Barn och Stress

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Barn och stress

Orsaker och motverkan

Children and stress

Cause and reduce

Elin Svensson

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Barn och ungdomsvetenskap

2010-11-05

Examinator: Johan Lundin

Handledare: Vanja Lozic Lärarutbildningen

Abstract

Barn och stress

- Orsaker och motverkning

Elin Svensson

Syfet och frågeställningen med detta arbete är att ta reda på vad det är som gör barn stressade, vad eleverna gör när de vill varva ner samt vad de själva tror att de kan göra för att minska sin egen individuella stress. Metoderna som jag använder mig av är

enkätundersökningar samt intervjuer. Undersökningen har genomförts i en 6:e klass med 22 barn, varav 19 deltog i undersökningen. En intervju med klassens två pedagoger skedde även för att få deras synvinkel på stress. Jag har även belyst vad stress är, hur den yttrar sig på människor samt barn och stress. Undersökningen kom fram till att det som skapar mest stress hos eleverna varierar stort mellan både skolrelaterade saker samt tidsbrist. Det vanligaste sättet för eleverna att varva ner är genom att titta tv och eller dator, men även att vara ute i naturen och motionera. När det kommer till att gör något åt sin egen stress

känner sig eleverna hjälplösa och oförmögna att göra något åt det som skapar deras stress.

Förord

Jag skulle vilja tacka alla som hjälpt mig att genomföra denna undersökning.

Tack alla medverkade på skolan, såväl elever som lärare, utan er hade jag aldrig fått in den empiri som resulterade i detta arbete. Tack för att ni ställde upp helhjärtat när ni svarade på såväl enkäter och intervjuer. Tack även min sambo som orkat och stått ut med mig när jag suttit fast med skrivandet samt din hjälp till vägledning framåt.

Tack även till Vanja som har hjälpt till och bollat idéer med mig. Tack för din handledning och din hjälp att utveckla detta arbete framåt.

Innehållsförteckning

1 Inledning ...1

1:2 Syfte och frågeställning ...2

2 Tidigare forskning ...4

2:1 Vad är stress/ stressorer ...4

2:2 Kroppens reaktion ...5

2:3 Den goda och negativa stressen ...6

2:4 Barn och stress ...7

3 Metod ...11

3:1 Urval och genomförande ...11

3:2 Metodval och metoddiskussion ...12

3:2:1 Enkät ...12 3:2:2 Intervju ...13 3:2:3 Kvalitativ/ kvantitativ ...14 3:2:4 Forskningsetiska överväganden ...15 3:2:5 Tolkning av materialet ...16 4 Analys ...17

4:1 Vad är stress och hur ser eleverna på begreppet? ...17

4:1:1 Enkätundersökning ...17

4:1:2 Intervju ...20

4:2 Hur gör eleverna för att varva ner och ta det lugnt? ...22

4:2:1 Enkät ...22 4:2:2 Intervju ...24 4:3 Minska stress ...25 4:3:1 Enkät ...25 4:3:2 Intervju ...26 4:4 Pedagogernas tankar ...27 4:5 Sammanfattning ...30

5 Diskussion och kritisk reflektion ...32

8 Referenslista ...37

Bilaga1 ...39

Bilaga2 ...42

1 Inledning

Vi människor har alltid kämpat mot många olika slags sjukdomar. Under 1800-talet var det till största del bakteriella sjukdomar som plågade befolkningen. Under 2000-talet tror forskare dock att vi står inför en helt annan form av folksjukdom, nämligen stress (Ylva Ellneby, 2008). Man kan ofta se i tidningar där det står skrivet om stress och hur det påverkar oss (Aftonbladet 2003-01-23). Det är långa dagar på både förskola och skola, samt att fritiden sedan kan vara fylld med aktiviteter och måsten.

Stress framstår oftast inte som något bra i våra öron. Förskoleläraren och

specialpedagogen Ylva Ellneby (2008) påpekar att långvarig stress hos människor påverkar oss negativt. Hon påpekar dock även att stress kan vara något positivt. Stressen kan agera som en slags dragkraft och motivation för att komma igång och klara av vissa projekt och ansträngningar, att vi utan stress inte hade känt motivation till att fortsätta framåt.

Iden till uppsatsen framkom efter ett samtal med en pedagog på skolan jag valt att undersöka. Vi diskuterade om en elev som framstår som väldigt tillbakadragen och dagdrömmande i skolan. Denna elev har svårt att hänga med på lektionerna och lyssnar ofta inte när någon pratar med honom. Pedagogen sa då att detta barn nog var väldigt stressat inombords av olika anledningar i hemmet. Denna berättelse fick mig att vilja undersöka detta med stress lite närmare.

Är dagens barn stressade, och vad är det som skapar denna stress hos barnen? I skolplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att ”personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag” (skolverket 2006, s 7).

Jag har tänkt begränsa min studie och undersöka hur eleverna i en klass förhåller sig till begreppet stress. I min undersökning vill jag ta reda på om eleverna känner sig

stressade, och då vad de bakomliggande faktorerna är. Jag tänker även undersöka hur eleverna själva handskas med denna stress, om de själva vet hur de ska koppla bort denna och ta det lugnt, eller om de känner sig maktlösa till att påverka det som gör att de känner sig stressade.

Jag kommer att använda mig av metoderna enkätundersökning samt intervjuer för att få in min empiriska grund. I undersökningen kommer 19 elever samt två pedagoger att ingå. Eleverna går alla i årskurs sex och pedagogerna är klassens lärare, samtliga elever deltar i enkätundersökningen medans fyra elever samt de två pedagogerna deltar i intervjuer.

1:2 Syfte och frågeställning

Denna undersökning belyser hur barnen i en årskurs sex definierar stress. Det finns många saker som kan leda till att ett barn känner sig stressad så som skola, hemmet eller fritiden. Stess kan yttra sig på många olika sätt så som magont, minskad eller ökad aptit, sömnlöshet och andra kroppsliga smärtor, dessutom kan barn ändra sitt beteende

(Markham, 1994). För att såväl pedagoger som föräldrar ska kunna minska stressen som barn utsätts för idag är det viktigt att ta reda på vad det är som skapar denna stress hos barn, hur den kan yttra sig samt hur vi ska kunna göra för att minska denna stress. Undersökningen kommer även rikta sig in på hur barnen själva gör för att hantera sin egen individuella stress. Skolan är en stor del i barns vardag, genom att undersöka vad pedagogerna tänker kring ordet stress kan därefter pedagogiken läggas upp så att den kan minska elevernas stress, därför kommer undersökningen i korthet även belysa hur pedagogerna i klassen resonerar kring ordet stress.

Syftet är alltså att belyser hur barnen i en årskurs sex definierar stress och vad det är som gör eleverna stressade. Hur eleverna själva gör för att kunna minska sin egen individuella stress samt hur pedagogerna i klassen ser på elevernas stress?

Hur definierar barn i en årskurs sex stress? Vad är det som skapar denna stress och varför?

Vad är det som skapar lugn hos eleverna, hur gör eleverna för att varva ner efter en jobbig och stressig dag?

Hur upplever eleverna sin förmåga att hantera sin egen individuella stress? Hur ser pedagogerna på begreppet stress och vad kan de göra åt elevernas stress?

2 Tidigare forskning

Det finns mycket forskning om och hur stress påverkar oss människor negativt. Det pratas och skrivs även ofta i tidningar samt på radio och tv hur människor blir allt mer stressade, där ibland artikeln Stress gör dig sjuk (Olsson, 2005-11-30). Där med kommer jag att diskutera begrepp så som vad stress är, hur detta påverkar människan samt hur stress kan påverka barn och hur man ska kunna förebygga att detta sker.

2:1 Vad är stress? / Stressorer

När vi tänker på stress så kopplar vi oftast detta till något negativt, men stress är till viss mån nödvändigt för att vi ska överleva. När vi blir stressade strömmar en mängd

adrenalin till kroppen och våra sinnen skärps, muskler spänns och vi är beredda för kamp eller flykt. På stenåldern var stress nödvändigt för att överleva då man plötsligt stod inför ett rovdjur eller liknande. Så viss stress är nyttigt för oss, det som är negativt är att detta flöde av adrenalin hela tiden är på hög nivå då vi hela tiden möter nya ”rovdjur” i våra liv (Markham, 1994)

Ordet stress myntades i början av 1940- talet av professorn Hans Selye. Han beskrev stress som ”den minsta gemensamma nämnaren i organismens reaktioner på alla möjliga påfrestningar, utmaningar, krav” (Ekman & Arnetz, 2002 s. 46). Det finns mycket som påverkar och gör oss människor stressade idag. Ellneby (2005) nämner en rad olika faktorer som kan påverka stressen hos såväl barn som vuxna. Hon pratar först och främst om den höga ljudnivån, och stora barngrupper, för mycket att göra på fritiden och problem i familjen så som skilsmässor eller andra problem.

