Kvalitativa intervjuer och analys

I detta kapitel beskriver vi resultaten av de kvalitativa intervjuerna med förskollärarna. Detta presenteras utifrån vårt syfte och frågeställningar med utgångspunkt i studiens teoretiska perspektiv. Förskollärarna benämns som J 36, R 32, Å 46, K 62, E 34, K 44, S 35, J 37, C 56, R 60, M 44 och S 57.

7.2.1 Förskollärarnas förklaring till varför de delar upp barnen när de musicerar och har bildaktiviteter?

I intervjun så beskriver förskollärarna att de eftersträvar att alltid dela upp barnen i mindre grupper beroende på olika förutsättningar, som barnens ålder, aktivitetens svårighetsgrad, barns speciella behov och antal pedagoger på plats. Eftersom förutsättningarna såg olika ut kunde de inte utföra aktiviteterna. Generellt ville alla förskollärare arbeta i mindre grupper då de kunde se alla barn och tillgodose deras behov. Enstaka förskollärare ansåg att det var lättare att arbeta med musikaktivitet i större grupper än med bildaktivitet, beroende på det utrymme som förskoleverksamheten har, dvs. lokalen, kunde barnen få mer utrymme att röra sig och fler barn kunde delta i musikaktiviteter.

[…] Det gör vi hela tiden annars är det svår att fullfölja den aktivitet vi har. Ibland så går det med större grupper och då är det en aktivitet som är lite anpassad efter större barngrupp […] (R 32).

Sju av förskollärarna delade upp barnen beroende på ålder och aktivitet eftersom det blev lättare med aktiviteterna. Å 36 och S 35 beskrev att de delade upp barnen, beroende på om det skulle arbeta med musik eller bild. Då det blev lättare att uppmärksamma de enskilda barnen. Enligt förskolläraren C 56, så påverkades aktiviteten av antal pedagoger som var på plats. Det avgjorde om man kunde arbeta med mindre grupper eller inte. M 44 lyfte upp miljön som en faktor då det blev högljudd och stökigt med större barngrupper.

Hen beskriver de så här:

21

[…] vi barngruppen, för att 25 barn inne är väldigt stökigt, högt ljud och det blir svårt att få ro eller kunna observera eller fördjupa sig med någonting tillsammans med barnen. Det blir större ro för alla, båda barn och vuxna med mindre grupper […] (M 44).

Detta synsätt att förskolläraren eftersträvar att dela upp barnen i mindre grupper gynnar barn i deras utveckling och lärande. Då alla barnen kan blir sedda och får sina olika behov tillgodosedda. Däremot på grund av olika ekonomiska ramar som verksamheten måste anpassa sig till så som tid, antal barn, lokalens utformning med mera, begränsas pedagogernas planering och utförande av undervisningen. Det krävs att förskolläraren tillsammans med arbetslaget är flexibelt i sitt arbete. Då de ska arbeta mot de mål som står i läroplanen men på samma gång ha olika aspekter i beaktning. En lösning på detta är att alltid ha en plan B redo om det skulle bli så att man inte kan dela upp barnen i mindre grupper, man får då planera en anpassad estetisk aktivitet för en större grupp men sträva efter att alltid försöka ha mindre grupper.

7.2.2 Förskollärarnas uppfattning om estetiska uttrycksformer; vad musik och bild betyder för dem

Förskollärarna uttryckte att musik och bild var ett sätt att uttrycka sig. Det är ett komplement för språk och även om man inte har talspråket ännu så är kroppen ett sätt att uttrycka sig med, och med hjälp av musiken skapa gemenskap. Alla förskollärare beskrev att musik var när man spelar instrument, dansar, sjunger, skapar till musik tillsammans med barnen.

En förskollärare beskrev musiken så här:

[…] Musik för mig är ett verkligen spännande tillägg, det brukar jag säga att titta på en film utan musik, då blir det inte bra helt enkelt, det blir som ett tillägg, som gör att sätter igång känslorna så det är, fantasin sätter igång också, så det är underbart med musik […] (M 44).

En förskollärare beskriver vad musik betyder för hen:

[…] Av egna erfarenheter så har jag aldrig lyckats i musiken. Jag började med blockflöjt men det var för svårt och det kände jag att jag inte klarade av för man måste ha en bra lärare […] (Å 46).

