Framtida arbete - Hur väl kan känslan av ensamhet höras i musik?: En studie om urskiljning av s

Denna undersökning och dess resultat utgör en bra grund för vidare forskning.

Forskningsområdet är nytt och outforskat, och denna studie kan fungera som inspiration för både frågeställningar och metoder. Om just detta arbete hade fortsatt en längre tid hade även några ändringar och förbättringar kunnat göras. Om undersökningen hade tillåtits fortsätta några extra dagar eller veckor hade fler deltagare kunnat intervjuas för att få ett bredare perspektiv och en djupare förståelse i området och resultaten. Det hade dessutom gett

slutsatserna större trovärdighet då de hade varit baserade på mer data. Utöver detta hade mer vidare bakgrundsforskning kunnat göras. Detta hade varit användbart då projektet hade kunnat kopplas till tidigare arbeten inom samma område. Det hade även eventuellt lett till ökad förståelse om ämnet och hur resultaten kan tolkas och användas.

Om undersökningen istället hade pågått under extra månader hade större ändringar och förbättringar kunnat göras. Som ett exempel skulle målgruppen kunna utökas och flera olika målgrupper skulle kunna jämföras med varandra. En annan jämförelse som skulle kunna göras är mellan olika musikstycken. För en längre tidsperiod hade ett till musikstycke kunna skapats som använder andra parametrar eller där parametrarna används på andra sätt än det första. Det hade inneburit en utökning av frågeställningen men det skulle kunna vara

intressant att se om det fanns en tydlig skillnad i någon musikalisk parameter som påverkade uppfattningen av ensamhet. Utöver detta hade undersökningen och intervjuerna i sig kunnat förbättras. Som exempel hade en ansträngning kunnat göras att försöka få alla deltagare att lyssna i samma hörlurar och i en liknande miljö. Om det hade varit möjligt hade en lokal kunnat användas där en säker miljö kan skapas som är anpassad efter rekommendationer kring Covid-19. På så sätt hade det fortfarande varit möjligt att intervjua deltagarna på plats.

Det är värt att nämna att dessa utvecklingar och fortsättningar eventuellt hade sett annorlunda ut om intervjuerna inte hade behövts utföras digitalt.

Om projektet hade satts i ett större sammanhang och ett bredare perspektiv går det att koppla det till den eventuella samhälleliga nytta som det har. Framtida forskningsprojekt hade kunnat baseras på denna undersökning för att utöka kunskapen inom området. Denna undersökning fokuserade endast på känslan av ensamhet och intervjuerna utfördes enbart på fem personer från en specifik målgrupp. I framtida arbete kan flera känslor undersökas vilket möjliggör för jämförelse mellan dem och hur väl de kan uppfattas hos en lyssnare. Utöver detta behöver fler personer från olika målgrupper och kulturer undersökas. Resultatet för den här undersökningen är begränsad till målgruppen hos de fem personer som deltog i den och

detta behöver utökas genom vidare forskning. En annan intressant punkt att undersöka är vad det är i musiken som gör att den förmedlar en specifik känsla. Detta kan exempelvis göras genom att skapa flera olika musikstycken som varierar i vissa parametrar, som instrument eller tempo, för att se vad det är som påverkar uppfattningen mest. Genom att göra detta visar resultaten inte bara om det är möjligt att förmedla specifika känslor i musik, utan även hur en kompositör bör gå till väga för att förmedla den specifika känslan.

En relevant punkt vid utökningen av forskningsområdet är hur uppfattningen av känslan i musik förändras beroende på om det spelas för sig eller tillsammans med annan media.

Deltagare 3 trodde att det troligtvis blir tydligare vilken känsla som ska förmedlas om musiken spelas tillsammans med bild. Denna skillnad i tydlighet kan vara värd att utforska vidare genom att exempelvis undersöka musikstycket tillsammans med ett filmklipp eller ett annat medium. Om det visar sig att tillägget av andra medier inte ändrar resultatet kan det användas i bredare utsträckning. Om det däremot visar sig att användningen av andra medier hade skapat stora skillnader i uppfattad känsla, begränsas området där resultatet för den här studien kan appliceras. Genom att utöka och forska vidare inom området ökar kunskapen kring hur musik kan och borde används för att förmedla specifika känslor. Dessa teorier är endast spekulativa men kunskapen om att det är möjligt att förmedla specifika känslor i musik kan utgöra en bra utgångspunkt för vidare forskning.

