Följande studie syftade till att undersöka före detta kriminella kvinnors upplevelser av omgivningens attityder gentemot deras roll som kvinna och ex-kriminell samt om det utifrån kvinnornas perspektiv anses vara skamfullt att begå brottsliga handlingar och som en
konsekvens av detta bli frihetsberövad. Detta för att skapa en förståelse för hur det är att vara kvinna och ex-kriminell utifrån de normativa förväntningarna i dagens samhälle. Studien utgår från tanken om att kriminella kvinnor avviker från flertalet av samhällets förväntningar, dels förväntningarna om att vara laglydig, dels förväntningarna på hur en kvinna skall vara utifrån kvinno- och modersrollen.
Av resultaten har det framkommit att deltagarna i studien alla har erfarit att den kriminella livsstilen haft konsekvenser, som till stor del grundat sig i omgivningens fördomar.
Fördomarna har då blivit ett resultat av att vara en kvinna som avviker från kvinno- och moderidealet, och därav även normen kring hur man bör vara som kvinna och mamma.
Konsekvenserna som blivit av de existerande fördomarna har bland annat lett till psykisk ohälsa för deltagarna men också till känslor av skam och skuld kring att inte finnas där för sina barn. Det är även det som många upplevt vara den jobbigaste aspekten, att från
omgivningen bli ifrågasatt hur de kan ha valt drogerna och kriminaliteten framför sina barn som de burit i nio månader. Men en del av dessa fördomar som deltagarna upplevt av sin omgivning på grund av sitt kön, har även varit från myndigheters håll. Detta har bland annat tagit sig uttryck i upplevelser om att inte få samma stöd, samt att bli ifrågasatt i större utsträckning än vad de upplevt att män i deras närhet har blivit i kontakt med polis, socialtjänst och under rättegångar bland annat.
Att det av omgivningens anses vara skamfullt att sitta frihetsberövad som kvinna blir tydligt då resultatet samstämmigt pekar på att samtliga kvinnor upplever en skam kring att begå brott och som en konsekvens av detta sitta frihetsberövad. Faktumet att det av omgivningen anses vara skamfullt härrörs till stor del tillbaka till att kvinnan inte finns tillgänglig för sitt barn samt att kvinno- och modersrollen inte är förenad med en kriminell livsstil. Vad som dock skiljer sig åt är när skammen blir påtaglig för kvinnorna själva. I den insamlade empirin har det visat sig att skammen för vissa kvinnor infinner sig redan i en aktiv kriminell livsstil medan den för andra blir påtaglig först efter att de lämnat den kriminella livsstilen, just för att mycket handlar om förnekelse för att överleva i en kriminell värld. Upplevelser och
erfarenheter av att det av omgivningen anses skamfullt att sitta frihetsberövad som kvinna återfinns inte enbart då kvinnorna berättar om sin aktiva tid i livet utan även då kvinnorna berättar om livet efteråt. Samtliga kvinnor är överens om att kriminella kvinnor blir dömda hårdare i samhällets ögon och har mer att jobba för, för att kunna betraktas som en “vanlig”
medborgare av omgivningen igen. Detta för att det är mindre acceptabelt och mer skamfyllt att som kvinna begå brottsliga handlingar och sitta frihetsberövad.
Det teoretiska ramverket i studien består av teorin om doing gender, stämplingsteorin samt fenomenet stigma, vilka alla går i linje med studiens resultat. När teorin om doing gender appliceras på resultatet är det tydligt att deltagarna upplever att det finns könsroller i
samhället som de på vissa plan kan identifiera sig med genom att försöka vara en bra mamma och finnas där för sina barn, men att det samtidigt existerar en kamp i rollen att göra kön vilket är teorins grundtanke (Wharton 2005:55). Kampen för studiens deltagare ligger i
problematiken kring att den kriminella livsstilen så starkt skiljer sig från de normer och ideal som finns kring att vara kvinna och mamma. Vidare har det även i stämplingsteorin
återfunnits likheter med deltagarnas upplevelser och erfarenheter. Utifrån Beckers (2006) stämplingsteori är det tydligt hur kvinnorna av omgivningen stämplats som kriminella till följd av att de avviker från normen om att vara laglydig samt från sociala koder som sättet de uppför sig på, sättet de uttrycker sig på samt sättet de ser ut på. Stämplingsteorins centrala tanke är att individer som stämplats som avvikare tenderar att upprätthålla det avvikande beteendet för att leva upp till omgivningens förväntningar (Becker 2006:41), vilket dock inte stöds av följande studies resultat. Samtliga deltagare i studien har lämnat den kriminella livsstilen bakom sig vilket innebär att stämplingen inte tar sig uttryck i den aspekten att de fortsätter att begå brott utan snarare i att stämplingen utövat ett stort inflytande på den
självupplevda identiteten. Även Goffmans (2020) begrepp stigma får stöd i empirin i form av att deltagarna inte lever upp till samhällets normativa förväntningar och som en följd av detta inte accepteras i det sociala samspelet (Goffman 2020:8).
