IKONER PÅ MYNDIGHETS- HEMSIDOR

(1)

Examensarbete på kandidatnivå, 15 hp Digital Medieproduktion

SPB 2021.45

IKONER PÅ MYNDIGHETS-

HEMSIDOR

Hur dessa tolkas och varför

Daniel Tyrbro Wästle, Filip Reinholdsson

(2)

Abstract

Swedish Government Agencies’ websites are an ever-increasing part of societal benefit with more and more things moving to the web. To accommodate the wide variety of people coming to these websites to procure information, use government services, etc., it is important that the symbols used are easy to understand by anyone. Previous research has been made on the subject of icon design in terms of accuracy and performance but not much research has been done to see if the icons used by important societal infrastructure on the internet are designed to accommodate the users these websites are visited by every day. We conducted a study to test this out using a questionnaire to record data on how people interpret these icons. The data was then analyzed and showed that the symbols used by Swedish Government Agencies are difficult to understand, mainly due to having elements of design that causes confusion as the interpretation did not align with the intended meaning. An updated set of icons was procured and tested using the same methods which gave further insight into how these icons can be improved.

(3)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 1

1.1 Introduktion ... 1

1.2 Syfte ... 1

1.3 Avgränsningar ... 2

2. Relaterad forskning ... 3

2.1 Konkrethet ... 3

2.2 Visuell komplexitet ... 4

2.3 Semantiskt avstånd ... 4

3. Metod ... 6

3.1 Insamling av ikoner ... 6

3.2 Enkäter... 6

3.3 Analys av ikoner ... 7

3.4 Omarbetning av ikoner ... 7

3.5 Analys av data ... 8

3.5.1 Kvantitativ analys ... 8

3.5.2 Kvalitativ analys ... 9

3.6 Tolkningsbarhetsindex ... 11

3.7 Forskningsetiska ställningstaganden ... 11

4. Resultat ... 13

4.1 Konkrethet, semantiskt avstånd och visuell komplexitet ... 13

4.1.1 Konkrethet i förhållande till tolkningsbarhetsindex ... 13

4.1.2 Semantiskt avstånd i förhållande till tolkningsbarhetsindex ... 13

4.1.3 Visuell Komplexitet i förhållande till tolkningsbarhetsindex ... 14

4.2 Likertskala ... 14

4.3 De ursprungliga ikonerna ... 16

5. Analys ... 29

5.1 Hypotes mot resultat ... 29

5.2 Tolkning av ikonerna ... 29

5.3 Omformade ikoner ... 30

5.4 Resultat från likertskalor i förhållande till tolkningsbarhetsindex ... 33

6. Diskussion ... 34

6.1 Ikoner på myndighetssidor ... 34

6.2 Omformning av ikoner ... 35

6.3 Studiens begränsningar ... 36

6.4 Framtida forskning ... 36

7. Slutsats ... 38

Referenser ... 39

Bilaga 1 ... 41

Bilaga 2 ... 59

Bilaga 3 ... 74

(4)

1

1. Bakgrund 1.1 Introduktion

Ikoner finns överallt i vår vardag och internet är inte något undantag. Dessa ikoner hjälper oss att navigera på olika hemsidor men ikonerna som används är inte alltid så lätta att tyda.

Tolkningen kan variera stort från person till person (Al Nuwaiser, 2020) och således påverka användarupplevelsen negativt. Då nio av tio svenskar mellan 16 och 85 år använder internet varje dag (SCB, 2020) innebär det att det finns ett stort antal personer som kan tolka ikoner på olika sätt. Hemsidor som i princip enbart svenskar använder är myndighetssidor, och dessa fyller även en samhällskritisk funktion vilket innebär att det är extra viktigt att de är så enkla som möjligt att tyda.

Ikondesign är ett ämne som det forskats en hel del kring. Denna forskning är främst inriktad på de variabler som förändrar hur lätta ikoner är att tyda. Det dyker konstant upp nya symboler och det saknas forskning om hur väl dessa fungerar då mycket av den befintliga forskningen som behandlar hur enkla symboler är att tolka utvärderar standardiserade symboler. I många fall av nyare symboler verkar det som att det estetiska tagit vikt över det funktionella, men det saknas forskning kring hur utbrett det i så fall skulle vara. Forskning har även gjorts inom området semiotik och sociala studier (Jules- Rosette, 1987) och en del har berört tolkningen av olika ikoner och tar upp variabler som visuell komplexitet, konkrethet, och semantiskt avstånd (Shen et al., 2018). Det har kommit fram att ikoner med kortare semantiskt avstånd är lättare att tyda än de med längre (McDougall et al., 2000), samt att tolkning av olika symboler eller ikoner beror på deltagarens exponering av olika sociala medier och generell datorvana (Al Nuwaiser, 2020). Det kan variera mycket från en person med mycket datorvana, där datorvana kan betyda allt från mobila enheter till stationära datorer, till en med betydligt mindre datorvana. Vidare studier visar att man kan ha dålig informationsstruktur på en hemsida, men om man använder rätt ord på rätt ställe så kommer användaren generellt sätt att hitta det denne söker ändå (Mirsarraf, et al., 2017).

Fördelarna med ikoniska gränssnitt har även gjort att det blivit populärt vid kommunikation av personer med olika funktionsnedsättningar. Gränssnitten har fördelar över traditionella textbaserade kommunikationssystem genom att använda sig av det visuella i stället för text, och har då fördelen att vara mer intuitiva samtidigt som det inte krävs att användaren kan läsa för att kunna kommunicera (Abishek, 2005). Det är en grupp som är särskilt viktiga att ha i åtanke när det handlar om hemsidor som riktar sig till så många människor som möjligt.

1.2 Syfte

Studien syftar till att undersöka hur användare tolkar ikoner som används på svenska myndighetssidor och varför dessa tolkas som de görs för att sedan med hjälp utav etablerad forskning omarbeta dessa ikoner för att göra dem enklare att tolka och således bidra till en

(5)

2

bättre användarupplevelse. Studien önskar att bidra till att ge ökad förståelse till vad som gör en ikon lättare att tolka.

Frågeställningarna är följande:

- Hur tolkas ikoner på myndighetssidor och varför tolkas de som de gör?

- På vilka sätt kan dessa vara missvisande för användare?

- Hur kan ikoner på myndighetssidor omformas för att bli tydligare?

1.3 Avgränsningar

Studien är begränsad till ikoner på svenska myndighetssidor, då vi anser att på grund av dess samhällsviktiga funktion har ett behov att kunna vara enkla att tolka.

Endast ett urval av myndighetssidor, samt ett urval av ikoner från dessa inkluderas då studien i annat fall skulle ligga utanför tidsramen för arbetet.

(6)

3

2. Relaterad forskning

I detta kapitel går vi igenom relaterad forskning som används i den här studien. Den relaterade forskningen används för att ge förståelse till varför användarna tolkar ikoner på ett visst sätt. Den används även som stöd för att se hur ikonerna kan förbättras genom forskning relaterad till skapande av ikoner.

2.1 Konkrethet

Konkrethet är ett mått på hur nära i utseende en ikon motsvarar det faktiska objektet den symboliserar. Tidigare studier har visat att ikoner som är mer konkreta är lättare att förstå än abstrakta ikoner (Rogers & Oborne, 1987). I första delen av studien fick deltagarna ett antal utvalda verb från en tidigare studie (Rogers & Oborne, 1985) vilka är vanligt förekommande som datorkommandon. Verben var graderade mellan högt bildspråk och lågt bildspråk. Av dessa fick de sedan uppgiften att rita bilder de ansåg representerade verben så snabbt som möjligt. Resultatet visade att det var enklare att skapa bilder från verb med högt bildspråk än verb med lågt bildspråk.