Referenser

65daysofstatic. (2016). Hypersleep [Musik]. No Man’s Sky: Music For An Infinite Universe [Album]. London: Laced Records.

Balkwill, L. & Thompson, W. (1999). A Cross-Cultural Investigation of the Perception of Emotion in Music: Psychophysical and Cultural Cues. Music Perception: An

Interdisciplinary Journal, 17(1), ss. 43–64.

Barnum, C. M. (2011). Usability Testing Essentials: Ready, Set...Test. San Francisco:

Morgan Kaufmann. ss. 173–176.

Bonfiglioli, L., Costa, M. & Ricci Bitti, P. (2000). Psychological Connotations of Harmonic Musical Intervals. Psychology of Music, 28(1), ss.4–22.

Bow, A. & Williamson, K. (2002) Analysis of quantitative and qualitative data. In: K.

Williamson och A. Bow (Ed.) Research methods for students, academics and professionals : information management and systems. Wagga Wagga, N.S.W. : Chandos Publishing. ss.

237–239, 242–247 & 256–259.

Brothers: A Tale of Two Sons. (2013). PC [spel] 505 Games: Milan.

Carlsson, F., Hilmersson, P., Juslin, P. & Lundqvist, L. (2008). Emotional responses to music: experience, expression, and physiology. Psychology of Music, 37(1), ss. 61–90.

Denscombe, M. (2007) The Good Research Guide for small-scale social research projects.

3.uppl., Maidenhead: Open University Press, ss. 184–185 & 194–196.

Discord Inc. (2020). Discord (10.0.18362) [programvara]. https://discord.com/download Friederici, A., Fritz, T., Gosselin, N., Jentschke, S., Koelsch, S., Peretz, I., Sammler, D. &

Turner, R. (2009). Universal Recognition of Three Basic Emotions in Music. Current Biology, 19(7), ss. 573–576.

Frost (2013) [film]. Regissörer: Chris Buck & Jennifer Lee. Burbank: Walt Disney Pictures

& Walt Disney Animation Studios.

Frost, C., Hailstone, J., Henley, S., Kenward, M., Omar, R. & Warren, J. (2009). It's not what you play, it's how you play it: Timbre affects perception of emotion in music. Quarterly Journal of Experimental Psychology, 62(11), ss. 2141–2155.

Hevner, K. (1936). Experimental Studies of the Elements of Expression in Music. The American Journal of Psychology, 48(2), s. 246.

Hill, D., Kamenetsky, S. & Trehub, S. (1997). Effect of Tempo and Dynamics on the Perception of Emotion in Music. Psychology of Music, 25(2), ss. 149–160.

Horner, A., Lee, C., Wu, B. & Wun, S. (2013). SPECTRAL CORRELATES IN EMOTION LABELING OF SUSTAINED MUSICAL INSTRUMENT TONES. In: 14th International Society for Music Information Retrieval Conference. Curitiba: International Society for Music Information Retrieval, ss. 415–420.

Hugh “Jim” Bailey. (2020). OBS Studio (25.0.4). [programvara]. https://obsproject.com/

Image-Line. (2019) FL Studio (Version 20.6) [programvara]. https://www.image-line.com/flstudio/

Ingelf, S. (1995) Lär av Mästarna - Arrangering för två till fem stämmor. Lund: Grahns Tryckeri AB, ss. 24 & 26.

Jansson, R. (2011). Stora musikguiden - Musikteori för alla. 2.uppl., Danderyd: Notfabriken Music Publishing AB, ss. 7–8 & 84–88.

Journey. (2012). Playstation 3 [spel] Sony Interactive Entertainment: California.

Juslin, P. (2013). What does music express? Basic emotions and beyond. Frontiers in Psychology, 4.

Kirson, D., O'Connor, C., Schwartz, J. & Shaver, P. (1987). Emotion knowledge: Further exploration of a prototype approach. Journal of Personality and Social Psychology, 52(6), ss.

1061–1086.

Konečni, V. (2008). Does music induce emotion? A theoretical and methodological analysis.

Psychology of Aesthetics, Creativity, and the Arts, 2(2), ss. 115–129.

Native Instruments. (2012). The Giant (Version 1.2.0) [plugin]. https://www.native-instruments.com/en/products/komplete/keys/the-giant/

No Man’s Sky. (2016). PC [spel] Hello Games: Guildford.

Ori and the Blind Forest. (2015). PC [spel] Microsoft Studios: Redmond.

