Detta arbete utgick från frågeställningen:
1. Vilka skillnader framträder i de olika läroböckerna gällandes textmängd, antal bilder och antal värdeladdade uttalanden som tillägnas Kristina?
40
2. Hur förändras stoffurvalet i de olika böckerna?
3. Vilka värderingar finns i böckerna och hur ändras dessa över tid?
Avgränsningen för arbetet var att undersöka framställningen av drottning Kristina och för valet av källmaterial sattes tidskriterier för läroböckerna. Målet var att de skulle vara producerade med ca. 30 års mellanrum för att kunna utläsa förändringar över tid.
Det teoretiska ramverket brukade sig av Bjarne Larsson som menar att då läroböcker skrivs är de starkt påverkade av sin samtid då författarna genomför sitt stoffurval och fram-ställningen av detta utifrån dåvarande forskningslägen och normer. Ulf Lundgren styrker denna tes genom att diskutera politiska samtidshändelser och strömningar som tongivande för utformningen av läromedel. Sture Långström påtalar i sin avhandling att eleverna är fokuset vid framställningen av läromedel på grund av den önskade effekt som läromedlet skall få på elevernas utveckling och fostran. Jan Bjarne Bøe presenterar den undervisningsteoretiska ut-vecklingen i 3 separata steg där samhället går från målet att ge eleverna en moralisk fostran, till att eleverna skall ges förmågor som efterfrågas i sin samtid så som en god kunskap om källkritik och avslutande ett införande av objektivitet, alltså att historia som ett objekt och att moraliska och etiska händelser måste förstås objektivt.
Metoden som valdes för arbetet var en kvalitativ värdeanalys som brukades för att iden-tifiera värdeladdade meningar som framställde Kristina med positiva eller negativa egen-skaper och handlingar. Likaså är författarnas stoffurval en del av de värden som tillskrivs Kristina.
Tidigare forskning har visat på skolans utveckling från en moralisk-fostrande institution där den statliga kyrkan hade den övergripande kontrollen. Detta förändras till en statligt styrd skola som skulle fostra demokratiska medborgare och tillåta en bättre förståelse för sin omvärld. Den samhälleliga utvecklingen och framväxten av det demokratiska systemet var viktiga faktorer som påverkade utvecklingen av läroplaner och undervisningsteorier. Den politiska styrningen och dess tanke på jämlikhet underlättade förändringen mot en enhetlig skola. Utvecklingen av nya historiska perspektiv bidrog till att förändra framställningen av historien i läromedlen vilket även bidrog till att ge samhällsgrupper som tidigare inte hade fått mycket utrymme i läromedlen nu hade en möjlighet att presenteras. Detta har synts tydligast genom ett skifte från person-aktörsperspektiv till ett strukturellt perspektiv som prioriterar förändringsprocesser.
41
Undersökningen visade på en större mängd värderingar i de äldre texterna vilka bruka-des för att ge eleverna en moralisk fostran. De senare läromedlen som var tillkomna från 1969 och framåt har gett Kristina ett mindre utrymme som aktör och tillskriver henne färre värde-ringar. I de äldre läromedlen ges Kristina ett utrymme på 6 & 4 sidor vilket i de moderna läro-medlen krymper till det att hon ges delar av sidor när hon kopplas till samtidshändelser.
Värderingarna i böckerna förändras genom att gå från att vara baserade på Kristinas
personlighet och hennes agerande som knyts till dessa, till att fokusera på hennes handlande under ståndsstriden under hennes tid som regent. Antalet bilder som böckerna brukar förändras också över tiden, likaså förändras bildtexterna. I den äldsta läroboken finns två bilder på Kristina, till häst och hennes tronavsägelse, där bildtexterna endast återger vad som visas på Bilden. I boken från 1969 finns ett samtida kopparstick som visar Kristina vid en festmåltid som arrangerats av Påven. Texten vid bilden sammanfattar Kristinas liv med ett fokus på den politiska makten och att hon efter tronavsägelse och hennes konvertering accepterar påvens överhöghet. I det yngsta läromedlet från 2017 finns en bild på Kristina.
Bildtexten ställer frågor till eleverna om varför kvinnor och män porträtteras olika i texter beroende på deras kön och historiska agerande och hur genusteorier kan brukas för att svara på dessa frågor.
I diskussionen knyter jag an till det teoretiska ramverket och den tidigare forskningen.
Undersökningsresultaten bekräftar större delen av den tidigare forskningen med undantag för Yvonne Hirdmans forskning som visar på framställningen av kvinnor i äldre läromedel som ensidigt negativa. Jag menar i diskussionen att framställningen av drottning Kristina inte är ensidigt negativ då den samtida politiska strömningen, då de äldre läroböckerna skrevs, skulle ge moraliska exempel men samtidigt knyta an till såväl Gud som fosterland. Att framställa Kristina, den sista av Vasaätten och Sveriges drottning, med endast negativa värderingar inte är förenligt med dåtida politiska och undervisningsteoretiska uppfattningar.
