Mina frågeställningar inför det här arbetet var:
1. Hur framställs hinduismen i svenska läroböcker?
2. Vilka skillnader och likheter finns i de olika läroböckerna?
Enligt Nandy (1999) ansåg kolonisatörerna att deras kultur och samhällen var överlägsna och kolonialismens påverkan var stor. Dess tankar finns det spår av än idag i vårt sätt att tänka. Det finns en utpräglad känsla av att kulturen i Indien framställs primitiv med vår egen kultur som utgångspunkt, österlandet är västvärldens motpol när det gäller kulturella identiteter. Deras kultur verkar som den inte har förändrats utan är fast i tiden. Men kultur är en process i ständig förändring vilket gör att även deras kultur måste ha genomgått förändringar. Eriksson, Eriksson och Thörn (1999) menar att de skillnader som finns hjälper till att definiera andra kulturer. Enligt min åsikt kan det vara ett sätt att förstå och tydliggöra hinduismen. Det finns redan en bestämd uppfattning om hur det ska vara och då är det lätt att bekräfta de fördomar som redan finns om deras kultur. I Sverige finns det inte många invandrare med hinduisk bakgrund vilket gör att våra personliga erfarenheter av deras kultur inte är lika utbredd som den erfarenhet vi har med till exempel muslimer. Då får man inga möjligheter att själv uppleva om det man läser stämmer eller är fel. För jag upplever det som att de läroböckerna som jag har analyserat ger en bild som är tveksam. Jag undrar om en person från det moderna Indien skulle känna igen sig i det som skrivs om hinduer. Eller om en indier som bor i Sverige skulle hålla med i beskrivningen av hinduer som görs i böckerna.
I de teman som jag har valt att strukturera upp mitt arbete kring tittar jag närmare på olika delar som är centrala i de flesta religioner. För att förstå helhetsbilden som ges är det viktigt att förstå vad författarna säger i varje del, både det som är skrivet och det som de har valt att utelämna. Härenstam (2000) diskuterar vikten av att tänka på de värderingar som ligger bakom det som är författat, Författarna gör ett medvetet val om vad som är viktigt och det ger den bilden eleverna får ta del av i skolan. Läroböckerna är viktiga och som lärare vill man att de ska vara sakliga och rättvisa för att eleverna ska ta till sig kunskap och bli nyfikna. Texterna ska ha utgångspunkt i elevernas fördomar och få dem att själva vilja vidga sina vyer. I de jag har undersökt anser jag att de
Något som är återkommande i böckerna är de heliga korna. Jag blir fascinerad av hur författarna har valt att lyfta fram dem såpass mycket. I Relief A skriver författarna att korna är en symbol för hur efterblivet och irrationellt livet är i Indien och besparar oss att själva göra den tolkningen. I de andra böckerna tas exempel som kodynga till byggnadsmaterial och bränsle upp. Bilden som man får av Indien är ett enkelt jordbruksland där alla bor i hyddor. Långt från det Indien som blomstrar och där utvecklingen går snabbt fram. Fler exempel som jag ser på att hinduer framställs som primitiva är hur deras riter och ceremonier presenteras. Bönen och tempelkulten avskrivs som något viktigt. Eftersom det inte finns någon övergripande institution som kyrkan som sköter det religiösa med strukturerade regelverk tar böckerna lätt på det enligt min tolkning. Man offrar lite mat, äter upp det och går hem. Den här synen tycker jag förstärker de fördomar vi redan har om hinduer. Irrationaliteten blir något som man förknippar de här människorna med. Samtidigt som ingen skulle drömma om att skada en ko kastar de gärna frugan på spisen för att hemgiften var för dålig.
Visst finns det sanning i som står i böckerna. Men som Härenstam (2000) skriver: att även om innehållet inte är felaktigt måste man fråga sig varför författaren valde att lyfta fram det här perspektivet. Kor har en framstående ställning hos hinduerna och tragiska saker har hänt med kvinnor som har förolyckats i hemmen. Det jag saknar är en modernare och mer nyanserad bild av den här enorma gruppen människor i ett av världens folkrikaste länder. Bilden man får är att alla lever som jordbrukare och att religionen är väldigt dominant i deras liv. Man kan läsa i böckerna att urbaniseringen är det som börjat lösa upp kastsystemet. Det här måste betyda att det sker en sekulariseringsprocess i landet som bidrar till nya vanor och traditioner. Men sen nämns inte mycket mer om detta utan det är samma bild av hinduer som målas upp, den bilden som redan förstärker våra fördomar. Att följa kursplanerna och hjälpa eleverna förstå hur livsåskådningar påverkar problemsituationer i vardagslivet blir genast svårare om inte läroböckerna är sakliga till den graden man skulle önska sig.
