• No results found

Konflikter kring barns sömn

7. Analys och resultat

7.4 Konflikter kring barns sömn

Figur 7. Ett cirkeldiagram, visar vem som bestämmer över barnets sömn på förskolan enligt pedagogerna.

7.4 Konflikter kring barns sömn

Det vi ville undersöka med vår studie var om det kan uppstå en konflikt mellan vårdnadshavare och pedagoger gällande barns sömn på förskolan, då detta var något som vi själva stött på. Vi antog att detta kunde vara ett känsligt ämne så denna fråga var en av de avslutande frågorna vi ställde och där känner vi att svaren var uppriktiga. Om vårdnadshavare och pedagogerna inte kan vara ärliga mot varandra så ser vi det som svårt att ha ett samarbete och en bra

35 kommunikation. Det skulle i sin tur betyda att barnets behov inte kan tillgodoses, i vår studie så skulle det betyda att barnet får för lite sömn. När barnet får lite sömn kan det göra att barnet blir på dåligt humör, får svårt att koncentrera sig och får energibrist enligt Siren-Tiusanen och Antola Robinsons (2001) studie.

Många av svaren i enkäterna visar på missuppfattningar som sker när pedagoger tolkar fenomenet barns sömn i förskolan, uppfattningar som kan skapa onödiga konflikter med vårdnadshavare. Pedagogerna upplever att vårdnadshavarna inte vill att barnen ska sova på förskolan för att barnet då ska somna lättare och fortare på kvällen så att vårdnadshavarna ska få egentid. Pedagogerna upplever också att vårdnadshavarna inte har så stor förståelse för att det är ett annat tempo och många intryck på förskolan som gör att barnet behöver sova, även om barnet inte har samma sömnbehov hemma under helgen. Pedagogerna känner att de då måste stå upp och försvara både sig själva och barnet inför vårdnadshavarna, för att barnet ska orka en hel dag på förskolan. Pedagogerna menar också att det kan bli problem på avdelningen om det finns för få pedagoger eller tidsbrist, vilket gör att ingen vuxen kan vara med de barn som inte tillåts sova (Enkäter till ped.2021).

Flera av de svar som vi fick i enkäterna från pedagogerna var långa och utförliga, när vi ställde frågan (Fig.8) om de är ärliga och berättar om barnet sovit eller inte på förskolan. En av de 112 svaren från pedagogerna var:

Det är ett dilemma som också beror på om det är jag själv eller någon i arbetslaget som har låtit barnet sova mer eller mindre. Är det barnet själv som har vaknat tidigare meddelar jag. Har någon kollega glömt eller medvetet låtit bli att väcka barnet kan jag värna om arbetslaget och inte säga det. Är det ett barn som behöver sova och är jättetrött som har somnat, men vars VH inte vill att barnet ska sova så kanske jag inte säger det. I ett sådant fall blir det dubbelt bekymmer för arbetslag och arbetsmiljö. Då kan jag låta barnet sova för att den ska orka, må bättre och inte vara ledsen, men också undviker att säga det till VH för att jag gör en egen bedömning och inte vill att vårt arbetslag också ska behöva ta fight mot VH (Enkäter till ped. 2021).

Denna pedagog och flera med den tar upp att de inte berättar sanningen för vårdnadshavaren på grund av rädsla för att det ska uppstå en konflikt. Juul & Jensen (2009) menar att det är till större delen pedagogens ansvar att skapa goda förutsättningar till ett samarbete med föräldrarna. Ansvaret ligger hos pedagogen då vårdnadshavarna kan känna sig i underläge på grund av att pedagogen är mer påläst och har mer kunskaper om barn (Juul & Jensen 2009:114). På grund

36 av att pedagogen uppfattar det som att det skulle uppstå en konflikt med vårdnadshavaren, bestämmer sig pedagogen att undanhålla sanningen för vårdnadshavaren (Patel & Davidsson 2011:37). Hade pedagogen och vårdnadshavaren istället haft en dialog och pedagogen informerat vårdnadshavaren att detta barn behöver sova, hade vårdnadshavaren kunnat få ett nytt synsätt, ny kunskap och därmed hade förändringar i det sociala samspelet kunnat ske (Kvale & Brinkmann 2009:91).