I del två av studien fick ett nytt antal deltagare i uppgift att para ihop bilderna de tidigare deltagarna hade skapat med rätt verb. De fick även alternativet att placera bilder de fann meningslösa i en separat hög. Resultatet visade här att bilder skapade från verb med högt bildspråk var lättare att förstå och para ihop med rätt verb. Bilder skapade från verb med lågt bildspråk blev i högre utsträckning bedömda som irrelevanta, samt att de oftare skiljde sig åt i hur de tolkades. Det visade sig även att när verb med lågt bildspråk hade konkreta objekt inkluderade i bilden att relatera till så var de enklare att tolka.

En annan studie av Stammers och Hoffmann (1991) jämförde fyra uppsättningar av nio ikoner med hjälp av användartester, där två av uppsättningarna var konkreta ikoner och de resterande två uppsättningarna var abstrakta ikoner. Varje konkret ikon hade en motsvarande abstrakt ikon för att kunna jämföra dessa i hastighet och precision. Vid användartestet fick varje deltagare en av uppsättningarna med uppgiften att matcha dessa med rätt funktion som visades på skärmen. För varje ikon fick deltagarna fyra försök på sig att välja rätt svar. När deltagarna var klar med första uppsättningen fick de en annan uppsättning ikoner som antingen var av annan typ än tidigare (till exempel från en abstrakt uppsättning till en konkret) eller av samma typ igen.

Överlag visade studien att konkreta ikoner var överlägsna abstrakta ikoner, särskilt i precision. Studien visade även att de som börjat med en uppsättning abstrakta ikoner var lika bra när de fick en konkret uppsättning som de som hade gått från en konkret uppsättning till en konkret.

Schröder och Ziefle (2008) visar att det för konkrethet inte skiljer sig mellan yngre och äldre användare, annat än för hastighet vilket redan är välkänt överlag (Ziefle, et al., 2007).

Användartestet i studien genomfördes på liknande sätt som Stammers och Hoffmann (1991), med den viktigaste skillnaden att man hade en tidsfrist på sex sekunder istället för fyra försök samt att ikonuppsättningarna delats upp i subkategorier i form av en simpel och komplex version av varje abstrakt och konkret ikon. Studien visade även att fördelarna av konkreta ikoner inte avtog med vana. Vid slutet av de fyra repetitionerna av

(7)

4

användartestet bedömdes konkreta ikoner vara betydligt mer lämpliga än dess abstrakta motsvarigheter.

När det kommer till konkrethet för erfarna användare så visar en studie av Satcharoen (2018) att konkrethet fortfarande har en betydelse i hur enkel en ikon är att tolka. Detta genom att reducera kognitivt avstånd. Erfarna användare i detta sammanhang var personer som använt sig utav vanliga program, exempelvis de som ofta används på arbetsplatser.

Satcharoen menar att om möjligt så bör ikoner vara konkreta - i motsats till abstrakta - speciellt om dessa riktas mot äldre användare, användare från andra kulturer, på små skärmar, eller andra tillfällen där den kognitiva belastningen ökar i association med användande av en ikon i olika dimensioner.

Isherwood et al. (2007) menar å andra sidan att trots att konkrethet i tidigare studier visat sig vara den viktigaste egenskapen hos ikoner så måste en ikons egenskaper studeras i sin helhet istället för att bara fokusera på en del. De flesta studier, likt de som tagits upp här, fokuserar mycket på enbart konkrethet. Problemet ligger i att konkrethet i sig är begränsat till de funktioner som enkelt kan representeras av en konkret ikon. Abstrakta ikoner kan representera mångt fler funktioner och därav måste även visuell komplexitet och semantiskt avstånd tas i beaktande vid design av ikoner.

2.2 Visuell komplexitet

Med visuell komplexitet menas hur mycket detaljrikedom, eller hur komplicerad en ikon är (Isherwood et al., 2007). I studien av Isherwood et al. (2007) framkom att visuell komplexitet hade lite påverkan på en ikons prestanda. Detta trots att tidigare studier av McDougall et al. (2000) visat att vid sökning av en ikon i en lista av ikoner så gick det snabbare att hitta ikoner med hög visuell komplexitet. Förklaringen till detta tros ligga i uppgiften som deltagarna gavs. I det fallet så gick testet ut på att hitta en specifik ikon så fort som möjligt, och inte att förstå ikonen så fort som möjligt. Därav finns en av fördelarna med visuell komplexitet att kunna hitta en specifik ikon snabbt, men det hjälper inte om man inte redan vet vilken ikon man letar efter.

2.3 Semantiskt avstånd

Med semantiskt avstånd menas förhållandet mellan det som visas i en ikon och den funktion den är avsedd att representera. För att enklare kunna förstå detta ges tre exempel på ikoner med olika semantiskt avstånd i studien av Isherwood et al. (2007). Ikonen föreställandes en skrivare som skriver ut ett papper har ett direkt förhållande mellan ikon och funktion då ikonen föreställer funktionen. Ikonen föreställandes en sköldpadda har ett implicit förhållande mellan ikon och funktion då man vet att sköldpaddor är långsamma och därav impliceras det att det handlar om något långsamt. Ikonen föreställandes en varningstriangel har ett arbiträrt förhållande mellan ikon och funktion då denna kräver förtrogenhet till innebörden av en varningstriangel. Dessa har då kort respektive långt semantiskt avstånd. Tidigare studier har visat på att människor reagerar snabbare och mer exakt vid tolkning av enkla ikoner än mer komplexa ikoner (McDougall et al, 2000), samt att ikoner med kortare semantiskt avstånd är lättare att identifiera än de med längre semantiskt avstånd (Goonetilleke et al, 2001).

(8)

5

I studien som genomfördes bekräftade de två hypoteser. Den första hypotesen var att de deltagare som fick en snabb inlärning av ikonernas designprocess och struktur skulle prestera bättre än de som inte fick en introduktion. Den andra hypotesen var att en komplett ikon skulle leda till förbättrad prestanda än när de isolerades som subjekt eller verb, att summan av de två elementen ska förbättra uppfattningen av ikonen gentemot de två delarna separat. I studien valde de att endast förhålla sig till gråskaliga ikoner då författarna förhåller sig till riktlinjerna i Horton (1994) där ikoner med färg också måste vara effektiv i monokrom. Även om färg kan göra att ikonerna fungerar bättre var det av stor vikt för författarna att ikonerna endast skulle tolkas i gråskala då variationer i bitdjup och nyanser mellan datorer och skrivare kan påverka resultatet. Vidare visade Horton (1994) att ikoner utan en direkt kontext är meningslösa och därav härleds att mening skapas av en ikon i kombination med dess kontext och den som tolkar ikonen.

Författarna förhåller sig till denna modell när de designade ikonerna, då ändamålet i studien var att få mer kunskap om hur de kunde förbättra förhållandet mellan objekt och representation av objektet för tolkaren. De lägger också vikt i att relationen mellan tolkare och objekt är svår att penetrera eftersom varje person är unik vilket gör att tolkningen kan skilja sig beroende på personens kulturella och sociala bias.

Isherwood et al. (2007) visar att de två huvudsakliga bitarna vid identifikation av en ikon är semantiskt avstånd samt förtrogenhet. Semantisk avstånd var viktigt vid ett tidigt skede men när kopplingen mellan en ikon och dess funktion skapats så avtog dess betydelse för identifikation. När hastighet togs i beaktande så var förtrogenhet en viktig del både i ett tidigt skede samt fortsatte vara så även i senare tester. Hypotesen till varför antog man vara att långtidsminnet har lägre accesstid, vilket då förklarar att effekten inte avtog.

