I följande avsnitt redogörs det för de metodologiska valen som gjorts under arbetets gång samt de tillvägagångssätt som tillämpats under forskningsprocessen för att på bästa möjliga sätt besvara studiens syfte och frågeställningar. Metoden som valts till studien är av kvalitativ ansats då studien syftar till att bringa förståelse för deltagarnas upplevelser och känslor. Valet av lämplig forskningsstrategi styrs utifrån studiens aktuella forskningsändamål. Då metoderna utmärks av olika egenskaper bör man anta den forskningsstrategi som bäst anses vara lämpad för att uppfylla studiens syfte (Bryman 2018:67). Vanligtvis skiljer man huvudsakligen
mellan två forskningsstrategier, den kvalitativa forskningsstrategin samt den kvantitativa vilka definieras utifrån de olika metoderna och angreppssätten. Kvalitativ metod syftar till att studera den sociala världen och olika samhällsvetenskapliga fenomen i en strävan efter ökad förståelse för mänskliga beteenden (Marvasti 2004:8). Detta då människor har olika
verkligheter genom att olika fenomen tolkas på olika sätt, vilket leder till att kvalitativ forskning behöver bedömas med olika kriterier för att nå en god forskningskvalitet. Dessa begrepp är tillförlitlighet samt äkthet, som delas upp i följande underkategorier; trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet samt möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman 2018:76). Den kvalitativa forskningsstrategin ansågs vara den mest lämpade metoden för det aktuella forskningsändamålet då studiens syfte var att erhålla en ökad förståelse för hur före detta kriminella kvinnor upplever samhällets attityder kring deras roll som kvinna och ex-kriminell.
Genom att ta del av kvinnornas detaljerade utsagor om erfarenheter, känslor och tankar har vi fått en djupare förståelse för det sociala fenomen som avsetts att studeras.
3.1 Datainsamling
Vid genomförandet av en kvalitativ studie finns det ett flertal metoder att välja på, beroende på hur studiens syfte och ändamål ser ut. Då denna studie ämnat fånga deltagarnas upplevelser och tankesätt kring olika aspekter var intervjuer den mest relevanta metoden att använda.
Vidare när intervjuer har valts ut som metod, finns det dock olika typer av intervjuer att välja bland; öppna, semistrukturerade eller strukturerade (Aspers 2011:143). Vad som särskiljer dessa olika typer av intervjuer är hur frågorna utformas, om frågorna ställs i en bestämd ordning under intervjuns gång samt i vilken omfattning deltagarna har möjlighet att tala fritt.
Då vi i denna studie ville ha en intervjuguide med frågor och teman som skulle beröras under intervjuns gång för att fånga upp viktiga aspekter av ämnet, men även ansåg att en viss flexibilitet var viktigt så var den semistrukturerade intervjun bäst lämpad för ändamålet.
Deltagarna kan då välja att formulera sina svar i den mån de vill och även beröra andra aspekter som inte forskarna själva planerat att ta med under intervjuns gång (Ibid:143). En intervjuguide utformades med hjälp av generella teman och mer specifika frågor som intervjun skulle omfatta, detta för att inte riskera att värdefulla och relevanta frågor glömdes bort men även för att i viss mån begränsa deltagarnas svar till det som ansågs vara mest relevant för studiens syfte (Ibid:143). Att intervjuprocessen var flexibel samt att det
semistrukturerade intervjuformatet tillät intervjufrågorna att anpassas utifrån deltagarnas svar ansågs vara en stor fördel. På så sätt erhåller forskarna en så bred bild som möjligt av
kvinnornas liv med hänsyn till tankar, känslor och erfarenheter (Ibid:143). Nackdelen med det semistrukturerade intervjuformatet är att det inte är möjligt att generalisera då intervjuerna med stor sannolikhet skiljer sig åt till följd av att frågorna anpassas utifrån deltagarnas svar (Bryman 2018:563). Delkriteriet pålitlighet berör i vilken utsträckning forskningsprocessen redogjorts för samt i vilken mån studien är möjlig att återskapa med liknande resultat (Bryman 2018:469). Genom att noggrant redogöra för samtliga delar i forskningsprocessen, samt bifoga informationsbrev och intervjuguide har vi i denna studie försökt uppfylla pålitlighetskriteriet. Intervjuguiden utformades som en grund inför intervjuerna för att fånga upp relevant information om intervjupersonerna, alltså före detta kriminella kvinnors
upplevelser, känslor och tankar kring studiens ämne. Intervjuguiden består av ett antal ämnen med tillhörande frågor. De första frågorna berör individens bakgrund där deltagaren får
möjlighet att berätta lite om sig själv. Vidare följer frågor som berör den kriminella livshistorien där deltagaren ges möjlighet att berätta hur hon hamnade i den kriminella livsstilen samt hur hon tog sig ur den. Resterande frågor berör individens upplevelser av myndigheter, samhället och omgivningen utifrån en kriminell livsstil, utifrån kön, utifrån ett eventuellt moderskap samt utifrån samhället generellt.
