Diskussion - ”Man tar in olika lärdomar”: En studie av hur pedagoger beskriver sitt arbete med

I det här kapitlet kommer vi att jämföra resultatet av våra analyser med tidigare forskning och teorier samt diskutera olika aspekter som är relevanta till vårt syfte och frågeställningar i både musik och bild.

Intervjuerna visar på att respondenterna har olika erfarenheter, kompetenser och förståelser för vad de estetiska uttrycksformerna innebär. De tolkar specifika aktiviteter så som sånger och sjungandet under samlingen som musikaktiviteter. De anser att musik kan skapa glädje hos barnen vilket gör att barnen kommer i gång med olika rörelser som är ett sätt för dem att uttrycka sina känslor. Om vi utgår från Jederlunds förklaringar gällande musik så ser vi tydligt att pedagogernas tolkning av musik liknar de tre beståndsdelar som Jederlund (2002) talar om alltså rytm, ljud och rörelse, där alla dessa element är viktiga och påverkar varandra ”det rör sig i benens muskler såväl som i sinnet som berörs” (Jederlund, 2002, s.13). Enligt de flesta av förskollärarna skapar musik och bild möjligheter för barnen att kunna uttrycka både sina tankar och känslor. För att barnen ska kunna uttrycka dessa tankar och känslor på bästa möjliga sätt, är det viktigt som vi ser i vårt resultat att man delar upp barnen i små grupper. Detta för att tillgodose deras behov av att kunna utrycka sig på olika sätt. Vilket leder till bättre självförtroende och utveckling hos barnen. I skolverkets läroplan poängteras att ”förskolan ska ge barnen möjlighet att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer” (Lpfö 2018, s.10). Detta anser vi görs bäst i små grupper då pedagoger inte hinner se det individuella barnet och dess behov under en aktivitet om barngruppen är för stor.

Musik och bild kan även utveckla barnens talanger och kreativitet genom att få möjligheten att delta i aktiviteten och prova på olika material eller instrument. Många av de skapande aktiviteterna relateras till ämnet bild, där barnen producerar något i en estetisk aktivitet. Denna form av bildskapande kan ses som medel för att barnen ska utvecklas även i andra områden.

Därför kan innehållet och metoden variera i olika undervisningssammanhang (Skoog, 1998). De pedagoger som kände sig säkra med sina kompetenser inom estetiska ämnen arbetade med olika tematiska projekt. De strävar efter att uppnå läroplanens mål inom de estetiska ämnena genom att medvetet arbeta med bildskapande som kan utveckla barnens olika förmågor såsom fantasi och kreativitet. Det förekommer dock hinder dagligen i den pedagogiska verksamheten som gör att man inte kan fullfölja sin planering anser dem flesta av förskollärarna. Även om läroplanen är ett bindande dokument och ingår i både den ideologiska och juridiska styrning som förskollärarna ska följa, finns det hinder som ofta förekommer, så som personalbrist, tid, brist på material och utrymme.

Dessutom framkommer det att bild och musik används med syfte att stimulera språkutvecklingen hos barn. Bild och musik blir ett särskilt redskap för att utveckla språket i tidig ålder då barn kan lära sig namnet på saker och ting och få djupare förståelse för vissa svåra begrepp genom att titta på bilderna och sjunga. De dagliga upprepade pedagogiska aktiviteterna inom bild och musik

bidrar till talutvecklingen. Pedagogerna använder sig av olika språkstimulerande material så som sångpåsar som innehåller olika bilder på djur och annat och även figurpåsar som innehåller djurfigurer. Detta för att stimulera barnens intresse för sång och skapande. Olika småfigurer skapar både intresse och inspiration där barnen kan leva sig in i musikens och den skapande världen. Detta hjälper pedagogerna att följa förskolans läroplan som beskriver att förskolan ska lägga stor vikt på att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara på deras nyfikenhet och intressen för att kommunicera på olika sätt (Lpfö 2018). Även Fagius (2007) anser att det är avgörande att kunna fånga små barns uppmärksamhet och nyfikenhet genom att lyssna aktivt på olika saker. Det ska vara varierande och överraskande för barnen, om det hela tiden händer något medan barnen lyssnar aktivt blir det både meningsfullt och roligt (Fagius, 2007, s. 128).

