Det första som vi var kritiska mot var att vi båda hade läst 30 poäng Montessoripedagogik vid Malmö högskola innan vi påbörjade detta arbete. Detta gjorde att vi hade en förkunskap om Montessoris teorier som vi inte hade om Reggio Emilias. Vi har bollat fram och tillbaka mellan oss och frågat oss om vi gjorde rätt. Vi hade redan en förkunskap om
Montessoripedagogiken och hade redan varit ute och praktiserat i Montessoriförskolor. Det är mycket möjligt att resultatet hade sett annorlunda ut om vi visste lika mycket om de båda arbetssätten innan vi började vår undersökning. Eftersom vi hela tiden varit medvetna om detta problem har vi därför verkligen försökt granska oss själva som observatörer så att vi inte läste mellan raderna på grund av vår tidigare kunskap om Montessoripedagogiken. Att en av oss kände de på förskolan är något som vi tror har haft både positiv och negativ inverkan på vårt arbete. Det positiva är att vi inte behövde lägga ner en massa tid på att hitta en förskola som ville medverka i vår studie. Istället kunde vi fokusera på frågeställningen redan från början. Det var också väldigt enkelt för oss att boka observations- och intervju tider med dem eftersom en av oss som sagt redan kände dem sedan tidigare och vi tror därför att de var öppnare och mer flexibla mot oss än vad de kanske hade varit mot någon som de inte kände. Något som har varit negativt är att det är alltid svårt att ta upp något negativt när man känner de som man studerar. Risken finns att man inte är opartisk och ser objektivt på något utan att man lägger in sina tidigare erfarenheter och värderingar (Repstad, 1999). Detta är också något som vi hela tiden har varit medvetna om och tänkt på när vi observerat. Vi har hela tiden fått tänka att vi måste skriva ett ärligt arbete och att ingen är perfekt. En kritisk granskning är något som kan få positiva konsekvenser om den mottas rätt.
Något som också gjorde vår studie svår var att det inte fanns en nedskriven Reggio Emilia metod. Detta var något som vi inte visste om innan. Vi tog för givet att vi hade valt två olika pedagogiker, men det visade sig att det ena var en filosofi. Det finns betydligt mer litteratur om Montessori än vad det finns om Reggio Emilia eftersom Loris Malaguzzi som är
grundaren till Reggio Emilia filosofin ansåg att pedagogik är en föränderlig process som hela tiden måste utvecklas och förändras i takt med att vårt samhälle och att barnen förändras. Därför var han mycket tveksam till att stänga in sina tankar och idéer i en nedskriven text(Gedin & Sjöblom, 1995:100-101). På grund av detta har vi haft ganska svårt att hitta litteratur om Reggio Emilia medan det inte har varit något större problem att få tag på
andras tolkningar på hur de arbetar i staden Reggio Emilia. Dessa faktorer har gjort att det har blivit en obalans i vår litteraturlista och den domineras kraftigt av Montessorilitteratur. När vi skulle söka efter förskolor som vi kunde göra vår empiriska studie på märkte vi att det inte fanns Reggio Emiliaförskolor såsom det finns Montessoriförskolor. För att kalla sig
Montessoriförskola måste man uppnå vissa krav medan vilken förskola som helst kan kalla sig Reggio Emilia inspirerad eller influerad. Därför var det svårt att veta om de bara arbetade efter Reggio Emilias synsätt inom vissa aspekter eller om de försökte efterlikna förskolorna i Italien helt och hållet.
Vi tycker att vi valde rätt metoder för vår undersökning. Genom att använda oss av både observationer och intervjuerna fick vi ut väldigt mycket av vår empiriska studie. Bilderna som vi tog av miljön gjorde att vi i efterhand verkligen kunde granska miljön. Vi hade kunnat observera fler dagar för att få se ännu mer av verksamheten, då hade kanske även vårt resultat sett annorlunda ut än vad det gör idag eftersom vi då haft mer material att gå efter. Risken med om vi hade gjort detta hade då varit att vi kanske haft för mycket material att gå igenom och då hade kanske inte tiden räckt till. Vi har varit kritiska till att vi följde olika pedagoger när vi observerade eftersom vi då inte kunde jämföra vårt material. Men vi kom ändå fram till att vi förmodligen hade missat mycket av det material som vi nu har om vi valt att följa samma pedagog. Vi hade trots allt skrivit upp bestämda observationsområden som vi båda skulle titta på. I deras gemensamma stunder som samlingarna kunde vi jämföra våra anteckningar eftersom vi då studerat pedagogerna samtidigt.
I efterhand har vi sett att vi gjorde en miss när vi valde en pedagogik och en filosofi. Hade vi valt två olika pedagogiker hade vi kunnat jämföra dem på ett helt annorlunda sätt. Eftersom det inte finns någon nerskriven metod inom Reggio Emilia är det svårt att dra en generell slutsats kring deras arbetssätt eftersom det varierar så från förskola till förskola. En annan tanke som har slagit oss är att om vi fått göra om hela undersökningen hade vi kanske valt att undersöka lite fler förskolor istället för bara två som vi nu gjorde. Då hade vi kunnat dra fler generella slutsatser eftersom man då haft mer en bara två förskolors arbetssätt att gå efter.
När vi presenterade vår studie för förskolorna började de genast prata ner om den andra och det gjorde att vi kände oss obekväma. Vi vågade inte säga vad vi tyckte om de olika
pedagogiska filosofierna då vi inte ville ta parti för någon. Vi påpekade att vår studie inte var jämförelse för att bevisa att den ena var bättre än den andra utan en undersökning för att ta
reda på hur man kan arbeta på olika sätt. Vi tror att de flesta pedagoger är rädda för vad folk ska tycka om dem. Fördomar och förutfattade meningar finns överallt och genom detta arbete ville vi undersöka om de olika pedagogiska synsätten hade något gemensamt och om de kanske kunde inspireras av varandras arbetssätt. Ofta handlar de om okunskap när man tar avstånd till något. Det okända är det farliga. Vi tror inte fördomarna kommer att försvinna med detta arbete, men kanske är det en hjälp på vägen. Detta arbete är bara början och det finns en otrolig mängd olika arbetssätt som man kan inspireras av som pedagog. Genom denna undersökning har vi sett att två olika pedagogiska filosofier trots allt har en del gemensamma tankar kring barn och lärarrollen. Vår undersökning är bara en liten del i ett oändligt hav av olika arbetssätt men vi har förhoppningsvis börjat bygga en liten del av den bro som kan föra olika pedagogiska arbetssätt närmare varandra och skapa ett intresse hos pedagogerna att lära sig mer om olika pedagogiska filosofier och deras arbetssätt.