Vi bestämde oss för att observera på två förskolor eftersom vi kände att detta var lagom för denna uppsats storlek. Anledningen till att vi gjorde två besök på den ena förskola och tre besök på den andra var för att då vi gjort fyra besök kände vi att en heldag till skulle ge oss än något djupare bild av verksamheten. Detta stämde dock inte då den dagen ägnades till största del av julstök och den planerade verksamheten som vi förväntade oss att se var ändrad. Vi kan inte garantera att verksamheten såg ut som den brukar göra. Vi berättade för pedagogerna att vi ville observera hur musiken användes ute i verksamheten. Om pedagogerna gjorde som de brukade kan vi inte svara på, men vi fick en känsla av att det som skedde var ”äkta”. Det framkom dock av personalen att barnen inte sjöng lika mycket som de brukar göra, de påstod att vår medverkan påverkade barnen till att inte vilja sjunga ut. Om så var fallet kan vi inte få reda på. Personalen kan ha sagt så för att imponera på oss, men då vi fann att barnen sjöng rätt så mycket vet vi inte om vi kan tro på det. Vi tror dock att personalen kan ha påverkat verksamheten lite då de började sjunga med barnen vid andra tillfällen än vid sångstunderna och då påpekade för barnen såsom: ”Kan du en sång om fiskar?” och när de satte på en av cd- skivorna i bakgrunden då barnen lekte.
Hade vi fått göra om vårt arbete hade vi under observationernas början försökt att vara mer fokuserade på barnen vid samlingarna och inte tittat så mycket på pedagogerna. Vi kom på det efter tag, att vi tittade mycket på vad pedagogerna gjorde under sångstunderna. Vi skulle istället ha fokuserat mer på barnens reaktioner och inte tittat för mycket på dem som gjorde ljud ifrån sig. Vi hade velat titta mer på de ”lyssnande” barnen för att se hur deras uttryck skildrat sig. Vi är medvetna om att vi har betraktat det vi sett med ”pedagogers” ögon. Vi undrar om människor som inte är pedagoger hade sett andra saker?
Då vi använde oss av ljudupptagning borde vi inte ha lagt denna på golvet vid musikstunder då barnen och pedagogerna rörde sig i rummet, de blev ganska outhärdligt att lyssna igenom de episoderna. Att placera Mp3n nära bandspelaren var inte heller bra, det blev ett väldigt burrande och skorrigt ljud. Det var inte så lätt att undvika att delta under den första sångstunden vi observerade, eftersom vi blev placerade tillsammans med alla i ringen. Vid denna sångstund kom vi precis när de skulle börja sjunga. Barnen verkade inte reagera negativt på vår närvaro utan kände sig trygga bland sina kamrater och pedagoger i ringen. Vi upplevde det dock lite abrupt att komma in så plötsligt i den aktiva musikstund. Vid första besöket på den andra förskolan blev vissa barn lite rädda och visade otrygghet när de såg oss inne i rummet. Vår närvaro blev så uppenbar då det varken var så många barn eller pedagoger närvarande vid detta tillfälle. Det kan också ha varit så att just detta barn var lite extra morgonkänsligt. Ibland kände vi att vi ville fråga pedagogerna om deras egna tankar med musikstunderna, men då de antytt att det inte fanns möjligheter för intervju och för att vi egentligen inte ville bli påverkade av deras tankar om varför upplägget såg ut som det gjorde, avstod vi.
Som en del av observation som metod valde vi att göra ett protokoll. När vi använt oss av det vid två tillfällen kändes det inte passande för denna undersökning. Vi valde därför att inte ta med det i vår analys. Detta protokoll hade passat bättre om undersökningen varit av större format. Vi är medvetna om att resultatet kunde ha blivit annorlunda om vi hade valt att observera på förskolor där vi inte visste om de använde sig av musik och sång i sin verksamhet. Det är möjligt att vi hade fått en annan bild och förståelse av vad vi såg under observationerna om vi intervjuat pedagogerna. Då kanske vi hade fått reda på hur de tänkte kring upplägget av dessa aktiviteter. Vi upplevde det svårt att finna litteratur som problematiserar musik som ett språkstimulerande hjälpmedel. Detta fenomen försvårade vårt problematiserande gentemot undersökningens resultat.
Om vi skulle göra fortsatta studier inom detta område skulle det vara intressant att få följa utvalda barns utveckling under många fler musikstunder och se om och hur deras språkanvändande utvecklades och om musiken påverkade detta. Det hade varit intressant att få följa några barn som använde sig av musik och barn som inte använde sig av musik och se hur dessa barns språkutveckling skiljde sig åt.
Referenslista
Arvidsson, Tomas (1972). Barnobservationer i förskolan. Malmö: LiberFörlag Bjørkvold, Jon-Roar (1991). Den musiska människan. Stockholm: Runa Förlag Bryntse, Anne-Marie & Palmkvist, Anita (1996). Språkstegen Trulle – lärarbok.
Malmö: Gleerups Förlag
Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur Gren, Katarina & Nilsson, Birger (2004). Elefantboken.
Mölndal: Musikförlaget Lutfisken AB
Hammershøj, Henny (1997). Musikalisk utveckling i förskoleåldern. Lund: Studentlitteratur Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk. Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling.
Stockholm: Runa Förlag
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i
Uppsala AB läromedel & utbildning
Kärrby, Gunni (1990). De äldre förskolebarnen – inlärning och utveckling. Stockholm: Liber Lindahl, Marita (1998). Lärande småbarn. Lund: Studentlitteratur
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Rubinstein Reich, Lena & Wesén, Bodil (1986). Observera mera. Lund: Studentlitteratur Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes
Uddén, Berit (2001). Musisk pedagogik med kunskapande barn. Vad Fröbel visste om visan
som tolkande medel i barndomens studiedialog. Stockholm: KMH Förlaget
Uddén, Berit (2004). Tanke – Visa – Språk – musisk pedagogik med barn.
Lund: Studentlitteratur
Uddholm, Mats (1993). Pedagogen och den musikaliska människan. En bok om musik i
vardagsarbetet. Mölndal: Lutfisken AB
Vesterlund, Mallo (2003). Musikspråka i förskolan – med musik, rytmik och rörelse. Stockholm: Runa Förlag
Wehner – Godée, Christina (2000). Att fånga lärandet – Pedagogisk dokumentation med hjälp
Wiklund, Ulla (2001). Den lydiga kreativiteten om barn, estetik och lärande. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB