Resultatet av föregående bearbetning av det valda källmaterialet har visat på flertalet olika förändringar under den undersökta tidsperioden 1899–2017.
8.1 textmängd, antal bilder & antal värderingar
Inledande kan det konstateras att mängden sidor som tillägnas Kristina minskar avsevärt under den senare delen av 1900-talet för att slutligen utökas något i läroboken från 2017.
Författare Årtal Antal sidor
Odhner 1899 6
Grimberg 1939 4
Kavaleff m.fl. 1969 4
Sandberg m.fl. 2000 1
Ericsson & Hansson 2017 2
Mängden värderande uttalanden om Kristina som person, vilka kan ses som värdeladdade, minskar avsevärt efter de två första källorna från 1899 och 1939. Bildtexter har inte räknats med i denna sammanställning utan kommer att nämnas i kolumnerna som sammanfattar bildmaterialet.
Författare Årtal Antal värde-ringar
Negativa Positiva
Odhner 1899 21 12 9
Grimberg 1939 21 14 7
Kavaleff m.fl. 1969 1 1 0
Sandberg m.fl. 2000 0 0 0
33
Ericsson &
Hansson
2017 1 1 0
Antalet bilder som finns i böckerna varierar över tiden samt valet av bilder.
Författare Årtal Antal bilder Föreställandes
Odhner 1899 2 Kristina till häst, tronavsägelse
Grimberg 1939 0 -
Kavaleff m.fl. 1969 1 Festmåltid med påven
Sandberg m.fl. 2000 0 -
Ericsson &
Hansson
2017 1 Kristina till häst
De tre böcker som innehöll bilder hade även ackompanjerande bildtexter infogats. Efter undersökningen kunde följande utläsas.
Författare Årtal Antal bilder Textinnehåll Odhner 1899 2 Bilder presenteras
Kavaleff m.fl. 1969 1 Sammanfattar levnadshistoria. På-talar politisk ställning i bild.
Ericsson &
Hansson
2017 1 Skildrar hur män och kvinnor
por-trätteras olika. Ställer frågor till eleverna. Hänvisar till bruk av
ge-nusteori för att svara på frågor.
8.2 Hur förändras stoffurvalet?
I Odhners Fäderneslandets historia har valet av stoff varit inriktad på Kristinas personlighetsdrag och agerande. I boken presenteras hennes liv från barndomen till hennes död och det är hon som driver historien framåt. Texten presenterar Kristinas barndom och följer sedan kronologiskt hennes liv vilket avslutas med hennes död i Rom. De ämnen som
34
berörs i texten, förutom Kristina som person, är politiskt-, religiöst-, vetenskapligt- och ekonomiskt agerande. Det finns en tydlig moralisk ton i texten som menar att hon slösar med resurser och agerar negativt i sin ställning som Sveriges regent.
Stoffurvalet för Grimbergs Sveriges historia för folkskolan är snarlikt Odhners då texten börjar med att berätta om Kristina som person samt hennes personlighetsdrag. Grimberg har med vissa beskrivningar av Kristina som inte går att finna i Odhners text. Efter den inledande presentationen av Kristina med positiva och negativa personlighetsdrag beskrivs kronologiskt händelser som är knutna till hennes tid som minderårig, som regent och efter abdikationen.
Texten är, precis som hos Odhner, centrerad på Kristina och hennes agerande vilket driver historien framåt. Precis som i föregående text behandlas politiskt-, religiöst-, vetenskapligt- och ekonomiskt agerande. Texten innehåller fler negativa värderingar och färre positiva vär-deringar än Odhners text.
