”En högst ovanlig kvinna”: Ett examensarbete om framställningen av drottning Kristina i historieläroböcker 1899–2017

Examensarbete 2

Uppsats på avancerad nivå I

”En högst ovanlig kvinna”

Ett examensarbete om framställningen av drottning Kristina i historieläroböcker 1899–2017

Författare: Marcus Haneskär Handledare: Peter Reinholdsson Examinator: Lars Båtefalk

Ämne/huvudområde: Historia IV med didaktisk inriktning Kurskod: Hi 3020

Poäng:15 HP

Examinationsdatum: 2018-05-31

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA.

Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet.

Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja ☐ Nej ☒

Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00

Abstract:

Detta arbete har som syfte att analysera framställningen av drottning Kristina i svenska läromedel inom historieämnet under perioden 1899–2017. Undersökningen av det valda källmaterialet har genomförts med en kvalitativ värdeanalys för att identifiera positiva och negativa värderingar i stoffet. Resultatet av undersökningen visar på en minskning av värderingar i källmaterialet desto yngre det är. Slutsatserna för denna undersökning är att utvecklingen i källmaterialet är beroende av exogena och endogena faktorer så som omvärldspåverkan och samhälleliga förändringar. Då undervisningsteorier utvecklas och implementeras introduceras nya historieperspektiv vilka är bidragandes till förändringen i källmaterialet.

Nyckelord:

Drottning Kristina, Läromedel, Värdeanalys, Historieämnet, folkskola, gymnasieskola.

Innehållsförteckning

Inledning………1

1. Syfte och frågeställning………3

1.1 Frågeställningar……….3

2. Material och avgränsningar……….3

2.1 Valt källmaterial……….5

3. Teoretiskt ramverk………...6

4. Metod………..8

5. Tidigare forskning……….9

5.1 Skolans utveckling………..9

5.2 Läroplaner och styrdokument………12

5.3 Kvinnorna & läroböckerna……….14

6. Källmaterial, författare och deras samtid………16

6.1 C. T. Odhner, Fäderneslandets historia………..16

6.2 C. Grimberg, Sveriges historia för folkskolan………17

6.3 Kavaleff, Léven & von Ahlfeld-Vejde, Historia för gymnasiet……….18

6.4 Sandberg, Karlsson, Molin & Ohlander, Epos 1b……….18

6.5 Ericsson & Hansson, Samband – Historia………..18

7. Undersökning………..19

7.1 Fäderneslandets historia……….…19

7.2 Sveriges historia för folkskolan……….23

7.3 Historia för Gymnasiet………26

7.4 Epos 1b………...29

7.5 Samband – Historia……….30

8. Resultat………32

8.1 Textmängd, antal bilder & antal värderingar………32

8.2 Hur förändras stoffurvalet?...33

8.3 Vilka värderingar finns i texterna och hur förändras dessa?...35

9. Diskussion………36

9.1 Hur kan vi förstå utvecklingen i läromedlen?...36

9.2 Vad innebär detta?...38

10. Sammanfattning………..39

Källor och litteratur………42

1

Inledning

Få svenska kvinnor har under årens gång fått mer uppmärksamhet än drottning Kristina.

Dotter till Gustaf II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg, tronföljerska av Vasaätten, en drottning som frivilligt abdikerade, flyttade från sitt land och konverterade till den katolska kyrkan. Det är som upplagt för en film! Fram till dagens datum har det producerats inte mindre än 4 filmer, 4 operor samt flera noveller och pjäser. Det är inte svårt att förstå att Kristina som person och hennes levnadsöde inspirerar och provocerar. Det är utifrån denna drottnings liv som detta arbete har sin utgångspunkt. Oberoende av hur mycket av svunna tiders Sverige som presenteras för svenska elever, för oss på Tv:n eller som vi läser i böcker kommer drottning Kristina alltid ha en speciell plats i vår historia. Även i våra dagar ställer vi oss frågor gällandes hennes motiv för abdikation, konvertering och val att inte gifta sig.

Kristina befinner sig fortfarande i läroböckerna i historieundervisningen och kommer troligtvis ockå att göra det under de kommande decennierna. Vi kan idag se i läroböckerna hur Kristina presenteras på ett sätt som är förståeligt för oss då boken är skriven för sin samtid, men hur har Kristina presenterats i äldre tider?

C. T. Odhner presenterar i sin lärobok Fäderneslandets historia (1899) Kristina på föl- jande sätt:

Drottning Kristina var en högst ovanlig kvinna. Hon hade ärft sin faders lysande snillegåfvor och med en förvånande lätthet inhämtat stora kunskaper i alla lärdomens grenar […] Men hon hade tillika ärft sin moders oroliga själ och nyckfulla lynne; det fattades henne allvar och ihärdighet, hon hade mer håg för det ovanliga och lysande än det plikttrogna och mödosamma.¹

Mycket av texten ägnas åt att presentera Kristina som person. Det handlar inte om hen- nes gärningar som regent eller samtidshändelser som skall ha påverkat henne. Det är mycket tydligt att textens fokus är på hennes karaktär.

1 Odhner, C. T. 1899. Fäderneslandets historia. S 227–228. (http://runeberg.org/faderhist/0236.html) (Hämtad 2018-04-16)

2

Framställningen av Kristina har förändrats genom åren och hur mycket utrymme som hon ges har varierat, men hon är ändock kvar som en del av vårt historiska arv, men vad är det som anses vara viktigt att veta om henne? I detta examensarbete ämnar jag undersöka hur Kristina har presenterats i svenska läromedel och just vad författarna har fokuserat på. Vad är det som de vill förmedla till eleverna, vad är det som har varit viktigt att framhäva? Genom att se till läroboksförfattares framställning av Kristina under nära 120 år skall detta arbete se om och i så fall hur bilden av Kristina har förändrats.

3

1. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att analysera hur Kristina framställs i läromedel från 1899 till 2017. Genom att göra nedslag i läroböcker med ca. 30 års mellanrum kommer en värde- analys² att appliceras för att visa på förhållandet mellan författare, samtid och drottning Kristinas framställande. Resultatet kommer sedan att presenteras och diskuteras.

1.1 Frågeställningar

Detta arbete kommer att utgå från följande frågeställningar:

1. Vilka skillnader framträder i de olika läroböckerna gällandes text- mängd, antal bilder och antal värdeladdade uttalanden som tillägnas Kristina?

2. Hur förändras stoffurvalet i de olika böckerna?

3. Vilka värderingar finns i böckerna och hur ändras dessa över tid?

2. Material och avgränsning

Det material som kommer att brukas för detta arbete är läromedel för det svenska skolväsendet. Urvalet för böckerna baseras på att få en övergripande bild på utvecklingen av synen på drottning Kristina genom att placera ett tidsintervall på cirka 30 år mellan de

undersökta böckerna. Valet av denna intervall baseras på den tidsrymd som funnits tillgänglig för detta arbete. Av 12 ursprungliga historieböcker valdes, genom denna process, 5 stycken som låg inom tidsramen och som brukats inom det svenska skol- och gymnasieväsendet.

Förutom tidsintervallet mellan böckerna så har valet av författare för de två första böckerna spelat in då läroboksförfattare så som C. T. Odhner och C. Grimberg har utgjort en gedigen grund för det svenska utbildningsväsendet under såväl den senare delen av 1800-talet som första hälften av 1900-talet.³ De senare läroböckerna Historia för gymnasiet, Epos 1b och Samband – Historia är valda då de är producerade för bruk inom gymnasieskolan. Den

avgränsning som är satt att undersöka framställningen av endast drottning Kristina är gjord då

2 Förklaras i metodavsnittet.

3 Elmersjö Åström, Henrik. 2017. En av staten godkänd historia – Förhandsgranskning av svenska läromedel och omförhandlingen av historieämnet 1938–1991. Nordic academic press, Lund. Sid 84–85.

4

analyserna av de valda läromedlen sträcker sig över en tidsperiod på nära 120 år. Tillgänglig tid för detta arbete omöjliggör en större studie angående porträtteringen av kända kvinnor i historiska läromedel. Problematiken ligger även i att det traditionellt ej har varit många kvinnor som har fått utrymme i brukade läromedel då ”de stora männen” har fått utrymmet.