När det kommer till bild så uttryckte förskollärarna J 36, R 32, J 37 och S 35 att bild var något som man skapade med, målade, ritade och kladdade med fingerfärg, målade olika mönster och skapade olika former. Man använder också bild som medel där barn får uppleva sina känslor igenom bild. För förskollärare E 34, K 44 och R 60 är bild så mycket mer än att bara att rita med pennor på papper, det en process som utvecklas. Förskollärarna C 56, R 32, Å 46 och M 44 beskriver att bild är att skapa med färg, form, att få vara kreativ och visa sina känslor genom bild.

De lyfter upp att det är en bra uttrycksform som utvecklar det estetiska och även andra kompetenser. En förskollärare beskriver sina tankar så här:

[…] Bild är för mig än bara pennor, kritor, papper det är skapande. Bild som är renodlad vill många ha men för mig är bild är skapande och så mycket mer exp. barnen ritar på papper så är det klara

22

men man kan ta fram bilden vid ett senare tillfälle och jobbar mera med bilden och jobbar med olika färger kanske lim på så man bygger upp så det blir något mer välarbetat teckning. Det är också viktigt att hinna reflekterar tecknings innebörd […] (E 34).

Resultaten av vår datainsamling visar att majoriteten av förskollärarna är medvetna om att musik hjälper barnet att uttrycka sig. Dessutom kan musiken skapa glädje hos barnen vilket sätter deras kroppar i rörelse. Några av förskollärarna tycker att musik hjälper barn med språkutveckling och den sociala utvecklingen. När det kommer till bild, så uttryckte fem förskollärare att bild också var ett sätt att uttrycka sig på. Ett språk som kunde uttryckas utan ord och att bild var något man skapade genom att måla med olika mönster och former. Sju förskollärare tyckte att bild var så mycket mer, till exempel kunde det vara att arbeta med bild i form av fotografi som är tagna på barnens olika känslouttryck och genom att arbeta med framkallade bilder kan barnen få möjligheten uttrycka sina känslor på ett annat sätt. I det stora hela framgår det från intervjuerna att man inte bara använder dessa estetiska uttrycksformer för att enbart utveckla sin estetiska förmåga utan det används också för att hjälpa barn uttrycka känslor, utvecklas i språk och även utvecklas tillsammans och skapa gemenskap. Detta är också förenligt med det som setts i Jederlunds studie (2002) om musikens roll som inlärningsstrategi och även i Skoogs studie (1998) om bildaktivitetens roll för utveckling av andra kompetenser hos barnen.

7.2.3 Förskollärarna beskriver de olika förutsättningar de har för att arbeta med bild och musik i förskolan?

I intervjun beskriver förskollärarna att fortbildning alltid behövs och de skulle gärna vilja öka sitt kunnande i de estetiska ämnena. Då de ansåg att det inte behärskade ämnena fullt ut. Med mycket kunnande i vissa estetiska ämnen och inget i andra. De hade önskemål om att utöka sitt kunnande i antingen musik eller bild. De uttryckte även att de lärde av varandra i arbetslaget och att enstaka kolleger hade bättre kunskaper om musik och/eller bild som de kunde dela med sig av. En förskollärare utryckte det så här:

[…] musik som inte är min starka sida så lär jag mig av dem som har det som huvudämne, vi har liksom utbildade experter i de områdena som gör att vi lär av oss och varandra av idéer och kunskaper […] (R 32).

En av förskollärarna uttryckte ett stort behov att vidare utveckla sitt kunnande inom bild och musik:

[…] vi har delvis kunskap, alla kan inte jobba med lera, vi har aldrig fått någon utbildning. Och det är likadant bild alla har inte utbildning att jobba där heller, att jobba med bild. Å likadan musik, vissa har bra utbildning men andra har ingen utbildning. Så det hänger mycket på oss pedagoger […] (S 57).