(9)

6

3. Metod

3.1 Insamling av ikoner

Urvalet av ikoner kommer endast från svenska myndighetssidor vilket begränsade mängden av ikoner som vi hade tillgång till. Många myndighetssidor har avstått helt från att använda ikoner och använder enbart text på deras hemsidor vilket begränsade urvalet ytterligare. Ikonerna som användes i studien kom från Arbetsförmedlingen, Elsäkerhetsverket, Migrationsverket, Msb, Skatteverket, Trafikverket och 1177. Tre ikoner som skulle representera medicinsk info/id kom ifrån Iphone eller Android men dessa användes sedermera inte i resultatet eller analysen då de senare ansågs vara irrelevanta för studien då den fokuserar på svenska myndighetssidor och inte olika leverantörer av operativsystem.

Av de ikoner som valdes försöktes ikoner med samma funktion från flera olika hemsidor väljas ut i den mån det gick. Om hemsidan hade en ikon för inloggning eller kontakta oss valdes den ikonen för att sedan kunna jämföra dem mot varandra i enkäten.

Fortsättningsvis valdes andra ikoner som representerar viktiga funktioner och låg i fokus på myndighetssidorna. Från Migrationsverket valdes det två symboler som representerar

“ansök” och “din ansökan” för medborgarskap i Sverige. Från Msb valdes en ikon för

“informationssäkerhet” och en annan för “organisation”. Från Skatteverket valdes ikonen som representerar “kalender/viktiga datum” då hemsidan endast har ett fåtal ikoner för representation och denna ikon var utstickande från resten av hemsidan. Från 1177 valdes även en ikon som representerar att “hitta vård”. Det gjordes för att utöver ikonen som representerade ”logga in” använde de sig bara av två andra ikoner vilket var “hitta vård”

och “sök”. “Hitta vård” ansågs även vara en viktig ikon då hitta vård fyller en samhällskritisk funktion.

3.2 Enkäter

Två enkäter användes i denna studie (se bilaga 1 och 2). Dessa skapades med hjälp av verktyget Google Forms. Båda enkäterna är uppbyggda på så sätt att att deltagarna först får tolka ikonerna ur kontext och svara med öppen text vad de tror ikonen ska representera.

Här finns inget rätt eller fel utan det vi vill få fram är deltagarnas spontana tolkning. I senare del av enkäten får deltagarna veta vad ikonen är tänkt att representera. Därefter fick de rangordna tre olika ikoner som de ansåg bäst representerade “logga in”, “kontakta oss”

och “medicinsk info/id”. Den sistnämnda kategorin valdes sedan bort från den andra enkäten då fokuset lades helt på myndighetssidor. Till sist fick deltagarna svara på hur väl ikonerna representerade deras tänkta funktion. Här användes som i första delen öppen text för att möjliggöra mer nyanserade svar än ja och nej.

Enkäten distribuerades via en länk på sociala medier där de fick fylla i kön, ålder, utbildningsnivå, vilket typ av mobilt operativsystem som de använder samt hur hög deras datorvana är. Dessa attribut togs med för att se om man kunde hitta något sammanband mellan tolkningen och deras profil. Detta möjliggör att hitta samband mellan en tolkning och ett attribut. Exempelvis om deltagarna tolkar ikonen närmre dess representation om de har mer datorvana eller inte.

(10)

7

3.3 Analys av ikoner

För att kunna få en förståelse för hur de olika ikonerna tolkas som de gör så har vi utgått från den relaterade forskningen och själva bedömt dessa på en femgradig skala i konkrethet, visuell komplexitet och semantiskt avstånd. Det finns inget generellt sätt att mäta detta på, utan i den forskning som finns har forskarna antingen bedömt detta själva eller använt sig av användartester för att få fram denna data. I användartester för att få fram detta har deltagarna fått förklarat för sig vad de olika begreppen innebär och sedan fått i uppgift att gradera ikonerna enligt dessa. I vårt fall valde vi att göra detta själv då vi på ett enkelt sätt sedan kunde bedöma de omarbetade ikonerna på samma sätt. För denna bedömning utgick vi från bilagan i McDougall et al., (1999) där 239 ikoner bedömts efter bland annat konkrethet, visuell komplexitet och semantiskt avstånd, samt om det är direkt, implicit eller arbiträrt förhållande. Genom att jämföra hur dessa ikoner bedömts med våra ursprungliga och omarbetade ikoner har vi kunnat uppskatta var dessa hamnar på skalan.

Till skillnad från studien där skalan har två decimalers noggrannhet har vi begränsat oss till noll decimaler, detta då vi anser att utan användartester för detta kan vi inte uppnå en sådan noggrannhet i bedömningen.

Den femgradiga skalan är graderad på samma sätt som i McDougall et al., (1999). För konkrethet gäller att 1 är definitivt abstrakt, och 5 är definitivt konkret. För visuell komplexitet gäller att 1 är väldigt simpel, och 5 är väldigt komplex. För semantiskt avstånd gäller att 5 är ej nära relaterad, och 1 är väldigt starkt relaterad.

Slutligen använde vi oss av enkäterna vilka gav oss ett svar på hur dessa ikoner tolkas när de står friställda från sin kontext. Genom att jämföra detta med vår bedömning av konkrethet, visuell komplexitet och semantiskt avstånd fick vi en indikation på hur och varför ikonerna tolkas på ett visst sätt samt en utgångspunkt för omarbetning av ikonerna.

3.4 Omarbetning av ikoner

Omarbetning av ikoner kräver att vi förstår vad en ikons funktion är. För att göra detta har vi utgått från studien av Rogers och Oborne (1985) där ikoner skapats utifrån olika verb.

Då vi vill komma fram till funktionen av en ikon har vi börjat bakifrån och själva tagit fram vilka verb och substantiv som ikonerna representerar. Vi har valt att även lägga till substantiv för att bättre beskriva funktionerna då grundverbet på ikonerna är öppna eftersom ikonerna öppnar en ny sida. Genom att göra detta får vi en enkel representation av vad varje ikon har för funktion. Med denna vetskap av vilken funktion varje ikon har kan vi sedan skapa omarbetade ikoner med hjälp av relaterad forskning och resultatet från den första enkäten.

Då en av de viktigaste faktorerna enligt den relaterade forskningen för att ikoner ska vara lätta att tolka är konkrethet (Rogers & Oborne, 1987; Satcharoen 2018; Schröder &

Ziefle, 2008; Stammers & Hoffmann, 1991) så var första steget att om möjligt hitta konkreta element för att representera funktionen. Problemet med konkreta element är att trots att man förstår vad ikonen representerar så betyder det inte att man förstår ikonens funktion. Därför är det viktigt att ikonerna användartestas då den tänkta tolkningen kan skilja sig mycket från hur användare sedan tolkar den. Det andra steget var att få så kort

(11)

8

semantiskt avstånd som möjligt. Då semantiskt avstånd är relationen mellan ikon och dess funktion är det en viktig del i att få användare att förstå ikonens funktion (Goonetilleke et al, 2001; Isherwood et al., 2007). För de omarbetade ikonerna ignorerades visuell komplexitet då dess betydelse för tolkning är minimal (Isherwood et al., 2007).

Förtrogenhet ignorerades vid omarbetning av ikonerna då fokuset för denna studie ligger på användare som ser ikonerna för första gången.

Vidare användes även analysen av ikoner för att förstå vilka beståndsdelar av ikonerna som behöver förbättras. Enkäten gav oss en referens till hur ikonerna i dagsläget tolkas.

Med hjälp av denna samt vår egna bedömning av ikonerna skapade vi en lista av punkter över förbättringar för varje ikon och använde detta för att omarbeta ikonerna.

3.5 Analys av data

För att analysera datan har vi valt att använda både en kvantitativ och kvalitativ metod. Då enkäterna har öppna svar kan vi analysera dessa svar kvalitativt. Samtidigt är enkäten och frågorna utformade på sådant sätt att de även medför en möjlighet till kvantitativ analys.

Exempel från första enkäten är de frågor där man ombeds ge svar på hur man tolkar en ikon. En av ikonerna föreställer ett lås, varpå vi kan förväntas få korta svar såsom enbart

“lås” eller ett längre svar “låser upp något”. Dessa kan då sammanställas kvantitativt som antal personer som svarade “lås” och “låsa upp”.