Ōtani, K. (2018). The End of the Battle [musik]. Shadow of the Colossus: Roar of the Earth.

Tokyo: King Record.

Puleo, A. (2020). PS Plus’ Shadow of the Colossus - How a Good Soundtrack Can Make a Game. https://gamerant.com/march-ps-plus-games-shadow-colossus-music/ [2020-04-02]

Sagan om ringen. (2001) [film]. Regissör: Peter Jackson. Hollywood: New Line Cinema.

Shadow of the Colossus. (2018). Playstation 4 [spel] Sony Interactive Entertainment:

California.

Smit, A. (2019). Journey - Austin Wintory. https://soundtrackworld.com/2019/08/journey-austin-wintory/ [2020-04-02]

Spitfire Audio. (2019). BBC Symphony Orchestra (Version 1.0.9) [plugin].

https://www.spitfireaudio.com/shop/a-z/bbc-symphony-orchestra/

Tekrø, E. (2018). Playing the Sound of Silence Immersion, Loneliness, and Analysis of

Multimodal Intertextuality in 21st Century Video Game Music. Masteruppsats, Department of Musicology. Oslo: University of Oslo.

Tjajkovskij, P. (1877) Svansjön [balett].

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning Stockholm: Elanders Gotab.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Werner Schweer. (2020) MuseScore (Version 3.4.2.9788) [programvara].

https://musescore.org/en/download

Wintroy, A. (2012). First Confluence [musik]. Journey (Original Video Game Soundtrack) [Soundtrack]. New York: Sony Interactive Entertainment America.

Zoom Video Communications, Inc. (2020). Zoom (5.0.2) [mjukvara].

https://zoom.us/download

Känslokategorier

Detta är en lista med alla känslor i Emotion knowledge: Further Exploration of a Prototype Approach (Kirson, O’Connor, Schwartz & Shaver, 1987) i dess originalspråk, samt en egen översättning till svenska bredvid. Känslor i fetstil är primära känslor; vanlig text utan indrag är sekundära och vanlig text med indrag är tertiära känslor inom ovanstående sekundär känsla.

III

Mono no aware Empati gentemot tingen

Sympathy Sympati

Mortification Förödmjukelse

Nervousness Nervositet

Anxiety Ångest

Suspense Spänning

Uneasiness Oro

Apprehension (fear) Farhåga

Worry Oroa

Distress Ångest

Dread Fruktan

Berättelsen

Den berättelse som användes som inspiration och riktlinje för den känsla som musiken skulle förmedla.

The corner of the back of the classroom, empty as always. It might as well have a sign that says it’s reserved for me. Might not make much of a difference though. Not like anyone is trying to take it from me. I sit in silence as I always do, don’t have much to say really. I take the papers I’m supposed to; I do the work I’m supposed to. Never answer any questions unless I have to and the teacher is starting to take note. She doesn’t seem to ask me any. This is how I prefer things to be. Time passes. Group assignment? For the first time today I look up at the teacher. She looks at my direction- not directly at me- and nods. She knows, no group for me. It’s how I prefer it. I’m glad she’s adapting for my sake. My grades are fine and I don’t have anything against my peers, I just prefer to be by myself. One of the girls in front of me turn around and ask me why I don’t have to be in a group, I just shrug. I have no interest in this discussion to be honest. She keeps talking for some reason but I notice. I notice she’s not looking me in the eyes. No one really does. I’m used to it; I don’t mind.

What’s her name again? We’ve been in the same class for over a year and I don’t know her name. It’s not that strange is it? Not like we talk on the daily or anything. She eventually gets the point and turns back. Finally. Again time passes with no other interruptions. Class ends, I pack my things and leave. At the locker I’ve packed everything and I’m ready to head home.

Before I get the chance I’m stopped by an old acquaintance. He puts his arm around my neck and pulls me around like he usually does. We talk for a while. We smile, laugh and

remenisse. My current classmates see it, I probably look out of character while I’m talking to him. We say the things you always say: we should catch up, we should talk more often, we used to be so close, what happened? And so on. At least he has the courtesy to look me in the eyes every once in a while while we speak. Eventually we head our separate ways. It was fun for a while but now everything is back to normal. “I’m fine” I’ve told myself for so long. “I like being by myself”, “I don’t need anyone”, “I’m happy”. For the first time since I started here I felt differently. For just a brief moment I felt something other than my regular state.

