Tips till vidare forskning

Efter att ha genomför denna studie upplever vi att det har uppstått ett flertal frågor som både kan komplettera studiens resultat men även leda vidare till nya forskningsprojekt. Till att börja med skulle det vara intressant att titta närmare på hur ämneslärare i andra ämnen upplever sitt ansvar för elevernas hälsa och vilken av WHO´s hälsodimensioner de i så fall har ansvar för. Ett annat ämne som vi också anser är intressant att studera vidare är att jämföra hur väl innehållet i dagens idrott och hälsa-lärarutbildning stämmer överens med de förväntningar som lärarna anser finns på yrket. I samband med detta skulle man även kunna undersöka hur stor nytta man faktiskt har av utbildningens innehåll. Ytterligare en fråga som har dykt upp i samband med studiens genomförande är om lärarutbildningen för lärare idrott och hälsa borde vara uppdelad i två inriktningar, en för de yngre åldrarna (låg- och

mellanstadie) och en för de äldre åldrarna (högstadie och gymnasium). I denna studie har vi intervjuat lärare som är verksamma i äldre åldrar och vi kan utifrån studiens resultat se att de försöker förmedla en komplex och holistisk bild av begreppet hälsa. Vi upplever att det finns ett större fokus på att lära ut hälsa som helhet och livsstil i de högre åldrarna i jämförelse med undervisningen i de lägre åldrarna där det är ett större fokus på glädje i fysisk aktivitet och rörelse och att introducera ämnet. För att nå elevernas olika behov av ämnet i de olika

åldrarna tror vi att lärare som undervisar i de högre åldrarna behöver ha en annan bakgrund än de som undervisar de lägre åldrarna. Utifrån detta skulle en framtida forskningsfråga kunna

vara: Hur kan utbildningen för lärare i idrott och hälsa bli mer effektiv och specificerad mot

önskad inriktning?

En sista fråga som vi ställer oss själva och skickar vidare till forskningsområdet idrott och hälsa i skolan är hur ämnets framtid ser ut - kommer ämnet vara uppdelat i idrott och hälsa, bör ämnet byta namn och vad skulle denna förändring innebär för yrkesrollen?

Referenslista

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur

Annerstedt, C. (2000). Kropp, idrott och hälsa: dåtid, nutid och framtid. I: Idrott, historia och

samhälle. Annerstedt, C. (red). Linköping: Svenska idrottshistoriska föreningen.

Brun Sandblad, G., Engström, L-M., Lundvall, S. & Ekblom, B. (2006). SKOLA–IDROTT– HÄLSA (SIH-projektet) – en sexårsuppföljning. Svensk idrottsforskning. 17(4). s. 4-7.

Cederström, C. & Spicer, A. (2015). Wellnessyndromet. Hägersten: Tankekraft förlag.

Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerup utbildning AB

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I: Handbok i kvalitativa metoder. Svensson, P. & Ahrne, G. (red). Stockholm: Liber AB.

Folkhälsomyndigheten. (2019-12-11). Statistik psykisk ohälsa. URL:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/ (Hämtad den 15 maj 2020).

Malmberg, C., Urbas, A. & Nilson, T. (2019). Sin egen smeds lycka. URL:

https://pedagogiskamagasinet.se/sin-egen-lyckas-smed/ (Hämtad den 15 maj 2020).

Meckbach, J. (2004). Ett ämne i förändring. Svensk idrottsforskning. (4).

Medin, J. & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en

litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.

Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: Universitetsbiblioteket

Quennerstedt, M. (2008). Exploring the relation between physical activity and health—a

Skolinspektionen. (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9. URL: https://www.skolinspektionen.se/idrott-och-halsa (Hämtad den 15 maj 2020).

Skolverket. (1969). Lgr 69 - Läroplan för grundskolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen & Liber.

Skolverket. (1962). Lgr 62 - Läroplan för grundskolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen & Liber.

Skolverket. (1980). Lgr 80 - Läroplan för grundskolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen & Liber.

Skolverket. (1994). Lpo 94 - Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2011). Lgr 11 - Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.

Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I: Handbok i kvalitativa metoder. Svensson, P. & Ahrne, G. (red). Stockholm: Liber AB.

Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I: Handbok i

kvalitativa metoder. Svensson, P. & Ahrne, G. (red). Stockholm: Liber AB.

Tinning, R. (2010). Pedagogy and human movement: theory, practice, research. London: Routledge.

