Diskussion av huvudresultat

I detta avsnitt presenteras de tre resultat som tydligast har framträtt i studien. Dessa resultat är teman som samtliga deltagande lärare har varit överens om och därmed anser vi att dessa teman utgör de viktigaste och mest intressanta resultaten för studien.

Hälsa som helhet

De intervjuade lärarna i denna studie har poängterat att de ser hälsa som en helhet. Lärarna ser därmed inte hälsa som ett endimensionellt begrepp med ett enda tydlig svar på hur man kan uppnå det. Under intervjuerna återkom ofta till begrepp som balans och helhet. Dessa begrepp utvecklades till att handla om att hälsa ses som en kombination av både psykiska, sociala och fysiska aspekter och det lärarna framförallt understryker är att dessa tre dimensioner av hälsa behöver vara i balans. Denna syn på hälsa härstammar från

Världshälsoorganisationens, WHO (World Health Organisation), definition från 1948, vilket även flera lärare förtydligar under intervjuerna.. För att uppnå hälsa behöver man med andra ord uppnå en viss nivå av hälsa i alla tre områden. Lärarna har i och med detta en holistisk syn på begreppet hälsa.

Skiljer inte på begreppen idrott och hälsa

I denna studie har det tydligt framgått att lärarna försöker att undvika att skilja idrott och hälsa. De försöker i så stort utsträckning som möjligt förena de två begreppen och förklarar det med att hälsa är målet med ämnet och att idrotten, den fysiska aktiviteten, är ett medel för att uppnå slutmålet. Skolinspektionen (2018) beskriver hur lärare tenderar att skilja på dessa två begrepp och undervisa hälsa som en teoretisk del och idrott som en praktisk del.

Resultatet från denna studie motsäger alltså detta. Däremot är det viktigt att poängtera att vi inte har observerat lärarnas undervisning utan endast hört deras berättelser om deras tankar, idéer och upplevelser från ämnet och sin undervisning. Med andra ord är det svårt att med säkerhet fastslå huruvida lärarna skiljer på begreppen i sin undervisning eller inte, men utifrån denna studie ser vi att de inte skiljer på begreppen utan ser ämnet som en helhet.

Ansvar för kunskapen om hälsa

Det sista resultatet som vi kategoriserar som extra framträdande är att lärarna anser att det endast har ansvar för elevernas kunskap om hälsa och därmed inte ansvar för elevernas faktiska hälsa. De menar att de inte kan bestämma över elevens individuella hälsoval utan att

de enbart kan försöka förse eleven med kunskap, förmågor och verktyg genom sin

undervisning och därmed ge eleverna goda förutsättningar för att kunna göra individuella medvetna hälsoval. Lärarna försöker alltså guida eleverna till hälsa. De menar att det inte finns någon fast given form för vad hälsa är utan de vill få eleverna att förstå att hälsa är ett brett och komplext begrepp och att det är upp till eleven själv att försöka nå denna hälsa. Lärarnas strävan efter att vara en guide i eleverna lärande är det som Vygotskij kallar för scaffolding (Woolfolk & Karlberg, 2015). På detta sätt kan lärarna stötta eleverna till att nå nästa nivå i sin kognitiva utveckling, alltså både utveckla nya förmågor och kunskaper. I denna process tar sig eleverna sig, med hjälp av läraren, alltså från det de redan kan (Zon I) till den närmaste proximala utvecklingszonen (Zon II). Utifrån denna teori kan eleverna in själva ta sig till den proximala utvecklingszonen utan de behöver vägledning och adekvat hjälp för att nå denna nya nivå av kognitiv utveckling. (ibid). Med andra ord blir lärarens roll i denna process väldigt betydelsefull och avgörande för vad och hur mycket eleverna lär sig om hälsa och därmed avgörande för vilka förutsättningar eleven får för att kunna göra medvetna hälsosamma livsstilsval.

