Diskussion - Hur väl kan känslan av ensamhet höras i musik?: En studie om urskiljning av specif

I diskussionen diskuteras undersökningens metod och resultat, med koppling till bakgrunden.

Andra diskussionspunkter är eventuella problem som kan ha funnits med undersökningen, och vad som hade kunnat förbättras eller göras annorlunda. På grund av pandemin av Covid-19 behövde anpassningar göras i metoden, vilket kan ha haft effekt på resultatet. Det kan finnas etiska problem med en undersökning kring kultur och objektivt musikskapande. Resultatet visar att en utökning av studien kan ge samhällelig nytta.

6.2.1 Digital studie

Denna undersökning utfördes under pandemin av Covid-19. För att utföra studien på ett säkert sätt behövde vissa ändringar göras i metoden, jämfört med vad som först var planerat.

Den ändring som hade störst påverkan på utförandet, och troligtvis på resultatet, var valet att utföra intervjuerna digitalt. Från början var den tänkta metoden att utföra intervjuerna tillsammans med deltagarna på samma plats och undersökningen var byggd runt detta. När beslutet togs att istället göra digitala intervjuer behövde därför vissa faktorer anpassas och ändras.

Eftersom intervjuerna skedde digitalt kunde vi inte styra den miljö som deltagarna befann sig i till samma utsträckning som om de hade utförts på plats. I deltagarkontraktet bads

deltagarna att till så stor utsträckning som möjligt befinna sig i en distraktionsfri miljö och stänga av ljudet på mobila enheter. Detta gjordes för att eliminera störande moment som skulle kunna ta bort eller störa deltagarnas fokus på undersökningen. Trots detta går det inte att garantera att miljön som deltagarna befann sig i var distraktionsfri och inte hade en påverkan på deras svar. Det finns även en risk att deltagarna kan ha påverkats av att befinna sig på en hemmamiljö, då den troligtvis är bekväm för dem. Detta skulle kunna ha gjort att deltagarna kände att de kunde slappna av och därför inte lägga lika mycket fokus på

undersökningen. Om intervjuerna hade utförts i samma lokal hade vi kunnat kontrollera och anpassa denna så att deltagarna hade haft samma förutsättningar i platsen de befinner sig på.

En annan stor faktor som vi inte längre kunde kontrollera var volymen och kvalitén på uppspelningen av musiken. Från början var planen att låta varje deltagare lyssna på musiken från samma hörlurar och på samma volym för att säkerställa att detta inte var en bidragande faktor. De digitala intervjuerna gjorde att detta inte längre var en möjlighet. Vi bad varje deltagare att lyssna på musiken i hörlurar. Detta gjordes dels för att undersökningen originellt var tänkt att utföras med hörlurar. Vi gjorde även bedömningen att fler personer skulle ha tillgång till hörlurar som kan spela upp musiken på en, enligt oss, acceptabel nivå. Dessutom gjorde det kriteriet att vi kunde undvika jämförelser och diskussioner kring skillnaden mellan hörlurar och högtalare. Vi är medvetna om att olika hörlurar kan ha varierande ljudkvalité men vi prioriterade att ha det som en gemensam faktor, istället för att deltagarna skulle få välja fritt mellan hörlurar och högtalare. Det optimala för den digitala situationen hade varit att hitta personer med så lika hörlurar som möjligt men detta ansågs inte vara en möjlighet inom undersökningens skala och tidsram.

Ljudet från intervjuerna spelades fortfarande in, men istället för att använda en mobiltelefon som mikrofon gjordes inspelningen med hjälp av OBS Studio (2020). Denna skillnad anses inte ha påverkat förmågan att lyssna tillbaka på och analysera intervjuerna. Metoden för inspelningen var anpassad till den digitala studien och eventuella skillnader i ljudkvalitén i dessa inspelningsmetoder är inte relevant då de fortfarande uppfyller samma syfte. Dessutom var deltagarna fortfarande medvetna om att intervjuerna skulle spelas in, och när denna inspelning började och avslutades. Eftersom vi inte kunde träffa deltagarna var det därför också svårt att samla in skriftliga godkännanden av deltagarkontraktet. På grund av detta behövde deltagarna ge sitt medgivande muntligt. Detta gjordes i början av dessa inspelningar så att de dels var inspelade (vilket ger oss bevis på att godkännande har givits), och så att godkännandet kan kopplas till sin specifika undersökning.

