6.1 Ikoner på myndighetssidor
Studien visar att ikoner som används på myndighetssidor har ett lågt tolkningsbarhetsindex. Tolkningen av ikonerna beror på olika faktorer som konkrethet och semantiskt avstånd, samt samspelet mellan de olika element en ikon är uppbyggd av. En annan möjlig bidragande faktor till hur en ikon tolkas är även förtrogenhet, något som i studien ej studerats då det kräver upprepade tester. Detta har tagits upp av relaterad forskning som en viktig faktor (Isherwood et al, 2007) samt att analysen visade att tolkningen av vissa ikoner borde bero på detta är det rimligt att anta att detta även spelar in i tolkningen av ikoner på myndighetssidor.
Konkrethet visade sig överlag inte kunna förutspå tolkningsbarhetsindexet av en ikon.
Konkreta element hade däremot en betydelse för att förklara varför en ikon tolkades på ett visst sätt. Genom att testa hur en ikon tolkas gick det att koppla dessa tolkningar till de olika element en ikon var uppbyggd av. Samspelet mellan dessa element skapade tolkningen, vilka kunde skilja sig åt beroende på hur respondenterna tolkade de olika elementet samt vilket samspel de såg mellan dessa element. För ikoner med färre element fanns en tendens till snävare tolkning medan fler element gav upphov till fler tolkningar.
Exempel på en ikon med väldigt snäv tolkning syns i figur 31. Den har ett enda element som föreställer en kalender och 20 av 21 respondenter tolkade ikonen som en kalender där den sista inte visste vad det föreställde. När ikonen omformades till ikonen som syns i figur 32 med fler element fick ikonen istället sex olika tolkningar av de tolv respondenter som deltog. Trots en minskning av antalet respondenter i andra enkäten ökade alltså antalet olika tolkningar från en till sex.
Semantiskt avstånd visade sig ha ett positivt förhållande till tolkningsbarhetsindexet.
Semantiskt avstånd är som nämns tidigare i studien förhållandet mellan ikon och dess funktion. Kort semantiskt avstånd innebär ett direkt förhållande, mellan kort och långt semantiskt avstånd finns ett implicit förhållande, och för långt semantiskt avstånd finns ett arbiträrt förhållande. Ett sätt att använda det implicita förhållandet vid tolkning av ikoner är att titta på vilka egenskaper eller funktioner som ett element har. Ett lås kan implicera egenskapen att något är säkert. Ett par stängda ögon kan implicera att något är avstängt. Genom att ta reda på dessa funktioner och egenskaper för ett element kan semantiskt avstånd utnyttjas för att förstå varför en ikon tolkas på ett visst sätt.
De ikoner som användes på myndighetssidorna visade på en del brister. Många ikoner har risken att vara missvisande på grund av att de tolkades fel. Denna feltolkning beror oftast på att de konkreta element som används i samspel med varandra inte kopplades till rätt funktion, eller att ett ensamt element dominerade tolkningen så att ikonen inte kopplades till rätt funktion. I andra fall berodde det på abstraktion som förlitar sig på förtrogenhet som respondenterna ej innehade. En person som förlitar sig på ikoner kan därför ha svårighet med att hitta det denne söker efter på sidorna. Ikoner som tolkas fel kan få två följder på användaren. Dels att användaren inte lyckas koppla funktionen de vill komma åt till en viss ikon vilket leder till att de inte tar sig vidare på sidan, men också att
35
de kopplar funktionen till fel ikon och således hamnar på helt fel sida i tron att de hamnat rätt. Utfallet blir detsamma, att användaren inte hittar till rätt sida. Andra sätt ikonerna kan vara missvisande är när de tolkas som en funktion som exempelvis ringa när den egentliga tolkningen är kontaktuppgifter. Här kan användaren tro att ikonen exempelvis leder till att ett telefonsamtal inleds varpå användaren undviker att klicka på ikonen. Detta gäller de ikoner som kan tolkas som en funktion som gör något annat än att gå till en annan sida. Av dessa anledningar kan ikonerna som tolkas fel vara missvisande på olika sätt för användaren.
6.2 Omformning av ikoner
Studien visade att ikonerna som omformades hade ett högre tolkningsbarhetsindex än de ursprungliga ikonerna. Dessa ikoner omformades efter det resultat som framkom av första enkäten samt att konkrethet och semantiskt avstånd (Isherwood et al, 2007; Goonetilleke et al, 2001; Rogers & Oborne, 1987; Satcharoen 2018; Schröder & Ziefle, 2008; Stammers
& Hoffmann, 1991) var av stor betydelse för tolkning. Inte alla omformade ikoner visade på ett positivt resultat. Genom att analysera resultatet och förstå varför ikonerna tolkades som de gjorde, skapades en tydlig bild av samspelet mellan en ikons beståndsdelar och dess betydelse. Denna förståelse för hur ikoner tolkar hjälper till att besvara frågeställningen hur ikoner på myndighetssidor kan omformas för att bli tydligare.
Ikonerna som hämtades från myndighetssidorna hade brister som i flera fall berodde på att elementen i ikonerna tolkades på ett annat sätt än vad som funktionen efterfrågade.
Figur 18 är en ikon som föreställer en telefon. Denna ikon har en dominant tolkning som är att ringa. Det är en brist som kan åtgärdas genom att lägga till fler konkreta element som delar egenskaper med det ursprungliga elementet. Ett element som föreställer en telefon har även egenskapen att kontakta någon. Att lägga till element som också delar den egenskapen, som ett brev, gör att tolkningen blir något som dessa element har gemensamt.