Utifrån vårt resultat visar det sig att olika ramfaktorer kan påverka förutsättningarna i den pedagogiska verksamheten. Lärarnas kompetens inom estetiska ämnen är en avgörande ramfaktor

23

för arbetet med estetiska ämnen. Detta medför och blir ett hinder i förskollärarens arbete med musik- och bildundervisningen och kan leda till att man också minskar på bild- och musikundervisning i förskolan. Att förskollärarna önskar fortbildning kan kopplas till ekonomisk ramfaktor, där ekonomin inom kommunen gör att alla inte kan skickas iväg på fortbildning men om några får göra det så kan dem lära sina andra kollegor.

7.2.4 Förskollärarnas tankar om undervisning av bild och musik, vilka material de använder och varför dem arbetar så?

Alla förskollärare berättade att de jobbade med naturmaterial eftersom det var lätt att tillgå från naturen. Man vill även lära barnen att återanvända vardagliga material. Fem förskollärare använde återvinningsbart material när de arbetade med bild. Dels för att lära barnen om hållbar framtid, dels för att det inte finns pengar att köpa material. De presenterar materialen utifrån ett intresse hos barnen och utmanar barnen genom att lägga till nya material i undervisningen. De använde sig av olika material och det vanliga var papper, penna, lera och diverse målarfärg. Av alla förskollärare var det två som ibland introducerade nya material som gipsbindor, papjemaché och akvarellmålning. Undervisningen utgick generellt från att barnen skulle få testa och lära sig arbeta med nya material. Det fanns ett önskemål om att det skulle finnas en ateljé med mycket material som skulle locka barnen att skapa.

En förskollärare uttryckte det så här:

[…] Jag tycker att det är viktigast att barn ska ha en rikt utrustad ateljé. Har du mycket material då blir det mera spännande att gå in ateljén och sätter igång någonting sätter igång fantasin när det finns så mycket olika material. Och det är viktigt att kunna välja material att det ska vara estetiskt tilltalande och att se lockande ut […] (S 57).

I frågan om varför de undervisar svarade en förskollärare så här:

[…] Vi utgår ifrån det vi tror, att dem klarar av att börja med, det blir väldigt undersökande, vad tycker dem om, vad klarar dem av, och sen om vi märker att dem klarar av så försätter vi med det.

Sen kan man gå vidare till kanske svårare material […] (C 56).

Förskollärarna, S 35, M 44 och R 32 ansåg att det viktiga var att barnet skulle berikas med mycket material och få prova på. Undervisningen utgick ifrån ett temaprojekt eller var en inplanerad aktivitet. Barnen skulle få träna samarbete, turtagning och skapa tillsammans. S 57 hade ett önskemål om att barnen skulle testa material men även lära sig tekningen. När det kommer till musik fanns det inte mycket instrument att tillgå och det togs fram vid enstaka tillfällen. Annars var det mycket sång vid samlingen och dansande till musik. M 44, S 57, C 56, E 34 och J 37 använde sig av digitala verktyg i undervisningen som Ipad, Youtube och Spotify.

Musiken användes dels vid rörelselekar eller som lugnande för barnen, för att ge dem ro. Enligt J 36, R 32, Å 46, K 44 och R 60,så användes instrument så som maracasägg, pärlor och tamburin.

24

Barnen fick även tillverka egna instrument eller göra ljud med rösten och kroppen. I svaren till varför de arbetade så svarade fyra förskollärare att syftet var att barnen skulle utveckla språket, motoriken och matematiska begrepp. Men även utforska olika ljud och få erfara och prova på genom kroppen:

[…] just danser och rörelse så är det mycket kroppen det är hur vi använder kroppen men även mycket tyger som vi använder oss av som barnen är vana vid […] (R 32).

Enligt resultatet ovan tog förskollärarna upp att de använder sig av olika instrument vid genomförandet av musikaktiviteter. I resultatet visas även att förskollärarens kompetens och erfarenheter inom musik samt deras aktiva närvaro kan ha stor betydelse för barnen. Barnen blir mer intresserade av att delta i aktiviteterna och lever sig in i musikens värld samt kan uttrycka sig på olika sätt. Men på grund av olika hinder som kopplas till ekonomiska ramfaktorer kunde inte förskollärarna tillgodose barnen i undervisningen av estetiska ämnena bild och musik fullt ut. Då det inte fanns tillräcklig med material att tillgå. De pedagoger som hade kunskaper och intressen i ämnena kunde improvisera och skapa egna instrument med barnen, där barn fick tillverka egna instrument i musikundervisningen och återvända material vid bildskapande, på så sätt kringgick dem den ekonomiska ramfaktorn. För även om läroplanen är styrd av politiker så har förskolläraren stort handlingsutrymme i att välja de läroplansmål man vill arbeta med.

