• No results found

Riskobjekt

In document Mälarbanan Huvudsta - Duvbo (Page 33-37)

3 Beskrivning av omgivningen

3.2 Riskobjekt

De riskobjekt som identifierats utmed aktuell sträcka kan delas in i verksamheter och industrier, infrastruktur och järnvägsanläggningen.

3.2.1 Verksamheter och industrier

Inom korridoren på 300 meter med järnvägen i centrum ligger Arvid Nordquist HAB (19), en lokal som vid en olycka skulle kunna påverka järnvägsanläggningen och även tvärtom.

Arvid Nordquist HAB:s anläggning i Solna stad klassas som farlig verksamhet i enlighet med 2 kap 4 § i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Däremot omfattas inte anläggningen av

Sevesolagstiftningen. Den största risken förknippad med denna verksamhet är användandet av gasol i processen. Gasol förvaras inom verksamheten i en 18 m3 stor cistern som fylls på med cirka 5 ton gasol en gång i veckan via tankbil. Cisternen är lokaliserad cirka 120 meter från den

driftsatta utbyggda anläggningen. (20)

I företagets egna riskbedömningar gällande gasolanläggningen respektive tankbilstransporterna innebär de värsta scenarierna skadeutfall med flera skadade personer och enstaka dödsfall. I Storstockholms brandförsvars egen analys anges det dimensionerande scenariot till ett större läckage av gasol i vätskefas som vid antändning skulle kunna ge allvarliga konsekvenser upp till 100 meter från läckagepunkten. (20)

Med avseende på det stora avståndet mellan gasolcisternen och spårområdet bedöms risken för olyckshändelser relaterade till gasolanläggningen inte medföra en oacceptabel risk för järnvägen.

Inte heller de gasoltransporter som passerar parallellt med järnvägen på sin väg mot

gasolcisternen bedöms utgöra en allvarlig risk med utgångspunkt i att de passerar sällan samt inte uppehåller sig i järnvägens närområde.

I övrigt finns ett fåtal bensinstationer i närområdet som alla ligger väl bortom 200 meter från järnvägen. (19)

34

Mälarbanan Huvudsta-Duvbo Underlagsrapport Risk och säkerhet 9922-01-025-005

3.2.2 Infrastruktur

Utifrån Trafikverkets nationella vägdatabas har nedanstående transportleder för farligt gods identifierats inom 150 meter från den aktuella sträckan av Mälarbanan:

Väg 279 (Ulvsundavägen) rekommenderas som primär transportled för farligt gods, vilket innebär att transporter av samtliga farligt gods-klasser kan/får förekomma längs vägsträckan. Väg 279 (Ulvsundavägen) korsar järnvägen efter Sundbyberg och befinner sig därmed mycket nära järnvägen.

Frösundaleden rekommenderas som sekundär transportled för farligt gods vilket innebär att den används för transporter mellan primära transportleder och avsändare och/eller mottagare av godset. Frösundaleden korsar järnvägen mellan Sundbyberg och Solna och befinner sig därmed mycket nära järnvägen.

Den aktuella delsträckan av Mälarbanan ligger även i närhet av Ostkustbanan, där transport av farligt gods förekommer.

Utgångspunkten i denna underlagsrapport har varit att olika infrastrukturer måste tillåtas att korsa varandra, dock kan påverkan på järnvägsanläggningen som samhällsviktig verksamhet ske till följd av olycka på de tidigare nämnda transportlederna.

Dessa risker bedöms dock inte öka i och med utbyggnationen av Mälarbanan. Konsekvenserna som kan uppstå blir att järnvägstrafiken blir stillastående, eller får begränsad framkomlighet, i kortare eller längre perioder. Järnvägsanläggningen i sig kan också skadas med förstörd bana och/eller förstörd el- och signalsystem. Detta till följd av att tunga fordon möjligen kan forcera räcken på broar.

Broarna över järnvägsanläggningen förutsätts vara utrustade med avåkningsskydd enligt gällande föreskrifter. Ytterligare riskreducerande åtgärder som kan antas inom järnvägsplanens rådighet har ej identifierats.

3.2.3 Järnvägsanläggningen som riskobjekt

Järnvägsanläggningen utgör i sig själv ett riskobjekt som behöver beaktas för att möjliggöra en helhetsbedömning av riskbilden kopplad till projektet. I detta skede har eventuella olyckors påverkan på driften samt individer bedömts som relevanta att belysa.

Med en större mängd teknik, växlar och ökande trafikering på sikt kan frekvensen för en oönskad händelse öka. Dock anses inte nya typer av olycksscenarier uppstå till följd av detta.

35

Mälarbanan Huvudsta-Duvbo Underlagsrapport Risk och säkerhet 9922-01-025-005

3.2.3.1 Farligt gods-olycka i tunnel och tunnelmynningseffekter

Tunnlarna kommer att utgöra en fysisk barriär mellan järnvägen och omgivningen. Denna barriär, inneslutningen, anses innebära att konsekvenserna antingen avskärmas helt, inte alls7, eller får sin verkan kring tunnelmynningarna. Detta avser riskpåverkan på tredje man till följd av olyckor i tunnlarna (gäller ej passagerare och individer på stationen).

De olyckor som anses ha sådan konsekvens att ingen avskärmning sker, dvs. samma konsekvens som för markspår, är:

 Explosion RID-klass 1.1,

 BLEVE, RID-klass 2.1,

 Explosion RID-klass 5.1.

 Explosion RID-klass 5.2.

De olyckor som anses ha sådan konsekvens att områdena kring tunnelmynningarna påverkas är:

 Explosion RID-klass 1.1,

 BLEVE, RID-klass 2.1,

 Stort utsläpp av giftig gas, RID-klass 2.3,

 Explosion RID-klass 5.1.

 Explosion RID-klass 5.2.

Övriga konsekvenser anses bli avskärmade till följd av tunnelns inneslutning av spåren.

För en noggrannare genomgång av konsekvenserna för farligt gods-olyckor i tunnel, och de tunnelmynningseffekter som kan uppstå, se Bilaga E.

Beredskapsplaner för hantering av farligt gods-olycka i tunneln kommer att tas fram i kommande projektskeden i samråd med Räddningstjänsten.

3.2.3.2 Farligt gods-olycka i tråg

I konsekvensbedömningen för olyckor i tråget beaktas nivåskillnaden, vilken bedöms medföra en betydande riskreduktion. Nivåskillnaden mellan spår och omgivning längs med tråget bedöms eliminera risken för mekanisk påverkan på omgivningen vid urspårningar. Tråget begränsar även utbredningen och därmed konsekvensavståndet från eventuella utsläpp av brandfarlig vätska.

7 Vid dessa händelser anses genomslag av tunneltak ske och därmed exponeras omgivningen för dessa konsekvenser. Dock lär tunneltaket ha en viss reducerande effekt på konsekvensen, men då denna reduktion är svår att definiera kvantitativt har det konservativt antagits att händelsen får samma konsekvens som vid markspår.

36

Mälarbanan Huvudsta-Duvbo Underlagsrapport Risk och säkerhet 9922-01-025-005

Räddningstjänstens möjlighet till insats i tråget försvåras jämfört med nuläget. Detta hanteras inom ramen för systemhandlingen där räddningstjänstens möjlighet till insats säkerställs.

37

Mälarbanan Huvudsta-Duvbo Underlagsrapport Risk och säkerhet 9922-01-025-005

In document Mälarbanan Huvudsta - Duvbo (Page 33-37)