Akademin för hälsa, vård och välfärd
HELA VÄRLDEN I BAKFICKAN
En kvalitativ studie om kuratorers arbete med unga och deras psykiska hälsa
ALBA BORGLUND
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete
HELA VÄRLDEN I BAKFICKAN Författare: Alba Borglund Mälardalens högskola
Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet
Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2020
SAMMANFATTNING
Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kuratorer inom skola och ungdomsmot-tagning arbetar med ungdomar och deras psykiska hälsa samt att utveckla förståelse för vad kuratorerna, utifrån deras möten med ungdomar, tror är orsakerna till psykisk ohälsa bland unga idag. Studien har en kvalitativ forskningsansats, ett induktivt förhållningssätt samt se-mistrukturerade intervjuer som metod. Urvalet bestod av fem intervjupersoner där två av dessa arbetade som kuratorer inom skolor årskurs 7-9 och resterande tre arbetade som kura-torer inom ungdomsmottagningen. Resultatet i studien visar att den psykiska ohälsan bland de ungdomar respondenterna stöter på beror på en kompott av flera faktorer, att relations-skapandet en viktig del i kuratorernas arbete samt att det utåtriktade arbetet är en stor del av det förebyggande arbetet.
Nyckelord: Psykisk hälsa, Psykisk ohälsa, Kuratorer, Ungdomar, Skola, Ungdomsmottag-ning
THE WHOLE WORLD IN THE BACK POCKET Authors: Alba Borglund
Mälardalen University
School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program
Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2020
ABSTRACT
The aim of this study was to look into how counselors in schools and youth guidance centers works with young people and their mental health, and also to develop an understanding of what the counselors, based on their encounters with young people, think are the causes of mental illness among young people today. The study uses a qualitative and inductive appro-ach and semi-structured interviews as a method. The sample consisted of five interviewees where two of whom worked as counselors in schools, grades 7-9, and the remaining three worked as counselors at youth guidance centers. The results of the study shows that the men-tal illness among the young people that the respondents encounter is due to a compote of se-veral factors, that the building of a relationship is an important part of the counselors work, and that the outreaching work is a big part of the preventive work.
TACK!
Till samtliga respondenter för att ni varit med och gjort denna studie möjlig, samt för att ni låtit mig ta del av era upplevelser, känslor och tankar kring ert arbete.
Till min familj och mina vänner för att ni bidragit med pepp och upplyftande kommentarer som hjälpt mig hålla modet uppe under mitt skrivande.
INNEHÅLL
1. INTRODUKTION ...1
1.1. Bakgrund ...1
1.2. Syfte och frågeställningar ...2
1.3. Centrala begrepp ...2
1.3.1. Ungdomar 2 1.3.2. Psykisk hälsa 2 1.3.3. Psykisk ohälsa ...2
2. TIDIGARE FORSKNING ...3
2.1. Psykisk ohälsa bland ungdomar ...3
2.2. Kuratorers arbete med ungdomar och deras psykiska hälsa ...5
2.3. Arbetet med psykisk ohälsa inom skola och ungdomsmottagning ...5
3. TEORI ...7
3.1. Eriksons psykosociala utvecklingsteori ...7
3.2. Ekologisk systemteori ...8
4. METOD ...10
4.1. Val av metod ...10
4.2. Urval och avgränsningar ...10
4.3. Datainsamling och genomförande ...11
4.4. Databearbetning och analys ...12
4.5. Tillförlitlighet ...12
4.6. Etiskt ställningstagande ...13
5. RESULTAT OCH ANALYS ...15
5.1. Faktorer som bidrar till psykisk ohälsa bland ungdomar ...15
5.1.1. Analys av faktorer som bidrar till psykisk ohälsa ...18
5.2. Kuratorernas arbete med ungdomar och deras psykiska hälsa ...19
5.2.1. Kuratorernas arbete inom skolan ...20
5.2.2. Kuratorernas arbete inom ungdomsmottagningen ...21
BILAGA 1 - MISSIVBREV BILAGA 2 - INTERVJUGUIDE
5.3. Kuratorernas arbete med att förebygga psykisk ohälsa ...25
5.3.1. Kuratorernas förebyggande arbete inom skola ...25
5.3.2. Kuratorernas förebyggande arbete inom ungdomsmottagning ...26
5.3.3. Analys av kuratorernas arbete med att förebygga psykisk ohälsa ...27
6. DISKUSSION ...29
6.1. Resultatdiskussion ...29
6.1.1. Faktorer som bidrar till psykisk ohälsa bland unga ...29
6.1.2. Kuratorernas arbete med ungdomar och deras psykiska hälsa ...30
6.1.3. Kuratorernas arbete med att förebygga psykiska ohälsa ...30
6.1.4. Praktisk tillämpning och eventuella implikationer ...31
6.2. Metoddiskussion ...31
6.3. Etikdiskussion ...32
8. SLUTSATSER ...33
1. INTRODUKTION
I detta avsnitt presenteras studiens bakgrund, syfte och frågeställningar samt centrala be-grepp.
1.1. Bakgrund
Under våra ungdomsår går vi igenom mycket olika förändringar; dels kroppsliga och kogniti-va förändringar, men även förändringar som berör våra socioemotionella färdigheter. I de socioemotionella förändringarna ingår bland annat vårt identitetsskapande. Det är således under våra ungdomsår som vi till stor del utvecklar vår identitet, vårt jag. Vi experimenterar med olika vanor, livsstilar och attityder och etablerar även vissa av dessa (Hwang & Nilsson, 2011). Det brukar talas om att ungdomar söker sin identitet, dock är det inget som sker med-vetet, utan vi söker erfarenheter och tillhörigheter för att känna oss mer förenade och hemma i oss själva (Wrangsjö, 2006). Detta i syfte att finna vår plats i världen. Samtidigt som vi ska-par vår identitet lägger vi förhoppningsvis även grunden till en hälsosam relation till oss själ-va och vårt eget välmående. Eftersom det ofta är under tonåren som vi etablerar våra själ-vanor, livsstilar och attityder är det av särskilt stor vikt att problem som uppkommer under denna tid uppmärksammas (Neufeld m.fl., 2017).
Enligt Socialstyrelsen (2017) har den psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna ökat kraf-tigt de senaste decennierna. År 2016 hade den psykiska ohälsan ökat med över 100 procent bland barn i åldern 10-17 år i jämförelse med hur siffrorna såg ut år 2006, och bland unga vuxna i åldern 18-24 år låg ökningen på närmare 70 procent (Socialstyrelsen, 2017). Psykisk ohälsa hos barn och unga vuxna är idag en av samhällets viktigaste utmaningar (Bremberg & Dahlman, 2015). Att det är ett så stort antal unga som drabbas av något som kan ge så allvarliga konsekvenser gör det extra viktigt att hitta effektiva sätt att prioritera och förebygga psykisk ohälsa, samt att erbjuda stöd till de unga som drabbas (Socialdepartemen-tet & SKL, 2016).
Barn och unga som mår dåligt kan ha ett ökat behov av att ha en professionell samtalskon-takt och då kan kuratorer på bland annat skolor och ungdomsmottagningar fylla en väsentlig roll. Skolan är en arena som kan spela en betydande roll när det kommer till att möta och fånga upp barn och unga som mår dåligt. Skolan är även en arena som kan ha möjlighet att arbeta för att förebygga psykisk ohälsa bland elever. Några av de som fyller en väsentlig roll i detta arbete är kuratorer som är verksamma inom skolan (SOU, 2006:77).
Sveriges ungdomsmottagningar kan även de spela en väsentlig roll gällande att fånga upp barn och unga som mår dåligt. Ungdomsmottagningen är en mottagning dit ungdomar i ål-dern 12-25 år kan vända sig för att få hjälp och stöd (UMO, 2020). Den första ungdomsmot-tagningen i Sverige öppnade år 1970 och hade som syfte att förebygga fysisk och psykisk ohälsa utifrån en helhetssyn på ungdomar och deras frågeställningar. Denna helhetssyn in-nebar att man utgick från sambandet mellan kropp och själ, samt mellan individ och omgiv-ning (Socialdepartementet & SKL, 2016; Statens Folkhälsoinstitut, 2005). Idag finns det cir-ka 250 ungdomsmottagningar i Sverige och det är en av de verksamheter som, tillsammans med bland annat elevhälsan, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin, har i uppdrag att arbeta med ungas psykiska hälsa (FSUM, 2018; Socialdepartementet & SKL, 2016).
1.2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att beskriva hur kuratorer, yrkesverksamma inom grundskola årskurs 7-9 och ungdomsmottagning, arbetar med ungdomar och deras psykiska hälsa, samt att skapa förståelse för vad kuratorerna, genom sina upplevelser, tror är orsakerna till psy-kisk ohälsa bland unga idag. Syftet undersöks genom följande frågeställningar:
- Vad är det som orsakar psykisk ohälsa bland de unga, utifrån kuratorernas upplevelser? - Hur arbetar kuratorerna med ungdomar och deras psykiska hälsa?
