I detta kapitel går vi igenom relaterad forskning som används i den här studien. Den relaterade forskningen används för att ge förståelse till varför användarna tolkar ikoner på ett visst sätt. Den används även som stöd för att se hur ikonerna kan förbättras genom forskning relaterad till skapande av ikoner.
2.1 Konkrethet
Konkrethet är ett mått på hur nära i utseende en ikon motsvarar det faktiska objektet den symboliserar. Tidigare studier har visat att ikoner som är mer konkreta är lättare att förstå än abstrakta ikoner (Rogers & Oborne, 1987). I första delen av studien fick deltagarna ett antal utvalda verb från en tidigare studie (Rogers & Oborne, 1985) vilka är vanligt förekommande som datorkommandon. Verben var graderade mellan högt bildspråk och lågt bildspråk. Av dessa fick de sedan uppgiften att rita bilder de ansåg representerade verben så snabbt som möjligt. Resultatet visade att det var enklare att skapa bilder från verb med högt bildspråk än verb med lågt bildspråk.
I del två av studien fick ett nytt antal deltagare i uppgift att para ihop bilderna de tidigare deltagarna hade skapat med rätt verb. De fick även alternativet att placera bilder de fann meningslösa i en separat hög. Resultatet visade här att bilder skapade från verb med högt bildspråk var lättare att förstå och para ihop med rätt verb. Bilder skapade från verb med lågt bildspråk blev i högre utsträckning bedömda som irrelevanta, samt att de oftare skiljde sig åt i hur de tolkades. Det visade sig även att när verb med lågt bildspråk hade konkreta objekt inkluderade i bilden att relatera till så var de enklare att tolka.
En annan studie av Stammers och Hoffmann (1991) jämförde fyra uppsättningar av nio ikoner med hjälp av användartester, där två av uppsättningarna var konkreta ikoner och de resterande två uppsättningarna var abstrakta ikoner. Varje konkret ikon hade en motsvarande abstrakt ikon för att kunna jämföra dessa i hastighet och precision. Vid användartestet fick varje deltagare en av uppsättningarna med uppgiften att matcha dessa med rätt funktion som visades på skärmen. För varje ikon fick deltagarna fyra försök på sig att välja rätt svar. När deltagarna var klar med första uppsättningen fick de en annan uppsättning ikoner som antingen var av annan typ än tidigare (till exempel från en abstrakt uppsättning till en konkret) eller av samma typ igen.
Överlag visade studien att konkreta ikoner var överlägsna abstrakta ikoner, särskilt i precision. Studien visade även att de som börjat med en uppsättning abstrakta ikoner var lika bra när de fick en konkret uppsättning som de som hade gått från en konkret uppsättning till en konkret.
Schröder och Ziefle (2008) visar att det för konkrethet inte skiljer sig mellan yngre och äldre användare, annat än för hastighet vilket redan är välkänt överlag (Ziefle, et al., 2007).
Användartestet i studien genomfördes på liknande sätt som Stammers och Hoffmann (1991), med den viktigaste skillnaden att man hade en tidsfrist på sex sekunder istället för fyra försök samt att ikonuppsättningarna delats upp i subkategorier i form av en simpel och komplex version av varje abstrakt och konkret ikon. Studien visade även att fördelarna av konkreta ikoner inte avtog med vana. Vid slutet av de fyra repetitionerna av
4
användartestet bedömdes konkreta ikoner vara betydligt mer lämpliga än dess abstrakta motsvarigheter.
När det kommer till konkrethet för erfarna användare så visar en studie av Satcharoen (2018) att konkrethet fortfarande har en betydelse i hur enkel en ikon är att tolka. Detta genom att reducera kognitivt avstånd. Erfarna användare i detta sammanhang var personer som använt sig utav vanliga program, exempelvis de som ofta används på arbetsplatser.
Satcharoen menar att om möjligt så bör ikoner vara konkreta - i motsats till abstrakta - speciellt om dessa riktas mot äldre användare, användare från andra kulturer, på små skärmar, eller andra tillfällen där den kognitiva belastningen ökar i association med användande av en ikon i olika dimensioner.