Om en studie skall genomföras som ämnar undersöka framställningen av kända kvinnor i historieläromedel bör det finnas en längre period som detta sker över samt att flertalet läromedel med kortare tidsintervaller bör brukas för att skapa en övergripande förståelse för detta större forskningsområde.

I detta arbete så är fokus satt på just Kristina som en kontroversiell figur i Sveriges historia som än idag väcker diskussioner. Då drottningen valde att leva som ogift, abdikerade och senare konverterade till den katolska tron skapade hon kontroverser i såväl sin samtid vilka även är aktuella att diskutera år 2018.

Vid insamlingen av materialet, speciellt för de äldre läromedlen före 1950, var det en begränsad tillgång på dessa vilket innebar att skolformen som materialet är utformat för fick inta en sekundär placering i valet av källor då tidsintervallet var det som prioriterades för att kunna genomföra denna undersökning.

5

2.1 Valt källmaterial

Namn Författare Utgivningsår Skolform Fäderneslandets

historia

C. T. Odhner 1899 Folkskolans högre klasser

Sveriges historia för folkskolan

C. Grimberg 1939 Folkskolan

Fäderneslandets historia

Odhner, Westman, Forssell

1953 Realskolan

Vår historia Y. Berg 1955 Folkskola

Historia för en- hetsskolan

R. Wirsén 1957 Enhetsskolans mellansta- dium

Historia för gymnasiet

Kavaleff, Levén, Vejde 1969 Gymnasiet

Alla tiders Sverige

B. Bergström 1994 Gymnasiet

Epos för gymna- sieskolans kurs

A & B

Sandberg, Karlsson, Molin, Ohlander

1996 Gymnasiet

Epos 1b Sandberg, Karlsson, Molin, Ohlander

2000 Gymnasiet

Alla tiders histo- ria 1b

Almgren, Bergström, Löwgren

2011 Gymnasiet

Perspektiv på historien 1b

Nyström, Nyström, Nyström, Hallberg

2016 Gymnasiet

Samband – Historia

Ericsson, Hansson 2017 Gymnasiet

Böckerna med svart text har valts ut för detta arbete och de med vit text valdes bort på grund av fel tidsintervall. Böckerna som valdes bort presenteras för att visa på den

ursprungliga samlingen av potentiella källmaterial.

6

3. Teoretiskt ramverk

Problematiken med tidigare läromedel är att de för oss kan vara främmande genom den tidsrymd som finns mellan läromedlens tillkomst och vår läsning. För det teoretiska ramverket som kommer ligga till grund för detta arbete måste vi direkt se till denna tidsdimension och den betydelse som ligger till grund för textens framställning. Förutom att se till de normer som råder i författarens samtid så existerar även den samtida forskartraditionen vilken dikterar hur texten utformas och vad som forskaren kan anse vara av intresse att förmedla i sin text.

Forskarens val av stoff är även, på ett medvetet eller omedvetet plan, grundad på den egna uppfattningen och värderingen som är knuten till sin skapares samtid. Till detta kommer även forskarens tolkning av vad som har drivit den historiska utvecklingen och de val som histo- riska karaktärer har gjort. I detta fall handlar det om huruvida en forskare ser till den histo- riska utvecklingen som styrd av processer och strukturer eller av aktörer. Detta gäller även for den tolkning och analys som sker i detta arbete då vi alla är påverkade av vår samtid. Det råder alltså ett förhållande mellan författaren och forskaren då framställning och tolkning kan båda ses som barn av sin tid. ⁴

Förståelsen för texternas förändring över tid kan knytas, som jag tidigare nämnde, vid den samhälleliga förändringen och de normer samt den uppfattning som för tillfället är rå- dande. För att nämna exempel på detta kan vi se till C. T. Odhners Fäderneslandets historia som gavs ut för första gången 1870 och som sedan kontinuerligt uppdaterats för varje ny upp- laga. Upplagan från 1899 gavs ut under en tidsperiod när nationalismen var på frammarsch, socialismen växte fram som en allt starkare politisk kraft och den allmänna rösträtten debatte- rades.⁵ Med dessa bakomliggande faktorer som spelar in i författarens samtid kommer de till uttryck i texten i valet av stoff och förhållningssätt till drottning Kristina och de olika stånden som är en del av historien.

En ytterligare aspekt som måste räknas med är historieämnets utformning genom ti- derna då det omgivande samhället influerar vad ämnet skall lära ut och befästa hos eleverna.

4 Larsson Bjarne, Gabriella. 2002. Forma historia – metodövningar. Studentlitteratur, Lund. S 28.

5 Lundgren, Ulf P. m.fl. 2014. Lärande, skola, bildning – Grundbok för lärare. Natur & Kultur, Stockholm. S 81–

82.

7

Sture Långström nämner i sin avhandling Författarröst & Lärobokstradition just detta förhål- lande.⁶ Genom att den styrande makten influerar skolan genom styrdokument så skapas även en ram för vad läromedlen skall förmedla till eleverna.

Den avslutande delen för det teoretiska ramverket skall presentera undervisningsteorier som har påverkat stoffurvalet för undervisningen i historieämnet och dess läromedel. I denna uppsats kommer Jan Bjarne Bøes 3 grupperingar om undervisningsteorier att brukas. Bøes 3 grupper av undervisningsteorier är:

1. Den klassiska 2. Den objektivistiska

3. Den formella

Den klassiska undervisningsteorin har som mål att knyta an till specifika epoker i histo- rien och ur dessa hämtas händelser och personer som tjänar till att påvisa eleverna vad som kan vara gott och moraliskt korrekt agerande eller ont och moraliskt förkastligt. Stoffurvalet för undervisningen och läromedlen baseras helt på vad som skall uppnås fostransmässigt, det handlar alltså om aktiva val att välja eller välja bort händelser och personer i fostranssyfte.⁷

Den objektivistika undervisningsteorin menar att eleverna skall ges tillgång till allsidig historia. Detta skall förstås som att stoffurvalet för undervisningen skall presenteras objektivt och så låta eleverna få förstå stoffet och historien som något objektivt och inte subjektivt. Det finns inom objektivismen ingen önskan om att förmedla specifika moraliska lärdomar. Ele- verna skall enligt denna teori i slutändan kunna återge historien utan att vara politiskt eller moraliskt färgade.⁸

Den formella undervisningsteorin utgår från eleven som centrum och dennes förutsätt- ningar. Undervisningen och stoffet skall väljas utifrån elevens behov för att eleven slutligen skall kunna leve og fungere i denne verden.⁹För den formella undervisningsteorin gäller det att ge eleverna de färdigheter som krävs för att kunna navigera i sin samtid och det samhälle som de lever i. Exempel på en del av den formella undervisningsteorin är dess bruk av

6 Långström, Sture. 1997. Historia & lärobokstradition – En historiedidaktisk studie. Umeå universitet, Umeå. S 64. 7 Bjarne Bøe, Jan. 1995. Faget om fortiden – En oversikt over det historiedidaktiska området.

Universitetsförlaget, Oslo. S 74.

8 Bøe, 1995. S 75–76.

9 Bøe, 1995. S 77.

8

källkritiken för att skapa medborgare som kritiskt kan förstå när de blir utsatta för propaganda eller försök till manipulation.¹⁰

Bruket av undervisningsteorier för att studera utvecklingen inom läromedel har tidigare brukats av t.ex. Halvdan Eikland i en rapport som undersöker utvecklingen av

historieläroplanerna och historieläroböckerna i Tyskland och Norge. Studiens fokus var behovet av utveckling i syfte att främja interkulturalitet.¹¹

4. Metod

För detta arbete kommer materialet att undersökas med en kvalitativ värdeanalys.¹² Grunden för värdeanalysen är det förmedlade innehållet i läroböckerna som bidragandes till en förståelse om rätt och fel. Det grundar sig alltså i det faktum att de läromedel som brukas alltid kommer bära med sig en grundläggande önskan om att påverka elevernas förståelse om dåtida händelser som positiva eller negativa vilket kan påverka samtidsuppfattningen om vad som är önskvärt och korrekt agerande. Likaså speglar även den historiska förståelsen vad som kan ses som önskvärt för framtiden.¹³

Ammert presenterar konceptet värden inom historieundervisningen på följande sätt:

Skolans undervisning och de läromedel som används har ofta en dimension som kan betecknas som etisk, moralisk eller värderande. Innehållet i en lärobok utgör en värdering i sig redan genom det urval som författaren

har gjort samt genom det sätt på vilket händelser, företeelser eller personer framställs.¹⁴

Detta innebär att det källmaterial som skall behandlas kommer undersökas från flera olika vinklar genom att se till textens fokus, framställning och totala omfång samt potentiella bilder för att identifiera de värden som existerar.

