Sammanfattningsvis vill vi ta upp att musik- och bildaktiviteter främjar barns lärandeutveckling om förskolläraren använder de estetiska uttrycksformerna medvetet. Genom att ha ett explicit syfte och en planering för att utföra hela undervisningsprocessen kan det främja lärandeprocessen hos barnen. Det är viktigt att barn får möjligheten att uppleva, skapa och uttrycka sig genom musik- och bildaktiviteter.
I denna studie har vi även utrett hur och varför förskollärarna arbetar med estetiska ämnen bild och musik i förskolans verksamhet. Men även hur läroplanen tolkas i deras arbeten med bild och musik. Det framkommer i studien att beroende på förskollärarens syn, kompetens och erfarenhet inom estetiska ämnen bild och musik, påverkas barnens möjlighet till variation i musik- och bildundervisning. I studien framgår det att förskollärare som hade större kompetens inom musik- och bildaktivitet anpassade sig bättre till de olika ramfaktorer som möjliggjorde eller omöjliggjorde bild- och musikundervisningen. Det framgår att förskolläraren använde bild- och musikaktivitet i syfte att andra lärandemål som språk och matematik också undervisades.
Förskollärarna hade en önskan om att barnen skulle få tillgång till att få prova olika material för att bredda sitt kunnande i bild och musik. Men på grund av ekonomiska ramfaktorer, personalbrist och begränsad tillgång på material, kunde det inte utföra sitt arbete fullt ut.
I studien framgår det att de allra flesta av förskollärarna arbetade utifrån läroplanens formulering.
Men undervisningens utformning påverkas av olika ramfaktorer så som, tid, barngruppens storlek, materialresurser och läroplanens utformning. Förskollärarna var eniga om att läroplanen är svårtolkad i hur och varför och det påverkade hur dem utförde och planerade undervisningen.
Studien har genomförts med en enkät och kvalitativa intervjuer av förskollärarnas formulering och syn på estetiska ämnen bild och musik. Vidare skulle det vara intressant att observera förskollärarnas beteende och uttalande för att bättre förstå om hur och varför deras beteende inträffar, när de undervisar i ämnen bild och musik.
Allomfattande hade varenda en av förskollärarna höga krav på sig själva och ville uppenbart göra ett utmärkt arbete, men på grund av många ramfaktorer påverkades hela planeringen. Dessutom såg alla förskollärare på de estetiska ämnena som grundläggande ämnen i barns sociala, kulturella, språkliga och kunskapsmässiga utveckling och inte minst att det skapar glädje hos barn.
36
Referenslista
Bačlija Sušić, Blazenka (2019). preschool education students’ attitudes about the possible impact of music on children’s speech development. International Journal of Cognitive Research in Science, Engineering and Education, 7(1), 73-84.
Bell, Judith & Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Calissendorff, Marie (2012). Förskolebarn och instrumentspel. I Bim Riddersporre & Johan Söderman (red.), Musikvetenskap för förskolan, s. 105–117. Stockholm: Natur och Kultur.
Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjörn (2018). Forskningsmetoder för lärarstudenter.
Lund: Studentlitteratur AB.
Dahlbeck, Per & Bogren, Ingrid (2020). Estetikens kraft-att skapa uttryck och mening i förskolan.
Lund: Studentlitteratur AB.
Ehrlin, Anna (2012). Att lära av och med varandra: en etnografisk studie av musik i förskolan i en flerspråkig miljö. Diss. Örebro: Örebro universitet.
Ehrlin, Anna (2015). Swedish preschool leadership – supportive of music or not? British Journal of Music Education, Cambridge University Press 2014, 32(2), 163–175.
Esaiasson, Peter m.fl. (2007). Metodpraktikan; konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik.
Fagerlund, Birgitta & Moqvist, Lillemor (2010). Låt barnen skapa, språkutveckling genom bild.
Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Fagius, Gunnel. (2007). Barn och sång: om rösten, sånger och vägen dit. Lunds:
Studentlitteratur.
Holgersen, Sven-Erik (1997). Musik og sproglig utvikling. Musik og pedagogik. Århus: Modtryk.
Holmberg, Charlotte (2015).Så är det ju – den blir aldrig färdig! En etnografisk studie om förskole pedagogers arbete med pedagogisk dokumentation. Stockholms universitet Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen.
Hjälmeskog, Karin; Andersson, Kristina; Gullberg, Annica & Lagrell, Kerstin (2020). Didaktik i förskolan. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Håkansson, Karin (2008). Glädje, lek och musik. Stockholm: Natur & kultur.
37
Jederlund, Ulf. (2002). Musik och språk: Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling.
Stockholm: Runa.
Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Lundgren, Ulf. P (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk forskning i Sverige 1999. Årg. 4, nr. 1, s. 31–41.
Lundgren, Ulf. P (2014). Läroplansteori och didaktik - framväxten av två centrala områden.
Lundgren P., Ulf, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red), Lärande skola bildning-Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur.
Magnusson, Anette och Nesterud-Unander, Carina (2018). ”Språkutvecklande interaktion som gör skillnaden för alla barn i förskolan -Ett utvecklingsprojekt på 10 förskolor med språket i fokus för pedagoger och förskolebarn: Special pedagogiska skolmyndigheten utvecklingsprojekt”
Pedagog Östersund (2019).
Matthews, Johan (1999). The Art of Childhood and Adolescence. London: Falmer Press.
Nilsson, Johan-Karl & Frid, Johan (2012). Intro Skapa bild, färg och form. Malmö: Didaktik förlag AB.
Riddersporre, Bim (2012). Barns tidiga upplevelser av musik. I Bim Riddersporre & Johan Söderman (red.), Musikvetenskap för förskolan, s. 21 - 34. Stockholm: Natur och Kultur.
Skoog, Eva (1998). Hur arbetar lärarna med bild -En studie av fem förskollärare som leder barn i bildaktiviteter: Filosofisk fakulteten FiF-avhandling 20/98, Institutionen for pedagogik och psykologi. Linköpings universitet. Licentiatavhandling, s. 1–91.
Skott, Pia (2018). Utbildningspolitik och läroplanshistoria. Larsson, Esbjörn &Westberg, Johannes (red), Utbildnings Historia, s. 419–435, Lund: Studentlitteratur AB.
Säljö, Roger (2014). Den lärande människan-teoretiska traditioner. I Ulf P. Lundgren, Roger Säljö & Caroline, Liberg (red.), Lärande, skola, bildning Grundbok för lärare, s. 251–309.
Stockholm: Natur & Kultur.
Uddén, Britt (2004). Tanke – Visa – Språk, Musikpedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wahlström, Ninni (2018). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
38
Digitala referenser
(Nationalencyklopedin,2020,10,03)
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/musik
Nationalencyklopedin, musik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/musik (hämtad 2020-11-10)
https://pedagog.ostersund.se/?p=1327282 (2020-11-24)
39