Isherwood et al. (2007) menar å andra sidan att trots att konkrethet i tidigare studier visat sig vara den viktigaste egenskapen hos ikoner så måste en ikons egenskaper studeras i sin helhet istället för att bara fokusera på en del. De flesta studier, likt de som tagits upp här, fokuserar mycket på enbart konkrethet. Problemet ligger i att konkrethet i sig är begränsat till de funktioner som enkelt kan representeras av en konkret ikon. Abstrakta ikoner kan representera mångt fler funktioner och därav måste även visuell komplexitet och semantiskt avstånd tas i beaktande vid design av ikoner.
2.2 Visuell komplexitet
Med visuell komplexitet menas hur mycket detaljrikedom, eller hur komplicerad en ikon är (Isherwood et al., 2007). I studien av Isherwood et al. (2007) framkom att visuell komplexitet hade lite påverkan på en ikons prestanda. Detta trots att tidigare studier av McDougall et al. (2000) visat att vid sökning av en ikon i en lista av ikoner så gick det snabbare att hitta ikoner med hög visuell komplexitet. Förklaringen till detta tros ligga i uppgiften som deltagarna gavs. I det fallet så gick testet ut på att hitta en specifik ikon så fort som möjligt, och inte att förstå ikonen så fort som möjligt. Därav finns en av fördelarna med visuell komplexitet att kunna hitta en specifik ikon snabbt, men det hjälper inte om man inte redan vet vilken ikon man letar efter.
2.3 Semantiskt avstånd
Med semantiskt avstånd menas förhållandet mellan det som visas i en ikon och den funktion den är avsedd att representera. För att enklare kunna förstå detta ges tre exempel på ikoner med olika semantiskt avstånd i studien av Isherwood et al. (2007). Ikonen föreställandes en skrivare som skriver ut ett papper har ett direkt förhållande mellan ikon och funktion då ikonen föreställer funktionen. Ikonen föreställandes en sköldpadda har ett implicit förhållande mellan ikon och funktion då man vet att sköldpaddor är långsamma och därav impliceras det att det handlar om något långsamt. Ikonen föreställandes en varningstriangel har ett arbiträrt förhållande mellan ikon och funktion då denna kräver förtrogenhet till innebörden av en varningstriangel. Dessa har då kort respektive långt semantiskt avstånd. Tidigare studier har visat på att människor reagerar snabbare och mer exakt vid tolkning av enkla ikoner än mer komplexa ikoner (McDougall et al, 2000), samt att ikoner med kortare semantiskt avstånd är lättare att identifiera än de med längre semantiskt avstånd (Goonetilleke et al, 2001).
5
I studien som genomfördes bekräftade de två hypoteser. Den första hypotesen var att de deltagare som fick en snabb inlärning av ikonernas designprocess och struktur skulle prestera bättre än de som inte fick en introduktion. Den andra hypotesen var att en komplett ikon skulle leda till förbättrad prestanda än när de isolerades som subjekt eller verb, att summan av de två elementen ska förbättra uppfattningen av ikonen gentemot de två delarna separat. I studien valde de att endast förhålla sig till gråskaliga ikoner då författarna förhåller sig till riktlinjerna i Horton (1994) där ikoner med färg också måste vara effektiv i monokrom. Även om färg kan göra att ikonerna fungerar bättre var det av stor vikt för författarna att ikonerna endast skulle tolkas i gråskala då variationer i bitdjup och nyanser mellan datorer och skrivare kan påverka resultatet. Vidare visade Horton (1994) att ikoner utan en direkt kontext är meningslösa och därav härleds att mening skapas av en ikon i kombination med dess kontext och den som tolkar ikonen.
Författarna förhåller sig till denna modell när de designade ikonerna, då ändamålet i studien var att få mer kunskap om hur de kunde förbättra förhållandet mellan objekt och representation av objektet för tolkaren. De lägger också vikt i att relationen mellan tolkare och objekt är svår att penetrera eftersom varje person är unik vilket gör att tolkningen kan skilja sig beroende på personens kulturella och sociala bias.
Isherwood et al. (2007) visar att de två huvudsakliga bitarna vid identifikation av en ikon är semantiskt avstånd samt förtrogenhet. Semantisk avstånd var viktigt vid ett tidigt skede men när kopplingen mellan en ikon och dess funktion skapats så avtog dess betydelse för identifikation. När hastighet togs i beaktande så var förtrogenhet en viktig del både i ett tidigt skede samt fortsatte vara så även i senare tester. Hypotesen till varför antog man vara att långtidsminnet har lägre accesstid, vilket då förklarar att effekten inte avtog.
6