Kuratorernas arbete med att förebygga psykisk ohälsa

Det tredje och sista temat beskriver hur kuratorerna arbetar med att förebygga psykisk ohäl- sa. Även här har resultatet delats upp i hur kuratorerna arbetar förebyggande inom skola samt inom ungdomsmottagning.

5.3.1. Kuratorernas förebyggande arbete inom skola

Gällande hur kuratorernas förebyggande arbete ser ut i skolan säger respondent 1 att hon önskar att hon hann fokusera mer på just det förebyggande arbetet men att hon sällan hinner det. Hon uttrycker en önskan om en till kurator på skolan då hon är ensam kurator på 600 elever. Hon säger: ”Det är ju min önskan, att gå in och prata värdegrunder, fånga upp sjuor- na, gå in och lägga fokus på det, men det hinns inte med för det är så mycket som händer i skolan”.

Respondent 3 säger att det viktigaste förebyggande arbetet handlar om att se, att vara nära ungdomarna samt att upptäcka. Vidare säger hon att detta är något som enstaka kuratorer inte kan täcka upp för. Hon säger:

Vi är ju en person på en skola, men det vi behöver kämpa med är ju liksom att få med hela per- sonalen i hur viktigt det är med relationer, hur viktigt det är att de som verkligen är nära bar- nen och eleverna och ungdomarna ser dem. Det kan inte vi som kuratorer göra, det kommer vi aldrig kunna täcka upp för. Och det är nog den viktigaste delen i att förebygga, det är ju att se. Både respondent 1 och 3 uppger att de skulle vilja arbeta mer med värdegrundsarbete samt att det är något som det finns ett behov av. Respondent 1 säger att hon tillsammans med trygghetsteamet på skolan tagit fram en värdegrundskarta vilken hon önskar att hon hann arbeta med mer. Respondent 3 för ett resonemang som lyder enligt följande:

Vi i skolan blir ju hela tiden påprackade att jobba med liksom, att ”oh, nu måste vi jobba med det här!” […] men egentligen så handlar ju allting bara om ett förhållningssätt, hur vi är mot varandra, alltså en grundläggande, såhär värdegrundsarbete. För har vi det, är vi schyssta mot varandra och oss själva så behöver vi kanske inte jobba med allt det där andra utan då kommer det på köpet. Då behöver vi inte jobba med liksom HBTQ-frågor, för har vi ett arbete där vi respekterar alla och allas rätt att vara sig själva och liksom de här diskrimineringsgrunderna egentligen, då behöver vi inte jobba med det specifikt, utan då kommer det med.

I intervjuerna kunde ändå ytterligare förebyggande arbete skönjas trots att detta förebyggan- de arbete kanske inte var medvetet från respondenternas sida. Resultatet visade att respon- denterna fångar upp ungdomar innan det går längre samt att de arbetar med system runt omkring ungdomen och bedriver ett utåtriktat arbete. De känner dock att de inte hinner göra tillräckligt, eller så mycket som de skulle vilja. Detta på grund av att de är ensamma kurato- rer på skolorna de arbetar på. Det blir ett stort ansvar för dem att axla, samt att de ibland förmedlar att de även har ett slags ansvar i att utbilda och vägleda annan personal på skolor- na. Respondent 3 uttrycker att hon arbetar med att ”få med hela personalen i hur viktigt det är med relationer” samt att ”vi kan vara på och liksom peta och påminna hela tiden att kom ihåg det här och kom ihåg de här eleverna, förbered alla utflykter på ett bra sätt så att alla känner sig inkluderade”.

5.3.2. Kuratorernas förebyggande arbete inom ungdomsmottagning

På frågan kring hur kuratorers arbete inom ungdomsmottagningen skulle kunna förebygga psykisk ohälsa svarar respondent 2:

Ja, jag tänker att vårt utåtriktade arbete som vi har, att vi syns på skolor och sådär, det är ju förebyggande, och också att man behöver ju inte må dåligt för att gå till en kurator och prata, och det säger jag ofta på skolbesök, att man kan komma och bara snicksnacka. Så vi försöker ha en väldigt låg tröskel och jag tror ingen kurator skulle säga såhär ja men ”du verkar inte må tillräckligt dåligt för att komma hit och prata” och där kan man väl se att det är förebyggande. Vidare säger samma respondent att hon tror att det förebyggande arbetet handlar mycket om att prata om psykisk hälsa överlag. Det kan handla om att ta upp basala saker som kost, sömn, motion, samt att försöka fokusera på att minska den stigmatisering som finns kring att söka hjälp. Vidare tar ytterligare en respondent upp just de basala behoven som en del i det förebyggande arbetet. Hon säger:

Det här med balansen alltså, att ha en bra grund att stå på med sömnen, maten, fysisk aktivi- tet, närhet och social samvaro och så, att de får en bra grund. Lite grann, hur fungerar vår kropp, hur fungerar vårt psyke, hur påverkas det av olika saker liksom så att man kanske för- står lite grann hur saker och ting hänger ihop (respondent 5).

Respondent 4 tar också upp det utåtriktade arbetet som en stor del i det förebyggande arbe- tet. Det utåtriktade arbetet består av att bland annat ta emot klassbesök, åka ut på klassbe- sök, åka ut på mässor, ha en hemsida samt att finnas på sociala medier. Allt detta i syfte att synas och fånga upp så många som möjligt, så tidigt som möjligt. Respondent 4 säger:

[…] men jag tänker absolut att om man kan komma hit innan man slagit i botten eller vad man ska säga så tror jag att vi kan liksom stödja ganska mycket, bara man kommer in i tid. Men det klart, det bygger ju på att de ska komma hit och då måste de veta om att vi finns.