Stressorer är de saker som skapar stressen. Dessa orsaker är olika för alla människor, det kan vara allt ifrån mycket att göra på jobbet, brist på kontroll över situationen, för stora krav samt brist på stöd. Ekman & Arnetz (2002) talar om stressorer som en dålig passform mellan människa och miljö, som att handsken inte passar på handen, att det inte är fel på varken människan eller miljön, utan det är passformen mellan dessa två tingen. En människa kan tycka att en miljö eller en händelse är en utmaning medan en annan person kan uppleva detta som en stressor, alltså något som gör denna person stressad, och påverkar denna person negativt både psykiskt och fysiskt.

2:2 Kroppens reaktion

Det kan vara viktigt för såväl barn som vuxna att veta att stress kan yttra sig på många olika sätt. Det kan finnas många olika symptom där stress är den bakomliggande

faktorn, därför tycker jag att det är viktigt att veta och känna igen varningssignalerna för att på så vis kunna hjälpa barnet med det som gör att det känner sig stressat.

Peter Wähborgs tar upp i sin bok ”Stress och den nya ohälsan” (2003) olika sätt där stress påverkar kroppen negativt. Han beskriver att när hjärnan upplever en situation som hotfull så sänder den ut signaler till binjurarna som därmed ökar sin produktion av noradrenalin, adrenalin och kortisol. Dessa ämnen påverkar hjärtat, ökar blodtrycket och ökar ämnesomsättningen så att mycket energi ska komma ut till musklerna för att vi antingen ska kämpa eller kunna fly undan från det som gör att vi känner oss hotade. Så fort denna hotbild som kroppen känner är över återgår värdena av noradrenalin, adrenalin och kortisol till det normala. Problemet med dagens samhälle är att det ständigt kommer nya hotbilder och på så vi är värdena av ämnena i regel så pass höga att kroppen till sist tar skada av det.

Stress kan visa sig på många olika sätt. Ursula Markham skriver i sin bok ”Sluta

stressa” (1994) om olika symptom där stress kan vara den bakomliggande orsaken.

Andfåddhet Yrsel

Illamående och kräkningar Astma

Aptitlöshet/ Sug efter mat Sömnlöshet/ mardrömmar Kronisk trötthet

Problem med matsmältningen

Huvudvärk/ andra kroppsliga smärtor Högt blodtryck/hjärt- och kärlsjukdomar

Ser man både till Wähborgs samt Markhams studier kan man dra slutsatsen att stress är skadligt för kroppen, men det finns en annan slags stress som till och med kan vara bra för kroppen.

2:3 Den goda och negativa stressen

När vi hör ordet stress förknippar många av oss detta som något dåligt. Många

människor förknippar oftast ordet med tidsbrist och negativa känslor. Men forskningen talar om två olika former av stress, den goda och den negativa stressen. När vi

anstränger oss så utsöndras adrenalin i kroppen, mer adrenalin utsöndras ju starkare vår känslomässiga reaktion är. Adrenalinet kommer oftast när vi känner oss rädda, oroliga eller aggressiva. Men adrenalinet kommer även när vi känner oss engagerade och glada (Frankenhaeuser, 1993).

Det är svårt att definiera skillnaden mellan vad som är positiv och negativ stress då den är olik från person till person. Något som kan yttra sig i positivt stress för en person kan leda till negativ stress hos någon annan. En sak som dock kan vara vägledande om vilken form stress det handlar om är hur pass lustfyllt personen känner att det är. Har du en utmaning framför dig och känner lust för att klara av denna så kan man vara ganska säker på att den stress man känner inte är skadlig. Vänder aktiviteten till något olustfyllt så vänder stressen från att vara positiv till negativ stress och påverkar dig på det sättet negativt. (Angelöw, 2000 s. 55). Men det är inte alla som kanske kan skilja mellan den positiva och negativa stressen, där ibland barn.

2:4 Barn och stress

Hans Selye hävdar att barn och stress inte hör ihop, ändå är det ett fall som ses allt oftare. Selye påpekar även att det är föräldrarna och vuxna som skapar den största stressen hos barn, han har uttalat sig att ”Föräldrar kommer att utsätta sina barn för betydligt mindre stress så snart de inser att de inte är kapplöpningshästar allesammans, en del är sköldpaddor”( Ellneby, 2008 s 15). Men vad är det då som kan skapa denna stress hos barnen? Danielsson (2009) påpekar även att om barn ständigt blir bemötta med krav som barnet inte känner att de kan klara av så vänder uppgiften från att kunna vara en utmaning för barnet till en orsak som skapar stress hos barnet då det känner att de inte kan leva upp till de vuxnas förväntningar. Även psykologen Niclas Almén nämner i sin bok Stress – och utmattningsproblem (2007) att det är just tidsbrist samt för högt ställda krav som skapar den största stressen hos barn idag.

Det finns många orsaker som kan skapa stress hos barn, samt även många olika sätt som den kan yttra sig i. En faktor som kan bidra till stress är känslan av att inte ha kontroll på situationen (Danielsson, 2009). En av dessa situationer där barnen kan känna att de inte har någon kontroll över situationen kan bland annat vara en skilsmässa mellan föräldrarna (Eklund, 1985). Detta är en svår situation för barnet då de inte själva kan påverka sin omgivning vilket lämnar barnet i en situation av osäkerhet och sorg. Ellneby (2008) belyser att barnen måste finna sig i att föräldrarna nu inte bor tillsammans, måste kanske lära sig att bo i två olika hem, eller i vissa fall förbjuds att träffa en av

föräldrarna. Ellneby tar även upp arbetslöshet hos en eller båda föräldrarna som en orsak som kan bidra till stress. Om en av föräldrarna blir arbetslösa kan denna förända föräldern då den kanske blir deprimerad, utåtagerande samt snabba humörsvängningar. Det kan även vara så att barnet får veta att de nu inte har råd med olika aktiviteter eller saker då tillgången till pengar nu är mindre. Detta kan leda till att barnen känner oro för sina föräldrar. Psykologerna Elisabeth Näsman och Christina von Gerber belyser i sin bok Mamma pappa utan jobb (1998) att det är viktigt att inte utestänga barnen i sådana här situationer, utan berätta för barnen vad det är som händer och vad det beror på, annars kan vissa barn tro att det är något som de har gjort som har skapat situationen. Näsman och von Gerber hävdar även att det är viktigt som förälder att tänka på att hålla inne de negativa känslorna som kan påverka barnet negativt, samt att informera skola

och förskola så att pedagogerna på skolan vet vad den bakomliggande orsaken kan vara om de börjar märka några förändringar hos barnet.

En annan orsak som kan leda till stress är något som barnen utsätts för varje dag i skolan, nämligen buller och hög ljudnivå. Höga ljud i skolan finns överallt, allt från raster, matsalen till klassrummet (Miller, 1982). Ellneby skriver även att barn är känsligare för ljud än vuxna då deras öron inte är färdigvuxna, därför kan det vara viktigt att tänka på ljudnivån i klassrum och andra skollokaler så att en del av allt bullret kan förhindras. Hon nämner även att stress hos barn kan visa sig väldigt olika från barn till barn, det viktigaste är att se om barnet förändrats mot hur det var tidigare. Om ett barn som innan har upplevts som väldigt matglad plötsligt tappar aptiten och bara sitter och petar i maten, eller om ett barn som varit lugnt och harmoniskt plötsligt börjar visa tecken på aggressivitet är detta tydliga signaler på att något kanske inte är som det ska, och att barnet i fråga behöver hjälp med att finna metoder som motverkar denna negativa stress (2008).