10 Bøe, 1995. S 78.

11 Eikland, Halvdan. 2004. Historieundervisning og interkulturell læring - En analyse av norske og tyske læreplaner, norske lærebøker og av erfaringer fra norsk skole. Høgskolen i Vestfold, Vestfold. (http://www- bib.hive.no/tekster/hveskrift/rapport/2004-08/rapp8_2004.pdf) (Hämtad 2018-06-12)

12 Ammert, Niklas. 2013. Historia som kunskap – innehåll, mening och värden i möten med historia. Nordic Academic press, Lund. (https://delivery-33.elib.se/LibraryReader/read/46ffecd5-9981-45e0-8575-

6e22373a2109/1026275/en/#/locations/34428) (Hämtad 2018-05-01) (Ammerts bok är en digital resurs som inte innehåller sidnumrering).

13 Ammert. 2013.

14 Ammert. 2013.

9

Dessa värden förstås genom Karl-Ernst Jeissmanns definition av begreppet historiemed- vetande.¹⁵ Genom att förstå historiemedvetandet som en kombinerad process av upplevelse, samband, tolkning, förståelse och perspektiv. Dessa olika faktorer spelar in på vårt histo- riemedvetande och är reflexiva vilket innebär att författarna grundar sina val av stoff och framställning på vad som är önskvärt att förmedla till nu levande generationer och vad detta stoff skall förmedla för potentiell bild av en önskvärd framtid.¹⁶

5. Tidigare forskning

För detta arbete så kommer flera olika forskningsområden att belysas då såväl framställ- ningen av kvinnor inom läromedel som skolans utformning och historieämnets relevans kom- mer att behandlas.

5.1 Skolans utveckling

Grunden för den svenska skolan är 1842 års folkskolestadga som ämnade bidra till att bilda den svenska befolkningen. Ulf P. Lundgren påtalar i sin text Den moderna skolan blir till – ett framtidsprojekt att grunden för folkskolestadgan var en önskan om att såväl garantera 1809 års konstitution genom att bruka skolan som ett instrument för att lära eleverna: ” […]

sina medborgerliga plikter, rättigheter och skyldigheter”.¹⁷ Förutom att garantera den ”nya”

konstitutionen så menar Lundgren att ett ytterligare syfte var att förhindra ett omstörtande av samhället genom de politiska och samhälleliga förändringar som skedde under 1800-talet. Ge- nom att eleverna fick mottaga en bildning och fostran som skulle knyta dem till samhället så skulle detta kunna bevaras.

Den inledande perioden innebar inte någon stabilitet för skolorna då ansvaret för dess existens låg till de lokala församlingarna och regionala stiften vilket innebar att statens önskan om fostran och bildning vilade på de lokala tjänstemännens (prästerskapet) och kommunernas förmåga att tillgodose lokaler, läromedel och lärare för att kunna skapa och bevara en lokal

15 Jeißmann, Karl-Ernst. Geschichtsbewußtsein. I Bergman, Klaus et al. (red.), 1979. Handbuch der Geschictsdidaktik, Band I. Pädagogischer Verlag Schwann, Düsseldorf. S. 42.

16 Ammert. 2013.

17 Lundgren, P. Ulf, 2014, Den moderna skolan blir till – Ett framtidsprojekt. S 71. Texten är en del av boken Lundgren, Säljö & Liberg (Red.), 2014, Lärande, Skola, Utbildning -Grundbok för lärare. Natur & Kultur, Stockholm.

10

skola.¹⁸ Förutom att tillgodose elevernas möjlighet att gå i skolan nämns även i folkskolestad- gans tredje paragraf att det för trakten ansvariga domkapitlet ska bereda:

Tillfälle för dem, som wilja egna sig åt folk-lärare-kallet, att i ett seminarium erhålla underwisning och öfning i de till detta kall hörande ämnen.¹⁹

Detta innebar att den tidiga lärarutbildningen för folkskollärarna var i kyrkans regi och färgades starkt av den kyrkliga moralen och trosföreställningen.

En förändring började märkas under den senare delen av 1800-talet då staten tog ett större ansvar för skolan. Införandet av normalundervisningsplanerna år 1878, 1889 och 1900 stärktes det statliga inflytandet genom en ökad kontroll över undervisningen. Inom

ecklesiastikdepartementet skapades även en särskild folkskolebyrå för att bevaka utvecklingen av skolan.²⁰ Förutom detta ökade de ekonomiska bidragen med totalt 30% för totalkostnaden för kommunernas skolor²¹. Förutom att staten ökade de ekonomiska bidragen så instiftades även Folkskoleinspektionen (1861) som skulle säkerställa att skolorna följde

normalundervisningsplanerna och att statens ekonomiska medel brukades korrekt. Inledande gavs ekonomiska resurser som skulle garantera att ca. 20 inspektörer kunde anställas för kontroller i landets skolor men redan under 1890-talet hade antalet inspektörer ökad till 55, alltså en ökning på 175%.²² I takt med att den statliga styrningen ökade så minskade det prästerliga inflytandet som tidigare hade varit en stomme i det tidiga skolsystemet. De positioner som fanns bevarade där prästerskapet fortfarande fanns representerat var

ordförandeposten i skolstyrelsen som innehades av den lokala kyrkoherden fram till år 1958.

Likaså existerade den så kallade Eforus-funktionen, som innebar att biskopen var tillsynsman för alla stiftets gymnasieskolor, fram till 1962.²³

Genom införandet av dissenterlagen 1860 påbörjades ett hävande av den svenska kyrkans hegemoni då den religiösa arenan öppnades för andra kristna samfund vilket

påverkade kyrkans ställning i samhället. En tydlig markering för kyrkans minskande påverkan

18 Lundgren, 2014. S 72.

19 Sveriges stats-tidning, N.o 165, 1842.

(http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?id=kb:327814&recordNumber=8&totalRecordNumber=145) (Hämtad 2018-05-18)

20 Lundgren, 2014. S 74.

21 Lundgren, 2014. S 72.

22 Lundgren, 2014. S 74.

23 Lundgren, 2014. S 74–75.

11

ses år 1880 då Sveriges Allmänna Folkskollärareförening (SAF) bildades. SAF propagerade för en separation mellan skola och kyrka då skolans primära funktion skall, enligt SAF, vara att skola eleverna i praktiska ämnen. Religiös fostran skall ske inom kyrkan egna

organisation.²⁴

Förutom det minskade kyrkliga inflytandet på skolan förflyttades även lärarutbildningen till den statliga sfären stegvis med en början vid tillkomsten av Kungl. Högre Lärarinnesemi- nariet i Stockholm 1861. Agneta Linné menar att 1864 års beslut att avskaffa växelundervis- ningen till förmån för en likriktning av undervisningssystemet bidrog även till en begynnande centralisering av lärarutbildningen vilket påverkade lärarnas influenser på hur utbildningen skulle struktureras.²⁵ Detta ökande inflytande som staten utövade innebar att den statliga ideo- login speglades i såväl fostran som ämnesval och ämnesinnehåll vilket skedde på kyrkans bekostnad. Sture Långström menar att en tydlig brytpunkt då statens påverkan av skolans äm- nesinnehåll, med främsta exempel inom historieämnet, skedde 1868 då historieämnesdebatten ledde till att ämnesfokus skulle vara fäderneslandets historia då den var:

den första, den käraste, den nödvändigaste delen av den historiska undervisningen²⁶