- Hur arbetar kuratorerna med att förebygga psykisk ohälsa bland ungdomar?
1.3. Centrala begrepp
I detta avsnitt förklaras och definieras återkommande begrepp som kan vara av betydelse för att få en tydlig och bred förståelse för vad studien vill undersöka.
1.3.1. Ungdomar
I denna studie ligger fokus på ungdomar som kommer i kontakt med kuratorer som är yrkes-verksamma inom antingen ungdomsmottagning eller grundskola årskurs 7-9. Ungdomsmot-tagningen riktar sig mot barn och unga i åldern 12-25 år (UMO, 2020) och vanligtvis är ele-ver som går i grundskola årskurs 7-9 i åldern 13-15 år. Ungdomar definieras således i denna studie som personer som befinner sig i åldern 12-25 år.
1.3.2. Psykisk hälsa
Vår psykiska hälsa är grundläggande för vårt välbefinnande, vår hälsa samt vår funktions-förmåga. Psykisk hälsa används ofta som ett övergripande begrepp som innefattar både god psykisk hälsa men också psykisk ohälsa. Kortfattat handlar begreppet om hur vi mår och trivs i vårt liv, men det handlar också om vår förmåga att klara av de upp- och nedgångar som livet kommer med (Folkhälsomyndigheten, 2020).
1.3.3. Psykisk ohälsa
Bremberg och Dalman (2015) beskriver begreppet psykisk ohälsa som en samlande term som innefattar både psykiska besvär som anses vara mindre allvarliga, som till exempel oro och nedstämdhet, samt mer allvarliga besvär som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos. De så kallade mindre allvarliga psykiska besvären, som till exempel oro och nedstämdhet, kan vara normala reaktioner som uppkommer på grund av en ansträngande livssituation och är ofta övergående. I föreliggande studie ligger fokus på kuratorers arbete med ungdomars psykiska ohälsa bestående av problem som oro, nedstämdhet och ångest.
2. TIDIGARE FORSKNING
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning utifrån relevans till studiens syfte. Den tidigare forskningen har delats upp i tre olika kategorier vilka är Psykisk ohälsa bland ungdomar, Kuratorers arbete med ungdomar och deras psykiska hälsa samt Arbetet med psykisk ohäl-sa inom skola och ungdomsmottagning.
2.1. Psykisk ohälsa bland ungdomar
Hagquist (2013) skriver att det sedan 1990-talets ekonomiska kris rått en allmän uppfattning av att Sveriges ungdomar mår allt sämre psykiskt. Denna bild har förmedlats till oss via bland annat media och statliga myndigheter och har ofta saknat nyanseringar. Med detta som bakgrund var syftet med Hagquists studie att skapa en mer nyanserad bild av hur ungas psykiska hälsa faktiskt sett och ser ut. Detta sökte han göra genom att titta på regionala samt nationella data och sedan redovisa de tendenser han kunde skönja gällande hur Sveriges ungdomars psykiska hälsa sett ut under de senaste decennierna. Den data Hagquist använt som underlag för sin studie är bland annat Ung i Värmland, en totalundersökning genomförd av Karlstads universitet i samarbete med kommunerna i Värmland, samt Statistiska Central-byråns (SCB) undersökningar om levnadsförhållanden.
Vid Hagquists (2013) genomgång av den data som använts som underlag i sin studie visar resultatet från studien Ung i Värmland att den självskattade psykiska hälsan bland äldre ungdomar (15-16-åringar) försämrats sedan 1980-talet, samt att det under denna tid skett en tydlig ökning av psykosomatiska besvär bland både pojkar och flickor. År 1988 hade ökning-en planat ut för att sedan gå nedåt, ävökning-en detta bland både pojkar och flickor. År 2011 hade nivåerna för psykosomatiska besvär ökat igen och var då betydligt högre än vad de var år 1988. Vidare visar resultatet från SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden att andelen män och kvinnor som haft ängslan, oro eller ångest var väsentligt högre år 2012 än vad den var år 1988/1989. Resultatet tyder även på att psykisk ohälsa ökat de senaste decennierna bland äldre ungdomar (16-24 år). Intressant är dock att de senaste resultaten från 2012 tyder på en nedgång i besvär, framförallt bland kvinnor, och att den redovisade nivån för denna grupp är den lägsta sedan slutet av 1990-talet.
Vidare problematiserar en studie av Briggs (2009) frågan om den psykiska ohälsan bland unga faktiskt ökat eller inte. Briggs (2009) lyfter det faktum att det finns studier där resultat visar det motsatta och att det är viktigt att förstå att forskning i frågan om en eventuell ök-ning av psykisk ohälsa bland unga pekar åt olika håll och att den därför bör uppfattas som tvetydig. Å ena sidan menar Briggs (2009) att bevisen på att ungdomar mår allt sämre inte är helt övertygande, men att det detta till trots är uppenbart att ungdomars sociala kontext har förändrats radikalt och att det påverkar deras utvecklingsprocesser.
En avhandling av Strömbäck (2014) visar att psykisk ohälsa kan bero på höga prestations-krav inom olika aspekter. Avhandlingen består av fyra delstudier där både kvantitativa och kvalitativa metoder använts och där sammanlagt 65 unga kvinnor i åldrarna 16-25 år delta-git. Kvinnorna som deltog hade alla sökt sig till en ungdomsmottagning på grund av stressre-laterade problem. Resultatet visade att de hade höga krav på sig själva gällande att nå fram-gång inom olika aspekter, så som att prestera på topp i skolan, se bra ut, vara tillgänglig och ta ansvar för både sig själv och för andra.
Åsberg, Wahlberg, Wilander och Nygren (2011) skriver att det för många är en självklarhet att för mycket stress kan leda till psykisk ohälsa. Vidare tar de upp fyra olika typer av stress-relaterad psykisk ohälsa vilka är anpassningsstörning, akut stressyndrom, posttraumatiskt stressyndrom samt utmattningssyndrom. En livskris som drabbar en känslig människa, eller som drabbar en särskilt öm punkt, kan leda till en så kallad anpassningsstörning med ned-stämdhet, oro eller beteendeförändringar. Akut stressyndrom kan drabba en människa som upplevt ett akut livshotande trauma. Vidare kännetecknas akut stressyndrom av starka, snabbt växlande, inadekvata känslor och en tendens till dissociation med en oförmåga att tolka verkligheten, vilket kan leda till ett irrationellt beteende. Det akuta stressyndromet kan ibland gå över till ett posttraumatiskt stressyndrom där starka, påträngande minnesbilder av traumat är ett vanligt symtom. Detta kan i sin tur leda till ångest och spänningssymtom samt undvikande av allt som påminner om traumat. Vidare skriver Åsberg m.fl. att utmattnings-syndrom är den enda av dessa fyra stressrelaterade diagnoserna som är ny och därför inte helt okontroversiell. Utmattningssyndrom kan uppkomma efter långvarig, men inte nödvän-digtvis livshotande stress, där en följd av den långvariga stressen blivit att den utsatta inte haft möjlighet till tillräcklig återhämtning. Symtomen är bland annat en överväldigande trötthet, orolig sömn som inte ger återhämtning, kognitiva problem samt ökad stresskänslig-het.
En studie av Nyberg (2004) lägger fokus på barn och ungdomar i Sverige, samt deras stress. Syftet med studien var att få ta del av barnens verklighet och hur negativ stress yttrar sig i deras vardag. För att besvara studiens frågeställningar använde Nyberg en kvantitativ metod i form av frågeformulär som fanns tillgängliga på Barnombudsmannens webbplats. Barnen som svarade på frågorna var i åldern 9-16 år, och sammanlagt fick hon svar från 400 barn och unga från 20 skolor i 17 olika kommuner. Av dessa svarande var 228 flickor och 171 poj-kar. Resultaten visade att hälften av respondenterna angav att de känner sig stressade en gång i veckan, flera gånger i veckan eller varje dag. Vid stress uppger respondenter att de känner att de mår illa och inte har någon aptit, att de svettas och att hjärtat slår hårdare, att de kan få svårt att andas eller att får ont i huvudet, i nacken eller i magen. Vissa av barnen berättar att de känner en trötthet i kroppen, att de inte kan lugna ner sig eller upplevelsen av rastlöshet i kroppen. Andra berättar att de blir ledsna, arga, irriterade, eller att humöret skif-tas. Några berättar om panikkänslor, ångest och nervositet. Vid frågan om vad stressen be-rodde på uppgav 80 procent av barnen skolan som orsak. Vidare uppgav 20 procent av ung-domarna att hemmet och familjen ger upphov till stress i deras liv. Vid stress av skolan upp-ger barnen att det beror på att de har för mycket läxor och prov, samt att kraven från de själ-va samt lärare är för höga. Dessa slags stressfaktorer själ-var själ-vanligare bland de äldre barnen som var från 13-16 år. Vid frågan om barnen oroar sig över saker som de hör på nyheterna fram-gick att de äldre barnen oroade sig över den stora arbetslösheten i större utsträckning än vad de yngre barnen gjorde. På frågan kring vad barnen behöver för förändringar i sina liv för att de ska slippa känna sig stressade uppgav tre fjärdedelar av barnen förslag som berör deras hemmiljö, skola samt de själva som individer. Gällande förslag på förändringar i skolan nämnde barnen bland annat att färre stora projekt, samt mindre läxor och prov skulle kunna hjälpa mot stressen. De nämnde även att lägre krav från lärarna samt en ökad trygghet i skolmiljön var av vikt för att stressen skulle minska (Nyberg, 2004).