3.2 Urval
Populationen studien ämnar uttala sig om är före detta kriminella kvinnor. Urvalet avgränsades till sju före detta kriminella kvinnor bosatta i Sverige som alla var i övre
medelåldern. Då studien syftar till att undersöka hur före detta kriminella kvinnor stämplas av samhället har urvalet inte specificerats ytterligare. Vad som kan konstateras är att det
föreligger en stor spridning vad gäller typ av brott och fängelsetid bland deltagarna, dock är denna typ av information inte relevant för studiens syfte och har därför inte lagts vidare fokus på. Den metod som ansågs vara mest lämpad för studiens syfte var snöbollsurvalet.
Snöbollsurvalet är en teknik där forskaren kontaktar en potentiell deltagare som anses vara relevant för studiens forskningsfråga, som i sin tur leder vidare forskarna till ytterligare deltagare som går i linje med de efterfrågade egenskaperna och anses sitta på relevant kunskap och erfarenheter (Bryman 2018:504). Deltagarna som medverkat i studien kontaktades därmed genom ett snöbollsurval. Eftersom studiens intention är att intervjua tidigare kriminella kvinnor så valde vi att kontakta organisationen KRIS, som är en
förkortning av “Kriminellas Revansch I Samhället”. Detta är en ideell förening där individer som tidigare levt ett kriminellt eller destruktivt liv med droger, tillsammans hjälper varandra tillbaka in i samhället igen (Kris 2021). En verksamhetsledare på en KRIS-förening
kontaktades och informerades om studiens syfte. Denna individ som också blev en av deltagarna, rekommenderade ytterligare sex individer som stämde överens med de efterfrågade egenskaperna, före detta kriminell och kvinna, och som var villiga att delta i studien. En nackdel med snöbollsurvalet är att urvalet sannolikt inte kommer att vara representativt för hela populationen (Bryman 2018:245). Detta ses dock inte som en
begränsning här då studien syftar till att nå en djupare förståelse för hur det är att vara kvinna med ett kriminellt förflutet. Delkriteriet överförbarhet handlar om i vilken utsträckning
resultatet kan appliceras på andra kontexter (Bryman 2018:468). För att besvara studiens syfte och frågeställningar har urvalsgruppen bestått av kvinnor med ett kriminellt förflutet. Med anledning av att urvalet är tydligt avgränsat samt att vi med sju individuella intervjuer erhållit
omfattande beskrivningar av upplevelser och erfarenheter anses uppsatsens resultat i viss utsträckning kunna appliceras på andra kontexter. Motiveringen till urvalsgruppen är att kvinnor med kriminellt förflutet avviker från den samhälleliga normen dels som kriminell dels som kvinna samt att deras verklighetsskildring bidrar med förståelse för samhällets attityder till kvinnor med kriminellt förflutet och en historia av att sitta frihetsberövad. I resultatet och diskussionen har deltagarna avidentifierats med hänsyn till konfidentialitetskravet genom att betecknas med pseudonymer. Detta underlättar även redogörelsen för vem som sagt vad under de sju intervjuerna.
