• No results found

Målet med utredningen är hur infrastruktur, transporter av bergmassor och återfyllnadsmaterial vid ett slutförvar av använt kärnbränsle påverkar Kalmar län, Oskarshamns kommun och Misterhults socken. Resultaten i rapporten är

övergripande eftersom uppförandet av slutförvarsanläggningen sträcker sig över en mycket lång tidsperiod och med tanke på den accelererande utvecklingen i vårt samhälle idag, går det inte att göra någon bedömning av vilka tekniker, lastbärare eller energislag som kommer att användas om cirka 50 år. Det är ingen hänsyn taget till de ekonomiska aspekterna utan det är enbart ur utsläppssynpunkt från lastbärarna som är med i studien.

Vid informationssökandet av kvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan och fossilbränslefri zon år 2030 är det lite förvirrat eftersom miljökvalitetsmålen inte harmoniserar med varandra i dagsläget men efter klimatkommissionens bildande 2007, har ett förslag blivit utarbetat som överensstämmer med både regionförbundets mål och länsstyrelsens mål. I dagsläget är förslaget tillsammans med andra förslag på förändringar av miljökvalitetsmålen i Kalmar län ute på remiss och skall när som helst utvärderas och fastställas. Förhoppningsvis för trovärdighetens skull kommer dessa mål att harmonisera med varandra efter fattade beslut.

Miljökalkylen som beräkningarna baserar sig på är från nätverket för Transporter och Miljön (NTM) och används generellt i branschen trots det är inte kalkylen uppdaterad sen 2003 den har dessutom inte så stort urval av lastbärare. Exempelvis för lastbilar finns det i kalkylen endast urval för miljöklasser upp till Euroklass 3 och idag skall nya lastbilar vara klassade enligt Euroklass 4 och från oktober 2009 enligt Euroklass 5. För att lösa problematiken med de olika Euroklasserna har utsläppsgränsvärden från vägverket för de olika klasserna tillsammans med resultatet procentuellt beräknats med miljökalkylen som utgångspunkt. Vid valet av vilken sorts fartyg, lastbil eller tåg har jag valt det som bäst stämmer överens med godset och mängden som skall transporteras. Det som även inverkar är vilken sorts lastbil som fraktar bergmassor och

återfyllnadsmaterial samt hur mycket de lastar, för att få svar på sådana frågor kontaktade jag den lokala transportören för information, tog även kontakter med Green Cargo för att få fram det lämpligaste alternativet när det gällde tågvagnar. Det har varit mycket intressant att allteftersom beräkningarna har blivit klara att göra jämförelser med hur slutförvarets transporter inverkar på regionen och inom

närområdet. Transporterna av bergmassor och återfyllnadsmaterial kommer inte ha så stor betydelse för måluppfyllelse av de i rapporten upptagna miljömålen. Det målet som transporterna påverkar är att Kalmar län skall vara en fossilbränslefri zon 2030, det skulle innebära att om lastbilstransporter eller farttygstransporter kommer att användas blir det fossila koldioxid utsläpp vilket det inte skall förekomma år 2030 med andra ord målet blir inte uppfyllt. En annan aspekt är att i Regionförbundets

handlingsprogram vill man överföra transporter från väg till sjöfart, relaterat till resultatet på de beräknade kväveutsläppen och partikelutsläppen från

fartygstransporter i den här rapporten bör även i handlingsprogrammet ingå en strategi för att minska emissioner från sjöfart. Ur ett långsiktigt perspektiv och för att avlasta vägnätet från godstransporter och persontransporter bör man planera för en

Vid beräkningen av partiklar (PM) var det svårt att göra någon bedömning av hur mycket partikelutsläppen påverkar i jämförelse med miljömålet frisk luft. I miljömålet står det angivet mikrogram per kubikmeter och i beräkningarna är utsläppen i ton per år och eftersom halten i luft är beroende av parametrar som väder och vind med mera behöver mer ingående studier göras för att kunna göra någon form av relevant bedömning som i sig skulle kunna bli en hel rapport för sig. För kommunen i Oskarshamn har troligtvis mängden utsläpp av partiklar betydelse lokalt vid

transporter med fartyg och lastbilar. Något resultat för marknära ozon finns inte med eftersom det är något som är beroende av långväga utsläpp, möjligtvis att det går att relaterar till kvävoxidutsläppen i regionen.

Infrastrukturen i Oskarshamns kommun och Misterhults socken är översiktligt utredd, tanken bakom resultatet är att beskriva vilka förändringar det blir vid ett slutförvar eller om det inte blir ett slutförvar. Oskarshamns fördjupade översiktsplan och rapporter från regionförbundet ligger till grund för resultatet i den här studien. Det som den visar är att oavsett om det blir ett slutförvar eller ej kommer det att bli förändringar av infrastrukturen i närområdet. Det är för att inom riksintresseområdet för ett slutförvar befinner sig andra stora industrier som OKG, Äspö och Clab där dessutom OKG är i behov av en alternativ evakueringsväg. Vägsituationen i nuläget är för intensiv och för tung med tanke på den dåliga vägstandarden, vägarna passerar genom samhällen med både skola och gårdsplaner som leder till olägenhet för de berörda i områdena. Med resultatdelen har resonemanget varit att beskriva ett troligt scenario utefter den information som finns att tillgå något definitivt om hur

infrastrukturen kommer att se ut går inte att beskriva eftersom inga beslut är fattade utan allt är på planeringstadiet. Resultatet är med andra ord antaganden utformade efter inhämtad information.

Med facit handen så skulle jag antingen ha inriktat utredningen på hela

transportkedjan, även persontransporter och andra transporter inom anläggningen för att få en helhetsbild av hur miljömålen i den här rapporten påverkas av ett eventuellt slutförvar. Det andra alternativet hade varit att djupare undersöka infrastrukturen kring det eventuella slutförvaret fast samtidigt tycker jag att en viss struktur kommit fram ändock. Misterhultsbygdens intresseförening och regionförbundet borde med hjälp av den här studien kunna få en övergripande bild av konsekvenserna och även kunna vidarebefordra resultatet till invånarna i kommunen. Om det blir en broschyr återstår att se beroende på vad Misterhultsbygdens intresseförening anser att de har för underlagsmaterial.

Related documents