Figur 10. Ett cirkeldiagram visar om pedagoger anser att barns sömn kan skapa konflikt mellan vårdnadshavare och pedagoger i förskolan.
Figur 11. Ett cirkeldiagram som visar om vårdnadshavare upplever att deras barns sömn kan skapa en konflikt mellan vårdnadshavare och pedagoger i förskolan.
8. Diskussion, implementering och vidare forskning
I detta avsnitt har vi sammanfattat resultatet av vår undersökning. Vidare har vi diskuterat resultaten kort i relation till tidigare forskning. Vi har knutit ihop resultaten till vårt syfte och frågeställningar för att komma fram till vad vår studie kan bidra med. Sedan kommer vi in på
41 hur vi kan använda vår nya kunskap i kommande arbete på förskolan. Avsnittet avslutas med våra rekommendationer om vidare forskning.
8.1 Diskussion
Syftet med studien var att undersöka hur barnens sovvila ser ut på förskolan och hur pedagoger bemöter föräldrar angående längden på deras barns sovvila. Vi ville även diskutera hur konflikter gällande barns sömn i förskolan kan undvikas. Vår första frågeställning utgick från att undersöka hur sovvilan på förskolan ser ut. Vårt resultat visade att barns sovvila på förskolan påverkas av flera faktorer. Den mest relevanta faktorn är den totala dygnsvilan, det vill säga hur mycket barnet sover hemma på natten sammanlagt med hur länge barnet sover på förskolan. Vårt resultat visar att det var 37 av totalt 42 vårdnadshavare som har barn som sover mindre än 12 timmar per natt. I tidigare forskning ansåg man att barn i åldern ett till tre år behöver sova mellan 12 och 14 timmar per dygn. Det som var häpnadsväckande var att 12 vårdnadshavare uppgav att deras barn inte sov på förskolan. Skulle det vara samma barn som inte kommer upp i minst 12 timmars dygnsvila så får barnet sömnbrist. Den tidigare forskningen uppgav då att barnet kunde få koncentrationssvårigheter, energibrist, dåligt humör och fetma, för att nämna några av de nackdelar som sömnbrist ger. Bland pedagogerna var det oroväckande att det bara var 65 av 112 som var medvetna om att barn behöver sova minst 60 minuter eller mer på förskolan, vi hade hoppats på att de skulle besitta mer kunskap om sömn. Dessutom var det endast ett fåtal pedagoger av de 65 som var medvetna om relevansen av att barnet fick sova en hel sömncykel motsvarande 60 till 90 minuter (Reuter & Vikströms 2019) (Söderström 2013) (Enkät till ped. 2021). Anledningen till att vi anser att det är oroväckande att det saknas kunskap. Det är vårt ansvar som förskollärare att ta reda på den kunskapen vi behöver genom att läsa tidigare forskning och annan passande litteratur.
Vidare ville vi undersöka hur samarbetet mellan pedagogerna och vårdnadshavarna ser ut angående barns sömn på förskolan. Enligt Juul och Jensen (2009) önskar vårdnadshavare att de får ta del av den kunskap som pedagogerna besitter. Det är trots allt pedagogerna som dagligen ser vårdnadshavaren och barnets samspel. Kan pedagoger och vårdnadshavare utbyta information om hur sömnen varit hemma respektive på förskolan så gynnas samarbetet. När vi frågade vårdnadshavarna om de tycker att samarbetet med pedagogerna fungerar så visar vår studie att 33 av 42 vårdnadshavare tycker att kommunikationen mellan vårdnadshavare och pedagoger fungerar bra. Nitton av 42 vårdnadshavare anser att inget behöver förbättras i samarbetet på förskolan och endast sex vårdnadshavare önskar fler samtal. Våra resultat skiljer
42 sig från Sandberg och Vuorinens (2008) resultat där föräldrarna efterfrågade fler och kortare samtal med pedagogerna.
Vi ville även undersöka om uppfattningen om sömn skapar konflikt och där skilde sig svaren från vårdnadshavarna och pedagogerna. I pedagogernas svar framkom att 85 av 112 upplever att sömnen kan skapa konflikt med vårdnadshavare (Enkät till ped. 2021) Däremot är det endast 3 av 42 vårdnadshavare som angav att barns sömn kan skapa konflikt (Enkät till vh. 2021). Det är tydligt att samarbetet mellan pedagoger och vårdnadshavare inte fungerar och att det är dessa olika uppfattningar som skapar konflikt.
Vi anser att om pedagoger och vårdnadshavare inte kan föra en dialog kring barnets sömn, kommer det fortsätta att skapa konflikter. Vi ställde en fråga där vi undrade om pedagogerna skulle vara ärliga och berätta för vårdnadshavarna om att deras barn sovit på förskolan fast att vårdnadshavaren uppgett att barnet inte ska sova. Så många som 71 av 112 pedagoger svarade att de är ärliga och berättar för vårdnadshavarna hur barnet sovit under dagen även om detta inte överensstämmer med vårdnadshavarnas önskemål. Tjugoen av svaren ansåg vi vara viktiga då de främjar ett gott samarbete med vårdnadshavare där barnet står i fokus. Dessa pedagoger svarade att det är självklart att berätta för vårdnadshavaren om att barnet har sovit eller inte, då detta kan tyda på att barnet kanske är på väg att bli sjuk, sovit dåligt under natten eller att det varit extra utmanande på förskolan. Nitton av pedagogerna säger att de aldrig har mött en vårdnadshavare som inte haft förståelse för att deras barn har tagit en oplanerad tupplur. Andelen som svarade att de inte är ärliga mot vårdnadshavaren var relativt liten och motsvarade bara 5 procent.