I Historia för gymnasiet har framställningen av drottning Kristina förändrats då stoffur-valet för Kristina är mycket mindre. Kristina är inte längre huvudfokus för texten då föränd-ringsprocesser har givits ett större utrymme och Kristinas handlande är en reaktion på sam-tidshändelser. Kristina omnämns för första gången då rationalismens framväxt presenteras och drottningen agerar på detta genom att bjuda in Descartes till sitt hov. Kristina återvänder till texten då de svenska plundringarna under 30-åriga kriget resulterar i att krigsbyten kommer hem till Sverige och drottningen nu är en mottagare av dessa. Folket ges ett större utrymme i texten och blir de huvudsakliga aktörerna när rikets dåliga finanser behandlas och Kristina presenteras som något av en tyrann som inte bryr sig om sitt folk då hon inte vill genomföra en reduktion. Det sista textstycket som nämner Kristina är då hon abdikerar och lämnar Sverige samt konverterar. Som en del av stoffet finns även en text som är tillkommen inför 1640-års riksdag där folkets oro över situationen i landet påtalas. Stoffet behandlar politiskt- ekonomiskt- och religiöst handlande hos Kristina. Bildtexten i boken upprepar Kristinas historia och påtalar även påvens överhöghet och Kristinas acceptans av denna.
Förändringen som finns i Epos 1b är mycket markant då Kristina endast omnämns på grund av sin roll som den sista regenten av Vasasläkten. Det nämns inget om hennes agerande eller person.
I Samband – Historia har stoffurvalet blivit mer omfattande då Kristinas barndom omta-las på grund av de konsekvenser som förmyndarregeringens tid vid makten diskuteras. Det presenteras även att de inbördes striderna i Sverige mellan de olika stånden, på grund av den ekonomiska situationen, orsakade Kristina att vackla mellan de olika parterna. I samma stycke
35
nämns även att Kristina abdikerade till förmån för sin kusin, konverterade och flyttade till Rom. Stoffurvalet behandlar politiskt- och religiöst handlande av Kristina. Bildtexten i boken påtalar hur Kristina och hennes Pappa Gustav II Adolf ofta presenteras olika på grund av kön och deras bedrifter, eleverna inbjuds till att argumentera för nyttan av genusteorier.
8.3 Vilka värderingar finns i texterna och hur förändras dessa?
I Odhners text framträder Kristina som person med många goda egenskaper så som otroligt intelligent, lyssnade på sitt folk och bidrog till den vetenskapliga utvecklingen i Sverige. Mot detta ställs fler negativa så som att hon fattas allvar, är slösaktig och oansvarig.
Totalt identifierades 9 positiva och 12 negativa värderingar om Kristina. Samtliga värderingar pekar på personlighetsdrag och agerande kopplat till dessa.
Grimbergs text framställer Kristina i likhet med Odhners då det fortfarande är fokus på Kristina som person och hennes personliga egenskaper. Som exempel på de positiva attributen som tillskrivs Kristina som en kunskapstörstande och mycket intelligent kvinna, inte har in-tresse för kvinnliga sysselsättningar och att hon är en god talare. Till hennes negativa sidor rä-knas bland annat att hon är egocentrisk, är slösaktig och att hon är ansvarslös. I texten finns 7 positiva värden och 14 negativa. Samtliga är knutna till personlighetsdragen eller de hand-lingar som är resultatet av dessa.
Texten som är författad av Kavaleff m.fl. har ett förändrat perspektiv vilket har gett Kristina ett mindre utrymme. Då Kristina endast framställs i samband med en extern händelse är det ett begränsat utrymme som hon har kunnat behandlas på. Texten innehåller endast en mening som kan ses vara värdeladdad. Den visar på Kristinas agerande då hennes folk lider under den ekonomiska snedfördelningen som råder. Texten kan ses tillskriva henne en svek-fullhet vilken kan kopplas mot hennes sociala ställning. I boken så finns även den text som skrevs inför riksdagen 1650 vilken visar de farhågor som landets ofrälse hade inför dåvarande situation.
I texten av Sandberg m.fl. existerar inga värderingar som kan knytas till framställningen av Kristina då hon endast nämns på grund av sitt släktskap med Gustav Vasa.
Ericsson & Hanssons text har givit Kristina mer utrymme då hon framträder i och med samtidshändelser som hon kan kopplas till eller har agerat på. Texten innehåller endast en
me-36
ning som är värderande. Denna mening som är negativt värderande tillskriver Kristina en obe-slutsamhet under den rådande ekonomiska situationen då hon ej väljer parti mellan de stri-dande sidorna.