3.3 Material
Datainsamlingsmetoden som har tillämpats i studien är individuella intervjuer som varade cirka 45 minuter, där vissa intervjuer genomfördes på plats i KRIS olika lokaler, och vissa via Zoom. Det huvudsakliga materialet som använts vid insamlandet av data är
inspelningsutrustning för att spela in samtliga intervjuer. Syftet med ljudupptagningarna var att fånga upp allt som sägs under intervjuns gång för att inte missa viktiga detaljer, vilket lätt annars kan hända om man som forskare väljer att anteckna det som sägs snarare än att spela in intervjun. Detta utifrån delkriteriet trovärdighet som berör aspekten huruvida resultatet kan ses som sanningsenligt och betraktas vara återgivet på ett korrekt sätt (Bryman 2018:468). Att intervjuerna spelas in möjliggör även för forskaren att hela tiden vara aktiv, närvarande och inlyssnande under intervjuns gång. Vidare underlättar ljudupptagningen även för forskaren i den bemärkelse att det är möjligt att lyssna igenom intervjuerna i efterhand för att skapa sig en bredare bild och djupare förståelse för fenomenet. Efter att intervjuerna genomfördes så transkriberades det insamlade materialet, vilket är en ytterligare åtgärd för att inte riskera att betydande information förbises.
3.4 Forskarrollen
Med forskarrollen kommer specifika krav att förhålla sig till, däribland beviskravet.
Beviskravet syftar till att säkerställa att det samlas in tillräckligt med empiriskt material för att studiens syfte och forskningsfrågan ska kunna besvaras (Aspers 2011:83). Beviskravet
uppfylls genom att sju olika intervjuer genomförts som bidragit till att forskarna erhållit en bred och varierad förståelse för fenomenet och kan med hjälp av det teoretiska ramverket samt den tidigare forskningslitteraturen besvara studiens forskningsfråga. Med hänsyn till
delkriteriet konfirmering är det viktigt att ta hänsyn till forskarens roll och förförståelse när man genomför kvalitativ forskning då det är av vikt att forskaren förhåller sig objektivt (Bryman 2018:470). Detta eftersom forskaren själv involverar sig mycket under processens gång genom att själv samla in datamaterialet genom intervjuer och då personligen möta deltagarna i studien. Förförståelse är oundvikligt och något som alla forskare har, och det är inget som nödvändigtvis behöver innebära något negativt. Huvudsaken är att som forskare vara medveten om att förförståelsen finns och utifrån den vetskapen anstränga sig för att vara så transparent som möjligt. Trots att alla forskare besitter någon typ av förförståelse kring ämnet som studien ska bygga på, så skiljer sig denna forskare emellan eftersom alla har olika erfarenheter, tankar och idéer. Dessa appliceras i viss mån omedvetet i
datahanteringsprocessen, inte minst vid tolkningen av de resultat som framkommit (Aspers 2011:62). I denna studie har de två uppsatsförfattarna en relativt lik förförståelse kring det valda ämnet. Denna är tämligen begränsad vad gäller förståelse för hur det är att vara
kriminell och kvinna utifrån samhällets normativa förväntningar, däremot mer omfattande vad gäller generella normer kring kvinnligt och manligt samt traditionella könsroller.
Förförståelsen har dock ökat under studiens gång då vi fått ta del av tidigare forskning kring ämnet, relevanta teorier, samt framför allt fått ta del av kvinnornas perspektiv och deras erfarenheter och tankar kring ämnet. På grund av vikten i att erhålla en kritisk ställning under studiens gång, har vi även valt att använda oss av ett induktivt förhållningssätt vilket innebär att välja ut relevanta teorier efter att intervjuer genomförts och det insamlade materialet bearbetats (Bryman 2018:49). Anledningen till att vi valt detta sätt är för att minimera risken att välja ut teorier baserat på den förförståelse vi har i stället för de faktiskt mest lämpliga teorierna utifrån resultatet. Vi lägger en stor vikt vid att få fram autentiska resultat från studien i alla olika aspekter och avsnitt, vilket är betydligt lättare om vi som uppsatsförfattare ständigt förhåller oss kritiskt under forskningsprocessen.