Samtliga respondenter från ungdomsmottagningen tog upp att de skulle ha påbörjat ett arbe- te med YAM under våren men att detta blivit inställt på grund av Covid-19. YAM står för Youth Aware of Mental Health och är en hälsofrämjande och preventiv insats i form av ett program för skolelever. Syftet med YAM är att eleverna ska få diskutera och utveckla sina färdigheter för att möta livets svårigheter, samt öka kunskapen om psykisk hälsa.

Vidare säger respondent 5 att de även tänkt åka ut till ungdomsgårdar när det är möjligt igen, även detta med tanke på den rådande situationen med Covid-19. Allt för att synas, sprida in- formation och visa tillgänglighet.

Respondent 5 säger avslutande:

Just det där med att förebygga, ungdomar och prevention känns som en jättebra grupp. Där finns det bra förändringspotential och möjlighet till ingångar liksom, möjlighet att nå fram och påverka. Det gör det ju med alla människor såklart men det är ju ungdomarna som är påväg ut i livet och så.

5.3.3. Analys av kuratorernas arbete med att förebygga psykisk ohälsa

Enligt Neufeld, Jones och Goodyer (2017) utsätts unga personer som lider av psykiska hälso- problem för en större risk att stöta på en rad andra försvårande omständigheter även senare i vuxen ålder. Detta understryker vikten av det förebyggande arbetet som kuratorer bedriver där det utåtriktade arbetet för att synas och fånga upp ungdomar är av stor betydelse. Detta i syfte att minska risken att ungdomarna stöter på allvarligare problem senare i livet. Resulta- tet i föreliggande studie visar att respondenterna som arbetar inom ungdomsmottagningen tar upp det utåtriktade arbetet som en stor del i det förebyggande arbetet. Det utåtriktade arbetet består av att bland annat ta emot klassbesök, åka ut på klassbesök, åka ut på mässor, ha en hemsida samt att finnas på sociala medier. Allt detta i syfte att synas och fånga upp så många ungdomar som möjligt, så tidigt som möjligt.

Vidare lyfter en av respondenterna som arbetar inom skola att det viktigaste förebyggande arbetet handlar om att se, att vara nära ungdomarna samt att upptäcka. Hon uttrycker dock även att detta är något som enstaka skolkuratorer inte kan täcka upp för. Detta då de endast är en person på en skola som även behöver kämpa med att få med hela personalen på skolan i hur viktigt det är med relationer och hur viktigt det är att de som är nära ungdomarna på skolan ser dem. Detta blir ett stort ansvar för de enstaka skolkuratorerna att axla; att dels hålla koll på ungdomarna och att även känna ett slags ansvar i hur övrig personal bemöter ungdomarna. Vidare kan det tänkas vara svårt att arbeta och komma framåt om man samti- digt känner att man behöver hålla koll på och hålla ihop själva grunden. Vikten av det före- byggande arbete som kuratorerna bedriver i relation till ungdomar kan även kopplas till Er- iksons (1993) utvecklingsteori. Detta då Erikson uttrycker att människans känsla av person- lig kontinuitet blir som mest utmanad under puberteten, på grund av mycket förändringar av både fysisk och psykisk karaktär. Detta kan leda till att känslan av personlig kontinuitet sätts i gungning och att vi, som reaktion på detta, blir tvungna att bygga upp eller anpassa vår identitet igen. Att den personliga kontinuiteten blir som mest utmanad under puberteten kan ytterligare understryka vikten av att kuratorer finns där som stöd för ungdomarna, i syfte att arbeta för att ungdomarna utvecklar en god identitetsbas i sina liv.

Utifrån den ekologiska systemteorin är skolan en organisation som påverkas av samhälleliga strukturer. Utifrån resultatet påverkas skolkuratorerna av skolan som organisation i den mån att de inte kan arbeta förebyggande i den utsträckning de önskar, vilket i sin tur påverkar den enskilde ungdomen. Skolan som organisation kan således ses som ett exosystem som påver- kar den enskildes närmiljö indirekt (Bronfenbrenner, 1977). Resultatet i föreliggande studie visar att respondenterna som arbetar inom skola upplever att de har för lite tid för att hinna med att arbeta förebyggande i den utsträckning de önskar. Detta mycket på grund av att de är ensamma kuratorer på de skolor som de arbetar på. En av respondenterna säger att hon öns-

kar att det skulle finnas en till kurator på skolan där hon arbetar, detta då hon är ensam ku- rator på 600 elever. Detta är inget som respondenterna själva kan styra över, utan det är konsekvenser av beslut som fattas på en högre samhällsnivå och har att göra med de politiska samt ekonomiska riktlinjer som skolan behöver anpassa sig efter. Således är skolan som or- ganisation ett exosystem som påverkas av makrosystemet, vilket innefattar till exempel poli- tiska, ekonomiska och utbildningsmässiga system, vilka formar och sätter ramen för de akti- viteter som förekommer inom mikro-, meso- samt exosystemen (Bronfenbrenner, 1977). De sätt som makrosystemet påverkar exosystemet i detta fall får konsekvenser som påverkar dels kuratorerna i deras arbetsmiljöer och dels ungdomarna.