När barnen inte tillåts att sova på förskolan riskerar de enligt Benedicte och Tunberger (2018), Söderström (2013), Reuter och Vikström (2019), Owens, Jones & Nash (2011), Siren-Tiusanen & Robinson (2001) att missa viktiga delar av sömnen, få inlärningsproblem, koncentrationssvårigheter, sämre immunförsvar, inte kunna tillgodogöra sig tillväxthormon samt riskera att drabbas av fetma. Som blivande förskollärare anser vi att både vårdnadshavare och pedagoger vill barnens bästa, men enligt Sandberg och Vuorinens (2008) studie är orsaker som försvårar samarbetet, tidsbrist både hos personal och föräldrar. Sandberg och Vuorinen (2008) tar även upp språk och kulturbarriärer som orsaker till svårigheter vid samarbete. Detta kan bero på att människor har olika värderingar och olika sätt att bemöta varandra på i olika kulturer (Sandberg & Vuorinen 2008:159). Samma studie menar också att vissa föräldrar önskade större inflytande i förskolan och möjlighet att kunna påverka den dagliga verksamheten. Pedagogerna är villiga att möta vårdnadshavaren i de beslut som rör barnen så länge föräldrarna inte försöker att styra beslut som rör personalen (Sandberg & Vuorinen 2008:159). Utifrån Reuter, Vikströms (2019) och Söderströms (2013) forskning vet vi att den totala dygnsvilan behöver komma upp i 12 till 14 timmar, vad pedagoger inte vet är hur länge barnet sover hemma. Genom kommunikation och samarbete kring barnets sömn kan de då skapa både kunskap och en större förståelse för vårdnadshavarnas situation.

Frågan (Fig.9) vi ställde till pedagogerna var: Är du ärlig mot vårdnadshavaren om att barnet har sovit/inte sovit, om barnet har sovit mer eller mindre än önskat? Så många som 71 av 112 pedagoger svarade att de är ärliga och berättar för vårdnadshavarna hur barnet sovit under dagen även om detta inte överensstämmer med vårdnadshavarnas önskemål. Tjugoen av svaren ansåg vi vara viktiga då de främjar ett gott samarbete med vårdnadshavare där barnet står i fokus. Dessa pedagoger svarade att det är självklart att berätta för vårdnadshavaren om att barnet har sovit eller inte, då detta kan tyda på att barnet kanske är på väg att bli sjuk, sovit dåligt under natten eller att det varit extra utmanande på förskolan. Nitton av pedagogerna säger att de aldrig har mött en vårdnadshavare som inte haft förståelse för att deras barn har tagit en oplanerad

37 tupplur. Ett svar från en pedagog som sammanfattar detta på ett bra sätt är: “Förtroende mellan vh och pedagogerna bygger inte på ”lögner” utan på ärlighet. Kommunikation” (Enkäter till ped. 2021), för att kunna skapa en god relation mellan vårdnadshavare och pedagoger behövs det en ärlig kommunikation. Enligt fenomenologi så kan man genom att lyssna på andras uppfattningar och tolkningar samarbeta för att lösa detta problem gällande barns sömn (Patel & Davidsson 2011:38). Sandberg och Vuorinen (2008) betonar att respekt, förtroende och öppenhet från båda parter är bra egenskaper som främjar samarbete.

I Figur 9 kan vi utläsa att fem (5%) pedagoger svarade att de inte är ärliga mot vårdnadshavare och i de kommentarerna stötte vi på uppfattningar som inte riktigt främjar ett gott samarbete. En pedagog ansåg att det är barnmisshandel att tvångsväcka ett barn om det somnar under lunchen, barnet får då sova tills den första pedagogen återvänder efter sin rast. Vidare anser samma pedagog att Barnkonventionen är lag och barn har rätt till vila (Enkäter till ped. 2021). Utgår vi från ett fenomenografiskt perspektiv där man inriktar sig på att studera människors olika uppfattningar, så visar dessa svar från pedagogerna att uppfattningarna skiljer sig åt i en och samma yrkesgrupp. Fenomenografi är ett kvalitativt sätt att studera vad människor lär sig samt hur vi tolkar fenomen, ett sätt att förstå sig själv och sin omvärld. Denna erfarenhet är det som styr våra kommande handlingar och hur vi diskuterar saker (Patel & Davidsson 2011:37). De olika uppfattningarna kommer att spegla pedagogernas förhållningssätt. Att fem pedagoger väljer att inte vara ärliga mot vårdnadshavaren om att barnet sovit tyder på att samarbetet mellan pedagoger och vårdnadshavare missgynnas. Detta kan vi jämföra med de 71 pedagogerna som svarade att de är ärliga mot vårdnadshavarna om att barnet sovit. Av dessa 71 anser dessutom 21 av pedagogerna att det är självklart att berätta för vårdnadshavaren för att främja samarbetet. (Enkät till ped. 2021).