Ordet utbrändhet, eller att en person har gått in i väggen är ett ord som man ofta kan höra runt omkring i samhället. Många människor förknippar detta ordet med vuxna människor som blir utbrända i jobbet, men detta är även ett fenomen som kan drabba barn i skolan (Elkind, 1985). Barnpsykologen och professorn David Elkind skriver även att skolan kan ses som barnens arbete. Det finns barn som inte känner att de klarar av studietakten samt att de känner att de lär in bättre praktiskt än teoretiskt, men då skolor idag är övervägande teoretiskt lagda kan detta skapa ett problem för dessa elever. Detta kan göra att barnen blir stressade av skolan då de känner att de inte hänger med i studierna eller att skolan inte är rolig. Detta kan leda till utbrändhet hos barnen och kan då bland annat leda till sjukfrånvaro, tappad motivation, skolk samt aggression då de känner att de inte kan påverka sin egen situation (1985).

I och med att det finns så många saker som kan göra att barn känner sig stressade idag, är det därför viktigt att hitta saker som minskar denna stress. Ellneby (2008) nämner i sin bok att många av stressorsakerna som barn upplever idag är skapade av oss vuxna. Det största behovet barn behöver är trygghet, närhet och kontakt och ett bekräftande att vi ser varje individuellt barn, att verkligen sätta sig ner och spendera tid med sitt barn

anser Ellneby vara en av de viktigaste nycklarna till att motverka stress hos barn. Niclas Almén (2007) hävdar även han att socialt stöd är en av de viktigaste delarna för att kunna reducera stress. Han menar att människan påvekars av varandra, därför är det viktigt att ha ett bra socialt stöd som kan hjälpa till att reducera stressen hos de som behöver det.

Ellneby menar även att man först måste komma underfund med vad det är som gör barnen stressade, ta reda på de olika stressorerna och sedan behandla dessa på fyra olika sätt.

Att undanröja stressorerna

Vägra låta en situation bli en stressfaktor Ta itu med stressfaktorn direkt

Finna ett sätt att koppla av och därmed dämpa den spänning som stress skapar (Ellneby, 2008 s. 85).

Ellneby belyser även att massage är något som har en positiv inverkan när det gäller att behandla stress. Beröring sänker nämligen stresshormonet kortisol i kroppen och utsöndrar istället oxytocin som har en inverkan på kroppen genom att den sänker puls och blodtryck, förbättrar matsmältningen och stärker immunförsvaret. Miller (1982) hävdar även att de situationerna som upplevs stressande kan omvändas till att kännas mer lugna. Hon menar att om man förknippar en sak med stress så ska vuxna försöka väcka positiva känslor för barnet i den situationen, och på så vis ändra känslan och därmed även minska stressen.

En annan metod som är viktig för att minska stressen är att motionera. Socialpsykologen Bosse Angelöw belyser i sin bok Konsten att hantera stress (2003) att regelbunden motion stärker kroppen och hjälper den att stå emot alla påfrestningar och kvar som hela tiden ställs på en. Därför menar han att det är viktigt att regelbundet motionera, för att på så vis kunna klara av stressmomenten bättre. Motion kan även vara nyckeln till nedärvning och avkoppling för vissa personer. Almvärn & Fäldt skriver i boken Stress

och stresshantering (2003) att avkoppling inte behöver betyda att man sitter still och tar

det lugnt, utan att avkoppling kan ske i en aktiv form. De menar att avkoppling kan ske just när du motionerar, är ute i skogen eller går vid stranden. Något som kan både

skänka barn trygghet och beröring är även djur. Att ha djur är en väg till välbefinnande och att ha djur runt omkring sig kan skapa bättre fysisk hälsa. Ett djur är något som barn oftast gosar med och på så vis får beröring tillbaka, samt att djuren kan fungera som tröst när människor känner att det är jobbigt. Djur kan därför både skänka en plats av trygghet och kan på så vis minska stressen hos barn. Vissa djur skänker även motion då de dagligen ska rastas och på så vis motionerar personen och därmed minskar stressen. (Folke – Fichtelius, 1995).

3 Metod

I detta kapitel beskrivs de olika metoder som kommer att användas i undersökningen. Metoderna jag använt mig av är enkäter samt intervjuer. Jag valde dessa metoder då jag anser att de kan på bästa sätt ge svar på de frågor som jag vill ta reda på. Med enkäterna känner jag att jag kan få fram majoritetens svar på de olika frågorna för att sedan med hjälp av intervjuerna fördjupa mig närmre på vissa frågor. Under detta kapitel kommer även undersökningsgruppen att presenteras samt för och nackdelar med metoderna jag valt att använda mig av.

3:1 Urval och genomförande

Undersökningen har genomförts på en skola som är belägen i utkanten av en mindre stad. Skolan är endast en grundskola och har elever från olika kulturer samt

samhällsklasser. Detta gör att alla elever har olika bakgrund och kan därmed kanske ha olika erfarenheter av stress. Skolan jag tänkt genomföra min undersökning på har jag valt att kalla för Ringskolan. På denna skola kommer empiriinsamlingen att begränsas till en årskurs sex klass som består av 22 elever, dock medverkade bara 19 av dessa elever varav det nio pojkar och tio flickor. De andra eleverna fick av olika själ inte delta i undersökningen. Jag valde årskursen då jag tror att stress inte är ett främmande

begrepp för dessa elever, som de kanske annars hade varit om jag hade valt en lägre årskurs. Troligtvis kan det underlätta undersökningen då eleverna kanske redan vet vad begreppet stress står för samt att de kanske även har erfarenhet när det gäller stress och hur man hanterar det. De två pedagogerna som deltog i undersökningen är båda kvinnor är båda i 30 års åldern och har jobbat med eleverna i ett par år.

Fördelen med att jag inte tidigare har någon relation till eleverna kan vara att de ser mig som någon utomstående som inte har med skolan att göra och att de vågar öppna sig

mer för mig under undersökningens gång. Även att jag tidigare inte har några

förutfattade meningar om eleverna om hur de är som personer vare sig i skolan eller på fritiden.

Det kan även vara en nackdel då jag kommer in som en okänd person då de kanske inte vågar öppna sig för mig. Att de inte känner tillit för mig och därmed kanske bara svarar kort på frågor och inte vågar gå in djupare för att utveckla sina tankar.

3:2 Metodval och metoddiskussion

Här kommer jag att presentera de två olika metoderna som jag valt att använda mig av i undersökningen närmre.

3:2:1 Enkät

Eftersom jag vill få med en bred syn på barns perspektiv på stress började jag med min undersökning med en enkätundersökning där eleverna får svara på frågor rörande om de själva känner sig stressade och vilka faktorer som gör att de känner sig stressade. Är det skolan som är den största faktorn eller är det hemmet, fritiden eller andra orsaker som skapar denna stress? Jag har även tagit med några frågor om hur eleverna själva gör för att minska på stressen (se bilaga 1). Har de några speciella metoder som de tar till eller om de känner att de inte kan göra något åt den stress som de känner? Enligt Strukát (2005) finns det två sätt att utforma en enkätundersökning, den kan vara antingen ostrukturerad eller strukturerad. Är en enkät ostrukturerad består den av öppna frågor där eleven själv ska formulera svaren på frågorna. Detta innebär att eleverna får

möjlighet att utveckla sina svar och kan själva välja hur mycket information som de vill delge. Den strukturerade enkäten består av redan fastställda frågor så som ja och nej frågor. Detta kan enligt Strukát (2005) leda till att man inte får ut tillräckligt med information från enkäten. För att göra det strukturerade enkäterna lite mer djupgående kan man utöka svarsalternativen mer ingående genom att ta med svarsalternativ så som ”bra”, ”mycket bra” samt ”dåligt” och ”mycket dåligt”. Strukát (2005) föreslår även att

man kan ta bort mittenalternativet vilket oftast brukar vara ”varken bra eller dåligt”. På detta sätt tvingas den som svarar på enkäten att ta ställning.

Jag har i min enkät utgått ifrån en blandning av både ostrukturerade samt strukturerade frågor. Detta menas med att det både kommer finnas frågor där eleverna väljer olika svarsalternativ samt frågor där eleverna själva får formulera svaren med egna ord. Detta bidrar till att ge enkäten mer variation, att det både finns frågor som går snabbt att besvara och några som barnen måste svara lite mer ingående på. I enkäten har jag en sista fråga rörande om eleverna kan tänka sig att medverka i en intervju eller inte.

