Denna undersökning syftade till att belysa hur barnen i en årskurs sex klass definierar stress. Det finns många saker som kan leda till att ett barn känner sig stressad samt det kan yttra sig på många olika sätt. För att såväl pedagoger som föräldrar ska kunna minska stressen som barn utsätts för idag är det viktigt att ta reda på vad det är som skapar denna stress hos barn, hur den kan yttra sig samt hur vi ska kunna göra för att minska denna stress. Undersökningen riktade även in sig på hur barnen själva gör för att hantera sin egen individuella stress samt hur pedagogerna tänker kring ordet.
De frågor som jag hade för avsikt att ta reda på är
Hur definierar barn i en årskurs sex klass stress? Vad är det som skapar denna stress och varför?
Vad är det som skapar lugn hos eleverna, hur gör eleverna för att varva ner efter en jobbig och stressig dag?
Hur upplever eleverna sin förmåga att hantera sin egen individuella stress? Hur ser pedagogerna på begreppet stress och vad kan de göra åt elevernas stress?
Jag kom fram till i undersökningen att det var tidsbrist samt för höga krav som ställs är den största orsaken till stress hos eleverna i klassen. När eleverna har för många saker inplanerade på fritiden som gör att de får skynda sig ifrån skolan och sedan kommer hem sent på kvällarna. Detta gör att eleverna känner att de inte hinner med läxorna och sedan att de inte har så mycket tid att varva ner på. Niclas Almén tar upp i sin bok Stress
– och utmattningsproblem (2007) att den vanligaste orsaken som frambringar stress är
just tidsbristen relaterad till för höga krav som ställs på individen, det finns helt enkelt inte tid att hinna med alla krav som ställs. Det är även kraven på att prestera bra i skolan såväl som på fritiden som kan vara stressade, men det är även några som tycker att
motivationen saknas, de har ingen motivation att göra läxorna och på så vis blir detta ett stressmoment då de hela tiden hittar andra saker att göra.
Efter denna undersökning kan jag dra slutsatsen att majoriteten av eleverna är stressade, även att stress kan vara så mycket och vara så olika från person till person. Stress handlar om hur varje person upplever olika situationer. Ekman & Arnetz (2002) talar omstress uppkommer när människan och miljön inte passar ihop. De menar att det varken är människan eller miljön som det är fel på utan passformen mellan dessa två ting. Detta innebär att det som känns stressande för en person inte behöver kännas stressande för en annan.
Det som eleverna gör för att varva ner är övervägande att sitta vid datorn. Vid tv:n kan de sitta ner och drömma sig bort i en bra film eller tv program eller sätta sig framför datorn och försvinna och bli någon helt annan i ett datorspel. Andra tycker att motion och att vara utomhus är det bästa sättet att varva ner. Att vara ute i det fina vädret eller att åka och träna det som man tycker allra mest om. Alla har sin egen individuella stil att varva ner på, huvudsaken är att de alla har någonting som gör att de kan känna att de får lugn och ro i kroppen och verkligen kan koppla bort allt annat.
När det kom till frågan hur eleverna gör för att handskas med sin egen stress för att på så vis kunna minska denna hade majoriteten av eleverna inga tankar på hur de skulle kunna minska sin egen stress. Några av eleverna hade dock idéer på vad de skulle kunna göra åt situationer som de kände stressade, det var till exempel att gå upp tidigare på morgonen så man inte stressade till skolan. En elev nämnde även att hon ibland brukade intala sig själv att det inte gjorde något om hon skulle komma någon minut sen till något, eller att hon ibland försöka att ta det lugnt då hon egentligen kände sig jättestressad. Det var dock inte alltid som dessa metoder fungerade speciellt bra för henne då hon hel enkelt kände sig för stressad. Jag kan med detta dra slutsatsen att majoriteten av eleverna känner sig maktlösa att påverka sin egen situation då de gäller att minska det som gör att de känner sig stressade, speciellt när de handlar om saker som inte är tidsrelaterade. Det kan vara svårt att påverka de skolrelaterade saker som gör eleverna stressade då skolans pedagoger har en tidsplan som måste följas så att eleverna ska kunna nå upp till de mål som förväntas när de går i sjätte klass.
