6 Riskreducerande åtgärder
6.5 Sammanställning av riskreducerande åtgärder för markspår
Nedan följer en sammanfattning av resultaten redovisade i avsnitt 6.3 med tillhörande underavsnitt i tabellform där det framgår vilket behov av
riskreducerande åtgärder som finns var vid vilket driftskede, se Tabell 9. Dessutom tillkommer olika krav från Trafikverket, exempelvis krav på skyddsräl i båda tunnlarna enligt TDOK 2014:038, samt påkörningsskydd för spårnära brostöd enligt TDOK 2014:0555, se 1.3 Avgränsningar, dessa krav omnämns nödvändigtvis inte vidare i detta avsnitt.
Sist i avsnittet finns ytterligare en tabell, se Tabell 10, som redovisar de olika riskreducerande åtgärderna samt vilka byggnader (inom utsatta fastigheter) som berörs av dessa vid vilket driftskede. Vidare i denna PM redovisas även en sammanfattande tabell där det framgår hur risknivåerna förändras (ökar, oförändrad, minskar) i en jämförelse mellan nuläge/nollalternativ och driftsatt utbyggd anläggning i 7.3.3 Riskminskning för tredje man.
Tabell 9. Sammanfattning av resultaten redovisade i avsnitt 6.3.
Skede, delsträcka Omfattning av behovet av riskreducerande åtgärder Värderingskriterier för värdering av risknivån Tillfällig anläggning, samtliga delsträckor Beräkningarna indikerar att mer omfattande riskreducerande åtgärder än
skyddsräl inte är erforderligt för att upprätthålla tvåspårsdriften på den tillfälliga anläggningen.
Risknivåerna för den tillfälliga anläggningen ska inte förvärras jämfört med risknivåerna för nuläget.
83
Mälarbanan Huvudsta-Duvbo Underlagsrapport Risk och säkerhet 9922-01-025-005
Skede, delsträcka Omfattning av behovet av riskreducerande åtgärder Värderingskriterier för värdering av risknivån Driftsatt anläggning, markspår i Sundbyberg
(km 7+900 – 7+655)
Om en fysisk barriär uppförs längs ytterspår indikerar beräkningarna att individrisken hamnar på acceptabla risknivåer. Beräkningarna indikerar även att införandet av enbart skyddsräl genererar en individrisknivå som ligger på oacceptabla nivåer eller högt inom ALARP-området inom 25 meter från
järnvägsspår. Dessa resultat beaktar dock inte lokala riskreducerande egenskaper, exempelvis topografin eller andra redan vidtagna åtgärder. Med beaktan av dessa lokala förutsättningar kan det således vara tillräckligt med skyddsräl.
Samhällsrisknivån minskar och ligger inom acceptabla nivåer oavsett om det anläggs skyddsräl eller fysisk barriär.
Om skyddsräl väljs istället för fysisk barriär ska det utredas om det är möjligt att genomföra ytterligare åtgärder. Behovet av, och möjligheten att genomföra, ytterligare åtgärder kan variera och beror främst på aktuella lokala förutsättningar i omgivningen, topografi och andra befintligheter.
Vilka riskreducerande åtgärder som erfordras och rekommenderas för respektive byggnad inom utsatta fastigheter till följd av den driftsatta anläggningen bedöms och redovisas i Metod- och beräkningsbilagans kapitel G, Åtgärder för utsatta fastigheter, driftsatt utbyggd anläggning.
DNV:s kriterier.
84
Mälarbanan Huvudsta-Duvbo Underlagsrapport Risk och säkerhet 9922-01-025-005
Skede, delsträcka Omfattning av behovet av riskreducerande åtgärder Värderingskriterier för värdering av risknivån Driftsatt anläggning, markspår i Solna (km
5+095 – 4+400)
Om en fysisk barriär uppförs längs ytterspår indikerar beräkningarna att individrisken hamnar på acceptabla risknivåer. Beräkningarna indikerar även att införandet av enbart skyddsräl genererar en individrisknivå som ligger på oacceptabla nivåer eller högt inom ALARP-området inom 25 meter från
järnvägsspår. Dessa resultat beaktar dock inte lokala riskreducerande egenskaper, exempelvis topografin eller andra redan vidtagna åtgärder. Med beaktan av dessa lokala förutsättningar kan det således vara tillräckligt med skyddsräl.
Samhällsrisknivån minskar och befinner sig lågt inom ALARP-området för beräkningarna med skyddsräl som riskreducerande åtgärd. För beräkningarna med en fysisk barriär som riskreducerande åtgärd hamnar risknivåerna istället helt inom acceptabla nivåer.