3:2:2 Intervju

Efter att ha gått igenom enkäterna där eleverna svarade om de ville ställa upp på en intervju så kan jag här plocka ut de som vill samt inte vill. Jag blev dock förvånad över hur många elever som ville ställa upp på en intervju, det var endast ett fåtal av eleverna som svarat att de inte ville. Efter samråd med klassens pedagoger valdes sedan några elever ut för intervju. Problemet med att jag fick hjälp att välja ut några elever kan vara att pedagogen har sedan tidigare förutfattade meningar om vilka elever som är duktiga på att berätta och svara utförligt på frågor. Detta kan leda till att jag inte får med en grupp av elever som kanske tycker att det kan vara stressande och lite nervöst att prata med främmande människor, men dessa elever kan kanske ha en annan syn och andra tankar om vad de upplever som stressande än de elever som känner sig trygga att prata inför andra människor.

Jag har intervjuat fyra stycken elever då jag kände att detta kunde vara ett lagom antal. Jag kände på så vis att jag kunde gå in mer på djupet hos dessa elever som jag kanske inte annars hade haft tid med om jag hade valt att intervjua fler elever. Intervjuerna valde jag att strukturera som en halvstrukturerad intervju (se bilaga 2). Med en halvstrukturerad intervju menas enligt Stukát (2005) att det inte finns några sedan tidigare givna svar eller några direkt strukturerade frågor, utan intervjuerna varierar beroende på vad respondenten svarar och ger således respondenten med egna ord fria händer att beskriva sin uppfattning kring den ställda frågan (2005). Med hjälp av

intervjuerna kan jag gå djupare in i hur ett fåtal elever förhåller sig till stress. Enligt Doveborg & Pramling (2004) finns det vissa pedagoger som tycker det är negativt att intervjua enskilda barn då de inte vill att man ska peka ut ett enskilt barn, men

Doveborg & Pramling lyfter fram att barn ofta tycker det är spännande att gå iväg till ett annat rum och bli intervjuad, och att barnen kan stå i kö för att även de ska få bli

intervjuade. Jag har valt enskilda intervjuer framför gruppdiskussioner då jag anser att jag kan gå djupare in i samtalet med varje enskilt barn och höra allt vad denna har att säga. I gruppdiskussioner kan vissa barn bli undanskymda och har svårt att ta till talan från de barn som är framåt och pratglada (Doveborg & Pramling 2004).

Under dessa intervjuer har jag valt att använda mig av en diktafon som hjälpmedel, då detta leder till att jag kan koncentrera mig på vad eleven svarar då jag inte febrilt sitter och skriver för att kunna hinna med att få ner allt som eleven svarar. Jag kan även spola tillbaka och lyssna på intervjun om och om igen.

Ett problem som dock kan uppstå under en intervju är att eleverna inte vågar berätta vad de verkligen tänker och tycker. Det är alltid en jobbig situation att berätta negativa saker om så väl skolan som sig själva, och det kan vara svårt att öppna sig och berätta sådana saker i en intervju. Jag valde dock att ändå ha intervjuer för jag känner att det kan utvidga min kunskap, för även om eleverna inte vågar öppna sig och berätta allt, så berättar de alltid något som kan vara till värde för undersökningen. Jag har även gjort en intervju med klassens pedagoger Hanna och Pia, där jag tänkte undersöka om de tror att barnen i klassen är stressade och vad de anser kan vara de bakomliggande faktorerna till att de är stressade. Jag tänkte även kort undersöka vad hon anser att vi vuxna kan göra för att motverka stressen hos barnen i klassen. Jag tänker inte lägga så mycket tyngd i denna intervju då det speciellt är barnens perspektiv som jag vill få fram i denna undersökning, men jag anser att det kan vara bra att få reda på hur pedagogen i klassen resonerar kring stress och hur det kan påverka barnen.

3:2:3 Kvalitativ/ kvantitativ

Jag har valt att använda mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder i

som har samma åsikt i en fråga, samt få fram intressanta tankar och funderingar. Med hjälp av den kvalitativa metoden kan jag gå in mer på djupet och undersöka de frågor och funderingar som väckts i enkäten som jag tycker verkar intressanta. I Staffan

Larssons bok Kvalitativ analys (1986) beskriver han att en kvalitativ analys syftar till att ”beskriva människors upplevelser av fenomenet” (s.11). Detta menas med att det är respondentens egen valda tankar och upplevelser rörande frågan som man ska rikta in sig på.

Med kvantitativ undersökningsmetod skriver Stukát (2005) att forskaren ”samlar in ett stort antal fakta och analyserar dem i syfte att finna mönster eller lagbundenheter som antas gälla generellt – i princip för alla människor” (s.31). Det är alltså helheten och mängden människor som svarar för samma sak som man vill få fram, för att kunna dra slutsatser kring hur många som har samma åsikt i en speciell fråga. Stukát (2005) påpekar att det förr fanns tydligt motsättningar om att man inte skulle blanda kvalitativa metoder med kvantitativa, han påstår dock att dessa mottsättningar nu har börjat suddas ut och att det faktiskt kan finnas fördelar att blanda dessa två metoder, att dessa två kan komplettera varandra. Han menar att man först kan gör en kvantitativ undersökning för att sedan med en mer kvalitativ inriktning fördjupa sig i vissa frågor som man anser intressanta.

3:2:4 Forskningsetiska överväganden

Innan jag började med min undersökning på skolan kontaktade jag rektorn och berättade vad under sökningen syftade till och om jag fick tillåtelse att göra detta i klassen på skolan. Efter detta så sände jag hem ett formulär med eleverna där vårdnadshavaren fick bestämma om de tyckte att deras barn skulle delta eller inte. Här informerade jag om vad undersökningen handlade om, vart det färdiga materialet kommer att hamna samt hur jag kom till att skydda elevernas och skolans identiteter med hjälp av fingerade namn, på såväl elever samt skola. Jag gav även här ut min mejladress så att

vårdnadshavarna skulle kunna ställa frågor till mig om de kände sig behöva det. Jag informerade även eleverna om vad undersökningen handlade om och vilka moment som

jag skulle använda mig av så att de skulle känna en trygghet i att veta vad det var som jag skulle göra.

3:2:5 Tolkning av materialet

Genom hela arbetet har jag valt att göra små språkkorregeringar på citaten både från enkäterna men framförallt från intervjuerna då jag ansåg att de annars hade blivit svårt att läsa citaten, jag har alltså ändrat språket från talspråk till skriftspråk. Jag har även valt att presentera svaren från mina enkätundersökningar med hjälp av diagram samt i berättande form för att kunna få en inblick i hur enskilda elever tänker kring frågan samt att kunna få en synligare bild över vad majoriteten av barnen svarade. I

enkätundersökningen ingår 22 elever som alla går i sjätte klass varav tio är flickor och tolv pojkar. Intervjuerna tänker jag presentera med hjälp av citat från både eleverna samt lärare. Detta bidrar till att elevernas tankar och uttalanden syns och förstås på ett tydligare sätt om man får se elevens egna svar.

4 Analys

Under det här kapitlet kommer jag att redovisa resultaten som jag har fått fram i min undersökning. Jag kommer att redovisa empirin under fyra rubriker. Under varje rubrik kommer jag först att presentera elevernas svar från enkätundersökningen för att sedan redogöra elevernas svar och tankar från intervjuundersökningarna. Till sist kommer jag att redovisa hur pedagogen i klassen ser på stress och stresshantering hos barnen i klassen. Kapitlet avslutas sedan med en sammanfattning samt slutsats där jag kommer att sammanfatta vad jag har kommit fram till i undersökningen.

4:1Vad är stress och hur ser eleverna på begreppet?

Här kommer jag att presentera svaren frågorna som tog upp och belyste vad det är som gör att eleverna känner sig stressade, vilka faktorer som ligger bakom.

4:1:1 Enkätundersökning

Jag började enkäten med att ta upp frågan om eleverna hade hört talas om begreppet stress tidigare. Det var endast två av de tjugotvå eleverna som aldrig hade hört talas om stress tidigare. Jag ställde sedan frågan vad eleverna trodde att stress var för något och jag fick många olika, men samtidigt lika svar. En flicka beskriver att hon tror att stress är ”att när man har brottom eller ska någonstans att man skyndar sig så mycket.”