När jag frågade pedagogerna vad stress var för dem så var det först och främst tidsbrist och bristen på kontroll över situationen som var de största faktorerna som bidrog till stress hos dem. De kände dock att det oftast var andras handlande som skapade stress hos dem. Det kunde vara när en arbetskamrat bad om olika saker som de sedan hade glömt bort att göra, eller när en elev blir ledsen eller arg och detta då bidrog till att dagens planering föll. Pedagogerna kände då att de inte längre hade kontroll över situationen. De hade även samma tankar som eleverna om vad det var som gjorde eleverna stressade. Pedagogerna nämnde just de krav som ställs i skolan och hemmet samt tidsbrist och osäkerhet. För att hjälpa eleverna hade de ofta samtal om hur man utvecklar sin självkänsla samt att de använde sig av musik för att få ner ljudnivån i klassen. Pedagogerna kände att dessa två metoder fungerade bra och hade för avsikt att fortsätta med dessa.
Efter denna undersökning tycker jag att klassens pedagoger hade ungefär samma tankar om stress som eleverna har. Det fanns egentligen inte någons större skillnad på hur de kände att stress yttrade sig eller vad det berodde på, det är i båda fallen tidsbristen som är den största faktorn. Jag funderar nu på om det egentligen finns någon skillnad på vuxnas och barns stress. Danielsson (2009) skriver att det ofta är samma saker som kan stressa såväl barn och vuxna, samt att tidsbristen är en stor faktor till stress för både unga som gamla. Något som jag gärna skulle vilja undersöka närmre är vad vi pedagoger kan göra mer ingående för att kunna minska stressen hos barn i skolan. Enligt min undersökning så är skolan en av de största faktorerna till att barnen i denna klass är stressade, och jag tycker då att vi som pedagoger skulle kunna få hjälp med hur man hanterar stressade barn och vägledning hur vi ska motverka och förebygga att stress uppkommer. När jag intervjuade pedagogerna nämnde de att de inte hade några tankar om att prova på mer avslappningsmetod, jag tycker dock att man egentligen inte har något att förlora på att prova och se hur det fungerar. Jag var och besökte en skola för några år sedan där de hade avslappning och massage som elevens val i
undervisningen. Här fick eleverna lära sig olika metoder för nedharvning samt
avslappning. De diskuterade även frågor liknande som de gör i denna klass, just att lära barnen hitta självkänslan och lära dem att hitta sig själv. Detta var något som fungerade
bra på denna skola och de elever som deltog var verkligen engagerade och tyckte sig bli hjälpta av detta.
Om jag kritiskt ska granska metoderna som jag valt så kan jag uppleva att där finns en del brister med denna. Om jag ska tänka över hur jag formulerade min enkät så kanske jag skulle lagt ner lite mer tid att formulera alla frågorna så att jag var säker på att alla elever skulle förstå frågorna. På detta sätt tror jag att jag hade kunnat få in fler och mer uttömmande svar på varje fråga, istället för att på en del få ganska korta eller inga svar alls.
Jag funderar även på om jag skulle haft en kort genomgång av vad stress kan vara för något med eleverna innan jag började undersökningen. I och med att jag fick liknande svar från mertalet av eleverna så kanske de inte hade en klar bild om hur stress kan yttra sig i olika situationer. Jag tror dock att det då fanns en viss risk att leda in barnen på tankar som jag skapat hos dem genom introduktionen istället för att det ska vara deras helt egna tankar, fria från min påverkan. Jag funderar dock om det skulle ha hjälpt de elever som skrev att de inte visste vad stress var för något eller de som skrev att de aldrig blev stressade, kanske de inte hade en aning om vad stress egentligen innebar eller om det helt enkelt var så att de aldrig hamnade i en situation som de fann stressande.