Resultatet av mitt arbete är tydligt. Framställningen av hinduismen i de svenska läroböcker jag har undersökt är fyllda av underliggande värderingar och föreställningar om en exotisk men primitiv kultur. Tankar från kolonialismen präglar i hög grad de texter i läroböckerna och ligger bakom den bilden som ges av en främmande kultur,
primitiva och irrationella. De lämnar ett intryck att inget har förändrats eller moderniserats utan beskriver bara ett liv som uppfattas vara på landsbygden. Författarnas texter skiljer sig åt på vissa punkter och de har valt vad de finner relevant för att ge en saklig bild av vad det innebär att vara hindu. Det finns stora likheter böckerna emellan vilket är naturligt när de ska beskriva samma ämne. Jag tycker att likheterna i texternas innehåll visar bakomliggande värderingar som lyser igenom olika starkt i de olika böckerna. Trots att detaljer skiljer böckerna åt vid första anblicken är likheterna slående. De ger alla samma helhetsintryck även om vissa inte är lika tydliga som andra utan försöker vara mer nyanserade. Författarna vill ge läsarna sanningen om hinduismen men de intryck deras texter lämnar ägnas inte någon tanke åt. Det finns ingen reflektion i någon av böckerna som tar upp problematiken med att beskriva en främmande kultur och de fällor som författaren kan kliva i. Författarna hade kunnat lägga till text i varje kapitel där de diskuterar vilken bild de har valt att presentera och varför de valt den. Jag tror att en sådan åtgärd hade fått läsarna till en reflektion kring vad de tar del av och hjälpt till att skapa en mer nyanserad bild.
7. Referenslista
7.1 Tryckta källor
7.1.1 Läroböcker
Alm Lars-Göran, 1997, Religionskunskap för gymnasiet, Stockholm, Natur och kultur Arvidsson Bengt, Axelsson Hans, Hermansson Magnus, Tidman Nils-Åke, 1998, Relief
A – Religionskunskap, Malmö, Gleerups
Ring Börje, 2007, Religion och sånt, andra upplagan, Stockholm, Liber AB
Rodhe Sten, Nylund Bo,1998, Religionskunskap, femte upplagan, Stockholm, Liber AB Thulin Birgitta, Elm Sten, 1995, Religion, andra upplagan, Malmö, Interskol
7.1.2 Övrig litteratur
Bergström Göran, Boréus Kristina, 2000, Textens mening och makt – metodbok i
samhällsvetenskaplig textanalys, Lund, Studentlitteratur
Ejvegård Rolf, 2003, Vetenskaplig metod, Lund, Studentlitteratur
Eriksson Catharina, Eriksson Baaz Maria, Thörn Håkan (red.) 1999, Globaliseringens
kulturer – den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället,
Nora, Nya Doxa
Härenstam Kjell, 2000, Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik – om konsten att
Imsen Gunn, 1997, Lärarens värld – Introduktion till allmän didaktik, Lund, Studentlitteratur
Nandy Ashis, 1999, ”Den intime fienden - Kolonialismens psykologi” Eriksson Catharina, Eriksson Baaz Maria, Thörn Håkan (red.) 1999, Globaliseringens kulturer –
den post-koloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället, Nora, Nya
Doxa
Patel Runa, Davidson Bo, 2003, Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning, Lund, Studentlitteratur
Selander Staffan, 1994, ”Pedagogiska texter” Selander Staffan (red.) 1994, Studier av
den pedagogiska väven, Institutet för pedagogisk textforskning, Härnösand,
Mitthögskolan
Skolverket, 2006, Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94, Ödeshög, AB Danagårds grafiska
7.2 Elektroniska källor
Skolverkets hemsida, 2007-11-21, Kursplan för religionskunskap A http://www.skolverket.se/sb/d/616