Vid omformning av ikonen gjordes detta och resultatet blev en positiv ökning av tolkningsbarheten. Samma tillvägagångssätt kan appliceras vid omformning av andra ikoner för att på så sätt få fram en tolkning som är närmare funktionen den är avsedd att representera. När en ikon har ett närmare förhållande till dess funktion blir den också tydligare. Ett problem med detta tillvägagångssätt är dock att det kan finnas fler egenskaper som elementen delar eller att elementen tillsammans kan bilda en ny egenskap.
Det gör att tolkningen kan vara något annat än den avsedda. I vissa fall är det nya egenskaper eller en snävare betydelse av den dominerande egenskapen man vill åt. Figur 25 tolkades av flera som personlig data genom sambandet mellan ett dokument och en person. Dessa delar inte egenskaper, utan istället slogs dessa ihop till en snävare betydelse av dokumentets egenskap data. Denna tendens syns även i figur 13 där några av tolkningarna var låst användare och nyckelperson. Vid omformning av ikoner kan man således även använda sig av element som saknar gemensamma egenskaper för att skapa en snävare tolkning av ett elements egenskaper.
För att säkerhetsställa att ikonerna sedan tolkas korrekt behöver dessa användartestas.
Det kan finnas egenskaper eller kombinationer av egenskaper som missats i utvärderingen som då belyses i en användarstudie. Det kan även vara så att egenskaperna tolkas på ett
36
annat sätt tillsammans än vad som förutspåtts, eller att egenskaperna tillsammans fortfarande har ett för brett tolkningsutrymme varpå tolkningarna blir vitt spridda.
Generellt kan dock sägas att användning av konkreta element där det passar är en rekommendation för att tydliggöra ikoner på myndighetssidor.
6.3 Studiens begränsningar
En begränsning i studien är att ikonerna tolkades utanför sin kontext. När ikonerna ligger på hemsidorna har man en kontextuell bakgrund för att tolka symboler. Exempelvis att man vet vilken typ av hemsida det är eller att man vet vilken funktion på hemsidan som man letar efter vilket gör att man tolkar en ikon på ett annat sätt. Även relationen till andra ikoner på hemsidan kan ha en effekt på tolkningen. Om en ikon redan tolkas tydligt på ett sätt som en annan ikon skulle kunna tolkas, innebär det troligtvis att den andra ikonen inte tolkas på det sättet vilket gör att dess möjliga tolkningar minskar.
Antalet respondenter i enkäterna var 21 respektive 12. Med få respondenter kan slumpen göra att vissa tolkningar framkom oftare än de hade gjort med fler respondenter.
Det ger i så fall en missvisande bild på hur ikonerna tolkas generellt sett. De flesta respondenterna var i ålderssgrupper 20-29 år. Det kan också ge en missvisande bild då dessa kan tolka ikonerna på ett annat sätt än personer i andra åldersgrupper. Schröder och Ziefle (2008) tog upp hur det för olika åldersgrupper inte skiljer sig i tolkning av konkreta ikoner. Det kan dock finnas andra faktorer än konkrethet som skiljer sig åt mellan åldersgrupper vilket kan ha en påverkan på tolkningen. En sådan kan vara abstrakta element som vissa åldersgrupper känner till men andra inte. De flesta ansåg sig själva ha medel till hög datorvana när de fick uppskatta detta. Det kan vara en begränsning då personer med låg datorvana kan tolka ikoner som ofta används i datorsammanhang på ett annat sätt. Även frågan i sig kan ifrågasättas. De som använder smarta telefoner mycket kan ha motsvarande förkunskap som de med hög datorvana men samtidigt sätta en låg uppskattning på datorvana. Det kan även vara oklart vad olika personer anser vara datorvana. En del skulle kunna uppskatta detta som användning av datorer frivilligt på fritiden eller hög kunskap om hur datorer fungerar och därför göra en missvisande uppskattning. Här skulle man istället behöva förklara mer ingående vad datorvana innebär med exempel så att uppskattningarna blir noggrannare.
Expertbedömningen av variablerna konkrethet, semantiskt avstånd och visuell komplexitet kan även det ses som en begränsning i studien. Denna bedömning kan skilja sig från hur andra hade bedömt dessa variabler vilket gör det problematiskt att jämföra dessa med ikoner som andra bedömt. Bedömningen kan också ge ett missvisande resultat i relation till andra studier av ikoner. Att konkrethet inte generellt visade sig ha en positiv tolkning skulle även kunna bero på att dessa ikoner bedömts fel. Detsamma gäller resultatet för semantiskt avstånd och visuell komplexitet i jämförelse med hur ikonerna tolkades.
6.4 Framtida forskning
Konkrethet, semiotiskt avstånd och visuell komplexitet sker i dagsläget med hjälp av subjektiva bedömningar av ikoner. Subjektiva bedömningar försvårar då det kan skilja sig
37
mellan studier hur dessa har bedömt. Samma uppsättning ikoner skulle kunna bedömas på olika sätt beroende på vilka som bedömer och utifrån vilka kriterier som dessa bedöms på. Isherwood et al. (2007) tar upp behovet att ta fram en metod för att bedöma dessa variabler på ett objektivt sätt. Detta är något som vi även rekommenderar till framtida forskning då det skulle underlätta jämförelse mellan ikoner, men också för att få fram mer noggrann data för hur ikoner presterar.
Då abstrakta element kan representera fler funktioner är det något som det behövs forska kring. Abstrakta element kräver förtrogenhet för att användare ska förstå vad de betyder. Forskning för att ta fram ett bibliotek av abstrakta element rekommenderas därför till framtida forskning. Dessa abstrakta element bör listas efter vilken funktion de har, samt lista vilka typer av användare som har förtrogenhet till dessa. Med ett sådant bibliotek skulle man kunna använda abstrakta element i ikondesign som man utifrån behov och målgrupp vet kommer att förstås av användarna.
38