Kanske brukar hon hamna i många situationer där det råder tidsbrist och kanske mycket som ska göras under denna korta tid. En flicka skriver även liknande att stress är ”När man har kommit försent på någonting eller har brottom”. Även en pojke nämner att ”

man stressar på morgonen till exempel”. Det kan kanske vara så att denna pojke ofta har en morgon med tidsbrist och många måsten ska hinnas med, kanske försover han sig ofta eller måste hinna med bussen. Här kunde jag se att alla hade en klar bild om vad som stress kunde innebära, och jag märkte att alla även var ganska eniga och hade samma tankar om begreppet. Liknande svar kunde jag även se på frågan rörande om vad som gjorde just de själva stressade, vilka situationer som de tyckte att de kände sig mer stressade i än andra. Även här handlade svaren om tidsbrist och att ha många saker att göra på samma gång. Den största majoriteten av eleverna skriver att det är på morgonen och på vägen till skolan som de känner sig mest stressade. En pojke skrev ”när jag ska gå till skolan när klockan är 5 i 8”. Ett fåtal av elever nämner att de har försovit sig och måste springa till skolan samt bussen eller att inte hinna med alla saker som ska göras på morgonen. Enkäten visar även att det är andra skolrelaterade orsaker som skapar stress hos mertalet av dessa elever. Några av eleverna har skrivit att prov och läxor är en stor stressande faktor i deras tillvaro. Jag funderar om eleverna kanske har påverkats av sina föräldrar i tankarna om vad stress är. Kanske har den bifogade lappen hem till föräldrarna satt igång en diskussion i hemmet och därmed har kanske eleven fått tankar och idéer om vad stress är från sina föräldrar.

Det framgår även att fritidsaktiviteter eller något annat som de hade en tid att passa till är en stressande situation. En flicka skriver även en tankeväckande sak, hon nämner att det som gör henne mest stressad är hennes hund. Kanske har hon ansvaret för hunden eller att där finns andra problem som rör hunden i hennes liv. Folke – Fichtelius (1995) framhåller dock att djur oftast kan hjälpa människor att varva ner och därmed minska stressen. Jag ställde även frågan om hur ofta eleverna kände sig stressade. Jag valde att visa detta med hjälp av ett diagram för att tydligare få fram en bild av hur ofta eleverna i klassen kände sig stressade.

Tabell 1:1 Hur ofta är eleverna stressade

Här kan man tydligt se att majoriteten av eleverna känner att de är stressade några gånger i månaden respektive några gånger i veckan. Detta kan betyda att många av de aktiviteter eleverna gör på fritiden samt skolan skapar ständig stress hos dessa barnen. Dett kan leda till att elevernas kroppar ofta lever under en stressad situation vilket kan leda till så väl illamående, huvudvärk, sömnlöshet till astma (Markham, 1994).

Jag skapade även en fråga där eleverna fick välja bland ett flertal olika ord som kan förknippas med stress och jobbiga situationer så som ” glömma saker”, ”skolan”, ”komisar”samt ”när man har bråttom”. Jag valde dessa orden utifrån vad jag själv samt tror andra kan tycka är stresigt ibland. Jag tror dock att eleverna kanske hade skrivit andra ord om de själva hade fått komma på egna ord. Men jag tror även att det kan ha funnits elever som inte hade kommit på några direkta ord, så jag valde att göra dessa orden för att eleverna skulle komma in i tänkandet om olika situationer som kunde skapa stress. Den mening som de flesta av eleverna valde var ”När man har bråttom” tätt följd av meningenarna ”För lite tid att hinna med saker”, ” När andra säger att man ska skynda sig”, ” På väg till skolan”, samt ” Jobbigt i skolan”. Även här kan man se att just tidsbrist, turen till skolan och saker och händelser relaterade till skolan var de största stressfaktorerna hos eleverna villket Almén (2007) även nämner är en av de största faktorerna som skapar stress hos unga idag. Där fanns även en elev som

kryssade i nästan alla av de 15 orden som gick att välja så som ” Jobbigt hemma”, ”ont i huvudet/magen”och ” fritiden”.

4:1:2 Intervju

När jag frågade David vilken den största orsaken tills stress i hans liv var kom svaret väldigt snabbt ” När man har prov eller nått sådant”. Även Sara svarade att ” Ja lite skolan” på samma fråga. Jag ställde då frågan vad det var i skolan som gjorde att de kände sig stressade. De berättade att det framförallt var läxor samt prov som skapade stressen. Att ständigt ha dessa måsten och krav över sig att prestera och hinna med dessa till en viss tid. Detta kan även styrkas i Ellneby (2008) undersökning. Hon påstår att stress skapas när eleverna möter krav som de känner att de inte klarar av. Frida berättade däremot att det egentligen inte var läxorna i sig, som hon annars inte tyckte att de hade så många av som skapade den största stressen hos henne. ”Jag har ju svårt för att lära in när jag skriver, när jag skriver så har jag svårt för att lära in de sakerna i mitt huvud så det går väl lite sådär”. Frida hade dock en lösning på problemet som hon ville prova. Hon hade förslaget att be sin lärare att hon skulle få sitta avskilt från de andra eleverna när de jobbade med något speciellt och på så vis koncentrera sig bättre utan att bli störd. I Lpo 94 står det dock att ”Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen” (skolverket 2006 s.4). Detta menas med att om någon av eleverna känner att de halkar efter i skolan och inte klarar de kraven som ställs på dem så ska de få speciell hjälp som gör det lättare för dem att nå målen och hitta arbetsätt som passar dem bäst.

Eleverna nämner både i intervjuerna samt enkätundersökningen att det inte bara är skolan som skapar stress hos ungdomarna utan även tidsbrist. När jag ställer frågan till Marcus så är han övertygad om vad det är som skapar stress hos honom. ”Det är när man har mycket att göra, mycket saker samtidigt som typ när man vaknar försent på morgonen eller så och måste hinna med bussen. Måste skynda sig och sådant”. Jag frågade även om det bara var skolrelaterade saker som skapade denna tidsbrist eller om han kände det även på sin fritid, han ansåg att det var ett samband mellan båda. Sara var

även hon inne på samma tankar som Marcus och beskrev väldigt tydligt hur hon tänkte kring frågan om vad som skapade stress hos henne.

Till exempel nu på fredag så har vi läxa i matte, sen så har jag också handboll och då blir det lite stressande eftersom det blir på samma dag. Först så ska jag göra läxan, så blir jag inte klar med den för jag ska åka till handbollen. Sen orkar jag inte på kvällen för det är jättejobbigt. (Sara).

Frida berättar att hon har svårt att få skolan och fritiden att gå ihop. Hon berättar om en dag i veckan då hon både har dansträning samt spelar trummor på musikskolan. Efter skolan slutar brukar hon få springa till bussen för att hinna till musikskolan. Efter det är det snabbt hem och äta för att sedan sätta sig i bilen för en timmes bilresa till

dansträningen som varar till klockan nio på kvällen. Efter träningen är det hem igen och hoppa direkt i säng. Hon berättar att hon älskar sin träning, men att det ibland kan bli lite för mycket då dansträningen kan vara upp till fem gånger i veckan inför en

stundande tävling. Hon nämner även att denna tävling äger rum på lördagar och kan då hålla på stora delar av dagen.

Jag ställde även frågan hur en vanlig dag samt helg brukar se ut. Alla berättade att de brukade gå upp klockan sju på morgonen för att hinna till skolan, men vad som skedde efter skolan var helt individuellt för varje elev. Frida berättar hur en vanlig dag brukar se ut för henne efter skolans slut.

Jag kommer hem och äter lite. Sen byter jag om fixar lite saker. Städa, bädda sängen och lite sådant för det hinner jag så klart inte på morgonen, för jag vill gärna ligga och vrida mig. Sen åker jag till träningen och sen kommer jag hem jättetrött, antingen går jag och duschar eller kollar tv eller så går jag och sover. (Frida).

Marcus däremot hade enligt honom själv mycket tid som han kunde göra precis vad han ville efter skolan. Han berättade att han precis hade slutat på simhopp då kraven blev förstora, så nu tränade han i familjens egna hemmagym i garaget tre gånger i veckan. Men han berättade även att han snart skulle börja på både breakdance och skytte och att han verkligen såg fram emot detta. Han berättade att det som gjorde honom stressad var skolan, men inte för att han inte hade tid att hinna med att göra läxorna, utan att han helt enkelt inte hade motivationen och lusten att göra dem. Där kom hela tiden andra saker i

vägen. Elkind (1985) skriver att om eleverna tycker skolan är tråkig eller känner att de inte hänger med i studietakten kan detta leda till att eleverna tappar motivationen för skolan.

Jag har tid, men när man kommer hem från skolan så vill man vara med kompisar och inte göra läxor. Sen så är man ute typ till sent på kvällen och så ringer mamma och säger att man måste komma hem och göra läxorna. (Markus).

4:2 Hur gör eleverna för att varva ner och ta det

lugnt?