Vad det gäller småbarn med särskilda behov ansåg de flesta av pedagogerna att teckenstöd har en viktig effekt för språkutvecklingen. De tyckte att just teckenstöd går att kombinera med både bild och musik för att förstärka barnets tal och språkutveckling. Enligt Jederlund (2002) består kommunikationssystemet hos människan av två motsvarande delar, Icke-verbala och det verbala.

”Det icke-verbala kommunikationssystemet utvecklas tidigare än talspråket ” (2002, s.18). Vidare förklarar han att barn som inte har lärt sig det verbala språket ännu, hittar ett annat sätt för att kommunicera och uttrycka sig på genom att visa med händer och hela kroppen. Jederlund (2002) menar även att teckenstöd med hjälp av både musik och bild ger nya möjligheter till barnet att kunna få förförståelse för saker och händelser samtidigt, och kan göra sig förstådd i ett kommunikationssammanhang. Även Magnusson & Nesterud-Unander (2018) belyser att sådana stöd är extra viktigt för barn med funktionsnedsättning och flerspråkiga barn. Något som framhävs även i den sociokulturella traditionen är att kommunikation och språk samverkar med estetiska uttrycksformer. Utifrån det sociokulturella perspektivet ska språk ses som ett flexibelt och dynamiskt teckensystem som vi kan använda för att förstå världen, uttrycka oss och fördjupa vår förståelse (Säljö, 2014, s. 302–303).

Vidare förklarar Ehrlin (2015) att en pedagog behöver en begränsad men ändå tvärvetenskaplig kunskap om de olika delområdena som är uttryckta som mål i läroplanen (Ehrlin, 2015).

Läroplanen är en viktig utgångspunkt för de flesta pedagogerna att utgå ifrån. Samtidigt är tolkningsutrymmet för brett om just ”hur och varför” ska tolkas och genomföras, vilket kan skapa oenighet och osäkerhet bland pedagogerna. Att dela in läroplansmålen i mindre mål kan underlätta för dem att förstå den grundläggande tanken bättre. Däremot kan det vara en fördel att ha friheten att kunna tolka målen fritt och därefter forma aktivitetens innehåll som pedagogerna anser är bäst för barngruppen. Vi såg i våra resultat att det är viktigt för många pedagoger att de estetiska ämnena ska ta mer plats i läroplanen med mer konkreta delmål som kunde underlätta tolkningen av målen. Osäkerheten i tolkningen av läroplanens mål skapar en trend att det ska vara en ”expert” som undervisar barnen i estetiska ämnen bl.a. musik, ”vilket har fått som följd att förskollärare och barnskötare minskat sång- och andra musikaktiviteter med barnen”

(Calissendorff, 2012, s. 106). Dessutom kan det bli så att om alla tolkar det olika så får barn olika förutsättningar beroende på vilken förskola de går på, på så vis blir undervisningen av estetiska ämnen också orättvist i landet.

Estetiska ämnen är oftast sammanflätade och en dubbelskapande aktivitet kan ses i bild och musik. Riddersporre (2012) refererar till Johan Matthews (1999) och förklarar att observationerna av barn visade att dem använde rösten även när de drog sina linjer på papper och skapade sina alster. Barnens kinestetiska, visuella och auditiva upplevelser kombineras samman på så sätt att det blir svårt att veta om barnet sjunger teckningen eller tecknar sången (Riddersporre, 2012, s.

30). Oavsett om barnet sjunger sin teckning eller ritar sin sång så var det viktigaste för pedagogerna att barnen skulle uppleva glädje i dessa ämnen som leder till en lärandeutveckling.

Bildaktiviteterna används oftast som ett medel enligt Skoog (1998) för att utveckla barnens sociala, emotionella, kognitiva och motoriska utveckling. Det är beroende på vilket teoretiskt perspektiv pedagogen intar omedvetet eller medvetet. Dessa teoretiska perspektiv kan dels utgå från läroplanen och de officiella dokument dels från egna föreställningar som förskollärarna själva har (Skoog, 1998, s.40–48).