Now I can’t wait to feel it again but I fear I won’t for a long time. I guess I’m not so fine after all, but time has to go on. I’ll just do what I always do: keep going. Only now I know how I’m supposed to feel and it does not make things any easier.

Frågeformulär

Detta är frågeformuläret som användes som utgångspunkt vid intervjuerna av deltagarna.

Introduktion av oss Introduktion av studien

Vi kommer genomföra en undersökning där du lyssnar på musik, som sedan följs av en intervju. Innan start behöver du ge ditt godkännande att du vill delta.

Konsentformulär

Ett krav för att undersökningen ska fortsätta Kön

Ålder

Uppväxt i Sverige

Introduktion av vad deltagaren ska göra

Du ska lyssna på ett musikstycke som är ca 4 min långt. Under tiden ska du tänka på vilken känsla du hör.

På vilket sätt lyssnar du på musiken?

Mobilhörlurar? Gamingheadset?

Innan genomlyssning:

Lyssna efter vilken känsla du hör i musiken.

Förtydligande: Inte vilken känsla du känner från musiken eller hur du känner dig, utan den känsla du tror att musiken är menad att förmedla.

*Bekräfta deltagarens förståelse kring dessa instruktioner*

Efter genomlyssning:

*Fråga om vilken känsla deltagaren hörde i musiken.*

Om du inte kan tänkta på en specifik känsla, försök använda ett annat beskrivande ord. Om du inte kommer på något, förklara i längre mening så gott det går, eller varför det inte går.

Om deltagarna beskriver en:

Primär-/sekundärkänsla: Varför? Kan du vara ännu mer specifik?

Tertiär/specifik känsla: Gå vidare

Ordet finns inte i listan: Varför? Se om det finns likhet med redan existerande ord. Ev. fråga om specificering, gå vidare.

Varför valde du det ordet?

Finns det något specifikt som gjorde att du uppfattade den känslan?

Exempel?: Enbart en helhetskänsla, Tempo, instrument, harmoni Avslöjande:

Lyssna igen. Ha den färskt i minnet inför kommande frågor.

Behöver inte tänka på vilken känsla du hör. Kommer fortfarande inte gå in på din personliga åsikt, tänk istället på hur musiken låter.

Indelat i tre lager (nämn både svenska och engelska för att deltagarna ska förstå) Primär: Sadness/Sorg

Sekundär: Neglect/Försummelse Tertiär: Loneliness/Ensamhet

VII För alla tre lager: Nu när du vet och tänker tillbaka:

Kan du förstå att detta är känslan musiken ska förmedla?

Varför /inte?

Tycker Du att musiken förmedlar den känslan?

Varför /inte?

Finns det något i musiken som hade kunnat förtydliga ensamhet ännu mer?

Vad?

Vad tyckte du om musiken?

Påminde musiken dig om något? (t.ex. Annan musik, film, minne, etc.)

*Om de vill veta, förklaring av vad vi faktiskt undersöker*

Några övriga kommentarer om musiken eller undersökningen i sig?

Varför?

Tack för deltagandet

VIII

Deltagarkontrakt

Detta är det deltagarkontrakt som deltagarna behövde läsa och godkänna innan genomförandet av undersökningen.

Deltagarkontrakt

Undersökningen utförs av Elias Gustavsson och Jesper Wibäck för ett examensarbete vid Högskolan i Skövde. Innan genomförande av studien fortsätter behöver du som deltagare läsa, förstå, och verbalt godkänna allt som står i följande kontrakt. Vid frågor eller oklarheter om information i texten behöver dessa redas ut innan undersökningen börjar.

Du som deltagare kommer i denna undersökning att lyssna på musik och svara på frågor kring denna. Genom deltagande bekräftar du att du kommer svara ärligt på dessa frågor och endast fokuserar på undersökningen medan den pågår. I så stor utsträckning som möjligt befinner du som deltagare dig i en distraktionsfri miljö och eventuella mobila enheter är inställda på ljudlöst.

Undersökningen kommer att ske digitalt och musiken kommer att skickas till dig på valfritt sätt (ex. mejl, Google Drive) direkt efter godkännande av detta kontrakt. Ljudet från intervjun kommer att spelas in för att möjliggöra för oss att lyssna på den vid ett senare tillfälle (t.ex.

för att bekräfta eller förtydliga information). Denna ljudfil kommer inte publiceras och kommer raderas efter färdigställande och godkännande av undersökningen och tillhörande rapport. Detta görs för att säkerställa att den inte används av andra personer för annat syfte än undersökningen.