Ett alternativ som diskuterades var användningen av webbkameror. Från början skulle observationer göras om ansiktsuttryck och andra reaktioner som inte går att höra i

röstinspelningar. Webbkameror hade möjliggjort för liknande observationer även i en digital intervju. Utöver det hade studien eventuellt känts mer allvarlig för deltagarna då vi som intervjuare hade blivit medvetna om deras kroppsspråk och agerande via kameran. Däremot fanns det även problem med användningen av kameror. Ett problem var att det inte var säkert att alla deltagare hade tillgång till en webbkamera, och för de som äger en fanns det ingen garanti för att kvalitén på dem skulle vara tillräckligt för att göra observationer. Vi ville inte utesluta deltagare på grund av den faktorn, särskilt om de redan tackat ja till att delta. Om webbkameror hade använts hade de varit enkla att spela in då det är samma process som för en ljudinspelning i OBS Studio (2020). Däremot hade det krävt noggrann hantering av filerna och varje deltagare hade behövt känna sig bekväm med att bli inspelad på kamera. Även om en deltagare hade gått med på att få sin kamera inspelad hade det kunnat leda till en mer obekväm och onaturlig känsla som gör det svårare att agera normalt. Enligt Denscombe (2007, ss. 195–196) är ljudinspelningar dessutom tillräckliga och de fördelar som

videoinspelningar ger uppvägs av de störningar som upplevs hos deltagarna. På grund av detta gjordes endast ljudinspelningar.

6.2.2 Deltagare och målgrupp

Undersökningen utfördes på fem personer och den valda målgruppen var personer som var mellan 20–30 år och uppväxta i Sverige. Målgruppen valdes då deltagare inom denna målgrupp troligtvis har samma musikkulturella bakgrund som oss. Detta var relevant då musiken var egenskapad och därför troligtvis påverkad av personliga åsikter och erfarenheter.

Juslin (2013) skriver att uppfattningen av specifika känslor i musik är beroende av lyssnarens kunskap och tidigare associationer. Deltagare med samma musikaliska bakgrund som oss har troligtvis liknande erfarenheter och kopplingar inom musik och därför påverkades resultatet troligtvis inte av kulturella skillnader. Utöver detta gjordes valet att inte begränsa målgruppen mer. Svar från alla personer inom målgruppen var relevanta för problemområdet och att begränsa eller utöka målgruppen, inom exempelvis ålder och kultur, hade eventuellt påverkat slutresultat.

Eftersom undersökningen endast utfördes på fem personer går det inte att påstå att de

slutsatser som drogs gäller för alla personer inom samma målgrupp. Ett resultat för studien är att det är möjligt att höra specifika känslor i musik. Däremot går det inte att dra slutsatser kring om detta gäller för alla känslor och över alla kulturer, eller om resultatet enbart gäller för ensamhet och för just de deltagare som deltog i denna studie. Antalet deltagare anses vara tillräckligt för att få en indikation om situationen för hela målgruppen, men undersökningen hade behövts utföras på fler deltagare för att bekräfta resultaten och öka deras validitet.

För den här studien intervjuades fyra kvinnor och en man. Även om en analys av svaren visade att könsidentitet inte hade någon påverkan är könsfördelningen ett eventuellt problem för resultatet för studien då det blev svårare att se om detta var en påverkande

bakgrundsfaktor. Andra bakgrundsfaktorer som inte undersöktes var bland annat deltagarnas musikaliska träning, vilken musik de vanligtvis lyssnar på mest, och hur stor vana de har i liknande musik. Faktorer som dessa kan ha haft påverkan på resultatet. Utöver det finns det en risk att deltagarnas egna erfarenheter och tolkningar av ensamhet kan ha påverkat resultatet. Däremot kan det vara ett känsligt, privat och komplext ämne, och därför gjordes valet att inte ställa frågor om det.