2.2. Kuratorers arbete med ungdomar och deras psykiska hälsa
Ek, Eriksson och Schnelzers (2015) studie fokuserar på hur kuratorer inom barn- och ung-domspsykiatrin (BUP) arbetar genom stödjande samtal som psykologisk behandling. Syftet med studien är att undersöka vad kuratorer inom BUP beskriver att de gör i praktiken när de har stödjande samtal med patienter och patienternas anhöriga. I studien genomfördes 11 stycken semistrukturerade intervjuer med 11 yrkesverksamma kuratorer från en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik i Västsverige där tre av dessa var män och åtta var kvinnor. Inter-vjuerna analyserades därefter på ett tematiskt sätt. Resultaten av interInter-vjuerna visade att ku-ratorerna i det stödjande samtalet använder sig av ett integrerat arbetssätt med olika psyko-logiska teorier och modeller. Vidare använder sig kuratorerna av icke styrande och öppna frågor för att utforska patientens problem, vilket enligt Ek, Eriksson och Schnelzer (2015) kan kopplas till en grundläggande samtalsmetodik. Grundläggande samtalsmetodik handlar om att ställa öppna och utforskande frågor för att på så sätt få ta del av patientens och anhö-rigas beskrivningar av lidandet och de vardagsproblem som det bär med sig.
Gällande hur kuratorerna lyssnar under samtalen framkom att de arbetar med att hitta det underliggande budskapet i det som sägs. Detta gör de genom att lyssna in vad som sägs på ett icke-verbalt plan. Det kan till exempel handla om att identifiera om ord och kroppsspråk stämmer överens eller om dessa skiljer sig från varandra. Kuratorerna använder sig även av sitt eget kroppsspråk för att förmedla att de lyssnar aktivt och tar till sig vad patient och an-hörig säger. Efter att ha lyssnat in vad patient och anan-hörig säger kommer kuratorn även med reflekterande interventioner. Intervjuerna visade att det var viktigt för kuratorerna att vara medvetna om och använda sig av sitt eget kroppsspråk. Under de stödjande samtalen ville kuratorerna genom sitt kroppsspråk förmedla en accepterande, närvarande och empatisk energi till patient och anhörig. En av de mest centrala delarna i det stödjande samtalet var för kuratorn att inge hopp om ett friskare och bättre vardagsliv för patient och anhörig. Kuratorn utforskade mycket kring vad som fungerar bra i patientens liv i syfte att lyfta fram det positi-va och friska för att stärka patientens förmåga att klara av saker (Ek, Eriksson & Schnelzer, 2015).
Sammanfattningsvis visar resultatet i Ek, Eriksson och Schnelzers (2015) studien att kurato-rerna genom de stödjande samtalen skapar förtroende och tillit mellan behandlare, patient och anhörig, att de synliggör och bekräftar patientens psykiska lidande och de vardagspro-blem som är kopplade till deras svåra situation, att de integrerar sina arbets- och livserfaren-heter i mötet med patient och anhörig, att de har en pragmatisk hållning till psykologisk teo-ri, samt att de inger hopp om förbättring av patientens psykiska lidande och vardagsproblem.
2.3. Arbetet med psykisk ohälsa inom skola och ungdomsmottagning
Strömbäck (2014) lägger i sin avhandling fokus på fyra stycken delstudier som genomförts på en ungdomsmottagning där en interventionsmodell i form av stresshanteringskurser för unga kvinnor prövats och utvärderats. Avhandlingen är en del i ett större forskningsprojekt, Umeå SHY (Stress and Health in Youth), som berör ämnet ungdomars hälsa. Tanken med forskningsprojektet är att öka förståelsen för ungdomars stressrelaterade problem, kroppsli-ga besvär och psykiska hälsa, samt att utveckla hälsofrämjande och genusmedvetna interven-tionsmodeller för unga som upplever dessa slags problem. Avhandlingens syfte är att fördju-pa kunskap och utveckla förståelse för unga kvinnors upplevelser av stress och psykisk ohälsa
utifrån en genusteoretisk och psykosomatisk kroppsförståelse, samt att utveckla och utvärde-ra den genusmedvetna och kroppsbaseutvärde-rade interventionsmodell i form av en stresshante-ringskurs för unga kvinnor som upplever stressrelaterad problematik. Under delstudierna har både kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats och intervjuer samt frågeformulär har använts för att undersöka deltagarnas erfarenheter och symtom i relation till upplevd stress före och efter deltagandet i stresshanteringskursen. Deltagarna bestod av totalt 65 kvinnor i åldern 16-25 år som alla sökt sig till en ungdomshälsomottagning på grund av stressrelaterade problem.
Sammantaget visade resultatet i Strömbäcks (2014) avhandling att kvinnorna gett uttryck för komplexa mönster av symtom vilka innefattat flera internaliserade problem som till exempel ångest, depression samt andra kroppsliga besvär. De gav även uttryck för en negativ självbild, upplevelser av kroppsligt obehag samt problem med sin koncentrationsförmåga. De talade om sin kropp som problematisk och uppgav att de haft höga krav på sig själva gällande att nå framgång inom flera olika aspekter i livet, som till exempel att leverera på topp i skolan, att se bra ut, att vara tillgänglig samt att ta ansvar för både sig själv och för andra. Resultatet vi-sade även att stresshanteringskursen bidragit till en känsla av egenmakt och aktörskap för kvinnorna. Vidare hade kvinnornas kroppsmedvetenhet stärkts i form av att de kände sig mer grundade i sig själva, att de kände sig mer tillfreds med sin kropp samt att de hade stärkt sin förmåga att lyssna till sin kropps signaler. Slutligen hade kvinnornas självbild utvecklats i en mer positiv riktning och de internaliserade symtom som de tidigare upplevt, som ångest, depression och andra kroppsliga besvär, hade minskat.
Neufeld, Jones och Goodyers (2017) studie fokuserar på barn och ungas psykiska hälsovårds-tjänster. Syftet med studien är att lyfta de politiska följderna av en studie som utvärderat kontakten med ungas hälsovårdstjänster och efterföljande depression genom att granska akademisk och grå litteratur inom ämnet. Unga personer som lider av psykiska hälsoproblem utsätts för en större risk att stöta på en rad andra försvårande omständigheter även senare i vuxen ålder. Bland annat riskerar dessa personer i större utsträckning att drabbas av psykis-ka sjukdomar, få mindre i inkomst, en minspsykis-kad sannolikhet att bli anställd eller att upprätt-hålla stabila sociala relationer samt en ökad risk för kontakt med kriminalitet. Med detta som bakgrund menar Neufeld m.fl. att det därför skulle bidra med både personliga, ekonomiska samt samhälleliga fördelar att öka effektiviteten och antalet unga som får behandling för sina psykiska hälsoproblem.
Resultatet i Neufelds m.fl. (2017) studie visar på vikten av skolbaserad rådgivning i form av exempelvis kuratorsamtal på skolan. För unga personer med psykisk störning var skolråd-givning den näst mest använda tjänsten och för unga personer utan psykisk störning var skolrådgivning den mest använda tjänsten. Att ungdomar som inte uppfyller kriterierna för att diagnostiseras med en psykisk störning hänvisas till skolrådgivning och allmänna läkare understryker vikten av att just sådana tjänster finns tillgängliga. Detta för att minska risken att dessa ungdomar stöter på allvarligare problem senare i livet.
3. TEORI
I detta kapitel presenteras de teoretiska perspektiv som använts vid analys av undersökning-ens resultat. De teoretiska perspektiv som valts är ekologisk systemteori samt Eriksons psy-kosociala utvecklingsteori. Valet av teoretiska perspektiv gjordes då de ansågs kunna bidra med en djupare förståelse av resultatet.
