I detta avsnitt diskuteras studiens resultat samt huruvida studiens syfte och frågeställningar besvarats eller inte. Avsnittet har delats upp i en resultatdiskussion, en metoddiskussion samt en etikdiskussion.
6.1. Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen diskuteras det viktigaste resultatet utifrån studiens syfte, frågeställ- ningar och sätts även i ett bredare sammanhang utifrån tidigare forskning samt teoretisk re- ferensram.
Syftet med studien var att undersöka samt beskriva hur kuratorer, yrkesverksamma inom ungdomsmottagning och grundskola årskurs 7-9, arbetar med ungdomar och deras psykiska hälsa, samt att skapa förståelse för vad kuratorerna genom sina upplevelser tror är orsakerna till psykisk ohälsa bland unga idag. Syftet undersöktes genom tre frågeställningar:
- Vad är det som orsakar psykisk ohälsa bland de unga, utifrån kuratorernas upplevelser? - Hur arbetar kuratorerna med ungdomar och deras psykiska hälsa?
- Hur arbetar kuratorerna med att förebygga psykisk ohälsa bland ungdomar?
6.1.1. Faktorer som bidrar till psykisk ohälsa bland unga
Studiens första frågeställning handlade om vad det är som orsakar psykisk ohälsa bland ung- domar idag, utifrån kuratorernas upplevelser i samtal med de unga.
Resultatet visade att det sällan är endast en orsak som ligger bakom utvecklingen av psykisk ohälsa hos de unga. Snarare är det vanligare att det är flera faktorer som tillsammans leder till en utveckling av psykisk ohälsa hos de unga. De faktorer som angavs mest frekvent under intervjuerna med kuratorerna som arbetade inom skola samt ungdomsmottagning var fakto- rer gällande ungdomarnas skola, trassliga familjeförhållanden, det snabba samhället samt mobilanvändning och sociala medier.
Resultatet fick även stöd av Nybergs (2004) studie vilken lade fokus på stress bland barn och unga. Resultatet i Nybergs studie visade att skolan samt familjeförhållanden var de största orsakerna till stress bland de unga respondenterna i hans studie. Vidare visade Strömbäcks (2014) studie att ungdomar idag har väldigt höga krav på sig själva gällande att nå framgång inom olika aspekter, bland annat inom skolan.
Resultatet kunde även förstås utifrån den ekologiska systemteorin där Bronfenbrenner (1977) understryker att individen och dennes utveckling påverkas av dennes omgivningar. Vidare kunde Eriksons (1969) utvecklingsteori bidra med en förståelse gällande det snabba samhäl- lets påverkan på ungdomars utveckling och identitetsskapande.
6.1.2. Kuratorernas arbete med ungdomar och deras psykiska hälsa
Studiens andra frågeställning gällde hur kuratorerna arbetar med ungdomar och deras psy- kiska hälsa.
Resultatet visade att kuratorernas arbete till stor del går ut på att ha enskilda samtal med ungdomarna. Resultatet visade även att kuratorerna inte har i uppdrag att utföra någon slags behandling, utan att samtalen handlar mer om att ge stöd samt att skicka vidare de unga till andra instanser, som till exempel BUP, om de är i behov av vidare stöd.
Vidare framgick att kuratorerna även brukar ha kontakt med system runt omkring ungdo- men. Kuratorerna som arbetar inom skola uppgav att de har mycket kontakt med föräldrar, lärare, elevhälsoteam samt andra instanser vid behov och kuratorerna som arbetar inom ungdomsmottagningen uppgav att de har kontakt med föräldrar samt andra instanser vid behov. Både kuratorerna från skola och från ungdomsmottagningen uppgav att de även be- driver ett utåtriktat arbete. Detta då det är viktigt att synas i syfte att fånga upp så många ungdomar som möjligt, så tidigt som möjligt och att på detta sätt arbeta förebyggande. Resul- tatet visade även att kuratorerna finner det väldigt viktigt att skapa en god relation till de ungdomar de kommer i kontakt med genom sitt arbete. Detta för att skapa en trygg grund att stå på, för att de unga ska kunna känna tillit och förtroende för kuratorerna.