3.5.1 Kvantitativ analys

För att analysera datan från rangordningsdelen samt nominaldatan från kvalitativa analysen används en kvantitativ metod. Anledningen till att använda en mixad kvalitativ och kvantitativ metod för nominaldatan är för att kunna jämföra med predikatorvariabler.

Metoden för att analysera datan kvantitativt är baserad på de kvantitativa metoder som presenteras i Creswell och Creswell (2018). Då ikonerna har graderats efter konkrethet, visuell komplexitet och semantiskt avstånd kan därefter resultatet jämföras för att se samband mellan skillnader i dessa och den tolkning ikonerna har för att hjälpa besvara frågan hur ikonerna kan omformas för att bli tydligare.

Creswell och Creswell (2018) beskriver sex steg om hur man ska presentera sin dataanalys. Genom att följa dessa får man ett resultat där man kan följa hur det ena leder till det andra. Samtidigt är det en sammanfattning av vilka steg som kan användas i en kvantitativ dataanalys:

Sammanställning av antalet respondenter samt svarsbortfall: Svarsbortfall är antagandet att personer som av olika anledningar nekade till att delta i undersökningen hade svarat annorlunda.

Diskussion av svarsfel: Här diskuteras påverkan av svarsbortfall på resultatet. Olika metoder kan användas för att ta fram vilken påverkan det har på resultatet. En sådan metod är att jämföra hur svaren skiljer sig åt är att kontakta några icke-deltagare för att se om deras svar skiljer sig åt, vilket i så fall ger underlag för existensen av svarsfel. På grund av tidsbegränsningen samt omfattningen av detta arbete har någon analys av påverkan på svarsbortfall ej genomförts. Av samma anledning har ej något svarsbortfall tagits fram.

(12)

9

Deskriptiv analys: Här beskrivs hur analysen av variablerna i studien genom att visa hur medelvärden, standardavvikelser och lägsta samt högsta värden tagits fram. För likertskalan är enbart medelvärdet intressant, varpå övriga värden ej beräknats. Detta ger underlag till att veta hur en viss symbols tolkningsbarhetindex är i förhållande till symboler med samma funktion. Då nominaldatan ej är kvantitativ i grunden har någon deskriptiv analys ej gjorts.

Omvänd poängsättning och uträkning av poäng: Vid användning av likertskala i en enkät behöver man först evaluera om omvänd poängsättning behövs. Detta kan behövas för att beräkna resultaten om frågan är en negativt ställd fråga. I enkäterna är svarsalternativen med likertskala positivt ställda och någon omvänd poängsättning behövs således inte. När det skett beräknas ett medelvärde genom att summera poängen och dividera med antalet svar.

Statistik: Förklaring över varför valet av statistiskt test bäst lämpar sig för att svara på frågeställningarna. Resultatet från likertskalan presenteras med en frekvenstabell då målet är att se vilken ikon som anses vara lämpligast. För nominaldatan har simpel regressionsanalys använts för att se om konkrethet, visuell komplexitet och semantiskt avstånd enskilt kan förutspå vilken av ikonerna som bäst representerar en funktion. Det hjälper att besvara frågan hur ikoner kan omformas för att bli bättre, om sambandet mellan dessa visar på ett positivt resultat.

Presentation: Slutligen presenteras resultatet i tabeller eller grafer samt att resultatet från det statistiska testet tolkas. När resultatet tolkas bestämmer man statistisk signifikans för att säkerhetsställa att det inte beror på slumpen. Även effektstorlek och konfidensintervall kan beräknas för att bestämma slutsatsens noggrannhet och för att bestämma osäkerhet kring ett visst värde. Då underlaget för att beräkna effektstorlek är väldigt litet då det är fyra frågor med likertskala totalt över enkäterna med tre ikoner i samma kategori per fråga har någon effektstorlek ej beräknats. Något konfidensintervall har ej heller beräknats då det kräver upprepande av samma tester för att se hur resultaten skiljer sig åt, något som ej gjorts. För att spara tid har statistisk signifikans ej heller bestämts.

3.5.2 Kvalitativ analys

Metoden för att analysera datan vi samlat in är baserat på de kvalitativa metoder som presenteras i Yin (2016). Tre försiktighetsåtgärder är särskilt viktiga att tänka på vid analysen. Dessa är att dubbelkolla datans precision, se till att analysen är utförlig och komplett, samt fortlöpande uppmärksamma om ens egna värderingar påverkar analysen genom partiskhet. Själva analysen genomförs genom att följa de fem delar Yin (2016) beskriver att de flesta kvalitativa analyser generellt följer. Dessa delar är följande:

Sammanställning: Denna fas handlar om att sortera den data som samlats in i någon form av användbar ordning. Här sammanställdes den data som samlats in från enkäterna i ett eget dokument. I dokumentet listades varje ikon och en sammanställning av data relaterat till den specifika ikonen i enkäten. En separat sortering där varje svar placerats in i olika kategorier för att få fram nominaldata, en typ av kvalitativ data som ej kan rangordnas, skapades också.

(13)

10

Demontering: Denna fas tar isär den kompilerade datan till mindre beståndsdelar. I denna fas kan man även lägga till nya beteckningar på de olika beståndsdelarna. Här sammanfattade vi datan från enkäterna och demonterade svaren från enkäten till enstaka ord som beskrev hur de tolkade ikonerna.

Remontering: I denna fas omorganiseras beståndsdelarna i nya grupper. Detta behöver inte nödvändigtvis genomföras, utan dessa kan följa samma ordning som tidigare. Här kan man även visa datan grafiskt eller arrangera den i listor. I denna del ställde vi upp vår data i ett exceldokument, där varje ikon fick en rad som beskrev funktion, konkrethet, visuell komplexitet, semantiskt avstånd, och tolkning. Nominaldatan sammanställdes genom en frekvenstabell och visualiserades med cirkeldiagram för varje ikon.

Tolkning: Denna fas använder den återuppbyggda datan för att skapa en egen ny mening. Fem kriterier beskrivs och målet är att få med så många av dessa som möjligt.

Dessa är fullständighet, rimlighet, empirisk noggrannhet, värdeskapande och trovärdighet.

Fullständighet innebär att tolkningen har en början, en mitt, och ett slut. Rimlighet ställer frågan om andra skulle komma fram till samma tolkning givet samma ståndpunkt.

Empirisk noggrannhet betyder att tolkningen rättvist representerar datan. Värdeskapande frågar om tolkningen är ny eller enbart en repetition av relaterad forskning. Trovärdighet är frågan om hur de mest ansedda forskarna inom ämnet skulle kritisera eller acceptera tolkningen.

Då data inte talar för sig själv, är tolkningen en viktig del av studien. Ett undantag är att i vissa fall kan datan visa ett så dramatiskt resultat att det själv kan stå som avslut för studien. I de flesta fall kan dock datan leda till flera olika möjliga tolkningar. Därför ligger det hög vikt på att tolkningen är noggrann men att man inte övertolkar datat och försöker leta efter en specifik tolkning.

Tolkningen grundade sig i typen av tolkning som kallas för förklaring. Med det menas att hela tolkningen är dedikerad till att förklara hur eller varför en viss sak sker. Då studien i grunden går ut på att ta reda på hur och varför ikoner tolkas, så var det ett ypperligt sätt att utföra tolkningen på.

Slutsats: Här dras en slutsats fram av hela studien. Denna ska vara relatera till tolkningsfasen och genom den resten av faserna. Med hjälp av analysen av vår data, jämförelsen mellan datan vi fått från olika ikoner med samma funktion, samt jämförelse med de ursprungliga och omarbetade ikonerna har vi kunnat dra olika slutsatser och besvara våra frågeställningar. Skillnaden mot tolkningen är att här släpps egna tankar och ideer fram på ett större sätt. Man kan även generalisera resultatet, eller exempelvis ge förslag till ny forskning.

