I detta kapitel diskuteras resultaten i föregående kapitel. Kapitlet avslutas med allmänna kommentarer kring resultaten.
8.1 Osäkerheter
Riskbedömningar är alltid förenade med osäkerheter, i större eller mindre utsträckning.
Kunskapsosäkerheter (förknippade med bl.a. underlagsmaterial och beräkningsmodeller) som analysens resultat är baserat på kan reduceras med till exempel tillgång till mer detaljerade data. De antaganden och förutsättningar som främst är belagda med osäkerheter är:
Information om andelen farligt gods på järnvägen. Detta gäller dock främst för den framtida driften då prognoser saknas.
Konsekvensområden.
Framtida förändringar av järnvägstrafiken och farligt gods-trafiken.
Persontätheten.
I riskbedömningen i denna underlagsrapport har det gjorts ett antal antaganden p.g.a. avsaknad av data. De antaganden som gjorts har därför konsekvent varit konservativa, för att säkerställa att riskerna inte underskattas. På grund av att de antaganden som gjorts är konservativa bedöms osäkerheterna i analysen inte påverka värderingen av riskerna så att de underskattas.
Känslighetsanalyser genomförs dock för att verifiera hur stor inverkan gjorda antaganden har på resultatet. Detta främst för att ta höjd för osäkerheter i det statistiska underlaget samt eventuella framtida förändringar.
I bedömningen i denna underlagsrapport har målet därför varit att det är bättre att beskriva en, utifrån nuvarande vetskap, realistisk framtida situation och genomföra känslighetsanalyser. Vidare ska också påpekas att riskbedömningar av detta slag aldrig ska beaktas som statiska.
För att säkerställa de antaganden som gjorts i säkerhetskonceptet kommer i det fortsatta arbetet utarbetas åtgärds- och beredskapsplaner. Planerna beskriver rutiner för att hantera akuta och oönskade händelser, exempelvis stora personantal i Sundbyberg station i samband med större evenemang och/eller driftstörningar.
I många fall transporteras flera farligt gods-vagnar tillsammans i samma tågset. Hur denna
samtransport ser ut är okänt och därmed inte beaktat i denna rapport. En risk finns dock i form av serieeffekter som kan uppstå om olika sorters farligt gods läcker ut och kommer i kontakt med varandra. Detta är dock inte en problematik som är förknippad enkom med detta specifika projekt, utan gäller för farligt gods-transporter på järnväg generellt.
I genomförda beräkningar har samma genomsnittliga persontätheter ansatts för hela det beaktade området. Det är dock osannolikt att lika många personer befinner sig inom järnvägens absoluta närområde som lite längre bort från järnvägen. Detta anses vara ett rimligt angreppssätt, eftersom de allra flesta olyckor har konsekvenser inom järnvägens absoluta närområde.
97
Mälarbanan Huvudsta-Duvbo Underlagsrapport Risk och säkerhet 9922-01-025-005
För att inte riskera att underskatta riskerna till följd av ovan nämnda osäkerheter i detta avsnitt är beräkningarna och bedömningarna konservativt genomförda. Om förutsättningarna ändras finns dock risk för att även resultaten påverkas. För att bedöma vilken påverkan förändrade
förutsättningar kan medföra på resultaten genomförs en omfattande känslighetsanalys, se nästkommande avsnitt.
8.2 Känslighetsanalys
För att undersöka och bedöma hur stor inverkan gjorda antaganden har på resultatet och för att ta höjd för osäkerheter i det statistiska underlaget samt för eventuella framtida förändringar i
järnvägstrafiken, genomförs känslighetsanalyser. De parametrar som har varierats i
känslighetsanalysen för denna utredning är antalet farligt gods-transporter19, och fördelningen mellan de olika farligt gods-klasserna. Känslighetsanalyserna genomförs för både individrisk och samhällsrisk för respektive beräkning. För en närmre genomgång av känslighetsanalyserna se Bilaga F Känslighetsanalys.