Här kommer jag att belysa svaren från frågorna som berörde hur eleverna varvar ner och tar det lugnt. Vad tycker de bäst om att göra för att ta det lugnt och har de några

speciella knep för att varva ner efter en stressig dag.

4:2:1 Enkät

Första frågan jag ställde eleverna rörande att ta det lugnt var vad de brukade göra när de kom hem efter att de har haft en stressig och jobbig dag. Jag fick många olika och varierande svar vilket visar på att alla har sin egen individuella metod för att koppla av och ta det lugnt. Några av eleverna tyckte att de varvade ner bäst med hjälp av ett varmt bad, närheten av deras husdjur och några tyckte bäst om att motionera och röra på sig. Angelöw (2003) skriver att speciellt motion är ett av de bästa sätten att frigöra stress från kroppen och på så vis minska stressen. En del elever fann även lugnet i fantasins värld genom att läsa böcker. Det svar som överhängande av majoriteten skrev vad dock att sitta framför tv:n eller datorn, eller att göra ingenting. En flicka skrev att ”antingen så är jag på träningshumör så at jag vill åka och träna (blir inte stressad av det) eller så slänger jag mig i sängen och lyssnar på musik eller kollar på tv”. En annan flicka tänkte lite annorlunda och skrev ”lägger mig i soffan och sätter på tv och tar något att äta (inget godis eller sockrigt)”, medan en pojke utryckte att han tog det mest lugnt då han fick ”Se på tv och gosa med min kanin Sixten”. Snarlika svar kunde jag även finna när

jag ställde frågan ” Vad gör du när du får göra precis det du vill”. Där var det ofta svar som att träffa sina kompisar eller utöva någon slags fritidsaktivitet, men även här förekom svar som att sitta framför tv:n, titta på film, läsa eller spela datorspel. En flicka tyckte bäst om att ”åka ut och dansa eller träna och träffa kompisar mm”, medan en kille föredrog att ”spela golf, badminton, fotboll, leka med kompisar, spela data-tv spel och att cykla”.

Jag valde att göra en liknande fråga som jag gjorde med saker som gjorde elever stressade, men nu fick de välja mellan ett antal ord som de förknippade med att ta det lugnt. Även här fick eleverna välja hur många olika ord och meningar som de ville. Jag valde även här att visa svaren med hjälp av ett diagram för att få en tydlig översikt på vad eleverna svarade.

Tabell 1:2 Vad gör eleverna när de vill varva ner?

Här kan man tydligt se att det som eleverna förknippar mest med att ta det lugnt är att titta på tv/film, lyssna på musik samt att sova. Men det är väldigt jämt fördelat mellan alla andra olika alternativ, villket kan betyda att eleverna tycker att alla dessa sakerna gör dem lugna och att det finns en väldigt bred variation av vad eleverna gör för att varva ner och ta det lugnt.

4:2:2 Intervju

Jag började även här med att frågan om vad de brukade göra för att varva ner, och i likhet med svaren på enkäterna så variera dessa väldigt mycket. Frida beskrev hur hon brukade varva ner på ett sätt som fick andra att tycka att hon verkade en aning konstig.

De flesta skulle säga att de är att sitta vid datorn, men inte jag. Jag varvar ner av att gå ut och springa eller bara sitta still, det olika på vilket humör jag är på. Ibland kan jag vara så hyper och springer, kanske städar eller något liknande. Många tycker det är konstigt hur man kan slappna av på det sättet, men sådan är jag. (Frida).

Hon nämnde att hon även brukade gå ut i föräldrarnas butik och ta emot kunder. Hon berättade att hon inte fick ro i kroppen när hon satt still, hon kände att hon bättre kunde koppla av när hon var fysiskt aktiv eller sysselsatt med någonting. I boken konsten att

hantera stress (2003) påpekar Angelöw att motion är en bra metod att minska på stress,

att motion regelbundet hjälper kroppen att skydda sig mot påfrestningar och krav. Därför är det är det en viktig del i att kunna varva ner och bli av med alla stressmoment. Jag funderar dock på hur denna flicka vill framstå inför mig som främmande person. Kan det vara så att hon oftast verkligen är så pass fysiskt aktiv, eller är det egentligen inte så mycket som citatet får oss att tro att det är.

Marcus berättade att när han kopplade av så såg han gärna på tv eller sköt med sitt nya luftgevär han hade fått på sin födelsedag två dagar tidigare. Han umgicks gärna med sina vänner också och då brukade de oftast var hemma hos någon kompis och spela datorspel eller vara ute och köra skateboard. David berättade att han inte brukade göra speciellt mycket när han ville koppla av. Han brukade oftast lägga sig i sängen och kolla på film eller spela datorspel. Sara var även inne på samma tankar som David. Men hon föredrog att vara med kompisar eller vara ute i naturen när hon tyckte att det var fint väder.

4:3Minska stress

Jag var intresserad av att ta reda på vad ungdomarna själva trodde att de kunde göra åt sin egen stress, därför ställde jag frågan om de tror att de kan göra något åt de faktorer som gör att de känner sig stressade.

4:3:1 Enkät

När jag ställde frågan på enkäten så var svaren ganska jämt fördelade. Majoriteten svarade dock att de trodde att de kunde göra något åt sin stress, medan den andra delen av eleverna inte hade några funderingar på vad de skulle kunna påverka. Jag frågade sedan om de kunde berätta vad de trodde att de kunde göra för att minska sin stress och resulterade i ganska torftiga svar. Många elever valde att inte svara på frågan eller svarade väldigt kortfattat. Några av eleverna hade dock lite mer tankar om hur de skulle kunna påverka de faktorer som de kände som stressande. En tjej nämnde att ”jag kan försöka ta det lugnt för det gör inget om man kommer någon minut sen eller något sådant”. En annan tjej hade också tankar på hur hon skulle kunna göra för att minska sin stress ”jag kan gå och lägga mig tidigare” samt en kille som nämnde att han skulle försöka att ”vakna tidigare till exempel.” Kanske har dessa elever en vana att gå och lägga sig sent på kvällarna och på så vis kanske ofta försover sig på morgonen. Eller att morgonen är väldigt stressande med många saker som ska hinnas med att de skulle behöva mer tid på sig för att inte behöva skynda sig.

Dessa svar tror jag även tyder på att eleverna kanske inte har så lätt att påverka de faktorer som gör att de känner sig stressade. Det är kanske inte alltid så lätt att påverka skolan och alla kraven som hör där till så som läxor, prov samt kompisar. Det står dock i läroplanen för grundskolan Lpo94 att ” undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” (Skolverket 2006, s 4). Detta tyder på att eleverna ska kunna få anpassad hjälp till att klara skolundervisningen och inte känna att vissa krav är för stora och omöjliga. Jag tror att vi som pedagoger måste lyssna mer på elevernas tankar

och idéer om hur lektionerna ska läggas upp så att eleverna känner att de kan påverka hur lektionerna ser ut till en viss del. Även att pedagogerna bemöter varje elevs tankar och känslor för att eleverna på så vis ska känna sig sedda och få sina känslor hörda och på så vis kan minska stressen i skolan. Elkind (1985) skriver att barn som känner att de inte kan påverka det som gör att de känner sig stressade i skolan kan leda till utbrändhet hos barnen. Detta leder till att barnen ofta är hemma för att de är sjuka, skolkar mycket eller visar aggression mot skolan. Därför är det viktigt att försöka se till alla barns behov och tankar i skolan så deras stress på så vis ska kunna minska.

4:3:2 Intervju

När jag även här ställde frågan om vad de själva kunde göra åt sin egen stress så var det ganska tyst hos alla fyra. David tänkte både länge och väl om vad han svarade som till sist resulterade i ett ”Jag vet inte”. Jag försökte då leda in honom på vägar som han tidigare hade nämnt att han upplev som stressande. Han nämnde då att ”Jag kanske skulle kunna lägga ner mer tid på mina läxor, men annars vet jag inte”.

Sara hade lite mer funderingar kring vad hon kunde göra så att hon inte skulle bli så stressad alltid, men hon erkände att det inte alltid fungerade, för ibland var hon helt enkelt för stressad så att det inte gick att ta det lugnt.