Detta är en iterativ process och man kan hoppa fram och tillbaka mellan de olika delarna tills man är nöjd med resultatet. Yin (2016) skriver vidare att forskare inte lägger ned lika mycket tid på dessa fem faser. Mindre erfarna forskare kan ge för mycket tid åt demontering och återuppbyggnad vilket leder till att tolkning och slutsats fördröjs.

(14)

11

3.6 Tolkningsbarhetsindex

I tidigare forskning används olika tekniker för att ta fram tolkningsbarhet. Variablerna som dessa studier använt är precision och hastighet. De användartester som genomförts kan sammanfattas på två sätt. En där varje användare får en ikon som de sedan ska matcha med olika givna funktioner, och en där de får en given funktion att matcha med olika givna ikoner. Denna studie fokuserar på hur dessa tolkas utan att användaren får veta vilken funktion det kan vara, varför ett tolkningsbarhetsindex skapats för att kunna jämföra mellan ikoner.

Tolkningsbarhetsindexet använder sig av nominaldatan som tagits fram under den kvalitativa analysen. Genom att rangordna nominaldatan i tre olika grupper - representerar funktionen helt, representerar funktionen något och representerar inte funktionen - samt ge dessa ett värde (1.0, 0.5, 0.0) kan man summera alla värden och dividera med antalet för att få fram ett medelvärde. Detta värde representerar då tolkningsbarhetsindexet för varje ikon och är ytterligare ett verktyg för att tolka resultatet.

Själva grupperingen är ett kritiskt steg, och sker i stegen för kvalitativ analys av Yin (2016). Rangordningen är därefter en värdesättning av dessa grupper. Denna rangordning är liknande den rangordning som används av McDougall et al. (1999) för semantiskt avstånd. Skillnaden är att istället för att rangordna en ikon i förhållande till funktion så rangordnas svar i förhållande till funktion. Till sist beräknas ett medelvärde från rangordningen mellan 0 och 1. Tolkningsbarheten är inte ett sätt att visa hur stor andel som förstår en ikon, utan visar hur väl en ikon representerar en funktion baserat på hur användare tolkar den. Med tolkningsbarhetsindexet kan man sedan jämföra mellan ikoner för att se vilken som presterar bättre.

3.7 Forskningsetiska ställningstaganden

Studien har följt de fyra huvudkrav som beskrivs av Vetenskapsrådet (2002). Dessa huvudkrav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att forskaren ska upplysa undersökningsdeltagare om syftet med forskningen. Detta skall ske senast i samband med att enkäterna skickas ut. Enkäterna inleddes därför med att informera deltagarna om vilket syfte undersökningen hade så att de kunde bestämma sig om de vill fortsätta med enkäten eller ej.

Samtyckeskravet innebär att undersökningsdeltagare själva har rätt att själv bestämma över sin medverkan. När deltagandet i undersökningen är aktivt krävs att samtycke inhämtas. För enkäten krävs det inte något sådant samtycke i förhand. Då informationskravet uppfylldes anses inlämning av ifylld enkät som att samtycke har getts.

Samtyckeskravet innebär också att de som medverkar själv får bestämma om de ska delta.

En deltagare ska när som helst ha möjlighet att avbryta. Vid aktivt deltagande anses detta oproblematiskt då det är fritt fram för deltagare att sluta delta. Någon påtryckning eller påverkan får ej göras för en deltagares beslut att delta eller avbryta. Samtyckeskravet uppfylldes då det var fritt att deltaga i enkäten och deltagare kunde avbryta när som helst

(15)

12

Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om deltagare i en undersökning ska ges så stor möjlighet som möjligt att vara konfidentiella. Deltagande i enkäten var anonymt och personuppgifter samlades inte in. Uppgifterna i enkäten var heller inte av sådan natur att de kan upplevas som obehagliga eller kränkande ifall att svaren skulle kunna kopplas till en person. Konfidentialitetskravet ansågs därför vara uppfyllt.

Nyttjandekravet betyder att de uppgifter som samlats in om deltagarna endast får användas i forskningsändamål. De uppgifter som samlats in i enkäterna har endast använts i denna studie, varpå kravet anses vara uppfyllt.

(16)

13

4. Resultat

4.1 Konkrethet, semantiskt avstånd och visuell komplexitet

Här presenteras resultatet från den nominativa datan med konkrethet, semantiskt avstånd och visuell komplexitet som predikatorvariabler.

4.1.1 Konkrethet i förhållande till tolkningsbarhetsindex

Figur 1 visar resultatet av regressionsanalysen för konkrethet i förhållande till tolkningsbarhetsindex.

Konkreta element var vanligt förekommande i ikonerna. Resultatet visar att konkrethet hade låg relation till tolkningsbarhetsindex av de ikoner som testades. De ikoner som presterade bäst var av medel till medelhög konkrethet. Samtidigt var de ikoner som presenterade sämst av medelhög till hög konkrethet. Genom simpel regressionsanalys kunde en svag nedåtgående trend för tolkningsbarhetsindex mot konkrethet identifieras.

4.1.2 Semantiskt avstånd i förhållande till tolkningsbarhetsindex

Figur 2 visar resultatet av regressionsanalysen för semantiskt avstånd i förhållande till tolkningsbarhetsindex.

De flesta ikonerna hade medel till medellångt semantiskt avstånd. De ikoner som presterade bäst hade medel till medelkort semantiskt avstånd. De sämst presterande hade

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

1 2 3 4 5

Tolkningsbarhet

Konkrethet

Tolkningsbarhet mot konkrethet

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

1 2

3 4

5

Tolkningsbarhet

Semantiskt avstånd

Tolkningsbarhet mot semantiskt avstånd

(17)

14

medel till långt semantiskt avstånd. Genom simpel regressionsanalys identifierades en tydlig förbättring i tolkningsbarhetsindex för ikoner med kort semantiskt avstånd.

4.1.3 Visuell Komplexitet i förhållande till tolkningsbarhetsindex

Figur 3 visar resultatet av regressionsanalysen för visuell komplexitet i förhållande till tolkningsbarhetsindex.

Majoriteten av ikonerna var av låg visuell komplexitet. Resultatet visar att ikoner med högre visuell komplexitet presterar lika som de med låg visuell komplexitet. De ikoner som presterade bäst hade medellåg till låg visuell komplexitet, och de ikoner som presterade sämst hade medel till låg visuell komplexitet. Resultatet av simpel regressionsanalys visar en svag uppåtgående trend i förhållandet mellan tolkningsbarhetsindex och visuell komplexitet.

4.2 Likertskala

I enkäterna fick deltagarna rangordna ikoner efter vilken de ansåg passade funktionen bäst.

Enkäterna hade två uppsättningar av tre ikoner med två olika funktioner. Den första enkäten innehöll de ursprungliga ikonerna och den andra enkäten innehöll de uppdaterade ikonerna.

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50

1 2 3 4 5

Tolkningsbarhet

Visuell Komplexitet

Tolkningsbarhet mot visuell komplexitet

Figur 4 visar resultatet från rangordning av symbolerna med funktionen inloggning från första enkäten.

(18)

15

I figur 4 syns resultatet för ikonerna med funktionen inloggning från första enkäten.

Resultatet visar att respondenterna föredrog ikon 3, följt av ikon 2 och ikon 1. I figur 5 syns resultatet från den andra enkäten. Svaren från respondenterna visar att de föredrog ikon 1, följt av ikon 2 och ikon 3.

I figur 6 visas resultatet för funktionen kontaktinformation i den första enkäten.

Respondenterna ansåg att ikon 2 och ikon 3 representerade funktionen lika väl medan ikon Figur 5 visar resultatet från rangordning av

symbolerna med funktionen inloggning från andra enkäten.