Utöver detta kommer personlig information som kön och ålder samlas in. Detta görs för att hitta eventuella kopplingar mellan deltagare och deras svar, och om någon av dessa faktorer kan ha påverkat det slutgiltiga resultatet. Denna information kommer kopplas till varje ljudfil men kommer inte att kunna identifieras tillbaka till dig.

Allt deltagande i studien är anonymt och ingen av den information som publiceras i rapporten kommer kunna kopplas till dig. Deltagande är fullt frivilligt och du får när som helst avbryta intervjun om du inte längre vill delta. Då kommer den hittills insamlade informationen om dig att raderas och inte användas i resultatet för undersökningen. Om du vid ett senare tillfälle efter intervjun ångrar ditt deltagande får du kontakta oss och då kommer din information att raderas och inte längre användas.

Genom att fortsätta och delta i undersökningen bekräftar du som deltagare att:

Du har läst och förstår innehållet i detta kontrakt.

Du har inga vidare frågor kring innehållet.

Du godkänner att du deltar frivilligt utifrån dessa krav.

Du ger ditt medgivande att den insamlade informationen får lagras och bearbetas inom ramen av undersökningen.

Transkribering av intervjuer

Detta är transkriberingarna för de intervjuer som utfördes för studien. Intervjuerna var semistrukturerade och var därför till viss del anpassade för varje person och tillfälle. Detta gör att intervjuerna inte blev exakt likadana och vissa frågor, ordningen på dem, eller hur de ställdes kan därför variera. Som exempel, om vissa frågor som var med i frågeformuläret inte finns med i transkriberingarna, kan det vara för att de ansågs ha blivit besvarade vid ett tidigare tillfälle i intervjun. Förklaringen av studien och vad deltagarna skulle göra står inte med i transkriberingarna. Andra konversationer och kommentarer som inte relaterar till studien och dess resultat är inte med i transkriberingarna. Vissa felsägningar, talspråkligheter (till exempel ”dom” till ”de” eller ”dem”), och ord som ”hmm” har ändrats eller tagits bort från transkriberingarna för att underlätta vid läsandet och förståelsen av dem. Frågorna som ställdes var ofta längre eller en del av en konversation. I transkriberingarna har de förenklats för att enbart ha med det som var viktigt för att förstå svaren. Betydelsen av frågan är samma och tolkningen av svaren påverkas inte, utan det görs för att underlätta vid läsandet och förståelsen av dem.

Deltagare 1

Går det att beskriva känslan i ett ord?

Journey.

Varför skulle du säga det?

För mig så tyckte jag att musiken hade som en liten story. Och då tyckte jag att det var som den här vägen genom storyn typ.

Är du nöjd med det svaret eller vill du beskriva det mer som i en mening eller någonting?

Ja men det liksom journey som att det var en resa eller men också typ att det var storytelling.

Jag såg framför mig typ en person och sen såg jag då typ en story för den här personen.

Om vi går in mer på en specifik känsla. Det kan till exempel vara som den här personen känner eller bara som den här journeyn ska förmedla. Vad tror du du skulle kunna känna då?

I början så det första jag fick- ensamhet. Det är väl för det var så här enstaka pianoljud så liksom- väldigt ensamt så. Sen börjar då få den här scenen av typ så här “leaving father” typ.

En liten pojke som skriker bara “nej lämna mig inte” typ. Sen så bytte det till typ en liten “old story telling” typ som det vore början på ett spel. Så det är såhär “Ahh nu ska jag berätta typ hur den här storyn började.”

Typ “det var en gång”-aktigt eller?

Ja. Och sen jag tyckte det fanns en viss känsla av liksom trygghet. Men det fanns ändå såhär osäkerhet som liksom- ja- det är lite såhär harmoniskt så men det finns någonting som- det gör det inte helt säkert. Och sen bytte det då till en känsla av hopp. Och lite som en kallelse typ någon som kallar på en. Och sen- det här är väl inte nyttigt för er- men det lät som svansjön, whatever. Och som sagt det är såhär typ “siren calling” lite som i Frozen I guess man liksom hörde röst. Så, och sen började jag tänka på att det kändes som att det hade med

In document Hur väl kan känslan av ensamhet höras i musik?: En studie om urskiljning av specifika känslor vid lyssnandet av musik (Page 46-69)