Ja ibland kan jag göra så att jag inte blir stressad. Då tar jag bara det lugnt när jag kommer hem från skolan. Bara sitta ner och ta det lugnt så att jag inte ska bli stressad i ungefär 10 minuter, sen går jag upp lugnt och äter och sådant. Ibland kan jag göra såhär, men ibland så är jag lite förbannad för jag är så stressad så att jag snabbar mig. (Sara)

Frida erkände att hon ibland önskade att hon kunde ta det lugnt genom att göra ingenting, och att hon ibland försökte att verkligen ta det lugnt när hon hade tid över . ”Jag försöker ta det lugnt, att bara slänga mig i sängen och någonting sådant, och lyssna på musik”.

Almvärn & Fäldt (2003) skriver dock att man inte behöver vara fysiskt stillasittande för att varva ner. De menar att avslappning kan ske i fysiska sammanhang så som att promenera på stranden eller göra det man själv finner rogivande. De menar att man måste finna de sätt som man själv känner skapar lugn fast man är fysiskt aktiv.

När jag frågade Marcus samma fråga så svarade han inte så mycket. Han berättade att han inte visste vad han skulle kunna göra för att han skulle bli mindre stressad, vare sig när det gällde skolan eller fritiden. Han sa att det berodde lite på situationen, ibland kom han på något som han kunde göra, men oftast accepterade han bara situationen så som den var. Det är oroväckande att så många inte vet vad de kan göra åt sin egen stress. Markham (1994) skriver att om barn inte känner att de inte kan påverka det som gör att de känner sig stressade kan detta leda till att barnen får en massa olika fysiska syntomer så som huvudvärk, magont, aggression samt nedstämdhet.

4:4 Pedagogernas tankar

Jag valde att göra en intervju med klassens två pedagoger Hanna och Pia. Jag började med att ställa frågan om vad stress är för dem i deras arbete som pedagoger. Hanna började med att sätta ord på hur stress var för henne, ”för mig är stress en känsla av otillräcklighet, att man inte hinner med”. Även Pia var inne på samma spår som Hanna, ”när man vet vad man ska och vad man vill göra, och sen så hopar allting sig bakom en så att man inte hinner, så man liksom inte reder ut, ja otillräcklighet var ett bra ord”. De berättar båda två att det oftast är andras handlingar i skolan som skapar stress hos dem.

På jobbet så är jag nog mer stressad av andras agerande. Jag kan känna att jag då har en elev som kanske säger att han ska sitta utanför och jobba matte, men när jag tittar ut så är han inte där, och då gör der mig stressad för då undrar jag ”Vart är han”? Då måste jag hitta honom och helst ska han inte ha hittat på en massa bus så att det inte är så att det kommer 48 kollegor och skäller på mig. (Pia).

De menar att det ofta är andras handlingar som skapar stressen hos dem i skolan. Det kan vara en elev som inte gör som de har lovat eller att en kollega kommer och ber om

något. Saker som sker som gör att de inte längre känner att de kar kontroll över

situationen och sin planering. Just bristen på krontroll över en situation blandat med för höga krav är enligt Danielsson (2009) en stor faktor som skapar stress hos såväl barn och vuxna. Båda pedagogerna är även inne på att det är ett stressande moment då de ska försöka förmedla lektionernas innehåll på ett sådant sätt så att alla eleverna ska förstå och veta vad det är de ska göra, pedagogen Hanna förklarar mer ingående hur dessa situationer kan se ut.

Man kan ju också bli stressad över det att man tycker att man har planerat en sak, och det är så solklart när man skulle göra det, och sen helt plötsligt när man tycker att man har presenterat det hur tydligt som hels, så sitter där ett helt gäng fågelholkar. Kulmen nås när någon räcker upp handen och frågar ” vad ska jag göra?” Då kan jag känna mig stressad av att, ”hur skulle jag lagt fram detta så att de förstod?” (Hanna).

Jag frågade även pedagogerna vad de trodde det var som gjorde eleverna i klassen mest stressade. Även på denna fråga var de båda pedagogerna ganska överens i svaren.

Jag tror många blir stressade av skolan, jag tror att när vi ställer krav, att de ska ha gjort saker, och att man ska vara färdig i tid och att man ska ha läst på detta för att man sedan får någon slags test, eller förhör eller att man på något vis gör en bedömning av dem skapar stress hos eleverna. (Hanna).

Pedagogerna nämner även problem i hemmet som en faktor till att eleverna kan vara stressade. En sak som kan vara stressande är den att man bor på två olika ställen. Att barnet bor hos mamman ena veckan för att sedan flytta till pappan nästa. Detta kan även stärkas i Ellbebys (2008) teorier. Hon påpekar att just flytten mellan olika hem kan vara stressande för barn. Just det att inte riktigt höra hemma någonstans samt att lära sig att anpassa sig till de olika reglerna som råder hos de olika föräldrarna.

De nämner även att de tror att denna typ av stress ökar ju högre upp i åren som eleverna kommer, det ställs helt enkelt fler och högre kvar på dem. Pedagogerna nämner även att de tror att osäkerhet och dålig självkänsla är en stor stressfaktor hos eleverna.

Den här osäkerhetskänslan som man har i den åldern då mans ska hitta sig själv, när man kommer i den här åldern så börjar man jämföra sig med andra på ett annat sätt.

”Jag är ju inte alls så populär som den”, och man tittar på bilder i tidningar och tv, ja att man just där känner sig otillräcklig. (Pia).

Pedagogerna nämner detta att många elever kan vara oroliga över just det om de är tillräckligt snygga eller har mycket kompisar eller är tillräckligt populär. Populariteten eller problem i hemmet som pedagogerna nämner är dock inte något som eleverna berättar som något de upplever stressande. Kan det vara så att eleverna inte känner detta som en stressande situation eller kan det vara så att det helt enkelt inte är något som de förknippar med stress? Det kan vara så att eleverna helt enkelt inte tänker på att den oron de kanske känner just över att vara populär eller problemen hemma är

sammankopplade med stress och därför inte nämner någon av dessa faktorer som stressframkallande. Det kan även vara så att dessa två faktorer kan vara två ganska känsliga ämnen och är kanske därmed inte något som de vill berätta om för mig. Pedagogerna poängterar även att eleverna ställs ju även av det kravet att de måste samarbeta och gå ihop med alla i klassen, och att detta inte är något som de själva har valt, utan de är hopsatta med en massa andra individer som de kanske inte alltid kommer överens med.

Jag ställde även frågan till pedagogerna vad de kunde göra för att minska stressen hos eleverna. Hade de några slags metoder eller inte? Båda två nämner att de pratar mycket om just det här med osäkerhet och att hitta sig själv med eleverna i klassen. Detta är något som båda pedagogerna arbetar med regelbundet. Här försöker de avdramatisera just det här med att man måste se ut på ett speciellt sett för att vara snygg och populär. De pratar om att man måste vara nöjd med den som de är och att de ska försöka se positivt. ”Att man duger som den man är och att detta är något som många går igenom. Att man måste tro på sig själv, att när man tittar sig i spegeln så måste man åtminstone se något som man är nöjd med”.

Pedagogerna nämner även att de tror att stress är något som smittar av sig. Till exempel om pedagogerna är stressade så kan de märka av att eleverna också blir oroliga och stressade. Därför försöker både Hanna och Pia att vara lugna för att deras lugn ska ”smitta” av sig på eleverna. Miller (1982) skriver att höga ljud i skolan är en stor faktor till att barn blir stressande, pedagogerna nämner dock att de brukar ha musik igång i klassrummet. Detta är musik som eleverna själva har fått välja och pedagogerna känner

att detta är något som ibland kan få eleverna att bli tystare. De har nämligen lärt sig att de inte kan höra musiken om de pratar för högt, därför dämpas ljudnivån i klassrummet för att de ska kunna höra musiken. Eleverna får även lov att använda Mp3 i

klassrummet, pedagogerna kan se att detta har positiv effekt för vissa elever, då de inte blir störda av allt prat och spring runt omkring dem.

Pedagogerna arbetade dock inte med någon slags avslappningsövningar eller liknande. De anger att de tror att sådana övningar är något som skulle introducerats när eleverna började skolan och följt dem upp i åren för att de verkligen skulle hjälpa. Pedagogerna anser att om det nu istället kan skapa en stress hos eleverna då detta är något nytt och främmande.

Nej då tror jag att man måste ha det på ett annat sätt, då måste man nog ha haft det från början och fortsätta att köra in det, så att det inte är ett främmande inslag som det inte blir något konstigt över, jag tror mer på musik eller sådant istället. (Hanna).