Figur 6 visar resultatet från rangordning av symbolerna med funktionen kontaktinformation från första enkäten.

Figur 7 visar resultatet från rangordning av symbolerna med funktionen kontaktinformation från andra enkäten.

(19)

16

1 ansågs representera funktionen minst. I figur 7 kan man utläsa resultatet från den andra enkäten. Respondenterna ansåg att ikon 3 representerade funktionen bäst, respektive ikon 2 och ikon 1.

4.3 De ursprungliga ikonerna

Detta avsnitt innehåller en kvalitativ sammanställning av resultatet från första och andra enkäten. Orginalikonen från första enkäten visas först och sedan den uppdaterade versionen från den andra enkäten. Med kontextdelen i sammaställnigen har vi valt att kategorisera svaren i tre olika grupper: positiv inställning (väl representerad ikon), negativ inställning (dåligt representerad ikon) och neutral inställning (varken väl eller dåligt representerad ikon). Detta för att lättare se hur uppfattningen överlag är av ikonen med kontext.

Konkrethet: 5

Semantiskt avstånd: 2 Visuell Komplexitet: 1

Ur kontext: Av samtliga deltagare var det liknande svar. Ett lås eller något som är låst eller ska låsas. Andra svarade också att göra något hemligt eller att det inte går att ändra eller flytta på något. Vidare kom det fram svar som att det kunde representera krypterat innehåll, något låst innehåll eller uppgifter/inställningar som är bakom lås och bom, alltså något som skulle behöva ett lösenord vilket närmar sig den tänkta funktionen. En deltagare nämner att hen tolkar detta som att sidan inte går att nå utan en speciell kod eller nyckel och fortsätter med att berätta att hen skulle snabbt klicka bort sidan vid en sådan ikon.

Med kontext: Denna symbol med kontext var överrepresenterad av negativa inställningar då endast två deltagare tyckte låset representerade “logga in” väl för att något är låst och att man låser upp det för att få komma åt ens profil. Fyra deltagare var neutrala till representationen och tyckte att den var okej men behöver kontexten för att fungera. En nämner till och med att om låset skulle öppna sig när man loggar in skulle det vara mer logiskt.

Resterande neutrala inställningar tyckte att den fungerade eller att den inte var jättetydlig utan att det kunde varit vad som helst som låses upp. Resten av deltagarna var negativa till representationen. En deltagare skriver till och med att den känns farlig, snarare att inloggningen misslyckades medan de andra är eniga om att även om det är något som ska låsas upp som sin profil är denna inte tillräckligt utan rent utav dålig.

Figur 5 hämtades från trafikverket.se med betydelsen logga in.

(20)

17 Konkrethet:5

Semantiskt avstånd:3 Visuell Komplexitet:2

Ur kontext: Denna ikon tolkade nästan alla deltagarna som om den hade något att göra med användarinfo, identifiering, passerkort eller legitimation. Skillnaderna blir tydligare på de ackompanjerade orden de använder som att det blir tillgängligt eller att något är låst samt olåst i denna tappning. En deltagare tolkade detta som en osäker delning av en användares information. Samtidigt tolkade en annan det som säkerhet angående personlig data till exempel lösenord. Endast en deltagare tolkade detta som att logga in.

Med kontext:Majoriteten av deltagarna var neutrala till representationen då de ser den som hyfsad, medel eller okej. En påpekar att om det stod logga in skulle det fungera medan en annan ansåg att det endast fungerade för ett socialt mediekonto men inte något annat än för profiler.

Konkrethet: 1

Ur kontext: Denna tolkade många som att gå vidare, backa eller hoppa/gå till något. En ger exempel på att bläddra till nästa sida eller fäll ut en dold meny. Fyra deltagare var delade i betydelsen då två ansåg att den representerade öppna eller start medan två andra gick åt andra hållet och tolkade den som exit eller avsluta. Det var endast en deltagare som lyckades träffa rätt i dess mening för logga in men adderade att den var rätt inkonsekvent.

En deltagare tolkade denna som ”source”, att man byter källa till en skärm.

Med kontext: Väldigt spridda åsikter hur väl denna representerades med kontext. De som var positiva till representationen tyckte att den var rätt bra eller att den var godkänd men de trodde inte först att det var en ikon för logga in utan en trodde det var en exit- symbol men tyckte att den var logisk i kontext. En deltagare var väldigt utförlig och uttryckte sig på följande sätt:

“Den får godkänt, men det är nog egentligen bara för att man är så van vid den.

Symbolen visar så klart att man är på väg någonstans, men den ger ingen hint om var det är. Minns jag rätt så brukade det vara en dörr istället för den där hakparentesen, och även om det var plottrigare så var det tydligare.”

De med neutral inställning tyckte den var helt okej eller godtycklig men en tänkte mer på nödutgångar medan en annan tyckte att det var mer för logga ut än in vilket en annan samtycker med. Hen ansåg det mer som att lämna sidan men tyckte samtidigt att den Figur 9 är den omformade ikonen av ikonen i figur 8.

Figur 10 hämtades från msb.se med betydelsen logga in.

(21)

18

kunde vara relevant för inloggning. Resterande tyckte att den inte var självklar men fungerade, eller att den var tråkig men helt okej.

Resterande med negativ inställning kommenterade att den inte var bra eller otydlig och rent utav dålig. En påpekade att det ser mer ut som en delningsikon och en annan lade märke till att riktningen på pilen ger associationer till att logga ut eller avsluta och att det kan vara för att hen läser från vänster till höger som skapar denna association.

Konkrethet: 4

Semantiskt avstånd: 3 Visuell Komplexitet: 1

Ur kontext: Endast en deltagare prickade rätt här. De andra tolkade den som att lämna sidan, avstängning, utgång/exit/stänga ner/lämna och avsluta. En tolkade den som ingång.

Med kontext: I kontext var det endast en som var positiv och tyckte den var bäst av logga in-ikonerna medan de andra var antingen neutrala eller negativa till representationen. De som var negativa ansåg samtliga att den var otydlig för att den kunde tolkas som att logga ut eller avsluta. De med neutral inställning svarade att det kunde betyda gå in men var mer förankrad i att det betydde att gå ut. En kommenterade att det var lättast om texten stod med ikonen.

Konkrethet: 3

Semantiskt avstånd: 1 Visuell Komplexitet: 1

Ur kontext: Många olika tolkningar på denna ikon då deltagarna tolkade den som individ, en spelare, användare, kontakter, profil, trött, cyklop, någon person och trött gubbe. Fyra av deltagarna tolkade den som en profil eller användare. En svarade att det kunde vara en användare utan profilbild medan en annan svarade att det kunde vara en användare som väntar på att få sluta jobbet. En deltagare tolkade detta som att du chattar med en person och inte en bot.

Med kontext: De som var positiva till representationen var inte helt övertygade men kommer med kommentarer som ”känner igen den” och ”bra om det görs tydligt”. En annan skulle nog chansa på denna om det inte stod “logga in” någon annanstans.

De som är negativa vilket är majoriteten av deltagarna anser den som bedrövlig, dålig, väldigt otydlig, oklar och inte alls representativ. En deltagare kommenterade att den definitivt var personlig men inte såg koppling till just logga in medan en annan såg den som Figur 11 är den omformade ikonen av ikonen i figur 10.

Figur 12 hämtades från 1177.se med betydelsen logga in.

(22)

19

en användarkonto istället. “Det är ju bara en sur gubbe..” kommenterade en deltagare vilket antyder på att valet av ett abstrakt ansikte i ikonen kan uppmana till oklarhet.

De neutralt ställde tyckte att den var okej men inte på egen hand. Det behövs i så fall stå

“logga in” också.

