighet att använda Kristina för att både visa på goda egenskaper som skall uppmuntras men även dåliga som skall förkastas.
Förutom Kristinas personlighet och ageranden så ges även stort utrymme i de två äldsta läroböckerna för Kristinas övergång till katolicismen. Detta kan attribueras till prästerskapets starka ställning inom samhället och skolan vilka ämnade bevara den lutherska tron från ex-terna hot så som katolska kyrkan. Denna hade gjort sitt inträde i Sverige under 1800-talet. Så länge som religionsundervisningen i den svenska skolan innehöll katekesläsning och bibel-historia i luthersk tappning fanns det en ideologisk grund för att behandla hennes konversion med ett större utrymme i texten. I takt med att kyrkan förlorar sitt inflytande på skolan med
108 Hirdman. S 3–4.
37
införandet av den nya läroplanen 1919 skapas ett mindre behov att belysa de direkta orsakerna till, och konsekvenserna av, Kristinas beslut att konvertera.109
Efter 1939 får Kristina ett minskat utrymme i historieläroböckerna. Grunden för detta bör kunna ses som ett skifte från den traditionella historieskrivningen som fokuserat på de
”stora” aktörerna till folket och förändringsprocesserna.110
Det minskade antalet sidor som tillägnas Kristina i läroböckerna från 1969 och framåt kan, förutom ovan nämnda förändring av historieperspektiv, ses vara ett resultat av 1946 års skolkommission och deras framställning av samhällsvetenskapen som det huvudsakligen fost-rande ämnet för att skapa demokratiskt sinnade medborgare. Då historieämnet nedvärderas och ges mindre utrymme inom den tillgängliga undervisningstiden till förmån för samhälls-kunskapen minskas behov av omfattande moraliska personporträtt så som i de tidigare
böckerna. Förutom en förändrad syn på prioriterade ämnen inom den svenska skolan hade den inledande halvan av 1900-talet givit upphov till ett behov av att studera det som kallas för samtidshistoria för att kunna navigera sin samtid och förstå en potentiell framtid. Genom framväxten av diktaturer och de två världskrigen prioriterades demokratisk fostran över karaktärsdanande historieundervisning med historiska personer som moraliska exempel.111 I och med detta skifte intar den formella undervisningsteorin sin plats i det svenska
utbildningsväsendet.112
Då historieämnet gavs ytterligare utrymme för att vara såväl ämnesintegrerade som all-mänhistoriskt försvinner Kristina till stor del som person och lyfts endast fram i samband med specifika händelser som berör det svenska folket eller nationen. De gånger som hon nämns i böckerna, från 1969 och framåt, är kopplat till händelser som författarna har bedömt som vik-tiga på grund av dess konsekvenser. Detta överensstämmer med Holméns presentation av för-ändringen inom historieämnet för att anpassas till den nya enhetliga skolan och det fokus som existerade att bredda elevernas förståelse för historiska processers påverkan av samhället och av omvärld.113
I kalla krigets kölvatten infördes Lpf 94 vilket ställde nya krav på skolans förmedling av kunskap då nya kriterier blev gällande för förmedling av subjektiv/objektiv information vilket