Om skyddsräl väljs istället för fysisk barriär ska det utredas om det är möjligt att genomföra ytterligare åtgärder. Behovet av, och möjligheten att genomföra, ytterligare åtgärder kan variera och beror främst på aktuella lokala förutsättningar i omgivningen, topografi och andra befintligheter.
Vilka riskreducerande åtgärder som erfordras och rekommenderas för respektive byggnad inom utsatta fastigheter till följd av den driftsatta anläggningen bedöms och redovisas i Metod- och beräkningsbilagans kapitel G, Åtgärder för utsatta fastigheter, driftsatt utbyggd anläggning.
DNV:s kriterier.
85
Mälarbanan Huvudsta-Duvbo PM Risk och säkerhet 9922-01-025-005
I Tabell 10 nedan redovisas de föreslagna riskreducerande åtgärderna samt för vilken fastighet (byggnad inom fastigheten) som berörs av den föreslagna riskreducerande åtgärden. För mer information och bedömning se Metod- och beräkningsbilagan. I bilagan framgår det även möjliga alternativa riskreducerande åtgärder.
Tabell 10. Sammanställning över vilka riskreducerande åtgärder som krävs för vilken fastighet (byggnad inom berörd fastighet) vid de olika skedena.
Skede (driftsatt anläggning eller
tillfällig anläggning) Fastighet (byggnad inom
berörd fastighet) Riskreducerande åtgärd
Driftsatt anläggning Krubban 4 Inga utöver konstruktionsmässiga
förutsättningar
Kranen 1 Inga utöver konstruktionsmässiga förutsättningar
Albygård 1 och 3 Inga utöver konstruktionsmässiga förutsättningar
Bangården 4 Fysisk barriär
Vargen 3 och Vargen 14 Fysisk barriär
Hälla 15 Fysisk barriär
Hälla 16 Fysisk barriär
Hälla 17 Fysisk barriär
Hälla 18 Fysisk barriär
Hälla 19 Skyddsräl
Tegen 6 Fysisk barriär
Albydal 3 Skyddsräl
Ängen 1 Byggnad kommer rivas, inga
åtgärder
Lönnen 13 Inga utöver konstruktionsmässiga förutsättningar
Ekdungen 1, Järnvägsgatan 21 och 23
Inga utöver den naturliga nivåskillnaden
Tillfällig anläggning Ängen 1 Byggnad kommer rivas, inga
åtgärder
Kilen 1 Bevara skyddande jordvall mellan
byggnad och spår Kabeln 6, TKF-Huset &
KKF-Huset
Skyddsräl
Plåten 1, 3 och 8 Skyddsräl
86
Mälarbanan Huvudsta-Duvbo Underlagsrapport Risk och säkerhet 9922-01-025-005
Skede (driftsatt anläggning eller
tillfällig anläggning) Fastighet (byggnad inom berörd
fastighet) Riskreducerande åtgärd
Tillfällig anläggning Kiosken 1 Denna byggnad ska rivas. Om
detta sker innan den tillfälliga anläggningen driftsätts, alternativt att ingen verksamhet bedrivs i byggnaden under drifttiden av den tillfälliga anläggningen, erfordras inga riskreducerande åtgärder. I annat fall behövs riskreducerande åtgärder.
Sundbyberg 2:78 Inga utöver konstruktionsmässiga förutsättningar för den tillfälliga perrongen
Cirkusängen 6 Byggnaden har existerande
åtgärder, inga åtgärder
Stenhöga 1 Befintlig lastkaj skyddar
bakomliggande byggnadsdelar.
Inga ytterligare åtgärder bedöms nödvändiga.
Skytteholm 2:8 Trafikverket äger byggnaderna inom fastigheten. Byggnaderna kommer att vara utrymda under tiden då den tillfälliga
anläggningen trafikeras. Inga ytterligare riskreducerande åtgärder bedöms vara nödvändiga givet att byggnaderna utryms.
Huvudsta 2:23 Byggnaden kommer utgöra
arbetsplats, inga åtgärder.
Huvudsta 3:1 Jordskärning längs fastigheten Kranen 1 skyddar
transformatorstationen från urspårningar på U-spåret. Inga ytterligare åtgärder bedöms nödvändiga om jordskärningen behålls.
De tillfälliga studentbostäder som låg längs Oskarsrogatan och inom 30 meter från tillfällig anläggning har avlägsnats.
Huvudsta 3:27 Jordskärning längs fastigheten Kranen 1 skyddar el-stationen på Huvudsta 3:27 från urspårningar på U-spåret. Inga ytterligare åtgärder bedöms nödvändiga om jo.
87
Mälarbanan Huvudsta-Duvbo Underlagsrapport Risk och säkerhet 9922-01-025-005