6.2.3 Problem med studien

Under denna rubrik diskuteras eventuella problem som kan ha funnits med undersökningen och intervjuerna. Ett eventuellt problem som diskuterades efter genomförandet av

pilotstudierna var valet att inte ge deltagarna en lista med känslor att utgå från och välja mellan när det skulle beskriva vilken känsla de hörde i musiken. Detta valdes bort då den eventuellt hade kunnat påverka deltagarnas tankar och åsikter, samtidigt som vi ville att de skulle ha full frihet i deras val av ord. Om valet hade gjorts att istället utgå från

känslokategoriseringen av Kirson, O'Connor, Schwartz och Shaver (1987) hade andra diskussionspunkter och eventuella fördelar och nackdelar uppstått. Genom användningen av listan kopplas resultatet till studien till den specifika källa och känslokategorisering som användes för undersökningen. Detta hade gjort att svaren hade begränsats ner vilket eventuellt hade gjort dem enklare att tyda och jämföra i likheter och skillnader. Eftersom listan inte användes uppstod resultat där vissa av deltagarnas svar ingår i listan medan andra svar inte är en del av den. Eftersom vissa av svaren heller inte var en specifik känsla (till exempel journey eller nostalgi) blev det också svårt att avgöra hur lika dessa svar är i

jämförelse med sorg och ensamhet. Enligt oss fanns det fortfarande fler fördelar med att låta deltagarna välja ord helt fritt, men det finns en möjlighet att resultatet för studien hade blivit annorlunda om detta hade ändrats.

En annan faktor som eventuellt hade påverkat resultatet var att deltagarna inte fick veta något om berättelsen. Berättelsen användes som internt material för inspiration och riktlinje vid skapandet av musiken. Målet med berättelsen var att uppnå den känsla som musiken var menad att förmedla. Eftersom berättelsen påverkade skapandet av musiken, finns det även en risk att den kan ha påverkat vår egen uppfattning av musiken. Detta hade i så fall varit en uppfattning som en lyssnare inte hade haft om de inte hade läst berättelsen. Om deltagarna hade fått läsa berättelsen, antingen innan, under eller efter genomlyssningen, hade det eventuellt ändrat deras uppfattning av musikens koppling till ensamhet. Eftersom musiken inte följde berättelsens händelseförlopp, då den enbart användes som en guide för känslan som skulle undersökas, ansågs den inte ha en stor påverkan på resultatet.

Andra problem som kan ha haft påverkan är uppbyggnaden av frågeformuläret och utförandet av intervjuerna. De frågor som användes i undersökningen valdes utifrån målet med studien.

Deltagarna skulle dels svara på vilken känsla de hörde och varför, samt berätta hur de tyckte att musiken passade kopplat till ensamhet. Utöver detta ställdes övriga frågor som vad de tyckte om musiken eller om den påminde dem om något. Detta gav det resultat som presenterades för den här studien, men det finns en risk att valet av frågor kan ha haft stor påverkan. Om andra frågor hade valts eller om ordningen som frågorna ställdes på hade ändrats skulle det ha kunnat leda till ett annat resultat. Andra faktorer som kan ha påverkat är när i undersökningen som deltagarna fick lyssna på musiken, och vilka instruktioner de gavs medan de lyssnade.

En annan påverkande faktor kan ha varit oss som intervjuare. Eftersom två olika personer utförde intervjuer finns det risk att resultatet hade ändrats jämfört med om endast en person hade utfört alla intervjuer själv. Dessutom är vi båda oerfarna intervjuare och risken finns att frågorna ställdes på olika sätt mellan olika deltagare. Som exempel nämner Denscombe (2007, s. 185) att en intervjuare bör vara passiv och neutral, och inte framstå på ett sätt som upprör deltagaren. Detta var något som vi försökte följa men som troligtvis hade varit enklare för mer erfarna intervjuare. Utöver detta kände minst en av oss varje deltagare personligen och detta kan ha haft både positiva och negativa effekter. Denscombe (2007, s. 184) skriver att deltagare kan svara och reagera på olika sätt baserat på hur de uppfattar personen som ställer frågorna. Eftersom deltagarna känner oss sedan tidigare kan det ha inneburit att de kände sig mer bekväma med att delta och ge ärliga svar. Däremot kan det även ha inneburit att de var mer avslappnade och inte tog undersökningen på lika stort allvar. Dessutom finns även risken att det förväntades vad undersökningen skulle handla om eftersom de var medvetna om vår bakgrund, vilket i sin tur kan ha påverkat deras tankesätt vid intervjutillfället.

