Effekt av riskreducerande åtgärder

Förslag till riskreducerande åtgärder har utvärderats kvantitativt. Detta för att säkerställa att det är möjligt att uppnå acceptabla risknivåer längsmed samtliga delsträckor under de olika skedena.

Huvudvalet är att implementera skyddsmur, men om inte detta anses möjligt har även skyddsräl beaktats i beräkningarna.

Enbart delsträckor/byggskeden som kräver riskreducerande åtgärder har undersökts vidare i detta stycke.

12 Tunnlarna ska förses med skyddsräl enligt TDOK 2014:0389 som föreskriver att ”Skyddsräler ska anordnas i tunnel med mer än ett spår och en längd överstigande 100 m. Tunnlar i följd med enskild längd över 50 m eller sammanlagd längd över 100 m och med mindre fritt mellanrum än 100 m räknas som en kontinuerlig tunnel.”

(70)

76

Mälarbanan Huvudsta-Duvbo Underlagsrapport Risk och säkerhet 9922-01-025-005

Den riskreducerande effekten av skyddsräl har antagits medföra en reducering av stora

urspårningsavstånd ner till 1 meter, i 90 % av fallen. Det vill säga att urspårningar större än en meter allokeras ner till 1 meter i 90 % av fallen (28). Detta tillvägagångssätt användes i utredningen för Varbergstunneln och anses även vara rimligt för skyddsrälen på Mälarbanan.

För en skyddsmur, fysisk barriär, har samtliga urspårningar räknats bort.

6.3.1 Tillfällig anläggning

För den tillfälliga anläggningen gäller bedömningskriteriet att risknivåerna för den driftsatta tillfälliga anläggningen inte ska förvärras jämfört med risknivåerna för nuläget. Då skillnaderna mellan

risknivåerna för den driftsatta tillfälliga anläggningen och nuläget är marginella har riskreducerande åtgärder i form av skyddsräl utvärderats. Se Figur 37 - Figur 39 nedan.

Figur 37. Individrisknivån för nuläge respektive för driftsatt tillfällig anläggning med skyddsräl i Solna.

77

Mälarbanan Huvudsta-Duvbo Underlagsrapport Risk och säkerhet 9922-01-025-005

Figur 38. Individrisknivån för nuläge respektive för driftsatt tillfällig anläggning med skyddsräl i Sundbyberg.

Figur 39. Beräknad samhällsrisknivån för nuläge samt för driftsatt tillfällig anläggning med skyddsräl i Sundbyberg.

Beräkningarna indikerar att mer omfattande riskreducerande åtgärder än skyddsräl inte är

erforderligt för att upprätthålla tvåspårsdriften på den tillfälliga anläggningen givet att risknivåerna för den tillfälliga anläggningen inte ska förvärras jämfört med risknivåerna för nuläget.

Den förväntade konsekvensen vid nulägets spårplacering uppgår till 0,005 omkomna per år.

Beräkningarna indikerar att den förväntade konsekvensen minskar till 0,0013 omkomna per år efter införandet av skyddsräl på den tillfälliga anläggningen.

78

Mälarbanan Huvudsta-Duvbo Underlagsrapport Risk och säkerhet 9922-01-025-005

6.3.2 Driftsatt utbyggd anläggning

Genomförda beräkningar indikerar att järnvägstransporter på driftsatt utbyggd anläggning ger upphov till en oacceptabel risknivå på följande delsträckor:

 Markspår i Sundbyberg

 Markspår i Solna

I nedanstående avsnitt studeras hur införandet av olika skyddsåtgärder längs ovanstående delsträckor påverkar risknivåerna. Skyddsåtgärderna syftar till att reducera alternativt eliminera risken för mekanisk påverkan på omgivningen vid en urspårning på järnvägen. I huvudsak undersöks hur risknivån påverkas vid införandet av skyddsräl alternativt om en fysisk barriär uppförs längs ytterspår. Syftet med barriären är att säkerställa att urspårande fordon ej kan generera mekanisk påverkan bortom spårområdet. Om skyddsräl väljs istället för fysisk barriär bör (beroende på aktuella förutsättningar i omgivningen, topografi och befintligheter) ytterligare åtgärder beaktas, bland annat åtgärder för att uppnå motsvarande begränsande effekt på ett eventuellt läckage som en barriär medför.

6.3.2.1 Markspår i Sundbyberg

Figur 40. Uppskattad individrisknivå kring delsträckan av driftsatt utbyggd anläggning som omfattar markspår genom Sundbyberg.

I Figur 40 ovan syns hur individrisknivån kring aktuell delsträcka påverkas vid införandet av olika konsekvensreducerande skyddsåtgärder. Beräkningarna indikerar att införandet av skyddsräl resulterar i att individrisknivån blir oacceptabel inom 5 meter och ligger därefter högt inom ALARP upp till 25 meter från ytterspårens närmsta centrumlinje. Vid införandet av en fysisk barriär mellan ytterspår och närliggande byggnader antas risken för mekanisk påverkan på omgivningen elimineras.

79

Mälarbanan Huvudsta-Duvbo Underlagsrapport Risk och säkerhet 9922-01-025-005

Individrisknivå längs järnvägen vid införandet av fysisk barriär utgörs således enbart av olycksscenarier med farligt gods.

Figur 41. Samhällsrisk för Sundbyberg vid driftsatt utbyggd anläggning med spår på markspår genom Sundbyberg.

I Figur 41 ovan syns hur samhällsrisknivån kring aktuell delsträcka genom Sundbyberg påverkas vid införandet av olika konsekvensreducerande skyddsåtgärder. Beräkningarna indikerar att införandet av skyddsräl respektive skyddsbarriär resulterar i att samhällsrisknivån längs delsträckan hamnar inom acceptabla nivåer.

6.3.2.2 Markspår i Solna

Figur 42. Uppskattad individrisknivå kring delsträckan av driftsatt utbyggd anläggning som omfattar markspår genom Solna.

80

Mälarbanan Huvudsta-Duvbo Underlagsrapport Risk och säkerhet 9922-01-025-005

I Figur 42 ovan syns hur individrisknivån kring aktuell delsträcka påverkas vid införandet av olika konsekvensreducerande skyddsåtgärder. Beräkningarna indikerar att införandet av skyddsräl resulterar i att individrisknivån blir oacceptabel inom 5 meter och ligger därefter högt inom ALARP upp till 25 meter från ytterspårens närmsta centrumlinje. Vid införandet av en fysisk barriär mellan ytterspår och närliggande byggnader antas risken för mekanisk påverkan på omgivningen elimineras.

Individrisknivå längs järnvägen vid införandet av fysisk barriär utgörs således enbart av olycksscenarier med farligt gods.

Figur 43. Samhällsrisk för Solna vid driftsatt utbyggd anläggning med markspår i Solna.

I Figur 43 ovan syns hur samhällsrisknivån kring aktuell delsträcka genom Solna påverkas vid införandet av olika konsekvensreducerande skyddsåtgärder. Beräkningarna indikerar att införandet av skyddsräl resulterar i samhällsrisknivå som ligger lågt inom ALARP för de mindre konsekvenserna.

Om en fysisk barriär uppförs längs ytterspår indikerar beräkningarna att samhällsrisknivån minskar markant och befinner sig på acceptabla nivåer.