Det finns en del i min undersökning som jag i efterhand inser att jag borde att gjort
annorlunda. En sak är att jag under mina observationer övergick jag från att vara observatör till att bli delaktig i undervisningen. Detta gjorde att jag själv påverkade undervisningen eftersom jag vid dessa tillfällen inte såg vad som skulle ha hänt om jag inte hade funnits där och hjälpt till och hur läraren då skulle ha agerat. Jag upplevde vid några tillfällen att lärarna förväntade sig att jag skulle hjälpa dem i sin undervisning och att de såg mig som en extra resurs. Barnen i klassen var också intresserade av vem jag var och ville gärna visa vad de gjorde och prata med mig. Detta gällde främst barnen i Marias klass år 1-3. De äldre barnen i Lenas klass visade inte alls samma intresse att samtala med mig och jag upplevde att det där var lättare att vara observatör. Det jag hade kunnat göra annorlunda för att förhindra min delaktighet är att jag kunde ha berättat mer ingående vad det innebar att jag skulle observera för lärarna. De skulle då bättre ha förstått att de inte skulle se mig som en lärarresurs. Att barnen interagerade med mig kunde jag ha förhindrat genom att istället ha observerat några timmar under flera dagar för att vänja barnen vid min närvaro. Detta kan ha påverkat min undersökning. Samtidigt anser jag att min delaktighet i undervisningen endast skedde vid ett fåtal tillfällen och jag fick även många och långa stunder då jag endast var en observatör i klassrummet och kunde skapade mig en uppfattning av lärarnas arbetssätt. Jag kunde också ha valt att ha fler observationstillfällen för att få en ännu mer utförligare bild av lärarnas
förhållningssätt och eventuellt lagt märke till fler detaljer i undervisningen. Men jag anser att observationerna tillsammans med intervjuerna av de två pedagogerna har gett mig en
omfattande bild av var det kan innebära att arbeta i en förberedelseklass. Därför ansåg jag att det inte fanns anledning till att intervjua fler pedagoger för att materialet hade tillräcklig djup och bredd.
Mina forskningsmetoder har gett mig möjlighet att se mitt problemområde utifrån två synvinklar. Observationerna gav mig möjlighet att se om det arbetssätt som lärarna beskrev under intervjun stämde överens med hur de i realiteten gick tillväga i undervisningen. Observationerna har även fungerat som ett bra komplement till intervjutillfället, då jag har kunnat ställa frågor om hur lärarna valde att genomföra en lektion. Även varför de valde att gå tillväga på ett visst sätt i vissa specifika situationer som uppstod i klassen. Det gjorde även att läraren gavs möjlighet att under intervjun beskriva sitt arbetssätt utifrån konkreta exempel
från undervisningen. Vilket jag uppfattade gjorde det enklare för läraren att beskriva hur och varför de arbetar på ett visst sätt i förberedelseklassen och på vilket sätt de bemöter barnen.
Forskningsmetoderna tillsammans med den forskningslitteratur och de teorier jag har använt mig av har gjort det möjligt att fördjupa mig i varje kategori jag beskrivit i analysen. Det har gjort att jag kunnat besvara mina frågeställningar. Jag har även uppnått mitt syfte att ge en bild av hur arbetet i en förberedelseklass kan se ut och vilka barn en lärare i en
förberedelseklass måste vara beredd på att möta.
Det har varit en svårighet att begränsa mitt material. Det beror på att några av de kategorier som jag delat upp min analys i skulle i sig själva kunnat vara underlag för en uppsats. Att det har varit svårt att begränsa materialet kan ha gjort att jag tagit med kategorier som inte har varit lika relevanta och betydelsefulla som andra. Men min avsikt har samtidigt varit att skapa en helhetsbild av vad det innebär att arbeta i en förberedelseklass. Vissa kategorierna kan vara av större betydelse eller av mindre relevans att ha vetskap om beroende på vilket barn man möter.
Något jag har reflekterar över under arbetets gång och som har gjort att en ny fråga har väckts, handlar om barnets föräldrar. I mitt material lade jag märke till att föräldrarna nämndes i nästan varje kategori. De intervjuade lärarna och forskningslitteraturen beskriver att om föräldrarna mår psykiskt dåligt påverkar det hur barnet mår. De barn som läraren möter i förberedelseklassen kommer ofta från familjer som befinner sig i kris. Föräldrarnas psykiska ohälsa påverkar hur barnen får hjälp och stöttning att bearbeta de traumatiska händelser som barnet kan ha varit med om. Att kulturella skillnader i det sociala samspelet, i sättet att uppfostra barn och i barnens skolbakgrund påverkar elevens beteende och traumatiska upplevelser i hög grad anser jag i likhet med de intervjuade lärarna och den
forskningslitteratur jag har läst. Men det jag har funderat över under sammanställningen av mitt material är om det kan vara så att föräldrarnas hälsa är den faktorn som har störst inverkan på hur barnet mår och på det sätt barnet beter sig i skolan. Om jag skulle göra om detta arbete skulle jag därför ställa fler frågor till de intervjuade lärarna som berör föräldrarna och fokuserat mer på forskningslitteratur som behandlar detta ämne eftersom jag anser att föräldrarnas hälsa har en stor inverkan på barnets välbefinnande.
Referenser
Almquist, Kerstin (1990). Flyktingbarn. Stockholm: Utbildningsförlaget
Angel, Birgitta & Hjern, Anders (2004). Att möta flyktingar. Lund: studentlitteratur
Cummins, Jim (2000) Symposium 2000 - Ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma
Ellneby, Ylva (1996). När kriget kom till dagis. Stockholm: Utbildningsradion
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Lund: studentlitteratur
Gibbons, Pauline (2006) Stärk språket stärk lärande. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren och fallgren förlag.
Godani, Guhn (2004). Till en pedagog från en psykolog: om traumatiserade barn i undervisningen. Stockholm: Rädda barnen
Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (1999). Etnologiskt fältarbete. Lund; studentlitteratur
Ladberg, Gunilla (1994). Alla barns skola? Att undervisa utsatta barn och alla andra. Stockholm: Rädda barnen
Ladberg, Gunilla (2007). Barn med flera språk. Tvåspråkighet i flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber
Ljunggren, Lena & Mario, Marx (1994) Dina rötter och mina rötter, Att möta barn från andra kulturer. Falun: Rädda barnen
Rodell Olgac, Christina (1995). Förberedelseklassen – ett rehabiliterande interkulturell pedagogik. Göteborg: Rädda barnen
Sommerstein, Peter (1998) Barnomsorgen möter invandrare och flyktingbarn. Uppsala: Förskolans förlag
Säljö (2000) Lärande i praktiken. Lund: studentlitteratur
Vygotskij, Lev (1934/2001) Tänkande och språk. Stockholm: Daidalos
Widerberg, Karin (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: studentlitteratur
Åstedt, Inga- Britta (1994) Bakom bergen lämnade vi allt: antologi om flyktingbarn och deras föräldrar. Stockholm: Utbildningsförlaget
Nätbaserade referenser
NE (Nationalencyklopedin, 081222). www.ne.se