3.1. Eriksons psykosociala utvecklingsteori
Enligt Hwang och Nilsson (2011) finns det åtta utvecklingsfaser i Eriksons psykosociala vecklingsteori. Inom dessa faser kan människan uppnå antingen en bra eller mindre bra ut-veckling. Vidare kännetecknas varje utvecklingsfas av en konflikt vilken människan behöver hantera och utifrån detta formas människans personlighet samt utveckling på olika sätt. Tanken är att om konflikten hanteras på ett positivt sätt sker en positiv utveckling hos män-niskan, men om konflikten däremot hanteras på ett negativt sätt sker istället en negativ ut-veckling hos människan. Den femte utut-vecklingsfasen berör människans tonårstid. Enligt Er-ikson kännetecknas denna utvecklingsfas av individens identitetsskapande där konflikten antingen kan leda till att individen lyckas skapa en stabil identitet eller till att individen kän-ner sig förvirrad gällande sin identitet.
Enligt Erikson (1993) är en av de mest centrala egenskaperna med en stabil identitet förmå-gan att, trots förändrade omständigheter i individens liv och relationer, ge individen en inre känsla av att fortfarande vara densamma. Vidare menar Erikson (1969) att detta ger indivi-den en känsla av kontinuitet i tid och rum, oavsett de olika roller och kontexter indiviindivi-den kan befinna sig i, samt att det bidrar till känslan av att alltid ha en trygghet i sig själv, vilket är en mycket meningsfull känsla för oss människor. Erikson (1993) beskriver också att människans känsla av personlig kontinuitet blir som mest utmanad under puberteten. Detta då vi föränd-ras mycket både fysiskt och psykiskt under denna tid, vilket kan leda till att vår känsla av per-sonlig kontinuitet sätts i gungning. Erikson uttrycker att tonåren är en tid då vi tvingas bygga upp oss själva på nytt igen.
Vår identitet utgörs av våra psykologiska intressen, anlag, biologiska förutsättningar samt de samhälleliga roller som är aktuella under den historiska perioden som vi lever i. När dessa delar förenas och kombineras med varandra genom interaktioner upplever vi vår självkänsla, vår identitet. När dessa interaktioner fungerar bra ger vår identitet oss en känsla av välbefin-nande, en känsla av att vi trivs i vår kropp, en känsla av syfte i vårt liv samt en känsla av egenvärde (Wrangsjö, 2006).
En central idé i Eriksons utvecklingsteori är att vi människor föds, växer och utvecklas i de samhälleliga och sociala miljöer vi befinner oss i. Erikson uttrycker att våra mänskliga roller växer fram genom vår sociala kontext. Vi är under hela våra liv medlemmar i grupper av geo-grafiska och historiska samband; familj, klass, samhälle och nation. Människan är således alltid dels en kropp, dels ett jag och dels en medlem i ett samhälle. Människans kropp utsätts för smärta och påfrestning, jaget för ångest och som medlem i ett samhälle är människan mottaglig för de strömningar som utgår från den grupp människan tillhör (Erikson, 1993).
3.2. Ekologisk systemteori
Den ekologiska systemteorin har sin bakgrund i den generella systemteorin. I den generella systemteorin betonas värdet av att inte endast lägga fokus på enskilda enheter, utan att också se till helheten. Detta då alla enskilda enheter, eller system, har en ständig interaktion och påverkar varandra. Om det således sker en förändring inom ett system sprider sig föränd-ringen till ytterligare system, vilket påverkar hela systemet i stort, det vill säga helheten. Vi-dare har systemen en hierarkisk struktur vilket leder till att den påverkan som de överordna-de systemen utövar på överordna-de unöverordna-derordnaöverordna-de systemen är större än överordna-den påvekan som överordna-de unöverordna-der- under-ordnade systemen har på de överunder-ordnade. Ett exempel på hur detta kan gestaltas är att se på samhällets ekonomiska samt politiska strukturer som två system vilka utövar en större på-verkan på en individs liv än vad individens tankar samt handlingar utövar på samhällets strukturer. Ett annat exempel är att se på en familj som ett system där varje individuell jemedlem är ett enskilt system. Förändringar i själva familjesystemet påverkar då varje famil-jemedlem mer än vad förändringar hos den enskilde familfamil-jemedlemmen påverkar familjen (Lundsbye, Sandell, Währborg, Fälth & Holmberg, 2010).
I den ekologiska systemteorin ligger huvudfokus på samspelet mellan den enskilde individen och dennes omgivning. Vidare betraktas detta samspel ur ett utvecklingsperspektiv. Bron-fenbrenner, en av förgrundsgestalterna till den ekologiska systemteori, ville genom sina teo-rier bevisa att människans utvecklingsprocess sker i sammanhang, i samspel och i interak-tion med olika faktorer i dennes omgivning (Andersson, 2015). Enligt Bronfenbrenner (1977) sker människans utveckling genom det ständiga, ömsesidiga samspelet mellan människan och de föränderliga miljöer där denne befinner sig. Denna utvecklingsprocess påverkas av relationer som uppstår inom och mellan dessa miljöer samt av de större sociala sammanhang som dessa miljöer ingår i.
Vidare redogör Bronfenbrenner för hur den utvecklingsekologiska strukturen ser ut genom en modell bestående av fyra olika systemnivåer där varje systemnivå omsluter nästa system-nivå. De fyra systemnivåerna är mikrosystem, mesosystem, exosystem samt makrosystem (Bronfenbrenner, 1977).
Mikrosystemet, vilket utgör den inre cirkeln i Bronfenbrenners modell, består av den enskil-de indivienskil-den samt enskil-dennes närmaste omgivningar inom vilka enskil-den enskilenskil-de ofta befinner sig. Dessa omgivningar kan till exempel vara den enskildes familj, vänkrets eller skola. Tanken är att deltagarna i mikrosystemen deltar i särskilda aktiviteter och antar särskilda sociala roller. Dessa sociala roller kan till exempel vara dotter, vän eller elev. Vidare är tanken att interak-tionen som sker mellan aktörerna i systemen har fysiska och sociala följder som antingen hämmar eller ökar aktörens delaktighet i den närmaste omgivningen (Bronfenbrenner, 1977). Mesosystemet är nästa systemnivå i Bronfenbrenners modell. Mesosystemet består av den interaktion som sker mellan den enskildes närmiljöer, det vill säga mikrosystem. Det kan till exempel innefatta den kontakt som kan äga rum mellan en ungdoms familj och skola. Vidare är relationerna mellan den enskildes mikrosystem avgörande faktorer för den enskildes ut-veckling. Sammanfattningsvis kan ett mesosystem ses som ett system av olika mikrosystem (Bronfenbrenner, 1977).
Nästa systemnivå är exosystemet. Ett exosystem är som en förlängning av mesosystemet men omfattar andra sociala strukturer, både formella och informella. Inom dessa sociala struktu-rer är den enskilde individen inte en aktiv deltagare, utan de sociala struktustruktu-rerna, det vill
säga exosystemen, påverkar den enskildes närmiljö indirekt. Exempel på exosystem kan vara en ungdoms förälders arbetsplats, ungdomens vänners familjer eller ungdomens skolas or-ganisation (Bronfenbrenner, 1977).
Den sista systemnivån i Bronfenbrenners modell är makrosystemet. Makrosystemet innefat-tar de övergripande samhälleliga strukturer vilka påverkar både mikro-, meso- och exosy-stemen. Makrosystem kan till exempel vara politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och ut-bildningsmässiga system, vilka formar och sätter ramen för de aktiviteter som förekommer inom mikro-, meso- och exosystemen. De tidigare nämnda exemplen på makrosystem är formella sådana, medan omedvetna normer och värderingar inom en viss grupp människor är exempel på informella makrosystem (Bronfenbrenner, 1977).
Utifrån studiens syfte och frågeställningar anses Eriksons psykosociala utvecklingsteori kun-na belysa ungdomars identitetsskapande process samt den roll som den sociala och samhäl-leliga kontexten spelar i denna. Vidare anses den ekologiska systemteorin kunna bidra med ytterligare förståelse kring hur ungdomens utvecklingsprocess påverkas av de sociala samt samhälleliga miljöer, eller system, inom vilka ungdomen befinner sig, samt hur dessa system samspelar med varandra.
4. METOD
I detta avsnitt presenteras studiens metod under följande rubriker: Val av metod, Urval och avgränsningar, Datainsamling och genomförande, Databearbetning och analys, Tillförlit-lighet och äkthet samt Etiskt ställningstagande.
4.1. Val av metod
I föreliggande studie har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valts för att på bästa sätt kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Larsson (2005) menar att syftet med en kvalitativ metod är att skapa förståelse samt att beskriva en individs upplevelse i en viss kontext eller i en viss studerad aspekt. Vidare menar Kvale och Brinkmann (2009) att en kvalitativ metod bidrar med en möjlighet för forskaren att ta del av intervjupersoner-nas upplevelser och subjektiva verklighet, samt att metoden kan bidra med en djup kunskap och förståelse inom det studerade ämnet. Detta menar även Bryman (2013) då han uttrycker att kvalitativa studier fokuserar på att skapa en djupare förståelse av en specifik social verk-lighet utifrån studiedeltagarnas perspektiv. En semistrukturerad intervjumetod ger enligt Bryman (2013) samt Kvale och Brinkmann (2009) forskare möjlighet att gå på djupet under intervjuer samt möjlighet till flexibilitet under intervjuernas gång. Föreliggande studie följer denna metodologiska tradition.