Långström menar att detta ämnesfokus behölls fram till efter 1918 då det första världs- kriget ledde till en ökad kritik mot det nationalistiska innehållet och tvingade fram en föränd- ring.²⁷ Han menar även att krigets konsekvenser speglas i den läroplan som lanserades år 1919 där allmänhistoria fick större utrymme i syfte att främja förståelse för omvärlden. Ett national-patriotiskt fokus existerade fortfarande för skolan och i skolböckerna men dock i en något nedtonad form.²⁸

På grund av de totalitära staternas framväxt under 1920- och 1930-talet gavs den svenska skolan ytterligare en funktion genom att aktivt motarbeta totalitära influenser. Detta

24Green, Todd. 2008. The partnering of church and school in nineteenth-century Sweden i Journal of church and state, Spring 2008:50. S 346. (https://search-

proquest.com.www.bibproxy.du.se/docview/230031161/fulltextPDF/4B50E805B578456BPQ/1?accountid=104 04) (Hämtad 2018-06-12)

25 Linné, Agneta. 2010. Lärarutbildningen i historisk belysning. S 2–3.

(http://www.lararnashistoria.se/sites/www.lararnashistoria.se/files/artiklar/L%C3%A4rarutbildningen%20i%20 historisk%20belysning_0.pdf) (Hämtad 2018-05-18)

26 Långström, 1997. S 67.

27 Långström, 1997. S 67.

28 Långström, 1997. S 68.

12

kom tydligast att genomföras i andra världskrigets kölvatten då nazisternas brott mot mänsk- ligheten uppdagades och gav ett tydligt exempel på vad totalitära ideologier var kapabla att orsaka.²⁹ Elmersjö Åström menar att den förståelse för kritiskt tänkande som uppstod efter andra världskriget har sedan dess varit en bärande tanke inom den svenska skolan. Det kritiska tänkandet som menas vara av nytta skall inte riktas mot det demokratiska systemet utan snarare mot alla totalitära tendenser och dess propaganda. Något som tydligt har lyfts fram som betydelsefullt är den källkritiska förmågan som även skall riktas mot läromedlens framställningar av historien.³⁰

I och med den ökade demokratiseringen under slutet av 1800-talet och början på 1900- talet och ett ökat statligt inflytande från såväl liberaler som socialdemokrater växte kritiken mot parallellskolesystemet. Detta påbörjade dess reformation till en enhetlig skola vilket skedde 1962. Införandet av den enhetliga skolan var, enligt Elmersjö Åström, resultatet av den samhälleliga förändring som pågått sedan senare delen av 1800-talet. Staten började stärka sitt inflytande över skolan men påverkades även av det ökade behovet av bildning för den framväxande borgarklassen som utgjorde den svenska ekonomins huvudsakliga bas.³¹ Förutom dessa faktorer så spelade demokratiseringen av samhället en betydande roll för att skapa en enhetlig och jämlik skola. Den fortsatta utvecklingen under 1980- och 1990-talen påbörjade en decentralisering av skolan vilket Elmersjö Åström tillskriver till den dåvarande samhällsförändringen som prioriterade differentiering, individualisering, arbetslivsanpassning och decentralisering.³² Det sistnämnda resulterade slutligen i friskolereformen 1992 som tillät friskolor att bedriva verksamhet i Sverige.

5.2 Läroplaner och styrdokument

Elmersjö Åström presenterar i sin avhandling tanken på att folkskolan under 1800-talet gravis förändras med staten ökande intresse för det svenska skolsystemet. Genom den ökande statliga inblandningen förändrades skolans ämnesfokus genom förändrad tidsallokering inom de olika ämnena, vilket utgick via statliga direktiv.³³ 1919 års utbildningsplan framhålls av

29 Långström, 1997. S 68.

30 Elmersjö Åström, 2017. S 58.

31 Elmersjö Åström, 2017. S 46–47.

32 Elmersjö Åström, 2017. S 47.

33 Elmersjö Åström, 2017. S 46.

13

Elmersjö Åström som betydelsefull för det svenska skolsystemet då en genomgående för- ändring resulterade i att kristendomskunskapen förlorade mycket av sitt totala utrymme i tillgänglig undervisningstid, samt att katekesläsningen helt togs bort från läroplanen till förmån för övriga ämnen så som historia.³⁴ Elmersjö Åström menar att den förändring som skedde 1919 direkt kan spåras till den ökade demokratiseringen av det svenska samhället och att förändringen inom läroplanerna reflekterade detta.³⁵

I samband med utveckling av den svenska skolan i demokratisk riktning påtalar Lundgren att exogena faktorer spelar in genom den progressiva pedagogiken som lanserades av John Dewey. Då konceptet progressiv pedagogik lanserades i Sverige skapades möjlig- heten för en debatt om skolans utformning vilket skall ha bidragit till utformningen av 1919 års utbildningsplan och slopandet av de religiösa ämnenas prioritering inom skolan.³⁶

Ytterligare förändringar inom det svenska skolsystemet skedde efter andra världskriget då de tidigare decenniernas erfarenheter av totalitära regimer och folkmord ledde till att 1946 års skolkommission tillsattes. Janne Holmén menar att kommissionens resultat visade på att skolans demokratiska fostransuppdrag var av stor vikt samt att denna fostran bäst gick att genomföra via samhällsorienterade ämnen. Tidigare hade historieämnet varit det

huvudsakligen fostrande ämnet, men erfarenheterna från de gångna decennierna resulterade i en tillbakagång för historieämnets betydelse. Detta innebar även att historieämnets

huvudsakligen fokus skulle vara samtidshistoria.³⁷ Holmén menar att denna förändrade uppfattning om skolans funktion, samt vilka ämnen som skulle prioriteras, slutligen ledde till 1953 års reformer som resulterade i skapandet av en allmän linje för det svenska gymnasiet samt en tillbakagång för historieämnet inom den svenska skolan.³⁸

Genom införandet av Lgr 69 förändrades den svenska skolan ytterligare då skolan äm- nade effektiversera undervisningen genom ämnesintegration. Holmén menar att det

fortfarande råder en förståelse för samhällsämnet som det främsta fostrande verktyget inom skolan, vilket innebär att historieämnet istället skall agera ämnesintegrerade för att skapa relevans. Exempel som Holmén presenterar är då historia kan brukas för att skapa en större förståelse inom religionskunskap eller geografi. Det råder enligt Holmén ett fokus på

34 Elmersjö Åström, 2017. S 46.

35 Elmersjö Åström, 2017. S 46–47.

36 Lundgren, 2014. S 82–83.

37 Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.), 2011. Utbildningshistoria. Studentlitteratur, Lund. S 204–205.

38 Larsson & Westberg, 2011. S 206–207.

14

allmänhistoria och historieämnets relevans går att finna i att det kan användas ämnesöverskridande för specifika händelser, personer m.m.³⁹

Långström påtalar en problematik som visade sig under 1960- och början av 1970-talet då det politiska uppvaknande som resulterade i 60- och 70-talsvänstern gjorde många lärare mer politiskt aktiva. Lgr 69 hade ingen styrning för att hantera de subjektiva presentationerna som kunde göras för att influera eleverna, vilket sågs som ett långtgående problem. Lösningen på subjektivitet i klassrummen löstes först genom Lpf 94 då styrdokumenten specificerade att alla värderingar som lyftes i klassrummen måste knytas till den specifika person som repre- senterade dessa.⁴⁰ Förutom att objektivitetskravet infördes var det även en förändrad om- världssituation genom östblockets kollaps och konflikter i mellanöstern och på Balkan vilket resulterade i en ökad invandring och krav ställdes på att skolan skulle främja en ökad förstå- else för andra kulturer och även kunna skapa medmänskligt sinnade elever.⁴¹

