Studiens resultat visar att ungdomars psykiska hälsa eller ohälsa påverkas av olika faktorer i ungdomens omgivning. De faktorer som uppkom i resultatet var skola, familjeförhållanden, det snabba och prestationsfokuserade samhället samt mobilanvändning och sociala medier. Dessa resultat bekräftades delvis även av tidigare forskning. Vidare visar resultatet att kura- torernas arbete är av stor vikt med tanke på det upptäckande samt relationsskapande arbetet de bedriver gentemot ungdomarna. Det upptäckande arbetet spelar i sin tur även en stor roll i kuratorernas utåtriktade och förebyggande arbete. Vidare visar resultatet att kuratorerna inom skolan inte har den tid eller de förutsättningar att bedriva ett förebyggande arbete i den utsträckning som de önskar. Detta då de är ensamma kuratorer på stora skolor. Detta kan i sin tur ses som problematiskt, särskilt med tanke på den tidigare forskning som understryker vikten av att kuratorer finns tillgängliga för barn och unga på skolor. Vidare kan det förebyg- gande arbetet även tänkas vara av särskilt stor vikt då det kan förhindra att barn och unga utvecklar svårare psykisk ohälsa från första början.
Vidare forskning skulle med fördel kunna göras inom området, kanske med fokus på just ku- ratorers förebyggande arbete med ungdomar och deras psykiska hälsa. Trots att det talas mycket om psykisk ohälsa i vårt samhälle idag var det utmanande att finna aktuell tidigare forskning inom ämnet kuratorers arbete med ungdomars psykiska hälsa. Detta är något som det finns ett stort behov av då kuratorer kan spela en väsentlig roll i just det förebyggande arbetet gällande psykisk ohälsa hos barn och unga. Att belysa kuratorernas förebyggande roll genom fler studier inom ämnet skulle i sin tur kunna bidra till att frågan blir mer aktuell, även på en politisk samt samhällelig nivå.
REFERENSLISTA
Andersson, G. (2015). Utvecklingsekologi och sociala problem. I A. Meuwisse, H. Swärd (Red.), Perspektiv på sociala problem (202-216). Stockholm: Natur & Kultur. Blom, B., Morén, S., Nygren, L., Anttila, S., & Börjesson, B. (2013). Kunskap i socialt arbete:
Om villkor, processer och användning. Stockholm: Natur & Kultur.
Bremberg, S., & Dalman, C. (2015). Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Hämtad 2020-08-11, från https://forte.se/app/uploads/2014/12/kunskapsoversikt-begrepp.pdf
Briggs, S. (2009). Risks and opportunities in adolescence: Understanding adolescent mental health difficulties. Journal of Social Work Practice, 23(1), 49-64. doi:
10.1080/02650530902723316
Bronfenbrenner, U. (1977). Toward an experimental ecology of human development. American Psychologist, 32(7), 513-531. doi: 10.1037/0003-066X.32.7.513 Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Ek, H., Eriksson, R., & Schnelzers, L. (2015). Stödjande samtal som psykologisk behandling inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Tidskrift for psykisk helsearbeid, 12(3) 206-216.
Erikson, E.H. (1969). Ungdomens identitetskriser. Stockholm: Natur & Kultur. Erikson, E.H. (1993). Barnet och samhället. Stockholm: Natur & Kultur.
Folkhälsomyndigheten. (2020). Vad är psykisk hälsa? Hämtad 2020-08-11, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
FSUM. (2018). Ungdomsmottagningen i första linjen för psykisk (o)hälsa. Hämtad 2020-08-11, från http://www.fsum.nu/wp-content/uploads/2018/05/ forsta_linjen_sidor.pdf
Hagquist, C. (2013). Ungas psykiska hälsa i Sverige: komplexa trender och stora kunskapsluckor. Socialmedicinsk tidskrift, 90(5), 671-683.
Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod - en introduktion. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 91–128). Lund: Studentlitteratur.
Lundsbye, M., Sandell, G., Währborg, P., Fälth, T., & Holmberg B. (2010). Familjeterapins grunder: ett interaktionistiskt perspektiv, baserat på system-, process- och
kommunikationsteori. Stockholm: Natur & Kultur.
Neufeld, S., Jones, P. B., & Goodyer, I. M. (2017). Child and adolescent mental health services: longitudinal data sheds light on current policy for psychological
interventions in the community. Journal of public mental health, 16(3), 96-99. doi: 10.1108/JPMH-03-2017-0013
Barnombudsmannen. (2004). Barn och unga berättar om stress: Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003. Stockholm: Barnombudsmannen.