6.4 Metoddiskussion

Studiens empiriska material samlades in via kvalitativa intervjuer med erfarna lärare i idrott och hälsa. Detta metodval passade bra till studiens syfte, att förstå hur lärare i idrott och hälsa ser på och undervisar i begreppet hälsa. Däremot hade observationer av lärarens undervisning bidragit till studiens trovärdighet (Svensson & Ahrne, 2015). Med kompletterande

observationer hade vi kunnat jämföra lärarnas beskrivande upplevelser av ämnet med hur de faktiskt gör. Datan hade därmed blivit mer tillförlitlig, och vi hade kunnat diskutera hur lärare upplever sitt ämne i förhållande till den praktiska undervisningen.

Urvalet till denna studie baserades på ett bekvämlighetsurval. Vår bild är att detta inte har påverkat studiens resultat i en negativ riktning. Naturligtvis kan resultatet bli vinklat och reliabiliteten kan bli lidande av bekvämlighetsurvalet men däremot kunde frågeställningen besvaras. Variationen i urvalet var inte heller så stor som önskat eftersom att vi endast har ett begränsat kontaktnät av undervisande lärare i idrott och hälsa.

De lärare som ställde upp och deltog upplevde vi var lärare som var pålästa och intresserade av ämnet hälsa. Detta kan ha gjort att resultatet för studien blir mindre generaliserbart och

därmed delvis missvisande eftersom att lärarna sannolikt inte representerar den breda massan av lärare. Lärarna hade även en gedigen erfarenhet av att undervisa i ämnet vilket vi upplever bidrog till lärarnas nyanserade och omfattande svar. Då de intervjuade lärarna i denna studie under sina liv har varit elev under en läroplan, studerat till lärare under en annan och

undervisat i en tredje så kan de med lätthet dra från egna erfarenheter kring hur

hälsobegreppet har sett ut och använts i föregående läroplaner och hur det numera används inom undervisningen i idrott och hälsa. Lång erfarenhet av undervisning betyder inte per se att lärarna ger nyanserade och genomtänkta svar, det finns onekligen ett antal lärare som lever på gamla meriter och som inte har uppdaterat sin syn på ämnet på många år. I detta fall

upplever vi däremot motsatsen, att erfarenheten tillsammans med intresset för ämnet gjorde att lärarna ville utveckla ämnet och kunde därmed ge både genomtänkta och nyanserade svar. Skulle denna studie haft ett bredare urval med större variation mellan lärarna hade sannolikt svaren, resultatet och slutsatserna blivit annorlunda i form av att lärarna troligtvis inte skulle ha så likande svar som de hade nu. Vi är däremot tacksamma att dessa drivna och dedicerade lärare ställde upp och deltog i denna studie.

I vår roll som författare till studien och intervjuare finns risken att vi har varit partiska och därmed delvis vinklat och påverkat studien omedvetet. Med tanke på att vi är blivande lärare, intresserade av ämnet och delvis känner de vi intervjuade finns det en risk att vi omedvetet ställde ledande frågor och subjektiva slutsatser som därmed försämrar studiens trovärdighet. Hade vi intervjuat lärare som vi inte hade någon relation till hade denna risk eventuellt kunnat undvikas.

6.5 Slutsats

De slutsatser man kan dra från denna studie är att lärare har en bred, komplex och holistisk syn på hälsa. Lärarna vill gärna utgå från denna syn på hälsa i sin undervisning och ser fysisk aktivitet som ett av många medel för att nå hälsa, men däremot är fysisk aktivitet det

viktigaste och mest centrala för just ämnet idrott och hälsa. Man kan även se att lärarna anstränger sig för att få eleverna att uppskatta ämnet. En viktig förändring som lärarna lyfter är att hälsa är ett flerdimensionellt begrepp och att de arbetar med att förmedla en holistisk syn på hälsa. Ytterligare en slutsats som kan dras är att lärarna anser att de har ansvar för kunskapen om hälsa och inte elevens faktiska hälsa.