Att utgå från läroplanen för att arbeta med de estetiska ämnen var en självklarhet för de flesta pedagogerna, dock kunde planeringen ändras beroende på de förutsättningar som de hade för stunden. Det var självklart att använda estetiska ämnen för att de ansåg att de estetiska ämnena ökar barnets självkänsla i att kunna uttrycka sina känslor genom dans och skapandeaktiviteter.

Barnen kan våga tro mer på sig själva men även i grupp ta till sig från andra barns kunnande såsom samspel, turtagning och språkets struktur. En viktig faktor som kan påverka skapandeaktiviteter är hur man använder sig av olika material i undervisningen, till exempel såg vi i vårt resultat bland de tillfrågade att de som använder sig av digitala artefakter såsom Ipad, Youtube och Spotify var också de pedagoger som upplevde en osäkerhet kring undervisningen av bild och musik. De som skapade maracas och andra instrument med barnen var mer innovativa och kände sig säkra i sin undervisning trots eventuella brister på material. Likaså med användning av bildmaterial, det var få som introducerade nytt material så som gips och papjemaché – dessa upplevde också att de var kompetenta i sin undervisning. Samtidigt introducerade de flesta naturmaterial för att arbeta med hållbarhet och för att materialet är gratis i naturen när den ekonomiska styrningen försvårar inköp av material. Även detta tyder på kompetens hos pedagogerna då de själva var fantasifulla i sitt sätt att introducera nya material till barnen.

Genom dessa ämnen kan man även träna upp barnens fin- och grovmotoriken. Musik och bild ger barn möjligheten att utnyttja alla sina sinnen för att kunna uttrycka sina känslor och tankar, vilket kan leda till en inre harmoni och utveckling av sina känsloliv som bildar en unik helhet.

”Tillsammans blir sången och bilden en unik helhet i form av en upplevelse där bilden och sången bildar en helhet” (Riddersporre, 2012, s. 31). För att skapa den unika helheten så är det viktigt att man som pedagog uppmärksammar vad barnen visar för intresse och sedan skapa möjligheter så att barnens utveckling tar ett steg framåt. Det är inte alltid lätt att skapa dessa möjligheter för barnens musik- och bildaktiviteter, eftersom det finns olika faktorer som kan påverka och hindra dessa skapande möjligheter. I förskolans läroplan står det även att förskolan ska erbjuda ”en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande” (Lpfö 2018, s.12). De viktiga faktorerna som kom på tal var bl.a. utrymme, tid, antal barn, personalbrist,

ekonomin och utrustning av olika material. Även utrymme har stor betydelse för att utföra estetiska aktiviteter. Rummet har stor betydelse för att kunna skapa en främjande miljö som leder till en lärandeutveckling för barnen ansåg våra respondenter.

Enkäten som gjordes i denna studie har gett oss ett grovt mått på vad 98 förskollärare och barnskötare i Sverige tycker och tänker om användning av bild och musik i förskolan. Detta har gett oss väldigt intressant data. I resultaten från enkäten finns fyra grafer och egentligen innehåller enkäten många fler frågor och var utformad för en annan frågeställning men dessa grafer kunde man ändå sammanställa från enkäten för att besvara på vårt syfte och frågeställningar. I graf ett tas det upp om antalet gånger i månaden man har bild- och musikaktiviteter, där majoriteten hade musikundervisning dagligen medan bild mer sällan. Detta skiljer sig från intervjun där man använder bildskapande oftare. Enligt vår tolkning kan det bero på att enkätfrågan i sig inte förklarade noggrant det vi frågade efter. Frågan var ”hur ofta använder du musik/bild i förskolan?” och om vi hade formulerat det utefter det vi egentligen menade, det vill säga ”Hur ofta använder du musik som aktivitet i förskolan utöver den vardagliga sångsamlingen?” kan svaret ha varit annorlunda och eventuellt förenligt med intervjusvaren. Vi tolkar det som att majoriteten som svarat på frågan att de använder musik dagligen, egentligen menar att de använder musik på morgonens sångsamling. Vår enkätfråga gav ett stort tolkningsutrymme och därav svårare att tolka.