Ellneby (2008) belyser annars att avslappningsövningar så som massage eller liknande kan hjälpa barnen avsevärt då detta är en bra metod för att minska stress hos barn. Pedagogerna tycker dock att det räcker med de metoder som de nu använder sig av och ser inget behov att prova några andra metoder.

4:5 Sammanfattning

Under detta kapitel kommer jag i yttersta korthet att sammanfatta undersökningen för att sedan i fördjupa mig i syftets frågeställningar i nästa kapitel.

Undersökningen kom fram till att det som skapar den största stressen för barnen i denna klass är överhängande skolrelaterade saker samt tidsbrist rörande både skolan och fritid. Även känslan av att det ställs för högra krav på dem från både skolan, hemmet och fritiden.

Hur eleverna i klassen gör för att varva ner är väldigt olika. Majoriteten av eleverna skriver dock att det är framför tv:n eller datorn som de känner att de kan varva ner allra bäst. Även motion är ett sätt som många av eleverna använder sig av för att varva ner.

När det gällde vad eleverna kunde påverka sin egen stress så tyckte de flesta i klassen att de inte kunde gör något åt det som de fann stressande. När det handlade om tidsrelaterande saker hade några av eleverna idéer på hur de skulle kunna göra för att minska stressen, men rörde det sig tillexempel om olika krav som ställdes hade majoriteten av eleverna inga tankar på hur de skulle kunna förbättra situationen.

Pedagogerna i klassen hade ungefär liknande tankar som eleverna om vad stress var och vad som gjorde dem stressade. För pedagogerna var stress en känsla av otillräcklighet. Känslan av att hinna med allt som ska göras med både det pedagogiska och det sociala i klassen. De hade även samma tankar som eleverna om vad det var som gjorde att de kände sig stressade, så som tidsbrist och höga krav. Pedagogerna hade vissa tankar om hur de skulle kunna göra för att minska stressen och att de arbeta med dessa ganska ofta och kände att det fungerade bra.

5 Diskussion och kritisk reflektion

Denna undersökning syftade till att belysa hur barnen i en årskurs sex klass definierar stress. Det finns många saker som kan leda till att ett barn känner sig stressad samt det kan yttra sig på många olika sätt. För att såväl pedagoger som föräldrar ska kunna minska stressen som barn utsätts för idag är det viktigt att ta reda på vad det är som skapar denna stress hos barn, hur den kan yttra sig samt hur vi ska kunna göra för att minska denna stress. Undersökningen riktade även in sig på hur barnen själva gör för att hantera sin egen individuella stress samt hur pedagogerna tänker kring ordet.

De frågor som jag hade för avsikt att ta reda på är

Hur definierar barn i en årskurs sex klass stress? Vad är det som skapar denna stress och varför?

Vad är det som skapar lugn hos eleverna, hur gör eleverna för att varva ner efter en jobbig och stressig dag?

Hur upplever eleverna sin förmåga att hantera sin egen individuella stress? Hur ser pedagogerna på begreppet stress och vad kan de göra åt elevernas stress?

Jag kom fram till i undersökningen att det var tidsbrist samt för höga krav som ställs är den största orsaken till stress hos eleverna i klassen. När eleverna har för många saker inplanerade på fritiden som gör att de får skynda sig ifrån skolan och sedan kommer hem sent på kvällarna. Detta gör att eleverna känner att de inte hinner med läxorna och sedan att de inte har så mycket tid att varva ner på. Niclas Almén tar upp i sin bok Stress

– och utmattningsproblem (2007) att den vanligaste orsaken som frambringar stress är

just tidsbristen relaterad till för höga krav som ställs på individen, det finns helt enkelt inte tid att hinna med alla krav som ställs. Det är även kraven på att prestera bra i skolan såväl som på fritiden som kan vara stressade, men det är även några som tycker att

motivationen saknas, de har ingen motivation att göra läxorna och på så vis blir detta ett stressmoment då de hela tiden hittar andra saker att göra.

Efter denna undersökning kan jag dra slutsatsen att majoriteten av eleverna är stressade, även att stress kan vara så mycket och vara så olika från person till person. Stress handlar om hur varje person upplever olika situationer. Ekman & Arnetz (2002) talar omstress uppkommer när människan och miljön inte passar ihop. De menar att det varken är människan eller miljön som det är fel på utan passformen mellan dessa två ting. Detta innebär att det som känns stressande för en person inte behöver kännas stressande för en annan.

Det som eleverna gör för att varva ner är övervägande att sitta vid datorn. Vid tv:n kan de sitta ner och drömma sig bort i en bra film eller tv program eller sätta sig framför datorn och försvinna och bli någon helt annan i ett datorspel. Andra tycker att motion och att vara utomhus är det bästa sättet att varva ner. Att vara ute i det fina vädret eller att åka och träna det som man tycker allra mest om. Alla har sin egen individuella stil att varva ner på, huvudsaken är att de alla har någonting som gör att de kan känna att de får lugn och ro i kroppen och verkligen kan koppla bort allt annat.

När det kom till frågan hur eleverna gör för att handskas med sin egen stress för att på så vis kunna minska denna hade majoriteten av eleverna inga tankar på hur de skulle kunna minska sin egen stress. Några av eleverna hade dock idéer på vad de skulle kunna göra åt situationer som de kände stressade, det var till exempel att gå upp tidigare på morgonen så man inte stressade till skolan. En elev nämnde även att hon ibland brukade intala sig själv att det inte gjorde något om hon skulle komma någon minut sen till något, eller att hon ibland försöka att ta det lugnt då hon egentligen kände sig jättestressad. Det var dock inte alltid som dessa metoder fungerade speciellt bra för henne då hon hel enkelt kände sig för stressad. Jag kan med detta dra slutsatsen att majoriteten av eleverna känner sig maktlösa att påverka sin egen situation då de gäller att minska det som gör att de känner sig stressade, speciellt när de handlar om saker som inte är tidsrelaterade. Det kan vara svårt att påverka de skolrelaterade saker som gör eleverna stressade då skolans pedagoger har en tidsplan som måste följas så att eleverna ska kunna nå upp till de mål som förväntas när de går i sjätte klass.

När jag frågade pedagogerna vad stress var för dem så var det först och främst tidsbrist och bristen på kontroll över situationen som var de största faktorerna som bidrog till stress hos dem. De kände dock att det oftast var andras handlande som skapade stress hos dem. Det kunde vara när en arbetskamrat bad om olika saker som de sedan hade glömt bort att göra, eller när en elev blir ledsen eller arg och detta då bidrog till att dagens planering föll. Pedagogerna kände då att de inte längre hade kontroll över situationen. De hade även samma tankar som eleverna om vad det var som gjorde eleverna stressade. Pedagogerna nämnde just de krav som ställs i skolan och hemmet samt tidsbrist och osäkerhet. För att hjälpa eleverna hade de ofta samtal om hur man utvecklar sin självkänsla samt att de använde sig av musik för att få ner ljudnivån i klassen. Pedagogerna kände att dessa två metoder fungerade bra och hade för avsikt att fortsätta med dessa.

Efter denna undersökning tycker jag att klassens pedagoger hade ungefär samma tankar om stress som eleverna har. Det fanns egentligen inte någons större skillnad på hur de kände att stress yttrade sig eller vad det berodde på, det är i båda fallen tidsbristen som är den största faktorn. Jag funderar nu på om det egentligen finns någon skillnad på vuxnas och barns stress. Danielsson (2009) skriver att det ofta är samma saker som kan stressa såväl barn och vuxna, samt att tidsbristen är en stor faktor till stress för både unga som gamla. Något som jag gärna skulle vilja undersöka närmre är vad vi pedagoger kan göra mer ingående för att kunna minska stressen hos barn i skolan. Enligt min undersökning så är skolan en av de största faktorerna till att barnen i denna klass är stressade, och jag tycker då att vi som pedagoger skulle kunna få hjälp med hur man hanterar stressade barn och vägledning hur vi ska motverka och förebygga att stress uppkommer. När jag intervjuade pedagogerna nämnde de att de inte hade några tankar om att prova på mer avslappningsmetod, jag tycker dock att man egentligen inte har något att förlora på att prova och se hur det fungerar. Jag var och besökte en skola för några år sedan där de hade avslappning och massage som elevens val i

undervisningen. Här fick eleverna lära sig olika metoder för nedharvning samt

avslappning. De diskuterade även frågor liknande som de gör i denna klass, just att lära barnen hitta självkänslan och lära dem att hitta sig själv. Detta var något som fungerade