Statistiken över farligt gods-transporter baseras på statistik över farligt gods-transporterna på sträckan Huvudsta – Duvbo mellan åren 2008 till och med 2016. Om farligt gods-transporterna i framtiden kommer att avvika kraftigt från den tillgängliga statistiken finns risk för att resultaten påverkas. Hur stor denna påverkan bedöms kunna bli undersöks dock i känslighetsanalysen. Detta angreppssätt bedöms vara realistiskt eftersom hänsyn tas till de lokala flödena av farligt gods på sträckan Huvudsta – Duvbo. Om mängderna farligt gods kraftigt överskattas finns risk att riskreducerande åtgärder genomförs som annars inte hade behövts, exempelvis ut ett
samhällsekonomiskt perspektiv, enligt 2 kap. 7 § miljöbalken. Om mängderna och/eller fördelningen av det transporterade farliga godset istället skulle underskattas finns risk att risknivåerna i värsta fall skulle kunna nå oacceptabla nivåer i framtiden. Således genomförs en känslighetsanalys över farligt statistiken i syfte att undersöka resultatets känslighet mot förändringar av farligt
gods-transporter på Mälarbanan.
Känslighetsanalysen är enbart utförd för delsträckan av driftsatt utbyggd anläggning som omfattar markspår och tunnelmynning i Sundbyberg, detta då det är den relativa skillnaden mellan
risknivåerna som är av intresse. I känslighetsanalysen studeras enbart bidraget från olycksscenarier med farligt gods då urspårningsrisken bedöms vara acceptabel givet redan föreslagna
skyddsåtgärder.
Resultaten av känslighetsanalysen redovisas i Figur 44 (individrisknivån) och Figur 45 (samhällsrisknivån). Av resultatet framgår att uppskattade individrisknivåer är robusta mot
19 Med antalet farligt gods-transporter avses hur stor andel av framförda godsvagnar på sträckan som innehåller RID-klassat gods. Konservativt antas alla godståg på sträckan transportera RID-klassat gods. I den riskanalytiska modellen uppskattas sannolikheten för att en FAGO-vagn ska delta i urspårningen givet händelsen urspårning godståg. Sannolikheten för följdhändelsen (urspårning FAGO-vagn) är beroende av hur stor andel av totalt antal framförda godsvagnar på sträckan som innehåller RID-klassat gods då en urspårning i snitt involverar 3,5 vagnar.
98
Mälarbanan Huvudsta-Duvbo Underlagsrapport Risk och säkerhet 9922-01-025-005
förändringar kopplade till transport av farligt gods. Även vid en markant ökning av farligt gods-transporterna ligger individrisken inom acceptabla nivåer. Samhällsrisknivån påverkas i en högre utsträckning men bedöms vara robust. Rikssnittet motsvarar i förhållande till de prognostiserade värdena en påtaglig ökning och medför att samhällsrisknivån hamnar lågt inom ALARP, på gränsen till acceptabla nivåer.
Figur 44. Känslighetsanalys, där enbart riskpåverkan från farligt gods-olyckor beaktas, för delsträckan av driftsatt utbyggd anläggning som omfattar tråg genom Solna.
Figur 45. Känslighetsanalys, där enbart riskpåverkan från farligt gods-olyckor beaktas, för delsträckan av driftsatt utbyggd anläggning som omfattar tråg genom Solna.
99
Mälarbanan Huvudsta-Duvbo Underlagsrapport Risk och säkerhet 9922-01-025-005
8.3 Sammanställning
För omgivningen kring delar av driftsatt utbyggd anläggning som går i tunnlar och tråg bedöms individrisken ligga inom acceptabla nivåer. Samhällsrisken ligger på acceptabla nivåer men gränsar till ALARP-områdets undre gräns.
Kring markspåren råder en förhöjd risknivå, för så väl individ- som för samhällsrisken, som på vissa ställen även når oacceptabla nivåer till följd av mekaniska konsekvenser kopplat till urspårning, se 8.2 Känslighetsanalys och 5.3.1.7 Sammanställning av kvantitativt hanterade scenarier.
Detta har medfört att arbetet med att utreda riskreducerande åtgärder har fokuserats på att begränsa risken för omgivningspåverkan vid urspårningar på markspår.
Generellt har konservativa antaganden gjorts, men där det har varit möjligt har representativa värden istället använts som sedan har känslighetsanalyserats. Känslighetsanalyserna avseende omfattningen av farligt gods-transporter indikerar att resultaten och slutsatserna i denna rapport är robusta. Även vid högre flöden av farligt gods bedöms risknivåerna för tredje man och omgivning inte motivera ytterligare skyddsåtgärder för befintlig bebyggelse.
100
Mälarbanan Huvudsta-Duvbo Underlagsrapport Risk och säkerhet 9922-01-025-005