109 Lundgren, 2014. S 74–75.
110 Långström, 1997. S 68. Elmersjö Åström, 2017. S 46–47. Hirdman. S 2.
111 Larsson & Westberg, 2011. S 204–205.
112 Bøe, 1995. S 78.
113 Larsson & Westberg, 2011. S 207.
38
innebar att en begränsning infördes för vad som kunde förmedlas gällande åsikter om perso-ner och dess handlande. Förutom denna påverkan krävdes även en ny uppsättning av lärome-del då kalla krigets avslut nu skulle behandlas och ges utrymme. Detta kan ses som en direkt del av läromedlens utformning, i och med införandet av Lpf94, där Kristina ges ännu mindre utrymme och omnämns endast på grund av hennes direkta koppling till Gustav Vasa. Genom en förändrad omvärld som krävde ännu mer förståelse i samband med flyktingvågorna på grund av krigen på Balkan, första Irakkriget och öststaternas kollaps gavs skolan ett större uppdrag att ge eleverna förståelse och medmänsklighet, vilket minskade utrymmet för den nationella historien ytterligare.114
Genom Lgy11 har ett ökad målfokus infunnit sig som menar att eleverna skall ges för-ståelse för förändringsprocesser och identitetsformning vilket kan ses vara en förklaring till utformningen av Ericsson och Hanssons bok vilken ger Kristina ett större utrymme än föregå-ende böcker då hon tjänar ett syfte i det att hennes placering i en omvälvande tidsperiod tjänar som exempel för såväl samhällsförändringen i Sverige under förmyndarperioden och de kon-sekvenser som detta fick. Det ges även en tydlig bild av hur detta kan ha format Kristina och eleverna ges en uppmaning att kunna fortsätta studera detta genom en hänvisning till genuste-ori. Förutom dessa frågor ges exempel, i bildtexten, på hur historikerna tenderar att presentera Gustav II Adolf och Kristina i två olika ljus beroende på deras agerande och kön.115 Detta är överensstämmande med Hirdmans konstaterande att den utvidgade förståelsen för skillnaden mellan kvinnors och mäns upplevelser i historien har uppmärksammats och getts utrymme.116
9.2 Vad innebär detta?
Den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket visar på flera faktorer som sam-spelar för de undersökta läroböckernas framställning av drottning Kristina. Bjarne Larsson pe-kar på samtidsfaktorer som påverpe-kar författarnas uppfattning om vad som efterfrågas och hur det skall presenteras. Då de äldre läromedlen är tillkomna under en tid då den moraliska fost-ran var prioriterad har de en distinkt prägel som lever kvar i dem fast än de trycktes i nya upp-lagor under 50–80 år. Vi kan misstänka att dessa böcker kunde överleva på gamla meriter då det fanns en acceptans för dem som ”traditionella läromedel”. I och med att det svenska sam-hället genomgick en demokratiseringsfas som gick parallellt med världskrigen och totalitära
114 Lpf 94. Avsnitt 1.1.
115 Ericsson & Hansson, 2017. S 261.
116 Hirdman. S 8–10, 15–16.
39
regimers uppgång skapades ett behov för nya undervisningsteorier. Förutom dessa exogena och endogena påverkansfaktorer spelade den interna politiska strukturen en viktig roll då socialdemokratin dominerade större delen av 1900-talet och den jämlikhetstanke som följde med ideologin. Införandet av den enhetliga grundskolan ställde nya krav på böckerna vilket kan förklara varför de Odhners och Grimbergs böcker var tvungna att fasas ut. Den tidiga framställningen av drottning Kristina var uttjänt då nya krav ställdes på såväl samhälle som skola och detta ledde till en förändring i läromedlen.
Precis som Hirdman påpekar så ledde de förändrade historieperspektiven till att kvinnor synliggjordes, liksom ”den stora massan”, och möjligheten att framställa Kristina, så som det gjordes i de äldsta läromedlen, var ej längre möjlig. I Kavaleffs m.fl. bok från 1969 fanns där negativa värderingar knutna till framställandet av Kristina men detta är direkt kopplat till hennes handlingar i den dåvarande situationen. Det fördömande som görs mot henne kan ses mer ur ett klassperspektiv där kronan och adeln stod i ett dikotomiskt förhållande till folket.
Jag menar, utifrån detta arbetes resultat, att de förändringar som vi kan se i böckerna över tid är en direkt återspegling av såväl samhällets uppfattning om vad som är önskvärt fost-ransmässigt för eleverna, oavsett om det är moraliskt, demokratiskt eller objektivt. Detta bör ses som en organisk utveckling där samtidsuppfattningarna, såväl utbildningsvetenskapliga som samhälleliga, återspeglar endogena och exogena faktorer som påverkar samhället. Utifrån undersökningens resultat kan det argumenteras att böckernas utveckling är beroende av det demokratiska samhällets svar på samtidens nationella och internationella krav. Om en
undersökning hade gjorts på, till exempel, Sovjetiska läromedel där staten aktivt propagerade för att skapa en socialistisk människa kan vi misstänka att läromedlen är specifikt utformade och vidareutvecklade för att stärka medborgarnas tro på statsideologin och dess version av historien. I ett demokratiskt samhälle där flertalet politiska åskådningar finns representerade finns inte samma möjlighet att styra utvecklingen hos läroböckerna då de endast svarar mot omvärldspåverkan.