Genom införandet av Lgy 11 specificerades skolans ämnesmål och en tydligare målstyr- ning har visat sig. De nya styrdokumenten visar inom historieämnet, vilket är av relevans för denna uppsats, specifika mål för eleverna så som ett utvecklat historiemedvetande och histo- rieperspektiv. Historieämnet ges även specifika slutmål för eleven så som att de skall ges in- sikt och förståelse för samhällsförändringar och identitetsskapande.⁴²

5.3 Kvinnorna & läroböckerna

Yvonne Hirdman har i sin text Om kvinnohistoria och genushistoria behandlat kvinnors framställning i läroböcker och dess förändring över tiden.⁴³ Hirdman attribuerar den tidiga historieskrivningen, innan den politiska förändringen under det sena 1960-talet, till Leopold von Rankes (1795–1886) förståelse av att återge historien ”wie es eigentlich gewesen”.⁴⁴ Ge- nom Rankes etablerande av historien som objektivt återgivandes de stora kulturbärande nat- ionernas kamp mot varandra. Detta ledde till en romantisering av diplomatik, handel, krig

39 Larsson & Westberg, 2011. S 207.

40 Långström, 1997. S 69.

41 Lpf 94, Avsnitt 1.1.

42 Lgy 11. S 69. (https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak

%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705) (Hämtad 2018-05-21)

43 För ytterligare forskning gällande kvinnor i historieläromedel se: Queckfeldt (1991), Berggren (1992) samt Arneland & Steigert (2006).

44 Hirdman, Yvonne. Om kvinnohistoria och genushistoria. S 2. (översättning: som den verkligen hade varit).

(https://www.historia.su.se/polopoly_fs/1.28274.1321532121!/Hirdmankvinnohistgenushist.pdf) (Hämtad 2018-05-21)

15

m.m. vilket skapade ett övervägande fokus på de stora aktörerna genom världshistorien dvs.

männen.⁴⁵

Hirdman knyter den förändrade politiska situationen under 1960- och 1970-talet till ett förändrat perspektiv på historien från ett perspektiv ”från ovan” till ett perspektiv ”från ne- dan”. Från de stora aktörerna till det lilla folket. Tack vare denna stora förändring öppnades även möjligheterna för kvinnorna att ta ett steg framåt i historieböckerna.⁴⁶

Hirdman menar, för litteratur som behandlar kvinnor som historiska aktörer innan 1960- och 1970-talets förändringar, att kvinnor framställs som passiva utan en förmåga att föra kamp emot orättvisor utan istället är individer som får rättigheter tilldelade till sig.

Alternativet till detta är framställningen av kvinnor som aktiva i historiens utveckling men då som relativt katastrofala och oförmögna att handla positivt sett till situationen.⁴⁷

Problematiken med kvinnorna i historien, enligt Hirdman, efter det att den politiska om- svängningen skedde, var då kvinnohistoria gjorde sin entré. Men kvinnor kombinerades med ett ”och”. Det innebar att kvinnorna studerades enligt följande formel:

Kvinnorna och industrialiseringen Kvinnorna och demokratiseringen Kvinnorna och andra världskriget

Genom utvecklingen av detta ”och” skapades en större förståelse för att kvinnornas

”upplevelse” genom historiens gång har varit annorlunda än männens, vilket vidgade forsk- ningens och vetenskapens förhållande till historiens kvinnor.⁴⁸ Hirdman menar här att denna utveckling bidrog till att etablera kvinnornas historia, och kvinnornas upplevelse av historien som skild från den manliga. Genom en ökad acceptans för detta förhållande till kvinnornas erfarenheter och upplevelser av historien har det etablerats en förståelse för våra olikheter, vilket går att återfinna inom såväl högre forskning som den moderna framställningen av histo- rien.⁴⁹

45 Hirdman. S 2.

46 Hirdman. S 2.

47 Hirdman. S 3–4.

48 Hirdman. S 6–7.

49 Hirdman. S 8–10.

16

Hirdman avslutar sin text med att konstatera att bidraget från utvecklingen av kvinno- historia och genusbegreppet nu har transformerat den vetenskapliga frågeställningen gällande historiska personer från ”varför” personer har framställts, agerat och haft sin placering i samhället saker på ett specifikt sätt till ”hur” de presenterats agerat eller haft sin placering i samhället.⁵⁰

6. Källmaterial, författare och deras samtid

Denna del av arbetet kommer presentera det valda källmaterialet, dess författare och den samtid som verken producerades i. Detta avsnitt syftar att med presentationerna skapa förstå- else för den påverkan som legat till grund vid dess tillkomst.

6.1 C. T. Odhner, Fäderneslandets historia

Det äldsta källmaterialet som brukats för detta arbete är Fäderneslandets historia av Clas Theodor Odhner som gavs ut för första gången 1870.⁵¹ C. T. Odhner var under sin livstid adjunkt, professor vid historia, censor och riksarkivarie. Förutom dessa meriter så var Odhner även ledamot av Kungliga samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, ledamot av Vitterhetsakademin, ledamot av Svenska akademin och ledamot av Veten- skapsakademin.⁵² Med dessa meriter kunde Odhner ses som en auktoritet vilket även lade grunden för bruket av hans lärobok. Odhner gav ut boken under tiden för sin professur i histo- ria, vilket gav boken sin grundläggande auktoritet vilket sedan växte i takt med de personliga framgångarna inom den akademiska världen.⁵³

Boken var i bruk fram till den senare delen av 1950-talet då den fick ge plats åt nyare läromedel sedan det att den statliga läromedelsinspektionen kommit med synpunkter för vad

50 Hirdman. S 15–16.

51 Ericson Wolke, Lars. 2007. Tio svenska historiker: En spårhund i arkiven.

(https://popularhistoria.se/artiklar/tio-svenska-historiker-en-sparhund-i-arkivet) (Hämtad 2018-04-22)

52 Schück, Hermann. Riksarkivet – Clas J Theodor Odhner.

(https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=7648) (Hämtad 2018-04-22), Svenska akademien. Odhner, Clas Theodor. (http://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/ledamotsregister/odhner-clas-theodor) (Hämtad 2018-04-22).

53 Schück, Hermann. Riksarkivet – Clas J Theodor Odhner.

(https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=7648) (Hämtad 2018-04-22)

17

som efterfrågades från en lärobok. Fäderneslandets historia gavs ut i inte mindre än 32 uppla- gor.⁵⁴ Vid bokens tillkomst, under den senare delen av 1800-talet, fanns det en stark efterfrå- gan på läroböcker som motsvarade den dåtida nationalistiska tanken vilket skulle fostra ele- verna till goda patriotiska medborgare. Boken är skriven med ett mycket stort fokus på de

”stora” nationella karaktärerna och lyfter dessa med den personliga historien för dem. I boken finns även en tydlig subjektivitet till de presenterade personerna då undervisningen syftar till att såväl bilda eleverna som att tillfredsställa de samhälleliga strömningarna angående upp- fostran av de framtida vuxna.⁵⁵

Även om boken förändrades i enlighet med samhällets utveckling, då varje ny upplaga var reviderad för samtida historievetenskapliga strömningar och statlig styrning, så förändra- des inte bokens nationalistiska grund och den subjektiva framställningen av de olika histo- riska karaktärerna vilket tydligt syns i 1899-års version som brukats för detta arbete. Anled- ningen till dess långvariga bruk inom den svenska skolan var bokens förmåga att entusiasmera eleverna vilket ansågs vara ett viktigt kriterium för bokens fortsatta bruk som innebar att man kunde acceptera dessa nationalistiska grund och personfixering.⁵⁶

6.2 C. Grimberg, Sveriges historia för folkskolan

Carl Grimberg var filosofie doktor och gav 1905 ut sin lärobok Sveriges historia för folkskolan. Boken publicerades under den tid som Grimberg tjänstgjorde som läroverkslärare.