Konkrethet: 5

Ur kontext: I och med adderingen av nyckeln i denna ikon ändrades tolkningarna förståeligt mot att konkretheten i nyckeln var av fokus och kommentarerna blev då nyckelperson/huvudansvarig, upplåsning, lås upp, lösenord till användare eller låst användare, personligt lösenord, lås användare, låst personligt konto, personlig säkerhet eller säkert. Även om fler tolkade den som personlig information av något slag var det ingen som prickade rätt.

Med kontext: De som var positiva till representationen tyckte den var bra och tydlig då den visar att den öppnar något som ett konto eller liknande. En deltagare ansåg att med de element som lagts till var bra då hen kommenterade “Bra. Personen=användare.

Nyckel=lösenord”.

Vidare så var de enda kommentarerna att den var svårtolkad och sådär representerad.

Konkrethet: 4

Ur kontext: Tolkningen av denna ikon handlade mycket om enheter av olika slag såsom surfplatta, mobil eller dator men också att dessa kan kopplas på olika sätt t.ex parkoppla, samspela och synka. Andra ser den som att både mobil och dator kan användas eller att de är kompatibla med varandra. En deltagare kopplade det till att en app kan användas på både dator och telefon. Ingen tolkade den som kontakta oss utan gjorde direkta kopplingar till faktiska artefakter eller kopplingar mellan dessa.

Med kontext: Endast fyra av deltagarna ansåg denna ikon som bra eller helt okej medan resten var negativt inställda till representationen. En deltagare kommenterade följande:

“BE-DRÖV-LIGT. Det finns inget i det här som ens ger något intryck av kommunikation. Förmodligen har någon letat genom ett ikonarkiv, inte hittat vad de vill ha och bara plockat den istället.”

Figur 13 är den omformade ikonen av ikonen i figur 12.

Figur 14 hämtades från arbetsformedlingen.se med betydelsen kontakta oss.

(23)

20

Andra hade liknande svar till exempel att den inte är så relevant samt otydlig för just kontexten av “kontakta oss” och att det handlar mer om att koppla samman enheter och inte kontakt mellan personer.

Konkrethet: 5

Semantiskt avstånd: 3 Visuell Komplexitet:3

Ur kontext: Majoriteten av deltagarna tolkade ikonen som att det är någon form av kommunikation eller kontaktuppgifter man vill komma åt medan andra tolkade den som smarta hjälpmedel, karta via telefon och dator, och olika informationskällor. En tolkade den som internetcafé.

Med kontext: Endast en var positiv till representationen. Majoriteten kände att den var lite svårtolkad, rörig och inte alls representativ . En kommenterade att kartan gjorde att den inte platsade och på så sätt blev väldigt oklar.

Konkrethet: 1

Ur kontext: Den här ikonen tolkades av majoriteten som en chatt eller meddelandetjänst samt som smsa, kommentarer och konsumenthjälp.

Med kontext: Majoriteten var väldigt positiv till representationen. Åtta av deltagarna kommenterade dock att de förknippar ikonen mer med en chattfunktion av något slag mer än en generell “kontakta oss”-ikon men att det trots det är en rimlig användning av ikonen.

De som var neutrala ansåg att det enbart skulle fungera för textchatt och inte som en generell ikon för “kontakta oss”. Inga negativa inställningar mot den här ikonen.

Figur 16 hämtades från elsakerhetsverket.se med betydelsen kontakta oss.

(24)

21 Konkrethet: 3

Semantiskt avstånd: 3 Visuell Komplexitet: 2

Ur kontext: Till skillnad från föregående ikon tolkades denna mer som generell kommunikation av olika slag såsom telefonsamtal, mailkontakt och chatt/messenger- funktion.

Med kontext: Majoriteten var positiva till ikonen då de uttryckt sig om simplicitet, tydlighet och ”informativ” samt att en deltagare skulle förstå innebörden om man inte hade kontexten med. Endast en deltagare tyckte den bara var ok.

Konkrethet: 5

Ur kontext: Samtliga deltagare tolkade ikonen som telefon eller ringa samt kontakt:

telefonnummer.

Med kontext: Endast en deltagare hade en negativ inställning till representationen som var att den känns uråldrig vilket kan förknippas med att telefoner inte generellt ser ut på det sättet idag. En deltagare var neutral till ikonen och förstärkte sitt argument genom att svara på följande sätt:

“Okej. Den ger dock intrycket av att det endast är röstchatt/telefon det handlar om, eftersom telefonluren betyder en väldigt specifik sak online”.

Resterande deltagare var positiva till representationen och även om det bara var en telefon skriver samtliga att det räcker för att man ska förstå innebörden av ikonen.

Konkrethet: 5

Ur kontext: Med tillägget av datorn och brevet tolkades ikonen mer brett såsom kontakta här, kontaktuppgifter eller generell kommunikation. Vissa tolkningar var Figur 17 är den omformade ikonen av ikonen i figur 16.

Figur 18 hämtades från skatteverket.se med betydelsen kontakta oss.

(25)

22

fortfarande specifika, exempelvis inkommande mail via telefon, mail text till tal och samtal genom dator.

Med kontext: Fem av deltagarna var positiva till ikonen. Resten var neutrala med få kommentarer som inte var enkla ord såsom bra, ganska bra, hyfsat, helt okej osv. En kommentar var att den visar att man kan kontakta dem via telefon eller mail men även besöka deras hemsida.

Konkrethet: 4

Ur kontext: Många olika tolkningar för denna ikon. En tyckte att det ser ut som att någon pratar i telefonen. En annan såg den ljusrosa symbolen längst till vänster:

”får det att se ut som att samtalet sker på högtalarfunktion i telefonen, men det ser också ut som symbolen för wifi så detta kanske betyder att man kan ringa över wifi eller har bra uppkoppling eller dylikt, samt att en röd telefon brukar dock betyda något negativt (typ lägg på luren) så det kanske är färgen som förstärker att jag uppfattar ljusrosa symbolen som högt ljud”.

Fortsättningsvis tolkar majoriteten den som signaler, mobiltäckning, hur stark täckningen är och telefonsamtal eller ringsignal. En deltagare tolkade den som att ringa SOS alarm.

Med kontext: Svar saknas då denna missades att läggas till i kontextdelen i enkäten.

Konkrethet: 5

Ur kontext: Tolkades som olika sorters kommunikation och hjälpmedel såsom helpdesk, hotline, datorsupport eller chatta med person. En person tolkade den som ”lava telefon”.

Med kontext: Två var positiva men en tyckte att mer text behövdes. En var negativ och ansåg att den tydde mer på support än “kontakta oss”. Resten var neutrala i deras svar med ord som medel och hyfsat i centrum medan en deltagare tyckte att den var övertydlig med att man ska ringa. Vidare var det en deltagare som tyckte att den röda datorn och telefonen gjorde att det kändes som om användaren behöver hjälp.

Figur 20 hämtades från msb.se med betydelsen kontakta oss.

(26)

23 Konkrethet: 3

Ur kontext: Utan kontexten ser folk denna som något slags dokument, antingen att man skickar dokument eller öppnar, skapar eller delar dokument. En deltagare såg den som att klistra in en kopia och en annan att man exporterar en fil. Ingen lyckades pricka rätt.

Med kontext: Majoriteten var positiva till representationen då de kan se liknelsen från dokument till en ansökan men att hemsidan i sig är viktig. En deltagare kommenterar att hen inte hade förstått det om den var isolerad men baserat på vilket hemsida den tillhör kan den fungera bra. De som inte var positiva tyckte ändå att i sin kontext kan de fungera men som den är blir det otydligt.

Konkrethet: 5

Ur kontext: Deltagarna fokuserade väldigt mycket på att det var en Sverigekarta och tolkade den som det. Några tolkade den som vart man hittar huvudkontor, platsdata, rutiner för inresa till Sverige eller ”kontakta Sverige”. Andra tolkade det som att till exempel infoga fil eller dokument.