Vi ställde två frågor till pedagogerna gällande hur ärliga de är mot vårdnadshavarna. Den ena frågan lyder (Fig.8): Ett dilemma med en vårdnadshavare, barnet får inte sova men barnet är jättetrött och somnade, hur löser du det? Två (2%) av pedagogerna hindrar barnet från att sova. Tio (9%) pedagoger låter barnet sova så länge som barnet behöver. Så många som 98 (89%) pedagoger låter barnet sova men bara en kort stund. Den andra fråga lyder (Fig.18): Är du ärlig mot vårdnadshavaren om att barnet har sovit/inte sovit, om barnet har sovit mer eller mindre än önskat? 5 (5%) av pedagoger svarade nej. Trettiosex (32%) pedagoger svarade oftast. Så många som 71 (63%) pedagoger svarade att de är ärliga mot vårdnadshavarna om att barnet sovit under dagen (Enkät till ped. 2021).

38

Figur 8. Ett cirkeldiagram som visar hur pedagoger löser ett dilemma med ett trött barn på förskolan.

Figur 9. Ett cirkeldiagram som visar om pedagoger är ärliga mot vårdnadshavare om ett barn som sovit mer eller mindre än önskat på förskolan.

Utifrån vår frågeställning valde vi att ställa en rak fråga om konflikter; skulle du påstå att barns sömn på förskolan kan skapa konflikter med vårdnadshavare? Så få som 27 (24%) pedagoger svarade nej, de anser inte att sömnen är något som skapar konflikter mellan vårdnadshavare och pedagoger (Fig.10). Däremot svarade 85 (76%) av pedagogerna att de upplever att sömnen kan

39 skapa konflikt med vårdnadshavare. I ett av våra svar från en pedagog så berättar hen att det är viktigt att vara tydlig mot vårdnadshavare, om barnet inte orkar med dagen och inte får sova på förskolan så får det barnet helt enkelt åka hem, vilket brukar resultera i att barnet då får sova (Enkäter till ped. 2021). Juul & Jensen (2009) menar att det även finns pedagoger som medvetet använder sin maktposition mot föräldrar och vårdnadshavare för att kunna framföra sina egna åsikter. Vidare menar Juul & Jensen (2009) att pedagogen utnyttjar vårdnadshavarnas osäkerhet i sin föräldraroll.

Vi ställde en liknande fråga till vårdnadshavarna; Har du någon gång upplevt att barnets sömn har skapat konflikt med pedagogerna? Trettiosju (93%) av vårdnadshavarna ansåg inte att barnets sömn skapar konflikt (Fig. 11). Endast 3 (7%) av vårdnadshavarna upplever att barnets sömn på förskolan kan skapa konflikt mellan vårdnadshavare och pedagog (Enkäter till vh. 2021). De svar vi fått från vårdnadshavarna är övervägande positiva, vårdnadshavarna anser att pedagogerna är lyhörda när barnets sömn behöver justeras. Siren-Tiusanen & Robinsons (2001) studie tar upp att ett barns sovtider delades upp på två gånger om dagen, detta menar Siren-Tiusanen & Robinson gör personalen flexibla och att de kan anpassa verksamheten efter barnets behov.

En av vårdnadshavarna uppger att pedagogerna har varit väldigt tillmötesgående och anpassat sig till barnet på så sätt att, när det uppkom insomningssvårigheter så gick de en promenad med barnet i vagn för att barnet lättare skulle somna. Detta var vårdnadshavaren väldigt tacksam över. Vårdnadshavarna upplever att pedagogerna alltid har sett till barnets bästa och varit lösningsorienterade (Enkäter till vh. 2021). Sandberg och Vuorinen (2008) betonar att respekt, förtroende och öppenhet mot varandra samt en ömsesidig vilja till samarbete som en av grundstenarna i en bra relation mellan vårdnadshavare och pedagog. Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv så upplever vårdnadshavarna att pedagogerna delger sina kunskaper och sitt perspektiv av vad som fungerar i verksamheten och för det individuella barnet (Patel & Davidsson 2011:41–42). Detta samspel menar Patel och Davidsson (2011) främjar relationen mellan vårdnadshavare och pedagoger, på så sätt formas samhället i samspelet och vår omgivning påverkas av hur vi uppfattar den.

40

Figur 10. Ett cirkeldiagram visar om pedagoger anser att barns sömn kan skapa konflikt mellan vårdnadshavare och pedagoger i förskolan.

Figur 11. Ett cirkeldiagram som visar om vårdnadshavare upplever att deras barns sömn kan skapa en konflikt mellan vårdnadshavare och pedagoger i förskolan.

Related documents