Som blivande förskollärare anser vi att både vårdnadshavare och pedagoger vill barnens bästa men enligt Sandberg och Vuorinens (2008) studie är orsaker som försvårar samarbetet, tidsbrist både hos personal och föräldrar. Sandberg och Vuorinen tar även upp språk och kulturbarriärer som orsaker till svårigheter vid samarbete. Detta kan bero på att människor har olika värderingar och olika sätt att bemöta varandra på i olika kulturer (Sandberg & Vuorinen 2008:159).
8.2 Implementering av studiens resultat i förskolan
Med utgångspunkt från den information som vi tillägnat oss under uppkomsten av denna studie, kommer vi att ta med oss följande till vårt kommande arbete på förskolan. Vi tänker främst på
43 att det är viktigt med fasta rutiner på förskolan och där har vi sett att det kan uppstå vissa problem gällande sovstunden på förskolan. Där tänker vi att man kan ta kontakt med vårdnadshavarna redan innan start, oftast skickar avdelningen ut ett välkomstbrev. I brevet kan man informera vårdnadshavarna hur förskolans rutiner ser ut vid det aktuella tillfället. Förskolan kan berätta vilka tider som barnen brukar äta och när de brukar sova så att vårdnadshavarna kan börja med samma rutiner redan innan starten på förskolan. I välkomstbrevet skulle vi även kunna informera lite kort om hur viktig barnens sömn är samt vad vi på förskolan rekommenderar.
När barnet sedan skolas in på förskolan är det viktigt att försöka bygga en bra, trygg och ärlig relation med vårdnadshavaren. Detta för att samarbetet och barnet ska få en så bra start på förskolan som möjligt, med Läroplanen för förskolan och forskning som grund kan vi föra ett samtal med vårdnadshavaren gällande bland annat barnets sömn. “Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid” (Skolverket 2018).
Även Skolverket har forskat på barns sömn och hur det påverkar barnet.
Det finns ett samband mellan barns sömnmönster och deras hälsa på kort och på lång sikt. Under förskoletiden utvecklar barn sina sömnmönster, sömnen och vilan är viktig både i hemmet och på förskolan. För att kunna hjälpa barn att utveckla bra sömnmönster behöver en aktiv tvåvägskommunikation mellan vårdnadshavare och förskola om sömn etableras. Detta förutsätter en god dialog mellan pedagoger och vårdnadshavare, en kommunikation som innehåller samtal om sömnfrekvens, sömnkvalitet och möjliga vägar att etablera bra sömnmönster som fungerar både i hemmet och på förskolan (Skolverket 2020).
Samtidigt visar den studien att samtalen med föräldrarna inte gick in på djupet av vad sömnen betyder för barnet utan mer om barnet sover eller inte på förskolan (Skolverket 2020). Vi anser att det är viktigt att upplysa vårdnadshavarna att det är stor skillnad på när barnet är hemma och på förskolan gällande behovet av sömn. Denna information kan vi delge vårdnadshavarna redan under introduktionen. Ett annat sätt för att undvika konflikter kring barns sömn är att använda sig av Söderströms förslag på obligatoriska sovvila för de yngsta barnen för att undvika att barnen somnar på vägen hem, vilket kan resultera i senare insomning på kvällen (Söderström 2013:541–543). Vi tror att detta skulle vara till hjälp då vår studie visar på att många barn har
44 för kort dygnsvila. Förutsatt att barnet själv vill sova så gynnar den obligatoriska sovvilan barnets utveckling och inlärningsförmåga. Barn som går på förskola har oftast väldigt långa dagar då föräldrarna arbetar.
8.3 Vidare forskning
Under resans gång har vi stött på flera vinklar gällande barns sömn som skulle vara intressant att studera mer ingående. Ett sådant ämne är ergonomi och förslitningsskador: När vårdnadshavare önskar att deras barn inte ska sova så länge och pedagogen då ska väcka barnet. Oftast betyder detta att pedagogen då går in och försöker väcka barnet, vaknar inte barnet så behöver pedagogen lyfta upp barnet. Barn på förskolan sover antingen i en vagn på gården eller på en madrass på golvet. Att lyfta ett barn från golvet kan inte vara ergonomiskt riktigt, vi tror att detta kan ge förslitningsskador. Får barnet sova tills det själv vaknar så sparar man in på pedagogens rygg, det finns som ni redan läst en rad fördelar för barnet att få sova tills de vaknar.
I den tidigare forskning som vi läst har det uppkommit att det kan finnas kulturella skillnader gällande barn sömnvanor. Detta skulle vara intressant att gå in djupare på ur ett interkulturellt perspektiv, för detta är säkert något som vi kommer att stöta på i arbetet på förskolan. Eftersom vi inte har obegränsat med tid och begränsat skrivutrymme var vi tvungen att utelämna den delen. Den rekommenderade längden för barns sömn gäller alla barn men sömnvanor och rutiner kring barns sömn kan variera. Vill man titta mer på detta så finns det mer information i Rikshandboken av Reuter och Vikström (2019).
Utifrån vår egen studie skulle det var intressant att föra en vidare analys ur ett maktperspektiv, har föräldrar och pedagogerna makten över barnets sömn. Vem har makten över barnets sömn på förskolan? Står pedagogerna i en maktposition över vårdnadshavarna. Hur stort inflytande har barnet själv gällande sin egen sömn. Vi tänker att sömn är ett viktigt ämne och att vi skulle behöva involvera även barnen i dessa beslut. Vi anser också att samtal om sömn ska bli en naturlig del i verksamheten, något vi pedagoger kan arbeta med. I vårt resultat kunde vi utläsa att det var väldigt få som tog hänsyn till barnet men att det förekommer pedagoger som gör undantag. Samt borde det vara barnet själv som styr och väljer när den önskar sova och hur länge.
45