Vidare är den teoretiska ansatsen i föreliggande studie av induktiv karaktär. Enligt Blom, Morén, Nygren, Anttila och Börjesson (2013) innebär en induktiv ansats att forskaren inte använder sig av någon specifik teori vid insamlandet av datan. Istället sker datainsamlingen först för att därefter analyseras och utifrån analys av datamaterialet genereras den teoretiska ramen för studien. Den teoretiska ramen uppkommer således genom datamaterialet, till skillnad från hur processen ser ut vid en deduktiv teoretisk ansats där forskaren utgår från en eller flera teorier redan från början av studien.
4.2. Urval och avgränsningar
Bryman (2013) menar att forskaren, genom ett målinriktat urval, själv väljer ut intervjuper-soner på ett strategiskt sätt med bakgrund i studiens formulerade syfte och frågeställningar. Då föreliggande studies syfte och frågeställningar rör kuratorers arbete på ungdomsmottag-ning och skola har urvalet automatiskt begränsats till kuratorer som är verksamma inom ungdomsmottagning och skola, vilket lett till att urvalet i denna studie varit målinriktat. Vidare valdes ett specifikt län ut för att begränsa urvalet ytterligare. I det utvalda länet finns ett antal ungdomsmottagningar vilket begränsade urvalet till kuratorer inom just dessa ung-domsmottagningar. Kontaktuppgifter till ungdomsmottagningen eftersöktes via mottagning-arnas gemensamma hemsida, UMO.se, för att på så sätt kunna få kontakt med kuratorer och tillfråga dem om deltagande i studien. Dock påträffades inga kontaktuppgifter till några kura-torer via hemsidan, utan endast till länets verksamhetschef. Med detta som grund kontakta-des därför verksamhetschefen för att på så sätt be om hjälp med att komma i kontakt med en eller flera kuratorer i länet. Verksamhetschefen vidarebefordrade mailet till en kurator som därefter gav respons och hjälpte till med att få kontakt med fler av dennes kollegor. Detta
slags kontaktsökande definieras enligt Bryman (2013) som ett snöbollsurval. Ett snöbollsur-val är ett slags bekvämlighetsursnöbollsur-val där forskaren till en början får kontakt med ett mindre antal personer som är relevanta för studien, för att därefter använda sig av dessa personer för att få kontakt med ytterligare respondenter.
I kontakten med kuratorn bifogades ett missivbrev med en mer detaljerad information kring studiens syfte samt forskningsetiska principer (se bilaga 1). Kuratorn vidarebefordrade även denna information till sina kuratorkollegor som sedan skulle komma att bli relevanta som respondenter i studien.
Vid urval av skolkuratorer gjordes till början ett bekvämlighetsurval då rektorn på en geogra-fiskt lättillgänglig skola kontaktades. Anledningen till att just rektorn kontaktades var för att på så sätt få hjälp med att komma i kontakt med kuratorer på skolan. När jag sedan märkte att svaret från rektorn dröjde valde jag att kontakta rektorer på ytterligare två skolor. De två rektorerna som jag kontaktade då gav snabbt respons och genom dem fick jag vidare kontakt med två kuratorer yrkesverksamma inom kommunal grundskola årskurs 7-9. I kontakten med kuratorerna gavs, genom missivbrevet, mer detaljerad information kring studiens syfte samt de forskningsetiska principerna.
4.3. Datainsamling och genomförande
Enligt Bryman (2013) använder sig forskaren, vid datainsamlingen i kvalitativa studier, hu-vudsakligen av antingen ostrukturerade eller semistrukturerade intervjuer. Detta i syfte att låta intervjuerna röra sig i olika riktningar då detta kan ge kunskap om vad intervjuperso-nerna upplever vara viktigt och av relevans. Detta är av stor betydelse då kvalitativa studier söker fånga intervjupersonernas egna utsagor och upplevelser inom det studerade ämnet. I föreliggande studie skedde datainsamlingen i form av semistrukturerade intervjuer med tre kuratorer verksamma på tre ungdomsmottagningar inom samma län, samt två kuratorer verksamma inom olika kommunala grundskolor årskurs 7-9, även dessa inom samma län. Motivet till valet att använda sig av semistrukturerade intervjuer var dels att få mer komplexa och djupa svar och dels att ge utrymme för flexibilitet samt spontanitet under intervjuns gång. Samtidigt kändes det betryggande att ha en intervjuguide som stöd under intervjuerna. Detta för att hjälpa till att hålla fokus på frågor som ansågs vara relevanta för att besvara stu-diens syfte samt frågeställningar. Enligt Bryman (2013) ger semistrukturerade intervjuer mer djup än strukturerade intervjuer och enkäter. Detta ansågs vara fördelaktigt i föreliggande studie då studiens syfte var att fånga kuratorernas upplevelser av att arbeta med ungdomar och deras psykiska hälsa.
Samtliga intervjuer genomfördes via videosamtal på Microsoft Teams och varje intervju tog mellan 30-50 minuter. Anledningen till att intervjuerna genomfördes via videosamtal var på grund av situationen med den globala pandemin Covid-19. På grund av pandemin uppmana-des Sveriges befolkning att hålla social distansering i syfte att minska smittspridningen. En-ligt Kvale och Brinkmann (2009) är en fördel med att genomföra intervjuer ansikte mot an-sikte att forskaren får tillgång till så kallad tyst information, som till exempel ansiktsuttryck och gester. Att intervjuerna i föreliggande studie utfördes digitalt genom videosamtal kan så-ledes ha gjort att den tysta informationen gicks miste om, då det var en större utmaning att fånga upp information av denna karaktär genom två webbkameror och mikrofoner.
Vid inledning av varje intervju presenterades studiens syfte och frågeställningar, samt de forskningsetiska principerna. Denna information presenterades även i de missivbrev som respondenterna fick ta del av via mail innan intervjutillfällena. När syfte, frågeställningar och de forskningsetiska principerna presenterats, tillfrågades respondenterna om de godkände att samtalet spelades in, vilket samtliga respondenter gjorde. Efter avslutade intervjuer tran-skriberades det inspelade materialet ordagrant för att sedan bearbetas samt analyseras.
4.4. Databearbetning och analys
Efter varje genomförd intervju transkriberades det inspelade materialet ordagrant. Efter transkribering lästes materialet igenom samt strukturerades upp i olika teman vilka utgick från studiens syfte och frågeställningar. De tre temana var Orsaker till psykisk ohälsa bland ungdomar, Kuratorers arbete med ungdomar och deras psykiska hälsa, samt Kuratorers arbete med att förebygga psykisk ohälsa.
Varje tema tilldelades en specifik färg och vid genomläsning av materialet färgmarkerades material som ansågs vara relevant utifrån varje tema. Detta tillvägagångssätt beskrivs enligt Bryman (2013) som en tematisk analys. Den färgmarkerade texten fördes sedan, utifrån färg och därav tematillhörighet, in i ett varsitt separat Word-dokument. Detta för att göra materi-alet i varje tema mer lättöverskådligt samt mer hanterligt. Materimateri-alet i varje tema lästes se-dan igenom ett antal gånger i syfte att finna likheter samt skillnader i respondenternas utsa-gor. Val av citat gjordes även i syfte att genom respondenternas egna ord frambringa de mest väsentliga resultaten i materialet. Dessa citat presenterades sedan i resultat- och analysav-snittet i syfte att ge avanalysav-snittet mer liv och substans, samt för att visa hur respondenterna ut-tryckte vissa fenomen med sina egna ord.
4.5. Tillförlitlighet
Enligt Bryman (2013) kan en kvalitativ studies tillförlitlighet mätas genom fyra delkriterier. Dessa delkriterier är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt konfirmerbarhet. Trovär-digheten i en studie skapas genom att forskaren, i enlighet med de regler som finns uppsatta för en studies genomförande, skildrar ett trovärdigt resultat där den sociala verklighet som forskaren presenterar i studien stämmer överens med den sociala verklighet som även andra kan se och uppleva. Överförbarheten i en studie handlar om att det studerade fenomenet be-skrivs utförligt genom tydliga redogörelser och beskrivningar. Detta i syfte att ge ett så utför-ligt underlag som möjutför-ligt för att på så sätt förse andra personer med en ”databas” som de kan använda för att bedöma hur pass överförbart resultatet är till annan miljö. Pålitligheten sä-kerställs genom att forskaren antar ett granskande synsätt i relation till sin studie och säker-ställer att en fullständig och tillgänglig redogörelse gjorts av alla faser i forskningsprocessen. För att en studie ska anses pålitlig ska forskaren tydligt ha redogjort för hur hen kommit fram till och gått tillväga vid studiens problemformulering, urval, intervjuer, beslut rörande resultatredovisning samt analys och så vidare. Det fjärde och sista delkriteriet, konfirmer-barhet, handlar om forskarens transparens i studien. Forskaren ska, med hänsyn till det fak-tum att det inte går att vara totalt objektiv i samhällelig forskning, försöka säkerställa att hen inte medvetet låtit personliga värderingar eller teoretiska inriktningar påverka utförandet eller slutsatserna i studien.
