Diskussion hypoteser

Den första hypotesen vi formulerade var att ”Ekonomisk ersättning förväntas ha en tydlig korrelation med yttre motivation”. Detta påstående är något mer grundläggande vilket ligger till grund för många påståenden inom arbetet. Den starkaste korrelationen vi hittade var mellan fråga R-N med ett värde på 0.562*** som säger är att när

respondenterna är nöjda över hur sin ekonomiska ersättning bestäms tycker de också att kompensationssystemet är motiverande. Vi kan konstatera att detta är ekonomisk ersättning utöver yttre motivation skapar en nöjdhetskänsla över såväl

kompensationssystem som arbetsplatsen i sig.

En annan intressant vinkel utanför våra hypoteser är att våra respondenter till 70%

arbetar enligt provisionsbaserad lön. Vilket gör att vi kan koppla detta till det faktum att provisionsbaserad ersättning skapar en ökning av yttre motivation. Det är även märkvärt

36

att rådande samhällssituation resulterar i en minskad omsättning på bostadsmarknaden mot normalfall. Teorier som påpekar att eventuell lågkonjunktur skulle resultera i en motivationsdipp kan vi således inte styrka med detta arbete.

Den andra hypotesen vi ställde var att karriärmöjligheter förväntas ha en tydlig

korrelation med inre motivation. För den hypotesen hittade vi många bevis med flertalet starka korrelationer som tidigare diskuteras i analysen. Den mest relevanta och starka korrelationen är mellan frågorna M-U-Y som visar att när respondenterna upplever att det finns tillräckligt med befordringsmöjligheter (karriärmöjligheter) för att stimulera respondenten till att arbeta och prestera till sitt yttersta är den också nöjd med sitt jobb.

Respondenterna är även i de fallen till hög grad tillfredsställda av sitt jobb. Figur 7 i analysen visar ett korrelationsvärde på 0,408 (fråga M-U) och 0,423 (fråga M-Y) vilket betyder att de korrelerar signifikant med varandra. De starka korrelationerna och det höga signifikansvärdet visar att karriärmöjligheter är ett incitament som påverkar den inre motivationen positivt som Lazear och Rosen, (1981); Martinez (2009); Roberts och Chonko, (1999), Livingstone et al (2013) alla är inne på.

Varför vi hittade många starka korrelationer mellan karriärmöjligheter och inre motivation är troligtvis för många mäklare har ett mål att i framtiden köpa in sig i kontoret och bli kontorschef eller öppna egna franchisekontor på de många stora fastighetsmäklarkedjorna. Chonko et al (1992) tar upp att karriärmöjligheter är ett viktigt incitament för personer som är i början av sin karriär. Det är något som kan ha påverkat att det incitamentet har visat starka korrelationer med inre motivation i vår studie då många av respondenterna är inne på sina 4 första år som fastighetsmäklare.

Studien visar alltså att många av våra respondenter i hög grad motiveras av incitamentet karriärmöjligheter vilket tyder på att de drivs av inre mål, alltså inre motivation. Därför accepterar vi hypotesen om att karriärmöjligheter förväntas ha ett tydligt samband med inre motivation.

Rättvisa har enligt dagens forskning visat sig vara en avgörande faktor vid utvinning av motivation genom olika typer av kompensation. I detta arbete tar det form som

befordringsmöjligheter och ekonomisk ersättning. Vi skapade den tredje hypotesen

"Respondenternas uppfattning om rättvisa av lön och karriärmöjligheter förväntas ha en stor påverkan på yttre motivation." för att bevisa detta påstående. Vi har med flera

37

korrelationer kunnat se samband som tyder på att hypotesen visat sig vara sann. Den främsta korrelationen H-N med ett signifikant värde på 0.565*** visar på att de respondenter som upplever sitt ersättning/lönesystem att vara rättvist även upplever en nöjdhetskänsla kring hur deras ekonomiska ersättning bestäms vilket då indikerar att hypotesen stämmer.

Mer djupgående kunde vi med starkare korrelationer påvisa samband mellan ekonomisk ersättning och rättvisa. till skillnad mot karriärmöjligheter/befordringsmöjligheter och rättvisa. En alternativ tanke som uppdagade sig i detta skede var att majoriteten av fastighetsmäklare normalt tenderar att behålla rollen som fastighetsmäklare och inte avancera inom företaget likt många andra säljrelaterade yrken. Detta skulle kunna bidra till att vi ser svagare korrelationer mellan befordringsmöjligheter och rättvisa än vid ekonomisk ersättning.

Den fjärde hypotesen handlar om respondenternas uppfattning av kontroll över ekonomisk ersättning och karriärmöjligheter vilket förväntas påverka den yttre

motivationen. Kontroll är en bakomliggande faktor som enligt teorin påverkar effekten av de två incitamenten ekonomisk ersättning och karriärmöjligheter. Hypotesen var att kontroll över incitamenten skulle påverka deras effekt på motivationen vilket vi delvis bekräfta att det gör utifrån studien. Med hjälp av ett fåtal korrelationer kan vi konstatera att kontroll över ekonomisk ersättning leder till ökad yttre motivation, till exempel korrelationen mellan J-R med ett värde på 0.496*** som säger att respondenterna tycker att sina kompensationssystem är motiverande när de kan påverka sin ersättning genom att jobba hårdare vilket är ett exempel på kontroll. Respondenternas svar tyder på en liten påverkan av den yttre motivationen vad gäller kontroll över ekonomisk ersättning men inte lika stark som för rättvisa. Rättvisa verkar således ha en större påverkan än kontroll på yttre motivation även om båda har en påverkan.

Vi kunde inte hitta några signifikanta korrelationer för att bekräfta att kontroll över karriärmöjligheter leder till ökad yttre motivation. Kontroll var en svår faktor att

analysera kopplat till karriärmöjligheter då det förmodligen är svårt att uppleva en tydlig kontroll över sina chanser till befordring. Det var också relativt svårt att hitta

korrelationer mellan yttre motivation och karriärmöjligheter vad gäller kontroll då det

38

incitamentet är mer kopplat till inre motivation. Alltså kan hypotesen bara delvis

accepteras men då vad gäller ekonomisk ersättning. För Karriärmöjligheter och kontroll hittade vi ingenting för att bekräfta hypotesen.

Figur 13: Tillägg av korrelationer i förenkling av Van Herpen et al (2005) kompensationssystemsmodell

39