Socialdepartementet & SKL. (2016). Psykisk hälsa på ungdomsmottagningen - en kartläggning av Sveriges ungdomsmottagningar. Hämtad 2020-08-11, från https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2016/11/Psykisk-hälsa- på-ungdomsmottagningen-en-kartläggning-av-Sveriges-ungdomsmottagningar.pdf Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga. Hämtad 2020-08-11, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ ovrigt/2013-5-43.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Hämtad 2020-08-11, från https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/ pressrum/press/kraftig-okning-av-psykisk-ohalsa-bland-barn-och-unga-vuxna SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - analyser och förslag till åtgärder.
Stockholm: Edita Sverige AB.
Statens Folkhälsoinstitut. (2005). Ungdomsmottagningen - ungdomar och personal berättar. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Strömbäck, M. (2014). Skapa rum. Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa: genusmedveten och hälsofrämjande intervention. (Avhandling), 0346-6612. Umeå Universitet, Samhällsmedicin och rehabilitering, fysioterapi. Tillgänglig: http:// umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:717275/FULLTEXT01.pdf
UMO. (2020). Om ungdomsmottagningen. Hämtad 2020-08-11, från https://www.umo.se/ att-ta-hjalp/ungdomsmottagningen/om-ungdomsmottagningen/
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-08-11, från http://www.codex.vr.se/ texts/HSFR.pdf
Wrangsjö, B. (2006). Kliniska synpunkter på identitetsutvecklingen. I A. Frisén, P. Hwang (Red.), Ungdomar och identitet (126-148). Stockholm: Natur & Kultur.
Åsberg, M., Wahlberg, K., Wiklander, M., & Nygren, Å. (2011). Psykiskt sjuk av stress… Diagnostik, patofysiologi och rehabilitering. Läkartidningen, 108(36), 1680-1683.
BILAGA 1
Hej!
Mitt namn är Alba Borglund och jag är en student som läser socionomutbildningen på Mälardalens Högskola. Just nu är jag inne på min sjätte termin där jag håller på att skriva mitt examensarbete. Det ämne jag valt att skriva om är kuratorers arbete med ungdomar som lider av psykisk ohälsa, och då med inriktning på kuratorer som arbetar inom ungdomsmottagning och skola. Frågeställningarna som studien berör är hur kuratorer tänker kring vad det kan vara som orsakar psykisk ohälsa bland de unga, hur kuratorer arbetar med ungdomar som lider av psykisk ohälsa samt hur kuratorer tänker att deras arbete kan verka förebyggande gentemot psykisk ohälsa.
Med detta som bakgrund vill jag gärna intervjua dig som är kurator, som har kunskap, utbildning och erfarenhet kring ämnet och jag undrar därför om du skulle vilja ställa upp? Intervjun består av cirka 20 frågor och tar mellan 30-45 minuter.
Vid intervjun kommer jag ta hänsyn till de forskningsetiska principerna vilket innebär att deltagandet är frivilligt och att du, om du så skulle vilja, när som helst kan välja att avbryta intervjun och därmed avsäga dig ditt deltagande i studien. Ditt deltagande kommer behandlas konfidentiellt och resultatet kommer enbart användas för studiens syfte.
Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta mig eller min handledare för mer information.
Tack så mycket, hoppas på att få höra från dig! Med vänliga hälsningar,
Alba Borglund
abd12005@student.mdh.se Handledare:
Sylvia Olsson
BILAGA 2
Intervjuguide till kuratorer på ungdomsmottagning och skola. Innan intervjun:
- Beskriva syftet med studien.
- Dina uppgifter kommer att behandlas med säkerhet så att inga obehöriga kan komma åt de.
- Resultatet kommer att hanteras och presenteras på ett sätt så att det inte går identifiera deltagarna. - Är det okej att jag spelar in intervjun?
- Du får hoppa över frågor eller avsluta intervjun när du vill, om du vill. - Vill du ha en sammanställning av intervjun sedan?
- Vill du ta del av studien när den är färdig?
Tema 1: Inledande frågor
-
Berätta kortfattat om dig själv.-
Utbildningsbakgrund?-
Hur länge har du arbetat som kurator?-
Hur länge har du varit anställd på just denna arbetsplats?-
Hur kommer det sig att du blev kurator?-
Kan du berätta om det jobb som du som kurator bedriver? Tema 2: Praktiskt arbete- Kan du beskriva hur en arbetsdag ser ut för dig? - Vad har du för arbetsuppgifter?
- Hur ser kontakten med de unga ut?
- Vad upplever du är viktigt i bemötandet mellan dig och de unga? - Upplever du att dokumentation av ärenden tar mycket av din tid?
- Har du varit tvungen att anmäla något någon gång? Om ja, kan du berätta mer om den eller de hän- delsen/händelserna?
- Varför söker/hamnar den unga/eleven hos dig? - Vilken sorts problem ägnar du mest tid åt? Tema 3: Arbetet med psykisk ohälsa