I denna studie sökte forskaren säkerställa trovärdigheten genom att dels fokusera urvalet på personer som arbetar inom det område vilket studien undersökte, samt att i resultatredovis-ning samt analys lägga fokus på respondenternas egna berättelser. Vidare erbjöds även re-spondenterna att dels få en sammanställning av deras egna intervjumaterial och även att få ta del av den färdigställda studien. För att uppnå överförbarheten i studien försökte forska-ren ge så utförliga redogörelser och beskrivningar kring studiens tillvägagångssätt som möj-ligt. Studiens resultat kan inte anses vara generaliserbart men är ändå av relevans för det so-ciala arbetet i den benämning att studien kan ge insikt i hur kuratorer arbetar med ungdo-mar, samt hur kuratorer kan uppleva att ungdomar mår idag. Pålitlighet i studien har sökt uppnås genom att forskaren genomgående strävat efter att ha ett granskande synsätt i rela-tion till studien. Forskaren har strävat efter att sanningsenligt och så tydligt som möjligt re-dogöra för hur tillvägagångssättet sett ut vid studiens problemformulering, urval, intervjuer, resultatredovisning samt analys. Avslutningsvis har konfirmerbarheten i studien säkerställts genom att forskaren strävat efter att vara så transparent i studien som möjligt samt att inte låta personliga värderingar och åsikter påverka utförandet eller studiens resultat.
4.6. Etiskt ställningstagande
Enligt Kvale och Brinkmann (2009) finns det vid genomförandet av en forskningsintervju ett maktförhållande mellan intervjuare och respondent vilket är av vikt att beakta. Vetenskaps-rådets forskningsetiska principer har som syfte att ge normer för förhållandet mellan forska-re och deltagaforska-re, samt att vägleda forskaforska-ren i sin planering av projekt. De fyra allmänna hu-vudkraven på forskning är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, u.å.). Nedan förklaras innebörden av dessa krav samt hur dessa beaktats under föreliggande studies gång.
Informationskravet innebär att forskaren tydligt ska informera berörda personer om studiens syfte. Detta innebär att deltagarna i studien ska vara medvetna om att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avsluta sitt deltagande när de vill, om de vill (Bryman, 2013). Informationskravet uppfylldes då missivbrev med information kring studiens syfte skickades ut till samtliga deltagare. Studiens syfte beskrevs även muntligt i början av varje intervju för att säkerställa medvetenheten hos deltagarna.
Fortsättningsvis innebär samtyckeskravet att deltagarna i en studie har rätt att själva be-stämma över sin medverkan. Deltagarna måste samtycka om studiens syfte innan den görs och de ska ha möjlighet att avbryta sin medverkan om de så vill (Bryman, 2013). Även detta krav uppfylldes både genom missivbrevet (se bilaga 1) samt att det förklarades muntligt i in-ledningen av varje intervju (se bilaga 2).
Det tredje kravet, konfidentialitetskravet, innebär enligt Bryman (2013) att alla uppgifter om deltagarna i en studie ska ges största möjliga konfidentialitet samt att deras personuppgifter ska förvaras på ett sådant sätt att inga obehöriga ska kunna ta del av dem. Vidare menar Bryman att en aspekt av konfidentialiteten handlar om hanteringen av den information som samlas in genom deltagarnas medverkan. Deltagarnas identitet, och vem som sagt vad, ska därför behandlas på ett konfidentiellt sätt så att det inte går att identifiera deltagarna vid publiceringen av resultaten. I denna studie har detta krav beaktats då inga av respondenter-nas personliga uppgifter är identifierbara i varken transkriberingen av intervjuerna eller i publiceringen av resultaten.
Det fjärde och sista kravet, nyttjandekravet, innebär att insamlade uppgifter om enskilda personer endast får användas för forskningens ändamål (Bryman, 2013). I syfte att uppfylla detta krav raderades samtliga intervjuer från telefonen som de spelats in på efter att de tran-skriberats. Det inspelade materialet bevarades då på ett usb-minne, men raderades även där-ifrån vid färdigställandet av uppsatsen.
5. RESULTAT OCH ANALYS
I detta avsnitt kommer resultatet av föreliggande studie redovisas. För att redovisa resultatet på ett tydligt sätt har det delats in och analyserats utifrån tre teman som utformats utifrån studiens frågeställningar. Dessa tre teman är följande: Orsaker som bidrar till psykisk ohäl-sa bland ungdomar, Kuratorernas arbete med ungdomar och deras psykiska hälohäl-sa, ohäl-samt Kuratorernas arbete med att förebygga psykisk ohälsa. Under varje tema beskrivs åter-kommande mönster som kunnat skönjas i intervjuerna, samt det som varit mer unikt i vissa av intervjuerna. Det empiriska materialet presenteras bland annat genom citat och kon-centrat som fångar det mest essentiella i undersökningens resultat. De intervjuade personer-na benämns i texten som respondent 1, respondent 2, respondent 3, respondent 4 samt re-spondent 5 och vid benämning av pronomen används pronomen ”hon”. Varje tema avslutas sedan med en analys utifrån studiens resultat kopplat till tidigare forskning samt teori.
5.1. Faktorer som bidrar till psykisk ohälsa bland ungdomar
Det första temat beskriver de faktorer som respondenterna upplever kan bidra till psykisk ohälsa bland unga idag. Detta är faktorer som respondenterna upplever som mest vanligt fö-rekommande bland de unga som de stöter på i sitt arbete.
Viktigt att ha i åtanke vid läsning av de faktorer som tas upp är att samtliga respondenter tycks vara ense om att det sällan endast är en faktor som ligger bakom utvecklingen av psy-kisk ohälsa bland ungdomarna de stöter på. Snarare är det vanligare att det är flera olika fak-torer som tillsammans leder till något större och som då blir svårt för den unge att hantera. Respondent 2 och 5 svarar väldigt lika på frågan kring vad de tror det kan vara som orsakar psykisk ohälsa hos de unga idag. Respondent 2 säger att det är ”en kompott av många fakto-rer” och respondent 5 säger att ”det blir många små faktorer som liksom tillsammans blir nå-got stort”. Resterande respondenter har även uttryckt detta i sina svar men då mer latent. Respondent 2 och 3 uttrycker att de känner att många av de unga väntar för länge innan de väljer att börja gå och prata med någon om sina bekymmer. Respondent 2 uttrycker sig på följande sätt:
Många ungdomar tycker jag drar sig lite för länge innan de pratar med någon. Jag tror att det kan bero på att de tänker att ja men det här ska jag, det här kan jag sköta själv eller att de tror att de inte har tillräckligt stora problem för att få söka hjälp. Det är många som säger liksom ”ja men jag har ju inte så stora problem men…” och sen så bubblar det upp jättemycket som jag tänker att ja men hur har du hanterat allt detta själv? Så. Och jag vet inte varför man drar sig så, innan man, att man inte kommer direkt.
Fyra faktorer som respondenterna upplever bidrar till psykisk ohälsa hos de unga som de kommer i kontakt med i sitt arbete är dels skolan med dess höga krav på prestation, dels trassliga familjeförhållanden, dels det snabba samhället samt mobilanvändning och sociala medier.
Samtliga respondenter uppger skolan som en faktor som kan bidra till utvecklingen av psy-kisk ohälsa bland de unga. När de tar upp skolan som faktor är det med tanke på de höga krav på prestation som skolan ofta tycks bidra med.
Respondent 3 uttrycker att skolsystemet idag är problematiskt samt att klasserna i skolan är för stora vilket leder till att lärarna ”tappar bort” hälften av eleverna och att detta kan starta en cirkel av att eleverna istället sitter kvar hemma och mår dåligt. Vidare säger hon att det är väldigt tufft att vara ung och gå i skolan idag, samt att skolan idag är väldigt svår vilket i sin tur kan skapa mycket stress och oro. Vidare uttrycker respondent 1 liknande tankar. Hon sä-ger att det är ett tufft klimat i skolan idag, samt att många använder ett väldigt hårt språk gentemot varandra vilket hon uttrycker att hon får ont i hjärtat av samt känner en stark oro över. Respondent 5 säger att hon tror att skolan är ett stort stresspåslag för ungdomar idag. Detta då många ungdomar har väldigt höga krav på sig själva. De vill prestera och är medvet-na om att de behöver ha bra betyg för att komma in på den utbildning de vill, samt att det är hård konkurrens och att många pluggar vidare.