Han skall ha påbörjat sitt arbete med boken i syfte att reformera den dåtida historieundervis- ningen genom att ge eleverna en mer givande läsning. Genom att använda sig av fler bilder och utdrag från källor skulle läroboken leva upp till en vetenskapligt god standard. Boken gavs dock ut under en period när nationalromantiken och nationalismen fortfarande stod stark och detta genomsyrar boken som helhet. Dock ville Grimberg att boken skulle vila på en vetenskaplig grund vilket den uppfattades göra. Den främsta skillnaden mot Odhners lärobok, med undantag för antalet bilder och bruket av källor, var dess omfång då den hade ca. 4 gånger fler sidor än Fäderneslandets historia.⁵⁷ Precis som Odhners lärobok så ansågs

54 Elmersjö Åström. 2017. S 83.

55 Rosenblad & Söderholm. 1800-talet och nationalismen i Sverige, del 7: Utbildning och indoktrinering.

(https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/1800-talet-och-nationalismen-i-sverige-del-7-utbildning-och- indoktrinering) (Hämtad 2018-04-22)

56 Elmersjö Åström. 2017. S 84.

57 Boberg, Stig. Riksarkivet – Carl G Grimberg. (https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13202) (Hämtad 2018-04-22)

18

Sveriges historia för folkskolan vara av sådan kvalité att den brukades fram till slutet av 1950- talet.⁵⁸

6.3 Kavaleff, Léven & von Ahlefeld-Vejde, Historia för gymnasiet

Historia för gymnasieskolan av Carl Kavaleff, Ulla Levén-Anderson & Maria von Ahlefeld-Vejde är utgiven 1969. De efterforskningar som är gjorda för att finna information om författarna har dock inte givit mycket information annat än att Kavaleff och Levén- Andersson båda har varit aktiva vid Norra latin, en byggnad som brukades som skola 1880–

1982.⁵⁹ Ytterligare information om Carl Kavaleff var tillgänglig genom dödsannons i DN.⁶⁰ Kavaleff härstammade från en rysk adelssläkt som kom till Finland på 1800-talet och stred under andra världskriget i den finska armén. Efter kriget jobbade Kavaleff som lärare i historia och författare. Bokens tillkomst är under början av den vänstervåg som svepte över västvärlden och en förändrad inställning till hur historia skall presenteras har börjat synas i framställningen.

6.4 Sandberg, Karlsson, Molin & Ohlander, Epos 1b

Epos 1b är utgiven 2000 och är författad av Robert Sandberg, Per-Arne Karlsson, Karl Molin och Ann-Sofie Ohlander. Robert Sandberg är lektor vid Södertörns Folkhögskola vid lärarutbildningen, Per-Arne Karlsson är universitetslektor vid Stockholms universitet och har specialiserat sig på historiedidaktik och lärande. Karl Molin är professor em. vid Stockholms universitet i modern politisk historia och Ann-Sofie Ohlander är professor em. vid in-

stitutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Boken är författad under det första decenniet efter det att kalla kriget upphörde och det fanns ett behov av nya läroböcker skrivna för den nya tidsåldern.⁶¹

6.5 Ericsson & Hansson, Samband – historia

58 Elmersjö Åström. 2017. S 109–110.

59 http://www.norra-latin.se/ (Hämtad 2018-04-22)

60 Dagens Nyheter, 1997-01-24. (https://www.dn.se/arkiv/familj/dodsfall-pedagog-och-laroboksforfattare/) (hämtad 2018-05-26)

61 Långström, 1997. S 15.

19

Samband – Historia av Niklas Ericsson & Magnus Hansson är utgiven 2017. Ericsson är fil dr i historia. Han är läroboksförfattare och samverkar med gymnasieskolor för att stärka banden till de svenska högskolorna. Magnus Hansson är fil mag. i historia, är aktiv som histo- rielärare och författare. Boken är tillkommen, och anpassad, efter införandet av Gy11. Detta reflekteras i bokens presentation av stoffet som är fokuserat på förändringsprocesser och dess påverkan för identitetsskapande.

7. Undersökning

Jag skall nu påbörja undersökningen av källmaterialet med värdeanalys. Strukturen för detta kapitel kommer vara att varje lärobok får en separat underrubrik där utdrag från käll- materialet kommer att belysa de meningar som kan anses vara värdeladdade gällande Kristina.

Likaså kommer även bilderna från texterna att behandlas.

7.1 Fäderneslandets historia

Fäderneslandets historia presenterar Kristina ur ett person-aktörsperspektiv. Texten är totalt 6 sidor och har 2 bilder som är tillhörandes. Odhner inleder texten med att presentera Kristina som person med personlighetsatribut så som: ”en högst ovanlig kvinna med

snillegåfvor som med en förvånande lätthet inhämtat stora kunskaper i alla lärdomens grenar.”

62

Förutom presentationen av Kristina som en högst intelligent kvinna så belyses även hen- nes uppfostran. Fadern Gustaf II Adolf var ute i krig och dog i slaget vid Lützen och

resulterade i att hon fick: ”en allvarlig uppfostran” under sin faster och Axel Oxenstierna som hade prioriterat att hon skulle undervisas i ”statssaker”. Efter denna inledande del som kan ses som laddad med positiva värden för en god karaktär så ges bilden av Kristina med mindre po- sitiva värden. Det berättas att hon: ”ärft sin moders oroliga själ och nyckfulla lynne”.⁶³ Vidare menas det att Kristina: ”hade mer håg för det ovanliga och lysande än för det plikttrogna och mödosamma”. Grunden för Kristinas agerande attribuerar Odhner till hennes uppväxt som prinsessa då hon levde sin barndom vid: ”tronens höjd, i glansen af lysande segrar och att hon

62 Odhner. 1899. S 227.

63 Odhner. 1899. S 227–228.

20

då ansåg hon sig böra uppträda med yttre ståt och prakt.” Här knyts uppväxten och hennes förståelse av hur hon bör föra sig till hennes agerande då hon: ”började med slösande hand utdela förläningar, adelsbref, gåfvor och nådebevisningar af alla slag.” ⁶⁴

Odhner lyfter sedan avslutande för denna inledande del att Kristina åsidosatte gamla rådgivare, så som Axel Oxenstierna, då hon: ”skänkte sitt förtroende åt unga gunstlingar” där Magnus Gabriel de la Gardie lyfts som exempel, dock utan mer ingående information om ho- nom som person.⁶⁵

Den svenska tronföljden behandlas sedan som ett eget avsnitt i vilket Kristinas tidiga trolovning, i sin barndom, med Karl Gustaf omtalas och att denna sedan hävdes då drott- ningen återtog sitt löfte. Folkets besvikelse angående att drottningen var ogift och vad detta innebar för det svenska riket lyfts och att:

Förgäfves bönföllo ständerna, att hon måtte gifta sig; hon hyste en afgjord vilja för äktenskap. Då hennes råd förmådde henne att gifta sig svarade Kristina med den djärfva anklagelsen att de ville återinför valriket. Av- snittet avslutas med att Kristina genom sin fasthet vid detta tillfälle betryggade hon sitt fosterlands framtid och förvärfvade sig rätt till dess tacksamhet.⁶⁶

Följande citat är då stånden lyfter sin oro angående fördelningen av land till adeln på riksdagen 1650. Kristinas reaktion på ständernas klagan är att: ”Drottningen gynnade de ofrälse ståndens fodringar, men ville tillika förekomma en brytning och afstyrde därför alla genomgripande åtgärder.” ⁶⁷

Missnöjet hos de ofrälse nämns ytterligare genom ett exempel då Odhner påpekar att en:

”smädeskrift mot drottningen och adeln upptäcktes; dess upphofsman, Arnold Messenius […]

straffades till lifvet och drog sin fader Johan Messenius d. y. med sig i fördärfvet.”⁶⁸

64 Odhner. 1899. S 228.

65 Odhner. 1899. S 228–229.

66 Odhner. 1899. S 229.

67 Odhner. 1899. S 229.

68 Odhner. 1899. S 229–230.

21

Efter dessa inledande delar av Kristinas liv påbörjas en genomgång av det som Odhner kallar för ”Kristina och den andliga odlingen”. Odhner tar sin utgångspunkt i att konstatera att Kristinas inledande tid vid makten var en tid då: ”Kristina med ifver och lust ägnat sig åt sina regeringsplikter, men detta intresse svalnade snart”. ⁶⁹