Studiens resultat uppvisar även likheter med resultat från tidigare forskning som gjorts inom området. Den tidigare forskningen belyser dels kvinnors delaktighet i kriminalitet dels kvinnlig kriminalitet kopplat till samhälleliga normer. I studier gjorda av Wall & Arnold (2007) samt Evertsson, Boye & Erman (2018) beskrivs det hur kvinnorollen starkt är kopplad till egenskaper som att vara omsorgsfull, närvarande och barnorienterad. Det finns tydliga normer om kvinnan som alla hänger ihop med dessa egenskaper, vilket skapar förväntningar på att kvinnor bör prioritera moderskapet över allt annat i livet och basera sina livsval utifrån barnets bästa (Evertsson, Boye & Erman 2018:36; Wall & Arnold 2007:508). Resultaten i studierna visade att de kvinnor som avviker från dessa normer och egenskaper ofta upplever känslor som oro, skuld och ångest på grund av att de inte kan leva upp till de förväntningar som finns, och ifrågasätter därmed sin egen roll som mamma (Wall & Arnold 2007:516).
Detta går starkt i linje med de resultat som framkommit av denna studie, där deltagarna alla har upplevt skuld och ångestkänslor av att inte räcka till för sina barn, och på grund av detta även ifrågasatt sin mammaroll.
Resultatet från den insamlade empirin går vidare i linje med det Sharpe (2015) belyser i den studie som gjorts med unga mammor med ett kriminellt förflutet. Sharpe menar att kvinnor och framför allt mödrar länge fortsätter att stigmatiseras som “odugliga” mammor trots att de lämnat den kriminella livsstilen bakom sig (Sharpe 2015:410), vilket även visat sig i följande
studie i form av att deltagarnas hederlighet ifrågasatts samt att deltagarna i vissa fall
fortfarande inte anses lämpliga att ta hand om ett barn. Vidare framgår det i Sharpes (2015) studie att det är vanligt förekommande att kvinnor känner en rädsla över att omgivningen ska få vetskap om dess historia av kriminalitet och fängelsevistelser samt att statusen som före detta kriminell och fånge samt kvinna och mamma gör det svårare för kvinnor att bli sedda för vad de är (Sharpe 2015:417). Följande resonemang har framkommit även i denna studie där deltagarna uttryckt att de drar sig för att berätta om sin bakgrund för omgivningen samt deltagarnas strävan efter att åter bli accepterade i samhället som “vanliga” medborgare. I en studie gjord av Estrada och Nilsson (2012) pekar resultatet på att kriminalitet resulterar i ytterligare negativa konsekvenser för kvinnor än vad det gör för män vilket förklaras av att kvinnor är mer stigmatiserade (Estrada & Nilsson 2012:198). Detta går i linje med denna studies resultat där deltagarna delat med sig av upplevelser av att bli misstrodda, inte få hjälp av sociala instanser samt erfarenheten av att stå utanför arbetsmarknaden.
Som tidigare nämnts tenderar kvinnan att hamna i skymundan inom forskning på ämnet då mannen ses som normen inom kriminalitet. Detta leder till att det inte görs lika mycket
forskning på varför kvinnor hamnar i kriminella banor, utan i stället blir de bara ett tillägg i de teorier och metoder som redan existerar och som är gjorda på män (Lander, Pettersson & Tiby 2003:9–10). Det problematiska i detta är att kvinnan bara blir “det andra könet”, trots att den begränsade forskningen som finns på kvinnors kriminalitet har visat att det är en mer komplex väg in i kriminaliteten än vad det är för män (Estrada & Nilsson 2012:198). Vår uppfattning efter att ha tagit del av tidigare forskning inom området är att framtida forskning fördelaktigt skulle kunna ha större fokus på enbart kvinnors kriminalitet, utan att sätta den i relation till den manliga. Detta för att frambringa en mer nyanserad föreställning om den kvinnliga kriminaliteten, förslagsvis genom att studera omgivningens attityder gentemot kriminella kvinnor i form av en observationsstudie.
Studiens slutsats är att kvinnorollen, och ännu mindre modersrollen, är förenlig med
kriminalitet enligt samhällets normativa förväntningar. Att som kvinna begå brott och leva en kriminell livsstil har i studien visat sig vara förenat med en viss skam, dels från kvinnorna själva, dels från samhället. Detta empiriskt grundade fynd bidrar till att fylla kunskapsluckan med ökad förståelse för hur det är att vara kvinna och kriminell i dagens samhälle.