Vidare lyfter respondent 5 ytterligare en aspekt och säger: ”Många kopplar ihop prestation med sig själva, med sin egna värdighet, att presterar jag bra så duger jag som person”. Denna aspekt kan bidra med en förklaring till varför de höga kraven på prestation kan få de unga att må dåligt. Detta då det kanske inte stannar vid prestationen i sig, utan att prestationen i sin tur är kopplad till en slags känsla av egenvärde.
En annan faktor som respondenterna, utifrån sina samtal med de unga, upplever kan bidra till ett sämre mående är trassliga familjeförhållanden. Fyra av fem respondenter nämnde denna faktor på ett eller annat sätt under intervjuerna, där respondent 5 var undantaget. Respondent 4 beskriver att när hon sitter i samtal med en ungdom och frågar om hur dennes familj ser ut får hon ofta ta fram papper och penna för att rita upp familjekonstellationen i syfte att få ihop det. Hon beskriver till exempel att skilda föräldrar ofta har nya partners och att dessa partners kan ha barn sedan tidigare och att de kanske också väntar ett nytt barn. Hon talar vidare om hur konflikter mellan föräldrarna kan påverka den unge:
Det kan också vara konflikter mellan föräldrarna och så känner man sig inte riktigt hemma. Man kanske egentligen önskar att man kunde få bo lite mer hos den ena föräldern men vågar inte säga det för att då blir den andra föräldern ledsen.
Respondent 1 tar också upp just föräldrars skilsmässor och talar om att hon tror att det kan bidra till känslor av otrygghet hos den unge. Hon säger:
Många föräldrar separerar ju idag, det blir vanligare och vanligare. När jag tittar på klasslis-torna är det nästan inga föräldrar som är gifta. Det tillkommer nya mammor och pappor och jag tror också att det kan påverka liksom, att det blir en otrygghet.
Vidare tog samtliga respondenter upp det snabba samhället som en bidragande faktor till den psykisk ohälsan bland de unga som de stöter på i sitt arbete. Alla benämnde det inte med just de orden utan vissa talade istället om bland annat ett ”stressigt samhälle”, ett ”kravfyllt sam-hälle” samt ett ”hårt samhällsklimat”.
Respondent 4 säger att hon upplever att den psykiska ohälsan kan bero på samhällets tempo och andras förväntningar. Hon talar om det snabba samhället där vi förväntas visa upp en bild av oss själva som ska vara framgångsrik, snygg, smart, rolig. Hon uttrycker att vi har så mycket krav och förväntningar på oss själva vilka oftast är orealistiska. Vidare jämför hon
detta med hur hon upplever att det såg ut förr och beskriver att det då mer fanns en plats för alla i samhället. Hon förklarar:
Alla behövde inte plugga på universitet, man kunde liksom också ta ett jobb, alltså ett vanligt arbetarjobb. Men nu ska man liksom ha någon fancy utbildning och man ska ha någon titel som helst är på engelska, och alltså, är man då inte duktig på just det så tänker jag att det är svårare att hitta sin plats.
Respondent 5 uttrycker att det idag är ganska mycket stress i vårt samhälle överlag och att det blir mycket för oss människor också med tanke på all information vi får från många olika håll. Vidare säger hon att våra hjärnor inte riktigt är gjorda för ett så stort informationsflöde och att påverkar våra hjärnor på ett sätt som vi kanske inte riktigt förstår alla gånger. Vidare säger respondent 3 att så som samhället ser ut idag med våra sociala medier, orealistiska ide-al, tuffa arbetsmarknad, framtidsoro samt snabba tempo och ständiga informationsflöde blir mycket för oss att hantera och att det i sin tur kan leda till utveckling av psykisk ohälsa. Några av respondenterna lyfte även aspekten att föräldrarna till den unge, till följd av det stressiga samhället, kanske inte alltid har den tid för den unge som denne egentligen skulle behöva. Vidare uttrycker de att detta kan leda till känslor av att inte bli sedd eller lyssnad till. Ytterligare en faktor som respondenterna anser kan bidra till psykisk ohälsa bland ungdomar idag är mobilanvändning och sociala medier. Denna faktor uppgavs av fyra av fem respon-denter, där respondent 4 var undantaget.
Respondent 5 menar att det faktum att man genom sociala medier alltid ska finnas tillgänglig och uppkopplad verkar orsaka mycket stress hos de unga. Vidare tillägger hon att det idag hör till vardagen att ungdomarna har med sig sina mobiltelefoner även när de går och lägger sig och att detta i sin tur kan hindra dem från att uppnå en optimal sömn, vilket är av stor betydelse, speciellt för en växande hjärna. Respondenten tar även upp att ungdomarna, ge-nom de sociala medierna, även kan följa vissa influencers, vilka kan ha en stor påverkan på ungdomarna och deras liv.
Respondent 1 tycker att många av ungdomarna hon stöter på är för unga för att ta emot allt de exponeras för genom sina mobiltelefoner samt sociala medier. Vidare säger hon att ung-domarna, genom sina mobiltelefoner, har en tillgänglighet till allt och tar upp exempel som videos på avrättningar, porr samt våld överlag. Hon uttrycker att ”vi ger dem en telefon och stoppar hela världen i bakfickan på dem, de är för unga för att kunna ta emot det”. Respon-denten tar även upp ett exempel där hon i samtal talat med en ungdom som berättat att han sov dåligt om nätterna. Hon berättar:
Jag hade en kille som berättade att han sov så dåligt så jag frågade vad han gör på kvällen. Han svarade ”jag tittar på YouTube” så jag svarade ”jaha är det något speciellt?” och då svarar han ’jag tittar på avrättningar’ och ja… Då tacka fan för att du inte kan sova liksom.
Vissa respondenter uttrycker även att ungdomarna blir väldigt påverkade av varandra genom de sociala medierna samt att de jämför sig mycket med varandra på ett destruktivt sätt. På så sätt kan de sociala medierna ses som ytterligare ett område i ungdomarnas liv som blir kopp-lat till prestation och prestige.
5.1.1. Analys av faktorer som bidrar till psykisk ohälsa
Resultatet tyder på att det sällan är endast en faktor som ligger bakom utvecklingen av psy-kisk ohälsa bland de ungdomar som respondenterna stöter på i sitt arbete. Snarare är det vanligare att det är flera faktorer som tillsammans blir svåra för ungdomen att hantera. De faktorer som respondenterna anser bidra till psykisk ohälsa hos ungdomar idag är skolan med dess höga krav på prestation, trassliga familjeförhållanden, det snabba samhället samt mobilanvändning och sociala medier. Liknande resultat kunde även skönjas i Nybergs (2004) studie där 80 procent av barnen uppgav skolan som orsakar stress för dem och 20 procent uppgav att hemmet och familjen ger upphov till stress i deras liv. Vidare uppgav bar-nen i Nybergs studie att den stress som orsakades av skolan berodde på för mycket läxor och prov, samt för höga krav från både sig själva samt från lärare, vilket även var fallet i förelig-gande studie.
Att ungdomars mående påverkas av det snabba samhället vi lever i kunde även skönjas i den tidigare forskningen av Åsberg m.fl. (2011) samt Strömbäck (2014). Resultatet i Strömbäcks (2014) studie visade att respondenterna hade höga krav på sig själva gällande att nå fram-gång inom olika aspekter så som att prestera på topp i skolan, se bra ut, vara tillgänglig och ta ansvar för både sig själv och för andra. Tendenser av detta slag var även framträdande i re-sultatet i denna studie, bland annat då respondent 4 säger att ungdomarna hon stöter på i sitt arbete har väldigt höga krav på sig själva och att dessa krav oftast är orealistiska. De exempel på olika krav som respondent 4 tog upp var att vara framgångsrik, snygg, smart och rolig, vil-ka även vil-kan liknas vid de krav som Strömbäck (2014) presenterade i sin studie. Dessa slags krav kommer inte från ingenstans, utan är krav som dels kan ställas på ungdomen av dennes omgivning, som till exempel av samhällets ständiga förändringar, distanserande kommuni-kationsformer samt idealisering av bland annat individualitet och perfektion. Kraven kan också komma från till exempel föräldrar eller lärare och det kan även vara krav som ungdo-men själv snappar upp i de omgivningar där denne befinner sig, som till exempel befintliga normer inom ungdomens kompisgäng eller skolkamrater. I linje med detta uttrycker både Erikson (1993) och Bronfenbrenner (1977) att människans utveckling sker i nära relation och i samspel med dennes sociala omgivning.
Resultatet i föreliggande studie tyder på att ungdomar påverkas mycket av sin omgivning. Detta kan förklaras utifrån Bronfenbrenners (1977) ekologiska systemteori där han under-stryker att individen och dennes utveckling påverkas mycket av dennes omgivningar. Utifrån den ekologiska systemteorin kan ungdomens skola samt familj ses som två mikrosystem vilka omger och påverkar den unges utveckling. Till exempel kan ungdomen ha föräldrar som an-tingen inte förmår att stötta ungdomen med dennes skolarbete, eller föräldrar som ställer väldigt höga krav på ungdomens prestation i skolan. Oavsett om det ser ut i likhet med det första eller det andra exemplet påverkar det ungdomens egna krav på sig själv och även ung-domens upplevelse av skolans krav. Vidare tog fyra av fem respondenter upp att ungdomar-nas mående påverkas mycket av hur deras familjesituation ser ut. Om ungdomen har en otrygg hemmiljö, till exempel på grund av en splittrad familjesituation där föräldrarna inte kommer överens, kan detta påverka ungdomens förmåga att koncentrera sig och prestera i skolan, vilket i sin tur även påverkar ungdomens självbild och den identitetsskapande pro-cessen.
Vidare visar även resultatet att som följd av det snabba samhället (makrosystem) har inte alla föräldrar, på grund av till exempel sitt arbete (exosystem), den tid för den unge (mikrosy-stem) som denne egentligen skulle behöva. Detta kan i sin tur leda till känslor av att inte bli
sedd eller lyssnad till för ungdomen. Makrosystemet (samhället) påverkar således exosyste-met (föräldrarnas arbetsplats), vilket påverkar den enskildes mikrosystem (föräldrarna), vil-ket i sin tur får fysiska och sociala följder för den enskilde (ungdomen). Fortsättningsvis ty-der resultatet på att det även finns normer i samhället (makrosystem), som till exempel höga krav på prestation i skolan, att man ska vara snygg och framgångsrik, som ungdomarna för-väntas leva upp till och som också kan påverka ungdomarnas psykiska hälsa negativt.
Respondenterna tar upp att det idag finns mycket stress i vårt samhälle överlag och att detta kan bli för mycket för oss människor att hantera. Bland annat säger respondent 5 att våra hjärnor inte är gjorda för det stora informationsflödet som vi möter varje dag, samt att detta påverkar våra hjärnor på ett sätt som vi kanske inte riktigt förstår. Vidare uttrycker respon-dent 3 att hon tror att det ständiga informationsflödet kan leda till utveckling av psykisk ohälsa. Enligt Erikson (1969) är vårt identitetsskapande av stor betydelse under våra tonår och det är även under denna period som vi skapar vår grundläggande identitet vilken också påverkar oss senare i livet. Att då, som ungdom, vara en del av det snabba samhället och att exponeras för sociala medier samt det ständiga informationsflödet kan tänkas ha en stor på-verkan på ungdomar, deras utvecklande hjärnor samt deras identitetsskapande process. Vi-dare säger respondent 5 att ”många kopplar ihop prestation med sig själva, med sin egna värdighet, att presterar jag bra så duger jag som person”. Utifrån Eriksons utvecklingsteori kan detta bero på att ungdomarna är mitt uppe i en identitetsskapande process där de höga kraven på prestation inte stannar vid prestationen i sig, utan att prestationen i sin tur är kopplad till den egna identiteten. Om man då presterar bra i skolan kan det ge en känsla av att man är duktig som person samt att man duger och är av värde, men om man inte förmår att prestera så som man förväntas kan det istället ge en känsla av motsatsen; att vara under-målig, oduglig och värdelös.
En fråga jag fann svår att ta ställning till var vilket slags system i den ekologiska systemteorin som mobilanvändning samt sociala medier kan definieras som. De sociala medierna påverkar dagens ungdomar i deras närmiljöer då de genom sociala medier kan ha kontakt med till ex-empel familj och vänner. På så sätt kan sociala medier ses som ett mikrosystem. Dock påver-kar de sociala medierna även ungdomar utifrån ett vidare perspektiv då de via sociala medier till exempel kan följa influencers på till exempel Instagram eller YouTube. Dessa influencers har ett stort inflytande på ungdomarna och bidrar bland annat med att producera och repro-ducera normer och förväntningar till dem. De sociala medierna har således ett stort inflytan-de på ungdomarnas liv och inflytan-de val inflytan-de gör, vilket skulle kunna likställas som ett makrosystems påverkan på individen. Vidare kan också ungdomar påverka samhället genom sociala medier, dock inte i samma utsträckning som de sociala medierna kan påverka ungdomarna. Detta kan kopplas till systemteorins hierarkiska ordning och påverkan där makrosystemet har en större påverkan på mikro-, meso- och exosystemen än vad dessa har på makrosystemet. Sam-tidigt har den enskilde möjligheten att stänga av de sociala medierna och att därav backa från det inflytande de sociala medierna har i dennes liv, vilket kan göra frågan kring vilket slags system de sociala medierna definieras som än mer abstrakt.
5.2. Kuratorernas arbete med ungdomar och deras psykiska hälsa
Det andra temat beskriver hur kuratorerna arbetar med ungdomar och deras psykiska hälsa. Eftersom respondenterna arbetar inom antingen skola eller ungdomsmottagning har
resulta-tet delats upp i syfte att tydliggöra dels kuratorers arbete i skolan och dels kuratorers arbete inom ungdomsmottagningen.
5.2.1. Kuratorernas arbete inom skolan
Enligt respondent 1 och 3, vilka arbetar som skolkuratorer på högstadieskolor, handlar deras arbete mycket om att arbeta direkt med ungdomar och då oftast genom enskilda samtal. Re-spondent 3 lyfter att hon som kurator inte har i uppdrag att utföra någon slags behandling. Vidare förklarar hon att arbetet handlar mer om att arbeta förebyggande, samt att upptäcka och skicka vidare det som behöver skickas vidare till andra slags instanser som till exempel BUP.
Respondent 3 säger vidare att hon träffar ungdomarna genom inbokade samtal och att hon även brukar äta lunch tillsammans med ungdomar som känner att de inte har några andra vänner att äta tillsammans med. Hon berättar även att hon har mycket telefonkontakt med föräldrar och uttrycker att ett samtal med en ungdom ofta genererar i vidare arbete. Upp-skattningsvis genererar ett samtal med en ungdom vanligtvis till cirka fem ytterligare samtal med andra personer. Det kan till exempel handla om att tala med lärare kring eventuella önskemål om anpassningar då det kan finnas saker som inte fungerar för ungdomen utifrån dennes mående.
Vidare beskriver respondent 3 att hennes arbetsdagar ofta är fullt planerade och att det sedan under dagens gång ”trillar in saker från sidan också”. Hon förklarar att det till exempel kan handla om att det kommer en ungdom som är ledsen och behöver mer akut stöd. Hon uttryc-ker att det känns som en stor balansgång för henne, att dels ha samtal inbokade men att sam-tidigt inte ha för mycket inbokat då det också händer saker runt omkring hela tiden.
Vidare lyfter respondent 1 att hon brukar ha möten med elevhälsoteamet där rektor, special-pedagog, skolsköterska, studievägledare samt lärare ingår. Detta för att diskutera olika ele-ver, hur de verkar må och hur det går i skolan för dem.
Hur kontakten med ungdomarna sker kan se olika ut. Respondent 1 förklarar att ungdomar-na ibland kommer in till henne på eget bevåg då de kanske fått en rekommendation av en kompis. Ibland kan det också vara föräldrarna till ungdomen som hör av sig för att boka in en tid för sitt barn. Vidare förklarar hon att hon ibland även kan ”fånga upp” ungdomar i korri-doren samt att om det är någon hon vet haft det jobbigt håller hon lite extra koll på denne. Det kan handla om att gå förbi och fråga hur ungdomen mår, för att visa att hon inte glöm-mer bort, att hon ser ungdomen samt att hon fortfarande finns där för denne.
Respondent 3 säger att hon, när eleverna börjar i årskurs sju på skolan, ägnar tid åt att lära känna eleverna genom att gå runt i klasserna och presentera sig samt att vara med på olika lära-känna-aktiviteter. Detta för att eleverna ska få veta vem hon är och sedan kunna hitta till henne. Ofta kommer ungdomarna sedan i kontakt med henne genom att de söker upp henne. Respondenten uppger att det ibland också händer att lärare rekommenderar ungdomar att gå till kuratorn om de upplever att ungdomen mår dåligt eller har det jobbigt.
Vidare förklarar respondent 3 att vissa ungdomar tycker om att sms:a och att hon därför även har mycket sms-konversationer med de ungdomar som föredrar det. Hon säger att hon för-söker göra kontakten med ungdomarna så normal som möjligt, och att sms-kontakten kan