Det konstateras i kontrast mot denna iver att: ”Det vackraste draget hos drottning

Kristina var hennes kärlek till vetenskapen och den andliga odlingen”. Det nämns, i boken, att drottningen utfärdade en ny skolordning, startade två nya gymnasieskolor och att: ”ett veten- skapligt lif vaknade i Sverige under drottningens skydd”. Förutom dessa punkter som Odhner lyfter nämns även att Kristina lät: ”inkalla […] lärda och vittra män”.⁷⁰

Odhner väljer sedan att lyfta fram Kristinas sista år vid makten och hur dessa skall ha varit. Texten börjar här behandla vad som skall ha attraherat henne till katolicismen så som diskussioner med lärda katolska män, exempel Cartesius, och att dessa ledde henne till att för- stå den katolska tron som: ”mer följdriktig och helgjuten än den protestantiska”⁷¹. Odhner an- vänder detta som ett argument till Kristinas tronavsägelse då en konvertering till katolicismen inte är förenligt med rollen som svensk regent. Då hon fattat tycke för den katolska läran skall hon ha låtit inbjuda: ”förklädda jesuiter och styrktes i sitt katolska nit”.⁷² Konsekvensen av denna mentala övergång till katolicismen och vad det skulle innebära resulterade enligt Odhner i att Kristina:

Liksom för att döfva samvetets röst kastade hon sig i ett tummel af nöjen och lustbarheter. Hon tröttnade vid regeringsbördan och lät slutligen allt gå vind för våg; hennes frikostighet öfvergick till ett gränslöst slöseri med statens medel, i det hon strödde omkring sig gåfvor och utmärkelser utan hejd och måtta. Detta resulterade slutligen i att i jämbredd med förvirringen i hushållningen växte missnöjet i landet.⁷³

Slutligen i Odhners text behandlas det avsnitt som heter ”Kristinas tronafsägelse och slut”. Odhner konstaterar direkt att: ”Under sådana förhållanden fann Kristina det bäst att ju förr dess hellre fullborda sin tronafsägelse och lämna spiran i en starkare hand.” ⁷⁴

69 Odhner. 1899. S 230.

70 Odhner. 1899. S 230.

71 Odhner. 1899. S 231.

72 Odhner. 1899. S 231.

73 Odhner. 1899. S 231.

74 Odhner. 1899. S 231.

22

Efter det att Kristina avsagt sig kronan och abdikerat lämnade hon Sverige. Texten be- skriver det som att: ”Utan saknad vände Kristina sitt fosterland ryggen och begaf sig utrikes”.

Den officiella konversionen till katolicismen i Innsbruck behandlas genom konstaterandet att:

”I Innsbruck, afsvor Gustaf Adolfs dotter offentligen den tro, för hvilken hennes fader gått i döden”. Väl framme i Rom: ”kunde hon ej afhålla sig politiken” och det berättas att hon gjorde vidsträckta resor i Europa. Hon besökte även Sverige två gånger då: ”här ville hon för- behålla sig sin rätt till tronen ifall Karl Gustafs ätt utslocknade”. ⁷⁵ Hon tvingades redan vid sitt första besök förnya sin avsägelse av kronan. Efter dessa besök avslutar Odhner sin text med att konstatera att: ”ändtligen slog hon sig i ro och lefde i Rom såsom drottning i de lärdas värld, stiftade en vitter akademi och omgaf sig med dyrbara samlingar af böcker och

konstsaker.”⁷⁶

Kristina har i Odhners bok tillägnats 6 sidor och totalt 3 bilder. Två av bilderna före- ställer Kristina, varav en till häst under jakt och ett kopparstick samtida med hennes tronavsä- gelse, och en bild på Georg Stiernhielm i stycket som behandlar Kristinas positiva påverkan på vetenskapens uppsving i Sverige. Texten har ett tydligt person-aktörsfokus.

I texten har totalt 9 positiva värden hittats vilka är:

1. Kristinas lysande snillegåfvor

2. Att hon gavs en gedigen uppfostran för att kunna hantera sin roll 3. Att hon besatt fasthet för att betrygga fäderneslandets framtid 4. Hon var en regent som var villig att lyssna på sitt folk

5. Påbörjade sin tid som regent med idogt arbete och lust 6. Hennes kärlek till vetenskap och andlighet

7. Sina bidrag för den vetenskapliga utvecklingen i Sverige 8. Benämns som Drottningen i de lärdes värld

9. Fortsätter att gynna vetenskapen utomlands genom att stifta akademi

I texten finns 12 negativa värderingar kopplade till Kristina. Dessa är:

1. Tillskrivs sin moders oroliga själ och lynne

75 Odhner. 1899. S 231–232.

76 Odhner. 1899. S 231–232.

23

2. Hon fattas allvar och ihärdighet

3. Gillar inte det plikttrogna och mödosamma 4. Anser sig behöva leva med yttre ståt och prakt 5. Hon är slösaktig

6. Åsidosätter erfarna rådgivare till förmån för unga gunstlingar 7. Ger upp arbete med iver och lust

8. Tillskrivs skam för sin religiösa övertygelse

9. Tillskrivs än mer slösaktigt beteende för att döva samvetet 10. Oansvarig – lät allt gå vind för våg

11. Saknar fosterlandskärlek

12. Avsvär sig den tro hennes fader gick i döden för

7.2 Sveriges historia för folkskolan

Grimbergs bok har ett mycket tydligt personperspektiv som behandlar drottningens age- rande och personerna i hennes omgivning. Perspektivet som drivs framåt utgår alltid från per- sonernas handlingar och omvärldens reaktioner vilket innebär att händelser ses som ett resul- tat av personens agerande och inte vice versa.⁷⁷ I boken tillägnas Kristina 4 sidor och 0 bilder.

Bokens fokus på aktörer tillåter texten att vara väldigt målandes då den behandlar per- sonlighetsdrag så som Kristinas kunskapstörst, snille, egocentriska natur och fåfänga. Texten behandlar inledningsvis Kristinas intellekt med ord så som ”kunskapstörstande”, att lära sig språk så som grekiska en ”förströelse” och att hon var ett ”underbarn fullproppat med lär- dom”.⁷⁸ Likaså tillskrivs Kristina, om vi skall se till det tidsenligt för Kristina, otroliga

talanger i manliga sysselsättningar så som jakt då boken beskriver hennes förmåga att jaga: ”I ända till tio timmar och att det fanns ingen, som säkrar än hon fällde en hare i språnget.” ⁷⁹

Förutom beskrivningen av Kristina som en intelligent kvinna med fantastiska förmågor så ges hon även en smått asketisk karaktär då boken berättar att: ”Hennes föda var enkel, och hon ville aldrig dricka öl eller vin.”⁸⁰

77 Grimberg. 1939. S 147.

78 Grimberg. 1939. S 147.

79 Grimberg. 1939. S 147.

80 Grimberg. 1939. S 147.

24

Efter denna inledande presentation som boken ger oss av Kristina, vilket bör anses vara värdeladdat med positiva beskrivningar påbörjas beskrivningar av hennes sämre sidor vilka kronologiskt framförs med presentationer om samtidshändelser. Det första inslaget som ges av Kristinas direkta agerande som monark är att den unga drottningen ville ”regera själv.