Resultatet kunde sedan sättas i ett bredare sammanhang, bland annat med relation till Neu- felds m.fl. (2017) studie som understryker vikten av att tjänster som skolbaserad rådgivning finns tillgängligt för ungdomar. Detta för att minska risken att ungdomarna stöter på allvar- ligare problem senare i livet. Resultatet kunde även förstås utifrån Bronfenbrenners (1977) ekologiska systemteori då kuratorerna arbetar mycket med att ha kontakt med andra system runt omkring ungdomen. Det relationsskapande arbetet kunde knytas an till resultat i Ek, Eriksson och Schnelzers (2015) studie där de beskriver att kuratorerna i deras studie strävar efter att den unge ska känna förtroende och tillit till kuratorn, vilket ett relationsskapande arbete kan möjliggöra.
6.1.3. Kuratorernas arbete med att förebygga psykiska ohälsa
Studiens tredje frågeställning gällde hur kuratorerna arbetar med att förebygga psykisk ohäl- sa bland ungdomar.
Resultatet visade att kuratorerna som arbetade inom skolan upplevde att de inte hade den tid eller de förutsättningar som de skulle behöva för att kunna arbeta mer förebyggande. Detta då de var ensamma kuratorer på de skolorna de arbetade på. Under intervjuerna med skolku- ratorerna kunde dock ett förebyggande arbete skönjas i och med att de uppgav att de arbeta- de mycket med att fånga upp ungdomar, innan de möjligtvis utvecklar svårare psykisk ohäl- sa, samt att de arbetar med system runt omkring ungdomen och att de även bedriver ett utåt- riktat arbete.
Kuratorerna från ungdomsmottagningen tycktes inte uppleva samma brist på tid eller förut- sättningar som kuratorerna inom skolan gjorde. Kuratorerna från ungdomsmottagningen lyfte främst deras utåtriktade arbete som en stor del i deras förebyggande arbete. Det utåtrik- tade arbetet bestod bland annat av att ta emot klassbesök, åka ut på klassbesök, åka ut på mässor samt att ha en hemsida och att finnas på sociala medier. De tog även upp planer på ytterligare utåtriktat och förebyggande arbete, planer som satts på paus på grund av Covid-19.
Resultatet kunde sättas i ett större sammanhang genom koppling till tidigare forskning samt teorier. Dels kunde resultatet gällande skolkuratorernas upplevelser kring brist på tid samt förutsättningar kopplas till den ekologiska systemteorin där skolkuratorerna inte kan påver- ka skolan som organisation i samma mån som skolan som organisation påverkar dem. Vidare kunde resultatet gällande det utåtriktade arbetet som kuratorerna bedriver i syfte att synas och fånga upp så många som möjligt, så tidigt som möjligt, kopplas till resultat av Neu- feld, Jones och Goodyers (2017) studie. De menar att unga personer som lider av psykiska hälsoproblem utsätts för en större risk att stöta på en rad andra försvårande omständigheter även senare i vuxen ålder. Detta understryker vikten av det förebyggande arbetet som kurato- rer bedriver, där det utåtriktade arbetet för att synas och fånga upp ungdomar är av stor be- tydelse.
6.1.4. Praktisk tillämpning och eventuella implikationer
Studiens resultat visar att kuratorernas arbete på skola och ungdomsmottagning är av stor betydelse gällande att ”fånga upp” ungdomar, samt att finnas tillgängliga för ungdomar som är i behov av stöd. Kuratorerna som intervjuats har visat en kompetens inom deras område och tycks fungera som en slags spindel i nätet i och med hur de har kontakt med system run- tomkring den unge, samt i och med att de kan hjälpa de unga att få ytterligare stöd vid behov. Det kan tänkas vara av stor vikt att det finns kuratorer med professionell kunskap om till ex- empel psykisk hälsa samt ohälsa, inom skolor. Trots det var skolkuratorerna som intervjuats ensamma kuratorer på två stora skolor på flera hundra elever. Där ska de dels finnas tillgäng- liga för alla elever och även bidra med sin kompetens till lärare och rektorer. Detta blir ett väldigt stort ansvar för skolkuratorerna att axla. Med tanke på den betydelsefulla roll kurato- rers uppfångande och förebyggande arbete har kan studien påvisa vikten av ökade resurser inom detta område på samhällsnivå.