Det finns en enighet bland majoriteten som svarade på enkätfrågorna att musik och bild främjar språket hos barnen. Detta är i enlighet med Jederlund (2002) och Bačlija Sušić (2019) som också hävdar att musik främjar språket, likaså Skoog (1998) som propsar på hur bild främjar barnets alla sinnen däribland bildspråket. Även i intervjuerna ansåg de flesta av pedagogerna att musik och bild främjar språkutvecklingen och bild sågs mer som ett annat sätt att förmedla sig på, som ett annat språk. Det vi uppmärksammade genom våra analyser var att bildskapande genomförs då barnen ska ha en lugn aktivitet där dem kan måla något ur sin fantasi. Medan musikaktiviteter genomförs för att kunna träna upp språket, utveckla grovmotoriken och skapa glädje hos barnen. Även om pedagogerna har ett didaktiskt syfte i sina planeringar kring de estetiska ämnena så kan olika faktorer som t.ex. brist på personal leda till att aktiviteten ses som en sysselsättning för barngruppen, för då har pedagogen inte möjligheten att fullfölja barnets lärandeutveckling.

Det var en skillnad mellan intervjuerna och enkäten när det kommer till användning av estetiska ämnen, där respondenterna från intervjun jobbade mer med bild än musik. Det kan bero på

Enkätfrågan kring pedagogisk osäkerhet och intervjuerna av pedagogerna kring osäkerhet var till stor del lika i svar. Detta anser vi kan bero på att många av pedagogerna tror att de måste kunna

spela något instrument eller att dem måste kunna noter och toner. Även Ehrlin (2015) tar upp i sin forskning om att osäkerheten hos pedagoger är stor när de vill leda en musikundervisning.

Pedagogerna känner sig inkompetenta att spela instrument eller sjunga med barnen. Vi är oroliga att denna osäkerhet och brist på musikkompetens hos förskollärarna, kan leda till mindre musikaktiviteter för barn i förskolan.

Många av förskollärarna från intervjun önskade sig kunna få fortbildning inom musik och bild för att kunna undervisa i det. Detta kan vi även se i graf fyra där man frågar efter det stöd förskollärare får i sitt utövande av bild och musik, där förskollärarna svarat som mest på en trea, det vill säga att man upplever ett delvist stöd. Enkätens fråga kan dock tolkas brett, stödet kan vara i form av material, tid och lokal men även i form av vidareutbildning av personal i ämnet.

Detta tas också upp i intervjuerna där man upplever stor brist på stöd vad det gäller lokal, resurser, material, tid och personal men också att de flesta vill ha fortbildning. Därför tycker vi att det är viktigt att kommunerna ska satsa mer på utbildning inom de estetiska ämnen och även på resurserna som krävs för att kunna hålla i sådan undervisning, då dessa ämnen är så betydelsefulla för barnens språkutveckling och lärande likaså för deras glädje och kreativitet.

Våra resultat har svarat på vårt syfte och frågeställningar där vi ser att majoriteten använder läroplanen men tycker den är för tolkningsbar. Alla tillfrågade på intervjun och de som svarat på enkäten verkställer musik och bild i förskolan men i olika grad och det har med pedagogernas känsla för kompetens att göra. Utöver det så hade de flesta som motiv att använda dessa ämnen som ett estetiskt ämne, för att utveckla andra kompetenser hos barnen och även utveckla deras känslouttryck och kommunikativa uttryck. I det stora hela var alla eniga om att de tyckte att det var viktigt att införliva bild och musik i den dagliga verksamheten och de skulle gjort det mer om det inte förelåg hinder så som personalbrist, tidsbrist och resursbrist samt personlig osäkerhet.

In document ”Man tar in olika lärdomar”: En studie av hur pedagoger beskriver sitt arbete med estetiska uttrycksformer bild och musik i förskolan (Page 34-39)