Jag var intresserad av att ta reda på vad ungdomarna själva trodde att de kunde göra åt sin egen stress, därför ställde jag frågan om de tror att de kan göra något åt de faktorer som gör att de känner sig stressade.
4:3:1 Enkät
När jag ställde frågan på enkäten så var svaren ganska jämt fördelade. Majoriteten svarade dock att de trodde att de kunde göra något åt sin stress, medan den andra delen av eleverna inte hade några funderingar på vad de skulle kunna påverka. Jag frågade sedan om de kunde berätta vad de trodde att de kunde göra för att minska sin stress och resulterade i ganska torftiga svar. Många elever valde att inte svara på frågan eller svarade väldigt kortfattat. Några av eleverna hade dock lite mer tankar om hur de skulle kunna påverka de faktorer som de kände som stressande. En tjej nämnde att ”jag kan försöka ta det lugnt för det gör inget om man kommer någon minut sen eller något sådant”. En annan tjej hade också tankar på hur hon skulle kunna göra för att minska sin stress ”jag kan gå och lägga mig tidigare” samt en kille som nämnde att han skulle försöka att ”vakna tidigare till exempel.” Kanske har dessa elever en vana att gå och lägga sig sent på kvällarna och på så vis kanske ofta försover sig på morgonen. Eller att morgonen är väldigt stressande med många saker som ska hinnas med att de skulle behöva mer tid på sig för att inte behöva skynda sig.
Dessa svar tror jag även tyder på att eleverna kanske inte har så lätt att påverka de faktorer som gör att de känner sig stressade. Det är kanske inte alltid så lätt att påverka skolan och alla kraven som hör där till så som läxor, prov samt kompisar. Det står dock i läroplanen för grundskolan Lpo94 att ” undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” (Skolverket 2006, s 4). Detta tyder på att eleverna ska kunna få anpassad hjälp till att klara skolundervisningen och inte känna att vissa krav är för stora och omöjliga. Jag tror att vi som pedagoger måste lyssna mer på elevernas tankar
och idéer om hur lektionerna ska läggas upp så att eleverna känner att de kan påverka hur lektionerna ser ut till en viss del. Även att pedagogerna bemöter varje elevs tankar och känslor för att eleverna på så vis ska känna sig sedda och få sina känslor hörda och på så vis kan minska stressen i skolan. Elkind (1985) skriver att barn som känner att de inte kan påverka det som gör att de känner sig stressade i skolan kan leda till utbrändhet hos barnen. Detta leder till att barnen ofta är hemma för att de är sjuka, skolkar mycket eller visar aggression mot skolan. Därför är det viktigt att försöka se till alla barns behov och tankar i skolan så deras stress på så vis ska kunna minska.
4:3:2 Intervju
När jag även här ställde frågan om vad de själva kunde göra åt sin egen stress så var det ganska tyst hos alla fyra. David tänkte både länge och väl om vad han svarade som till sist resulterade i ett ”Jag vet inte”. Jag försökte då leda in honom på vägar som han tidigare hade nämnt att han upplev som stressande. Han nämnde då att ”Jag kanske skulle kunna lägga ner mer tid på mina läxor, men annars vet jag inte”.
Sara hade lite mer funderingar kring vad hon kunde göra så att hon inte skulle bli så stressad alltid, men hon erkände att det inte alltid fungerade, för ibland var hon helt enkelt för stressad så att det inte gick att ta det lugnt.
Ja ibland kan jag göra så att jag inte blir stressad. Då tar jag bara det lugnt när jag kommer hem från skolan. Bara sitta ner och ta det lugnt så att jag inte ska bli stressad i ungefär 10 minuter, sen går jag upp lugnt och äter och sådant. Ibland kan jag göra såhär, men ibland så är jag lite förbannad för jag är så stressad så att jag snabbar mig. (Sara)
Frida erkände att hon ibland önskade att hon kunde ta det lugnt genom att göra ingenting, och att hon ibland försökte att verkligen ta det lugnt när hon hade tid över . ”Jag försöker ta det lugnt, att bara slänga mig i sängen och någonting sådant, och lyssna på musik”.
Almvärn & Fäldt (2003) skriver dock att man inte behöver vara fysiskt stillasittande för att varva ner. De menar att avslappning kan ske i fysiska sammanhang så som att promenera på stranden eller göra det man själv finner rogivande. De menar att man måste finna de sätt som man själv känner skapar lugn fast man är fysiskt aktiv.
När jag frågade Marcus samma fråga så svarade han inte så mycket. Han berättade att han inte visste vad han skulle kunna göra för att han skulle bli mindre stressad, vare sig när det gällde skolan eller fritiden. Han sa att det berodde lite på situationen, ibland kom han på något som han kunde göra, men oftast accepterade han bara situationen så som den var. Det är oroväckande att så många inte vet vad de kan göra åt sin egen stress. Markham (1994) skriver att om barn inte känner att de inte kan påverka det som gör att de känner sig stressade kan detta leda till att barnen får en massa olika fysiska syntomer så som huvudvärk, magont, aggression samt nedstämdhet.