Med kontext: Majoriteten hade en negativ inställning till representationen och förklarade att det var otydligt utan förklarande text. En tyckte den var bra men att den som sagt behöver text medan resten var neutrala och inte riktigt förstår vad Sverige har att göra med ansökan. Att notera är att deltagarna inte fick veta vart ikonen kom ifrån.

Konkrethet: 5

Ur kontext: Denna tolkades otroligt lika som tidigare ikon med skillnaden att det är mer för att öppna upp dokument eller skapa den istället för att skicka iväg den. Några Figur 22 hämtades från migrationsverket.se med betydelsen ansök.

Figur 24 hämtades från migrationsverket.se med betydelsen din ansökan.

(27)

24

specificerade till och med att det skulle vara en pdf-fil men inte säkra i vilket sammanhang det skulle vara.

Med kontext: Majoriteten var positiva till den eftersom de endast såg det som ett dokument och att innebörden är bred nog att betyda “din ansökan”. Precis som i tidigare ikon för “ansök” var det många som ansåg att text skulle behövas för att förstå vad den egentligen vill symbolisera.

Konkrethet: 5

Ur kontext: Utan kontext var det flera som tolkade den som kontaktuppgifter/information och persondata. En specificerade persondata för en svensk medborgare medan resten tydde den som kontakt och sökning, var är jag, information om Sverige, ”invandringsmyndigheten kräver någon slags information om dig” eller ”här hittar du kontaktuppgifter”.

Med kontext: Inga direkt positiva ställningstaganden, tre stycken var neutrala men att Sverige var med gjorde den mer otydlig eftersom de inte vet var ikonen kommer ifrån.

Resten av deltagarna tycker inte att representationen fungerar alls utan en förklarande text.

Konkrethet: 4

Ur kontext: Majoriteten av deltagarna tolkade ikonen som något att göra med Wi-Fi eller nätverk till exempel Wi-Fi-delning, Wi-Fi-zon, delat Wi-Fi, gemensamt Wi-Fi, nätverk, samma nätverk, hotspot, videosamtal, ”de försöker ansluta till Wi-Fi”, gemensamt nätverk, dela Wi-Fi med gäster, Wi-Fi-hjälp på något sätt, jobba över Wi-Fi, Wi-Fi tillgängligt eller parkoppling via Wi-Fi. Andra tolkar det som att det är datorer som pratar med varandra. En som tolkade det som att någon kan komma åt din dator på samma nätverk.

Med kontext: De som var positiva till ikonen tyckte att den var förståelig trots att den tar för lång tid att tyda. De ansåg ändå att den har en plats om texten stod med.

Figur 26 hämtades från msb.se med betydelsen informationssäkerhet.

(28)

25

De negativa inställningarna antydde på oklarhet och förvirring, en deltagare påpekade att färgerna var svåra att tolka medan en annan tyckte att den var för stor och förstod inte meningen.

Konkrethet: 3

Ur kontext: Tolkningar av denna bestod till en majoritet av datasäkerhet och informationsskydd som kryptering eller skydd till datorer. Andra såg det som nätverk eller gruppvideo som Zoom eller Teams.

Med kontext: De med positiv inställning tyckte den representerade funktionen väldigt bra och att skölden gjorde mycket av jobbet för att framhäva säkerhet, medan de som hade en negativ inställning tyckte den var lite oklar med streck och pluttar som de inte förstod vad de skulle betyda. Andra ansåg den som dålig och svårtydd.

Konkrethet: 1

Ur kontext: Det var många olika tolkningar på ikonen men en trend är att det är någon slags struktur i form av ett träd som nätverk, släktträd, mindmap, kopplade dokument, filsystem eller olika sätt att lösa en uppgift. Det var endast en som tolkade denna korrekt i att det var en hierarki i en organisation eller projekt.

Med kontext: Majoriteten var ändå positiva till representationen då de ansåg att kopplingen var logisk, speciellt om man söker specifikt efter organisationsfunktioner.

Andra ansåg att utan kontext är den inte alls bra utan man behöver den kopplingen för att ikonen ska fungera.

Figur 27 hämtades från msb.se med betydelsen organisation.

(29)

26 Konkrethet: 4

Ur kontext: Majoriteten av deltagarna tolkade den som olika positioner i ledning eller organisationshierarki och företagsstruktur. Endast två tolkade den annorlunda som utbildning och möte.

Med kontext: Endast en person var negativ och ansåg den svårtolkad medan andra var positiva till representationen. Svaren var väldigt tunna utöver bra eller att den symboliserar det den gör.

Konkrethet: 1

Semantiskt avstånd: 3 Visuell Komplexitet: 1

Ur kontext: Ur kontext var samtliga deltagare nära till den tänkta funktionen med att alla svarade att det hade något med att hitta sjukhus eller vård men ingen som kopplade att det också handla om kontaktuppgifter till dessa destinationer. Exempel på tolkningar var “geopunkt och vård plus, vårdval alt. hitta sjukhus?”, ”symbol som markerar var sjukvård finns, skulle funka bra på en karta alt. utanför en byggnad för att visa vad man kan förvänta sig om byggnaders tjänster.”. Nyanser av tolkningarna fanns även, till exempel att det kunde betyda vilka tjänster man kan förvänta sig i byggnaden.

Med kontext: Det var endast positiva inställningar till denna ikon. En deltagare nämner att han kan koppla den klassiska Google Maps-markeringen med ikonen och att han sedan tidigare associerar korset med sjukvård. Andra ansåg att den är väldigt tydlig, relevant eller ganska perfekt i sin kontext.

Figur 29 hämtades från 1177.se med betydelsen hitta vård.

(30)

27 Konkrethet: 1

Ur kontext: Vårdcenteruppgifter, läge för vårdcentral , kontaktinformation för hälsovård/sjukvård, plats med hjälpmedel, kontakt och platsinformation för sjukhus, sjukrådgivning, samtal och vägbeskrivning till sjukvård, sjukhus, sjukvård, sjukvårdsinformation och ”här kan du ringa ambulansen”.

Med kontext: Endast positiva ställningstaganden precis som den ursprungliga ikonen.

Skillnaden är dock att de kan se en tydligare bild i förhållandet till kontaktinformation om vårdplatserna.

Konkrethet: 4

Ur kontext: Denna ikon tolkades av deltagarna som kalender eller almanacka. En tyckte att det skulle kunna vara en tom kalender men ”skulle nog ändå haft en siffra i sig eller dylikt”. En tolkade den snarare som en strömkontakt: "ladda mobilen här".

Med kontext: De som såg positivt på representationen tyckte att en kalender var bra men att den inte riktigt når hela vägen fram. En deltagare skrev:

”Borde förtydligas med ett exempeldatum inuti t.ex. en etta och januari eller jan.

under. Alternativt att man lägger in rutor i det tomma fältet som ska representera veckodagarna (så som kalendrar brukar se ut). Vill man förtydliga just att det är VIKTIGA datum kanske man dessutom skulle lägga till ett utropstecken någonstans, eller en varningstriangel?”.

Hen gav exempel på vad som kunde varit bättre och att den borde förtydligas även om hen ansåg att den redan var ganska bra. De som var negativa tyckte lika som föregående att man bör ha något som ska ge anspråk för att något är viktigt och att det är just datumen som du behöver ha koll på.

Figur 31 hämtades från skatteverket.se med betydelsen viktiga datum.

(31)

28 Konkrethet: 3

Ur kontext: Det var lite andra tolkningar jämfört med den tidigare ikonen. Förutom kalender kom det också fram viktiga datum, varning, viktiga påminnelser, schemaändring, ombokning och att ”batteriet snart är slut”.

Med kontext: Majoriteten var positiva med enkla ord som bra, tydlig, och fungerar väldigt bra. En tyckte den inte var helt lätt men ändå okej representation medan två såg den som kass eller inte alls representativ.