Något som med stor sannolikhet påverkade resultatet var musiken. Musiken var skapad med hjälp av tidigare forskning och inspirationskällor, men den var fortfarande skapad utifrån vad vi själva tyckte förmedlade känslan på ett bra sätt. Om musiken hade ändrats, eller om den hade skapats av andra personer, skulle det kunna påverka vilken känsla deltagarna hörde.

Musiken som skapades var uppdelad i olika delar och varje del innehöll olika parametrar och tekniker som skulle förmedla rätt känsla enligt den bakgrundsforskning som utfördes. Ett exempel på något som eventuellt hade påverkat är om parametrarna flyttades mellan de olika delarna, eller om hela musikstycket enbart bestod av en del. Som exempel tyckte deltagarna att del 1 med pianot förmedlade ensamhet på ett effektivt sätt. Om hela musikstycket hade varit en förlängning av del 1 hade det troligtvis haft en stor påverkan på den känsla

deltagarna hörde. Dessutom var hela musikstycket baserat på samma melodi för att skapa enhetlighet mellan delarna, se Figur 10. Om denna melodi hade ändrats hade det troligtvis också haft en påverkan på den känsla som musiken förmedlar. Utöver detta skapades

musiken enbart med hjälp av digitala instrument. Musiken hade troligtvis låtit annorlunda om delar av eller hela musikstycket istället hade spelats av riktiga musiker på riktiga instrument.

Detta hade eventuellt också påverkat vilken känsla som förmedlades och därför resultatet.

Under intervjuerna frågades deltagarna om de kunde förstå och om de höll med om att musiken förmedlar ensamhet. Även om deltagarna svarade ja på dessa frågor är det svårt att veta till hur stor grad detta gäller. När musiken presenteras som ensam sätts deltagaren i en position där de antingen måste hålla med eller argumentera emot oss som skapare. Det kan eventuellt vara obekvämt för deltagarna att säga emot då det kan ses som ett fientligt

ställningstagande mot oss som forskare. Deltagarna fick inte veta att musiken var egenskapad men det kan ändå ha varit enklare, och känts mer korrekt för deltagarna, att hålla med, även om de tyckte att det inte stämde. Samma sak kan eventuellt gälla för frågan om vad

deltagarna personligen tyckte om musiken. Utöver detta ger kunskapen om vilken känsla som musiken utgår från mycket kontext till hur den skapats. Deltagarnas uppfattning av musiken kan ha förändrats när de fick veta vilken känsla den faktiskt var menad att förmedla. När de fick kontexten förklarad kan detta vara en anledning till att alla deltagare kunde höra känslorna.

En sista påverkande faktor kan ha varit valet av känslokategorisering. Metoden för denna studie hade grund i känsloindelningen av Kirson, O'Connor, Schwartz och Shaver (1987).

Det finns risk att resultatet hade varit annorlunda om en annan kategorisering hade använts.

Dessutom hade troligtvis även metoden för undersökningen varit annorlunda då andra indelningar kan ha påverkat hur känslorna kunde analyseras och jämföras med varandra.

Känslokategoriseringen av Kirson, O'Connor, Schwartz och Shaver (1987) ansågs vara effektiv för denna undersöknings syfte men metoder för indelning av känslor är något som kan utforskas vidare.

6.2.4 Etikdiskussion

Som visat i resultaten i studierna av Thompson och Balkwill (1999) och Friederici et al.