Thedin Jakobsson, B. (2005). Hälsa - vad är det i ämnet idrott och hälsa?: en studie av

lärares tal om ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan.

Thedin Jakobsson, B. (2007). Att undervisa i hälsa. Idrottsdidaktiska utmaningar. (s. 176- 192).

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

World Health Organisation. (1948). Constitution. URL: https://www.who.int/about/who-we- are/constitution (Hämtad den 15 maj 2020).

Bilagor

Bilaga 1 - Informationsbrev

Informationsbrev

Hej!

Stort tack för att du väljer att ställa upp som informant till vår C-uppsats. Vi som skriver denna uppsats heter Jesper Ringnér och Hampus Odeen Karlsson. Vi är två

ämneslärarstudenter som läser på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

Syftet med denna C-uppsats är att få en djupare förståelse för hur hälsobegreppets utveckling, både i skolan och samhället, påverkar din roll som lärare. Vi vill ta reda på hur du som lärare i idrott och hälsa ser på begreppet hälsa och hur du förhåller dig till det samt hur du utifrån detta planerar din undervisning.

Intervjun kommer ske digitalt via Zoom, Skype eller Facetime alternativt i genom ett fysiskt möte. Ljudet under intervjun kommer spelas in men endast användas till denna studie. I studien kommer alla deltagare att avidentifieras och eftersom att deltagandet är frivilligt har du som som informant alltid, när som helst rätten att avsluta intervjun.

Längre ner i dokumentet står intervjufrågorna.

Kontakt information

Jesper Ringnér Hampus Odeen Karlsson

jesper.ringner@hotmail.com hampusodeenkarlsson@live.se

Bilaga 2 - Intervjuguide

Intervjuguide

1. Vad har du för bakgrund? Hur har din lärarkarriär sett ut?

2. Vad är det bästa med att vara lärare i idrott och hälsa?

3. Vad ser du som din största utmaning som lärare?

4. Finns det någon definition av hälsa som du utgår ifrån eller hur ser du på hälsa? Vad är hälsa för dig?

(Om läraren har svårt att komma på kan vi säga några tankeväckande ledord t.ex.: fysisk, psykisk, social. Välmående. Mentalt. Fitness. Styrka. Lycka).

5. Utifrån din syn på hälsa, vad ser du för möjligheter, utmaningar och svårigheter med att vara undervisande lärare i ämnet?

6. Anser du att omfattningen och innebörden av begreppet hälsa har förändrats de senaste 10 åren?

- Vad har förändrats/inte förändrats?

7. Hur har denna förändring/inte förändring påverkat din undervisning och syn på ämnet idrott och hälsa?

T.ex. Hur rent praktiskt, planering, vad du säger, relation till eleverna, bemötande.

8. Upplever du att eleverna har en förändrad syn på hälsa och kan mer idag? - På vilket sätt och från vart har dem den kunskapen?

- Hur påverkar det undervisningen?

9. Vad tror du att eleverna har för förväntningar på dig som lärare i delvis hälsa?

10. Anser du att du har ett extra stort ansvar för elevernas hälsa? - Tycker du hela skolan tar ansvar för elevernas hälsa? - På vilket sätt?

11. skiljer du på idrott och hälsa? Om du skulle få uppge en andel, hur många procent är hälsa och hur mycket är idrott?

- Av målen, av din undervisning, av ditt fokus i undervisningen?

- Är det mer eller mindre hälsa nu än för när du började undervisa?

12. Ser du att det finns några negativa konsekvenser med att det fokuseras mer på hälsa?

- Varför?

14. Så du anser att XXX är viktigast att lära dem? Varför? - Är det samma för alla elever?

15. Anser du att XXX är viktigast att uppnå kortsiktigt eller långsiktigt? Spelar det någon roll för din undervisnings innehåll och upplägg?

16. Hur gör du för att lyckas med detta?

17. Upplever du att du hinner med allt du vill göra i din undervisning? - Om ja - Hur ser ditt upplägg ut?

- Om nej - Vad prioriterar du bort? praktiska delar eller hälsodelar? - Försöker du integrera hälsa och praktik eller undervisar du dem separat?

18. Efter dina XX år som lärare i idrott och hälsa - anser du att du har tillräckligt med verktyg för att möta de förväntningar som elever, samhället och du själv ställer i din yrkesroll?

19. Som en sista fråga, vilka är dina bästa tips till oss som blivande lärare i idrott och hälsa som ska undervisa om, i och genom begreppet hälsa?