När det gäller intervjuerna så funderade jag mycket på hur många jag skulle välja att intervjua. Efter att ha tagit del av föreläsningen ”Intervju” med Lena Lang (2010-09-14) vid Malmö högskola så fick jag veta att man skulle intervjua tills ”mättnad” uppkom, det vill säga tills att man känner att man fått ut alla tankar och åsikter som finns i
klassen. Lena Lang påpekade dock att 4-6 personen var lagom att intervjua om avsikten var att få en kvalitativ syn på undersökningen. Jag funderar dock om jag har fått ut alla tankar som finns hos barnen. Hur många barn som behövs intervjuar har nog även med hur förhållandena ser ut i klassen, om eleverna har olika bakgrund så som kulturell, ekonomisk och social. Så om jag hade fått göra om hela arbetet en gång till så tror jag att hade valt att intervjua fler av barnen i klassen för att få ut så många olika tankar och funderingar som möjligt.
Jag funderar även på om det hade gjort någon skillnad till undersökningen om jag hade skrivit tillsammans med någon annan. Kanske hade nya och annorlunda idéer tagits med då och utformat hela arbetet på ett annorlunda sätt. Stukat (2005) belyser att arbetet oftast kommer längst om arbetet sker i par. Detta varav att de båda personerna argumenterar problemen och muntrar upp om en av dem skulle känna sig nere. Jag anser dock att det finns vissa fördelar med att skriva själv, jag kunnat jobba efter min egen takt och eget huvud, inte behövt att ta hänsyn till andra viljor. Jag känner även att jag har växt i självförtroendet efter att haft sådant ansvar för en sådan här stor uppgift.
6 Referenslista
Almén, Niclas (2007). Stress- och utmattningsproblem kognitiva och
beteendeterapeutiska metoder. Studentlitteratur.
Almvärn, Per-Erik & Fäldt Christer (2003). Liten handbok om stress och
stresshantering. Studentlitteratur.
Angelöw, Bosse (2000), (2003). Konsten att hantera stress och möta förändringar. Stockholm: Natur och kultur.
Danielsson, Tomas (2009) Vad vore livet utan stress? Stockholm: Prisma.
Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2004). Att förstå barns tankar. Metodik för
barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Ekman, Rolf & Arnetz, Bengt (2002). Stress, molekylerna, individen, organisationen,
samhället. Stockholm: Liber.
Elkind, David (1985). Det hetsade barnet, att stressas in i vuxenvärlden. Natur och kultur.
Ellneby, Ylva (2008). Stressade barn och vad vi kan göra åt det. Stockholm: Natur och kultur.
Folke – Fichtelius, Maria (1995). Barn och djur. Liber utbildning.
Frankenhaeuser, Marianne (1993). Kvinnligt, manligt, stressigt. Höganäs: Wiken.
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys- exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Markham, Ursula (1994). Sluta stressa. Stockholm: Liber – Hermods.
Miller, Mary Susan (1982). Stressade barn, att förstå och besvara stressignaler hos
barn och ungdomar. Forum.
Näsman, Elisabeth & von Gerber, Christina(1998). Mamma pappa utan jobb. rädda barnen.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Wähborgs, Peter (2003). Stress, och den nya ohälsan. Stockholm: Natur och kultur.
Nätbaserade referenser
Aftonbladets nätbaserade tidning (2003-01-23). 8 av 10 barn lider av stress. Peruzzi, Britt.
Tillgänglig: 2010-05-22.
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article118025.ab
Aftonbladets nätbaserade tidning (2005-11-30). Stress gör dig sjuk. Olsson Caroline Tillgänglig: 2010-09-28.
http://www.artonbladet.se/kropphalsa/psykestress/article333502.ab
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94. Tillgänglig 2010-12-14.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069
Föreläsningar
Bilaga 1
Enkät med eleverna.