(2009) är det möjligt att höra primära känslor i musik över olika kulturer. Däremot skriver Juslin (2013) att mer specifika och komplexa känslor är beroende av lyssnarens kunskap och erfarenhet. En begränsning med denna studie är därför hur resultaten kan användas och kopplas till olika målgrupper och kulturer. De deltagare som intervjuades var i åldrarna 20–

30 och var uppväxta i Sverige, och det går inte att säga om resultatet gäller för personer utanför denna målgrupp. Eftersom uppfattningen av musik är individuell är det också

omöjligt att säga om resultatet gäller för den här målgruppen eller om det enbart är begränsat till dessa fem deltagare. Resultatet av undersökningen visar att fem personer av samma kultur och bakgrund håller med oss i att musiken förmedlar ensamhet. Eftersom deltagarna troligtvis baserade deras svar på tidigare erfarenheter och konventioner kan det vara intressant att utforska vidare i frågan om musiken påminde dem om något. Särskilt i en jämförelse med personer från en annan målgrupp eller kultur om de hade fått samma fråga.

Musiken skapades med utgångspunkt i tidigare forskning men trots detta är det svårt att skapa musik som låter objektivt ensamt. Det är även viktigt att vara tydlig med att resultatet för studien enbart gäller för en specifik målgrupp eller specifika individer. Det kan bli problematiskt att säga att resultatet är sanning när det kom från personer från en specifik kultur. Detta gäller särskilt om det visar sig att personer från en annan kultur inte kommer fram till samma resultat. Att göra denna sorts generalisering hade kunnat tolkas som att en viss kultur har rätt för att de förstod vad vi menade att förmedla, medan uppfattningar från andra kulturer är fel. Forskningsresultatet är positivt då det ger ett resultat för den specifika målgruppen av de undersökta personerna, och utgör en bra utgångspunkt för framtida forskning. Däremot är det viktigt att inte se resultatet som fakta för personer eller kulturer utanför undersökningen.

6.2.5 Samhällelig nytta

Även om frågeställningen handlar om hur väl ensamhet kan höras, var ett mål med studien att svara på om specifika känslor i allmänhet kan uppfattas i musik. För den specifika

målgruppen och den specifika känslan visar resultatet att ensamhet till viss del kan höras i musik. Även om det inte går att säga hur väl andra känslor hade uppfattats, eller om andra personer hade tolkat musiken annorlunda, visar resultatet att uppfattningen av specifika känslor är något som är värt att forska vidare om. Om resultatet istället hade visat att enbart primära känslor kunde höras hade det troligtvis inte uppmuntrats till mer forskning om andra känslor på samma sätt. Det finns redan mycket forskning om primära känslor i musik medan uppfattningen av tertiära känslor är ett nytt och outforskat område som därför kan vara mer relevant och intressant att utforska vidare.

Resultatet för undersökningen kan fungera som en utgångspunkt vid diskussioner kring musik och känslor. Vid musikskapande kan undersökningen dessutom användas som inspiration för kompositörer, dels kring användandet av en känslokategorisering samt vid förmedlingen av specifika känslor. Det är viktigt att resultatet inte ses som fakta eller som en

mall som kan användas för alla känslor och över alla kulturer. Däremot visar det att

kompositörer eventuellt kan gynnas av att skriva musik med målet att förmedla mer specifika känslor än de primära, särskilt för känslan av ensamhet och för samma målgrupp som i denna studie.

Eftersom tolkningen av musik och förmedlade känslor är individuellt är det svårt att koppla resultatet av undersökningen till eventuell samhällelig nytta. I ett bredare och ett mer långsiktigt perspektiv, där mer forskning har gjorts kring fler känslor och över fler

målgrupper, skulle forskning inom området eventuellt kunna användas för att framkalla mer specifika känslor via musik. Ett exempel kan vara ett företag som vill skapa en viss stämning i sin butik, eller ett företag som vill visa vad deras varumärke ska förmedla på ett tydligare

In document Hur väl kan känslan av ensamhet höras i musik?: En studie om urskiljning av specifika känslor vid lyssnandet av musik (Page 40-46)