42
Källor och litteratur
Tryckt Litteratur
Bjarne Larsson, Gabriella. 2002. Forma historia – metodövningar. Studentlitteratur, Lund.
Bjarne Bøe, Jan. 1995. Faget om fortiden – En oversikt over det historiedidaktiska området.
Universitetsförlaget, Oslo.
Elmersjö Åström, Henrik. 2017. En av staten godkänd historia – Förhandsgranskning av svenska läromedel och omförhandlingen av historieämnet 1938–1991. Nordic academic press, Lund.
Ericsson, Niklas & Hansson, Magnus. 2017. Samband – Historia. Sanoma utbildning, Stockholm
Jeißmann, Karl-Ernst. Geschichtsbewußtsein. I Bergman, Klaus et al. (red.), 1979. Handbuch der Geschictsdidaktik, Band I. Pädagogischer Verlag Schwann, Düsseldorf.
Kavaleff, Levén-Anderson, von Ahlefeld-Vejde & Nordenmark. 1969. Historia för gymnasiet - Årskurs 1. Biblioteksförlaget, Stockholm
Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.), 2011. Utbildningshistoria. Studentlitteratur, Lund
Lundgren, Ulf P. Säljö, Roger. Liberg, Caroline. 2014. Lärande, skola, bildning – Grundbok för lärare. Natur & Kultur, Stockholm.
Långström, Sture. 1997. Historia & lärobokstradition – En historiedidaktisk studie. Umeå universitet, Umeå.
Sandberg, Karlsson, Molin & Ohlander. 2000. Epos 1b. Liber AB, Stockholm.
Digitala resurser
Ammert, Niklas. 2013. Historia som kunskap – innehåll, mening och värden i möten med historia. Nordic Academic press, Lund.
(https://delivery-
33.elib.se/LibraryReader/read/46ffecd5-9981-45e0-8575-6e22373a2109/1026275/en/#/locations/34428) (Hämtad 2018-05-01) Boberg, Stig. Riksarkivet – Carl G Grimberg.
(https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13202) (Hämtad 2018-04-22)
43
Dagens Nyheter, 1997-01-24. (https://www.dn.se/arkiv/familj/dodsfall-pedagog-och-laroboksforfattare/) (hämtad 2018-05-26)
Eikland, Halvdan. 2004. Historieundervisning og interkulturell læring - En analyse av norske og tyske læreplaner, norske lærebøker og av erfaringer fra norsk skole. Høgskolen i Vestfold, Vestfold. (http://www-bib.hive.no/tekster/hveskrift/rapport/2004-08/rapp8_2004.pdf)
(Hämtad 2018-06-12)
Ericson Wolke, Lars. 2007. Tio svenska historiker: En spårhund i arkiven.
(https://popularhistoria.se/artiklar/tio-svenska-historiker-en-sparhund-i-arkivet) (Hämtad 2018-04-22)
Green, Todd. 2008. The partnering of church and school in nineteenth-century Sweden i Journal of church and state, Spring 2008:50. S 346.
(https://search-proquest.com.www.bibproxy.du.se/docview/230031161/fulltextPDF/4B50E805B578456BPQ /1?accountid=10404) (Hämtad 2018-06-12)
Grimberg, Carl. 1939. Sveriges historia för folkskolan. (http://runeberg.org/cgshff/0153.html) (Hämtad 2018-04-18)
Hirdman, Yvonne. Om kvinnohistoria och genushistoria.
(https://www.historia.su.se/polopoly_fs/1.28274.1321532121!/Hirdmankvinnohistgenushist.p df) (Hämtad 2018-05-21)
Lgy 11. S 69.
(https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705) (Hämtad 2018-05-21) Linné, Agneta. 2010. Lärarutbildningen i historisk belysning.
(http://www.lararnashistoria.se/sites/www.lararnashistoria.se/files/artiklar/L%C3%A4rarutbil dningen%20i%20historisk%20belysning_0.pdf) (Hämtad 2018-05-18)
Norra Latin. (http://www.norra-latin.se/) (Hämtad 2018-04-22)
Odhner, C. T. 1899. Fäderneslandets historia. (http://runeberg.org/faderhist/0236.html) (Hämtad 2018-04-16)
Rosenblad & Söderholm. 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 7: Utbildning och indoktrinering. (https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/1800-talet-och-nationalismen-i-sverige-del-7-utbildning-och-indoktrinering) (Hämtad 2018-04-22)
Schück, Hermann. Riksarkivet – Clas J Theodor Odhner.
(https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=7648) (Hämtad 2018-04-22)
Svenska akademien. Odhner, Clas Theodor. (http://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/ledamotsregister/odhner-clas-theodor) (Hämtad 2018-04-22).
44
Sveriges stats-tidning, N.o 165, 1842.
(http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?id=kb:327814&recordNumber=8&totalRecord Number=145) (Hämtad 2018-05-18)