Vidare understryker studiens resultat vikten av det relationsskapande arbetet inom det socia- la arbetet. För att kunna känna tillit och förtroende till någon är en god relation en nödvän- dighet och en bra grund att utgå från i arbetet. Detta är en aspekt som är känt sedan tidigare, men som tål att upprepas och som är av vikt att ta med sig i det praktiska sociala arbetet med människor.
6.2. Metoddiskussion
Utifrån studiens resultat kan studiens syfte samt frågeställningar anses vara besvarade. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar tillämpades en kvalitativ metod med fem se- mistrukturerade intervjuer. Två av intervjuerna genomfördes med kuratorer yrkesverksam- ma inom skola årskurs 7-9 och de resterande tre intervjuerna genomfördes med kuratorer yrkesverksamma inom ungdomsmottagningen.
Valet av att genomföra en kvalitativ studie grundades på en önskan om att få djupgående, beskrivande svar samt att få höra om kuratorernas egna upplevelser kring deras arbete. För- fattaren hade inte heller någon nämnvärd förförståelse kring kuratoryrket och ville därför ha möjlighet att utforska området genom semistrukturerade intervjuer. Valet att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer upplevdes som mycket meningsfullt för studien. Detta då det gav en djupare insikt och förståelse för hur kuratorernas arbete ser ut.
Den mängd material som samlats ihop genom intervjuerna kändes emellanåt tidsödande, men än dock har det varit en process som uppfattats som mycket lärorik och givande. Intervjuguiden utformades i syfte att finnas som vägledning och stöd under intervjuerna. I efterhand kan jag uppleva att det hade varit önskvärt att ha färre frågor i intervjuguiden, det- ta då mängden frågor emellanåt blev distraherande. Det hade även kunnat tänkas vara för- delaktigt att formulera teman i intervjuguiden utifrån de frågeställningar som studien syftade att besvara. Vidare hade det även varit önskvärt att ha lika många respondenter från skola som från ungdomsmottagningen, alternativt att samtliga respondenter var från antingen sko- la eller från ungdomsmottagningen.
Under genomförandet av studien bröt pandemin Covid-19 ut. Detta påverkade studien bland annat på det sätt att samtliga intervjuer skedde via videosamtal på Microsoft Teams. Att ge- nomföra intervjuerna via videosamtal fungerade problemfritt men kan ha påverkat det socia- la samspelet under intervjuerna och därigenom även intervjumaterialet.
En begränsning med studien är att den bygger på få intervjupersoner och att resultatet därför inte går att generalisera. En annan aspekt som kan ses som en begränsning är att det endast var en författare till studien. Detta kan ha lett till att författarens förförståelse samt egna syn- punkter speglats vid analys av resultatet. Det har dock försökt undvikas i så stor utsträckning som möjligt.
6.3. Etikdiskussion
Under hela studiens gång har de forskningsetiska principerna i form av nyttjandekravet, in- formationskravet, samtyckeskravet samt konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, u.å.) be- aktats och efterföljts.
Samtliga respondenter tog emot ett missivbrev med information kring studiens syfte, samt information om de forskningsetiska principerna. Denna information beskrevs även muntligt i början av varje intervju i syfte att säkerställa medvetenheten hos deltagarna. Vidare är inga av respondenternas personliga uppgifter identifierbara i varken transkriberingen av intervju- erna eller i publiceringen av resultaten. Efter transkribering av intervjuerna raderades de från den telefon de spelats in på. Det inspelade materialet bevarades då på ett usb-minne, som förvarades på ett säkert ställe, och raderades även från usb-minnet vid färdigställandet av uppsatsen. Vidare har inga etiska problem uppstått under studiens gång.