Ingen fick dela äran med Hennes Maj:t.”. ⁸¹

Likaså framträder en bild av Kristina som ytlig då äldre och erfarna rådgivare åsidosätts till förmån för unga adelsmän som hade: ”ett ståtligt utseende och fint sätt att uppträda men mången gång knappt något annat.”⁸²

Boken lyfter i slutet av samma stycke undantaget för de unga adelsmännen med Magnus Gabriel De La Gardie som gagnat såväl konst som vetenskap.⁸³

Nästa del som presenteras med en egen underrubrik är ”Kristinas slöseri”. Texten berät- tar att drottningens hantering av kronans monetära resurser: ”blev allt mer besinningslös”. ⁸⁴ Genom generösa gåvor till unga adelsmän beskrivs drottningens agerande som: ”så slarvigt, att man tillslut inte kunde hålla reda på, vilka gods hon skänkt bort.” ⁸⁵

I kontrast till detta ställs hennes fader Gustav II Adolf som också gynnade adeln men krävde motprestationer från adeln till skillnad från Kristina. Likaså berättas att Gustaf II Adolf också adlade många ofrälse men endast sådana som utmärkt sig genom ”fredliga eller krigiska värv” till skillnad från Kristina som ”utdelade adelskap åt en hel del ovärdiga perso- ner”. ⁸⁶ Slutligen så presenteras konsekvensen av hennes penninghantering som att ”kronans folk och tjänstemän ofta fingo svälta av brist på avlöning” medan Kristina ”slösade” pengar på ”praktfulla hovfester”. ⁸⁷

Då texten börjar behandla Kristinas tronavsägelse inleds stycket med att konstatera att det behövdes en förändring i riket för att situationen skulle klaras upp men att ”hon ville själv inte genomföra den”. Grunden för hennes inställning var henne personliga förkärlek till att ha:

”en lysande adel, som deltog i hennes många dyrbara hovfester”. Kristinas beslut att konver- tera skall enligt Grimberg ha grundat sig på att hon inte gillade ”den lutherska läran, sträng och trångsynt” och att ”Hon tyckte, att protestanternas gudstjänst var så enformig och tråkig”.

81 Grimberg. 1939. S 147.

82 Grimberg. 1939. S 147.

83 Grimberg. 1939. S 148.

84 Grimberg. 1939. S 148.

85 Grimberg. 1939. S 148.

86 Grimberg. 1939. S 148.

87 Grimberg. 1939. S 148.

25

88 Det skall alltså vara frågan om såväl en intellektuell som en estetisk dimension som spelar in på hennes konvertering. Vad som gjorde den katolska kyrkan mer attraktiv skall ha varit att den var en del av: ”Söderns livligare folk och deras gamla, mäktiga kyrka med dess prakt och rikedom.”

Detta läggs som en grund för tronavsägelsen men Kristina tillskrivs även en önskan om att utsläcka Vasaätten som den sista arvsberättigade medlemmen. Då hon ”hade fattat ett orubbligt beslut att aldrig gifta sig”.⁸⁹

Den avslutande delen av bokens kapitel om Kristina behandlar hennes liv i främmande land. Enligt boken skall Kristina ha beslutat sig för, och lyckats med, att få ett ”ansenligt årsunderhåll från Sverige”. Tronavsägelsen skall ha varit dramatisk och mycket rörande då drottningen, iklädd vit klänning, skall ha talat inför riksdagen på ett sådant sätt att ”Hennes Maj:t bevekte mången ärlig man och kvinna till tårar”. ⁹⁰

Väl efter tronavsägelsen skall Kristina inte ha väntat på att bege sig söderut utan ”läm- nade genast sitt fosterland”. I och med att hon hade begivit sig: ”avsvor Gustav Adolfs dotter offentligen den tro, för vilken hennes fader gått i döden, och övergick till den katolska.” ⁹¹

I textens sista stycke berättas att Kristina hoppades att ”den lyckans tid komma, som hon uppe i Norden hoppats på”. Grimberg poängterar dock att: ”hon ej kunde fly från sig själv, från sin oroliga, nyckfulla natur. Och någon riktigt lydig dotter till den Helige fadern blev hon aldrig. Olycklig slutade hon sina dagar i Rom.”⁹²

Kristina har i Grimbergs bok tillägnats 4 sidor utan bilder och, som tidigare nämnts, har den haft ett person-aktörsfokus. Genom texten har 7 positiva värden funnits vilka är:

1. Kunskapstörstande

2. Förmåga att lära sig främmande språk som en förströelse 3. Ett underbarn

4. Utan intresse för kvinnliga sysselsättningar (Samhällsposition/samtid)

88 Grimberg. 1939. S 149.

89 Grimberg. 1939. S 148–149.

90 Grimberg. 1939. S 149.

91 Grimberg. 1939. S 149.

92 Grimberg. 1939. S 149–150.

26

5. Främsta intresse att diskutera med lärda män/att vidga sina kunskaper 6. Goda egenskaper så som uthållighet och den främste bland jägare 7. God talare

Samtidigt så framträder 14 negativa värden i texten vilka är:

1. En egocentrisk person som önskar all makt/ära själv 2. Ser sin omgivning som hinder och inte tillgångar 3. Föredrar ytliga gunstlingar istället för erfarna rådgivare 4. Delar ut oförtjänta belöningar

5. Beskrivs som mycket slösaktig

6. Hennes agerande beskrivs som slarvande 7. Hon prioriterar ovärdiga personer

8. Låter kronans folk/tjänstemän svälta för att kunna leva som hon vill 9. Ansvarslös, vill inte ansvara för förändringar

10. Prioriterar endast det yttre så som lysande adel och fina fester 11. Vill lämna den lutherska läran på grund av estetiska skäl 12. Avsäger sig inte kronan innan hon säkrat ekonomin

13. Bryr sig inte om att fadern gick i döden för den lutherska tron 14. Försöker fly från sig själv och sina personlighetsdrag

Det rör sig alltså om dubbelt så många negativa värderingar i texten som positiva.

7.3 Historia för gymnasiet

Historia för gymnasiet är den bok som tydligt bryter med det tidigare dominerande per- son-/aktörsperspektivet som har genomsyrat det tidigare källmaterialet. Denna bok har istället övergått till ett dominerande strukturperspektiv där historiska aktörer endast används brukas för att visa på deras agerande under rådande omständigheter. Det rör sig alltså tydligt om ett omvänt förhållande till tidigare böcker.⁹³ I boken nämns Kristina som en av flera aktörer i textstyckena. Kristina omnämns på totalt 4 sidor och visas på 1 bild.

93 Kavaleff m.fl. 1969. S 221, 227.

27

Boken framställer Kristina som en mindre aktör vilken lyfts fram i samband med att större samtidshändelser presenteras med det första exemplet då boken behandlar rational- ismens framväxt under 1600-talet:

”Drottning Kristina blev så imponerad att hon inbjöd den berömda filosofen (Cartesius/Descartes) till sitt hov i Stockholm.”⁹⁴

Citatet ovan har en placering relativt långt ned i stycket om rationalismen och Kristina nämns först efter det att historiska personer så som Francis Bacon och Descartes har presente- rats och deras betydelse för rationalismen.⁹⁵

Kristina återvänder i boken först 6 sidor senare då det 30-åriga kriget behandlas och hon nämns då endast som mottagare av krigsbyte: ”Hundratals vagnar lastades med dyrbarheter – bland annat >>Silverbibeln>> - och fördes till Stockholm som gåva till drottning Kristina.”⁹⁶

Kristina är i detta stycke en passiv åskådare som endast mottar det byte som har rövats hem från kontinenten.

Nästa stycke som lyfter fram Kristina är då markfördelningen diskuteras angående för- delningen av den ägda marken i riket mellan krona, adel och ofrälse. I det stycke som föregår det som författarna kallar ”ståndsstriden” finns statistik som visar på förändringen från då Gustav Vasa dör (1560) och då Kristina är Sveriges regent ca. 1644–1650. Statistiken visar på en förändring av jordfördelningen från 1560 då adeln ägde 21,4% och under Kristinas styre då adeln totalt ägde 72%.⁹⁷

Följande stycke om ståndsstriden berättar att: ”På riksdagarna 1644 och 1650 sökte de ofrälse stånden gemensamt övertala drottning Kristina att genomföra en reducering av adelns gods och förläningar.”⁹⁸

Det berättas sedan att även ärkebiskopen ställer sig bakom de ofrälse och menar att en reduktion är nödvändig för att riket skall kunna bestå och inte råka i en finansiell kris. Drott- ningens reaktion på hela situationen beskrivs på följande sätt:

94 Kavaleff m.fl. 1969. S 221. Min parantes.

95 Kavaleff m.fl. 1969. S 221.

96 Kavaleff m.fl. 1969. S 227.

97 Kavaleff m.fl. 1969. S 285.

98 Kavaleff m.fl. 1969. S 285.