3.5 Etiska aspekter
Vid genomförandet av en studie finns det en del krav och villkor som en forskare måste förhålla sig till, vilket kallas forskningsetik. Forskningsetiken består av olika principer som alla är grundläggande för att vägleda forskaren och vidare av det kunna skapa kunskap som bygger på etik, praktik och intellektualitet. Utöver att kraven fungerar som en hjälp för forskaren är de även ett stöd för relationen mellan forskaren och deltagaren eftersom kraven hjälper till att tydliggöra hur planeringsprocessen bör se ut, såväl som den praktiska fasen,
men framför allt ifall det under studiens gång uppstår någon typ av problem eller konflikt mellan forskaren och deltagaren (Bryman 2018:170). Kraven är uppdelade i fyra olika
kategorier, där det första heter informationskravet, det andra konfidentialitetskravet, det tredje samtyckeskravet och slutligen det fjärde nyttjandekravet. Informationskravet har sitt syfte i att sprida information till deltagarna kring studien. Här bör man tydliggöra syftet med
forskningen såväl som metoden och tillvägagångssättet som används för att skapa en djupare förståelse hos deltagarna (Vetenskapsrådet 2002:7). Det är även av stor vikt att säkerställa så att deltagarna till fullo förstår sin egen roll i forskningen och vad de kan tänkas bidra med, och att det är ett frivilligt deltagande vilket innebär att deltagarna själva har rätt att bestämma över sitt medverkande och därav kan välja att avbryta det när som helst, och har rätt att ändra sig under hela studiens gång (Ibid:8). Nästa krav, konfidentialitetskravet, har sitt fokus på deltagarnas anonymitet i form av de överenskommelser som presenteras mellan deltagarna och forskarna (Ibid:12). I denna studie är anonymiteten av stor vikt då de ämnen som berörs under intervjuerna och i studien kan upplevas som känsligt för deltagarna. Vidare behandlar samtyckeskravet det frivilliga deltagandet som nämndes ovan ytterligare, här är det viktigt att i informationsbrevet tydliggöra det frivilliga deltagandet och att deltagarna själva helt
bestämmer över sin medverkan, samt ytterligare informera kring deltagarnas rättigheter (Ibid:9). Det fjärde och sista kravet är nyttjandekravet, som behandlar den aspekt att den information och det material som insamlas och skapas i forskningsprocessen, endast används för forskningsändamålet och att uppfylla studiesyftet, och inte för andra miljöer som ligger utanför det (Ibid:14).
Inför intervjuernas genomförande skapades ett informationsbrev (bilaga 1) som skrevs på grundläggande svenska i syfte att minimera risken för missförstånd, och därav formulerades det så lättläst som möjligt. Brevet innehåller fakta om deltagarnas rättigheter kring det
frivilliga deltagandet och möjligheterna kring att deras medverkan när som helst kan avbrytas under studiens gång. I brevet informerades det även kring forskningens syfte och ändamål.
Även konfidentialitetskravet och nyttjandekravet informerades kring i brevet, där det
förtydligades att endast vi två uppsatsförfattare har tillgång till det datamaterial som insamlas, samt att anonymiteten är av stor vikt där inga personuppgifter offentliggörs i studien. Brevet avslutades med grundläggande information kring datahantering och publicering, där det tydliggjordes att datamaterialet kommer att raderas vid studiens slut, och uppsatsen publiceras på en DiVA-plattform och förvaras i Stockholms universitets e-arkiv. Vidare utformades även en intervjuguide (bilaga 2) för oss uppsatsförfattare att luta oss tillbaka på under intervjuerna,
men som också skickades till deltagarna innan intervjuerna för att de skulle få en chans att förbereda sig.
3.6 Tematisk analys
Studien utgick från en kvalitativ forskningsstrategi där tyngdpunkten i analysen läggs vid deltagarnas ord snarare än att generera kvantifierbara resultat. Analyserandet av intervjuer resulterar i en djupare förståelse för människans inre samt en bredare förståelse för hur kvalitativa data genereras av interaktioner mellan människor. Den analysmetod som utifrån studiens forskningsändamål ansågs vara lämpligast är tematisk analys. Data som samlats in utgörs av transkriberingar från de intervjuer som genomförts med före detta kriminella kvinnor. Den tematiska analysen grundar sig i att centrala och återkommande teman och subteman urskiljs i det datamaterial som samlats in (Bryman 2018:703). De teman som utformats utifrån datamaterial belyser återkommande tankar, känslor, erfarenheter eller ord som deltagarna uttryckt i sina intervjuer, såsom upplevelser av skam samt erfarenheter av att stämplas som kriminell. Genom att transkribera och koda materialet tar forskaren del av sitt material rad för rad och får samtidigt möjlighet att kritiskt reflektera över processen. Detta öppnar upp för tolkningar av materialet som inte grundar sig i förutfattade meningar (Aspers 2011:172). Utifrån studiens syfte och frågeställningar skapades fyra övergripande teman som sammanfattar deltagarnas motiv med tillhörande subteman. Samtliga teman täcker hela det empiriska materialet och består av mer övergripande utsagor, beskrivande data samt likheter och skillnader i deltagarnas beskrivningar.