De förskollärare som oftast använde digitala verktygen som Ipad, Spotify, Youtube, projektor och högtalare i undervisningen var också de förskollärare som var osäkra i sin kompetens vad det gäller undervisning av estetiska ämnen, speciellt musik; på grund av ideologiska ramar som avsaknad av utbildning och intressen i de specifika ämnena. Däremot om förskollärare har intresse och kunskap inom de estetiska ämnena använde dem bild- och musikaktiviteter främst i ett lärande syfte. I och med det kunde förskollärare transformera och realisera formuleringen i läroplanen.

7.2.5 Förskollärarnas syn på om det finns något hinder som begränsar deras arbeten i musik och bild

Samtliga förskollärare beskriver en saknad av intressen och kunskap som ett hinder i sig. Utöver det nämnde förskollärarna att materialbrist var ett hinder som begränsar deras arbeten inom musik och bild, men också personalbrist och tidsbrist inom verksamheten då det finns så mycket annat under dagarna som är inplanerade. En av förskollärare beskriver det så här:

[…] Hindret är att man känner själv att man är inte så duktigt, att man har inte så mycket kunskaper i det. Men sen kan man alltid trolla och göra olika grejer […] (J 37).

Förskollärarna R 32, J 36 och M 44 ansåg att tidsramar, personalbrist och stora barngrupper var ett hinder i deras arbeten med bild och musik. Men även tillgång till material i bild och musik var

25

ett hinder i arbetet. En förskollärare tar upp de hinder och begräsningar som finns i verksamheten:

[…] Tycker inte det finns tillräcklig med material utan finns i begränsat i vad vi får använda […]

(K 44).

Förskollärarna beskrev enligt oss en stor osäkerhet kring sitt arbete med bild och musik då de ansåg att det inte behärskade det estiska ämnena fullt ut. Men även att tiden var ett hinder då vardagliga saker kom emellan. En förskollärare uttryckte det så här:

[…] Tid, nu är det fruktstund, nu måste vi gå ut och så vidare, man vill så mycket men det alltid något som händer oj nu är någon sjuk så får man ändra om. För viljan och idé finns det massor både från barn och vuxna bara tid att genomföra det […] (J 36).

Förskolläraren Å 46, uttryckte en osäkerhet i att arbeta med musik då det fattades intressen och kunskap i ämnet. K 62, E 34, S 35, C 56 och R 60 tyckte alla att det största hindret var tiden och brist på personal. Förskollärare S 57 uttryckte att enstaka förskollärare tyckte det var besvärligt att arbeta med bild då det upplevdes som stökigt och slösaktigt med material. Det kunde hen uppleva som ett hinder i arbetet med estetiska ämnen. Hen uttryckte det så här;

[…] vissa pedagoger tycker att det jobbigt när det blir lite stökigt och vill gärna snygga till det.

Man ser olika på det, att hur mycket material ska gå åt. Det är sånt där som vi diskuterar i mellan, pedagog tycket att man slösar med papper och material då blir det en begränsning […] (S 57).

I våra resultat ser vi att ett stort hinder var tillgång till material i både bild och musikaktiviteter eftersom förskollärarna av ekonomiska skäl inte kunde beställa det material som behövdes.

Förskoleverksamheter som saknar arbetsutrustning är uppenbart styrda av de ekonomiska ramfaktorerna. De ekonomiska resurser som verksamheten får av staten/kommunen är begränsade. Förskollärarna uppmärksammade olika sorters brister och underskott i dem ekonomiska resurserna. Därför blir det största dilemmat vad som ska prioriteras vid inköp av material för förskoleverksamheten, vilket skapar stress bland pedagogerna. Detta är en aspekt av begreppet realiseringsarena kring hinder som finns i förskoleverksamheten som gör att förskollärarna inte kan utföra sitt uppdrag till fullo.

Ett hinder som förskollärarna gav uttryck för var tidsbristen och personalbrist som mest påtaglig i den dagliga verksamheten, det vill säga att den ekonomiska ramfaktorn i form av tidsbrist och svår bemanningssituation begränsar också förskollärarnas arbete i förskolan. Om någon av pedagogerna på förskolan blev sjuk eller frånvarande under några timmar så skapades stora hinder för att följa dagens pedagogiska planering. Detta kan skapa stress hos pedagoger. Sådana situationer i förskolan kan påverka hela terminens eller veckans planering, där förskolläraren blir tvungen att ställa in dagens planering och det som man hade planerat kollegialt. Detta är en

26

aspekt av begreppet transformering som innebär att förskollärarens planering förhindras på grund av olika omständigheter i förskolan och förskollärarnas realisering av läroplanens intentioner, gör att utan de ekonomiska förutsättningarna begränsas verksamhetens arbete i de estetiska ämnena.

Det betyder att ekonomisk ramfaktor är central och helt avgörande för hur arbetet ska gå till i förskolan.

En förskollärare uttrycker att kollegorna upplevde bildaktivitet som stökig och slösaktig med material. Enligt hen kunde det begränsa barnen i sitt skapande. Detta kan ses bygga på de ekonomiska ramarna, det vill säga vilken utbildning förskollärare har fått i verksamheten i hur och varför man jobbar med estetiska ämnen i förskolan och de ekonomiska förutsättningarna för att kunna arbeta med estetiska ämnen.

Det framgår också i dessa intervjuer om en viss osäkerhet vid undervisning av de estetiska ämnena bild och musik. Vissa ansågs ha mer kunskaper i andra estetiska ämnen. Detta kan kopplas till förskollärarens tidigare bakgrund. De förskollärare som upplevde en säkerhet i sitt bildutövande hade även utbildning inom ämnet och upplevde sig trygg i sitt bildutövande med barnen. Detta betyder att pedagoger skulle känna sig tryggare om dem fick fortbildning, vilket är förenligt med vad som beskrivs i Ehrlins (2015) forskning om pedagogisk osäkerhet kring arbetet med estetiska ämnet musik i förskolan.

7.2.6 Förskollärarnas argument och motiv till varför dem arbetar med estetiska uttrycksformer; bild och musik

Förskollärarnas motiv och argument var att barnen ska få prova på nya material och uttrycka sig genom bild och musik. Barnen ska få utveckla sitt kunnande. Förskolläraren ska ta vara på barnets talanger och utveckla dem i både bild och musik.

En förskollärare sade så här:

[…] det är bra för barn att uttrycka sig, alla gillar olika man måste låta barn att prova på olika uttrycksformer både musik och bild, man vet inte vad man gillar om man inte får vara med om det […] (J 37).

Förskollärarna; R 60, R 32, J 36, K 62, E 34, S 35, C 56 och S 57 argument för att arbeta med bild och musik var att barn fick träna sin språkutveckling, få ett rikare ordförråd, genom att lära sig nya begrepp, genom att ljuda ramsor och bokläsning som är viktigt för språkutveckling. Då barn på ett lekfullt sätt tar in kunskap som leder vidare till kunskap inom andra ämnen så som matematik och kemi. En förskollärares argument för varför hen arbetar med bild och musik;

[…] vi sjunger ramsor, det ett sätt att jobba med språkutveckling. För barn som kommer utan ett enda ord svenska så är det ett bra sätt att lära sig språket genom att sjunga och skapa […] (K 62).

27

Andra viktiga faktorer inom arbetet med musik och bild är att barnen ska kunna uttrycka olika känslor, utveckla fin- och grovmotoriken, utveckla fantasin och olika sinnen som ett sätt att ta in andra kunskaper:

[…] man tar in olika lärdomar. Jag tror att det är viktigt att utföra saker och ting med händer och även lyssna, andra estetiska som man rör och använder kroppen. man lär sig på det viset […] (S 57).

Förskollärarna Å 46 och M 44 tyckte att musik och bild gav barnen möjlighet att använda olika uttrycksformer och utveckla sina intressen och förmågor. Det var ett sätt att arbeta utanför ramarna.

I detta studieresultat framkommer det att de flesta förskollärare anser att estetiska ämnen så som

I detta studieresultat framkommer det att de flesta förskollärare anser att estetiska ämnen så som