I diskussionen kommer vi att sammanfatta och diskutera vår forskningsansats metod, litteratur och tidigare forskning samt resultat och analys. Vi kommer att avsluta diskussionen med förslag på vidare forskning. Vårt syfte med studien har varit att undersöka lärares syn på maskulinitet, både hur den yttrar sig och skapas hos eleverna samt på skolan och lärares roll som normbärare och eventuella bidrag till reproduktionen av stereotypisk maskulinitet.
Till vår studie valde vi en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Vi är nöjda med vårt val av metod då den kunde hjälpa oss att skaffa oss en större, djupare förståelse inför våra frågeställningar. Det var förhållandevis enkelt för oss att komma i kontakt med deltagare till studien samt att stämma träff med dem för genomförandet av intervjuerna. Emellertid bör det tilläggas att om vi hade haft mer tid till vårt förfogande hade vi eventuellt genomfört fler intervjuer då det hade kunnat ge studien ytterligare djup och infallsvinklar. Vi konstaterar dock att vårt syfte inte har varit att fastslå ett mätbart resultat och därmed anser vi att fem deltagare har varit tillräckligt för studien.
Till vår litteraturgenomgång och tidigare forskning har vi använt oss av såväl nationell som internationell litteratur och tidigare forskning. Trots att forskning om maskulinitet är ett relativt nytt område anser vi att vi lyckades komma över tillräckligt mycket material. Emellertid bör det påpekas att vi stundtals efterlyste mer svenska studier och undersökningar om maskulinitet i skolan.
Utifrån vår analys och resultat konstaterar vi att våra informanter var mer eller mindre överens om att samhället präglar människors syn på maskulinitet. De gav oss en tämligen, snarlik bild av elevernas mer stereotypa föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Vidare menade informanterna att det rådande samhället är den största maktfaktorn bakom
elevernas självbild och bild av andra. Vi instämmer till stor del med informanternas
ovannämnda tankar om slutsatser om maskulinitet. Vi vill hävda att skolan i sig inte utgör en isolerad enhet i samhället, utan är precis som många andra institutioner i samhället en viktig del i formandet av föreställningar om maskulinitet. Vi vill dock hävda att lärare har fler
verktyg än eleverna för att kunna tänka mer nyanserat kring normativa föreställningar och att dessa borde användas flitigare i verksamheten.
Ur resultatet framkom det även att informanterna delade en jämförelsevis, gemensam bild av hur hegemonisk maskulinitet kan yttra sig i klassrummet. De var relativt överens om att eleverna tillsammans föreställer sig och skapar ideal om maskulinitet, som till stor del bygger på en machokultur. I likhet med Butler menar vi att den kulturella kontexten bland eleverna har stor betydelse för hur rangordningarna mellan eleverna yttrar sig och att det är könsmaktsordningen som har det största inflytandet över de sociala koderna och uppdelningarna (2006). Vi drar slutsatsen att hegemonisk maskulinitet tycks vara vanligt förekommande då machokulturen fortfarande står högt rankad som ideal för de normativa föreställningarna om maskulinitet hos eleverna. Vi anser därmed att lärare är viktiga normbärare och att de således delvis kan styra vilka sociala koder eleverna skapar och implementerar. Samtidigt menar vi att det är bekymmersamt att lärarna verkar ha en statisk bild av hur eleverna är präglade av sina olika kulturer och bakgrunder. Många gånger kan det säkert vara så att elevernas beteenden och åsikter styrs av lärarnas förväntningar.
En av våra informanter beskrev hur manliga elever kan skapa hierarkier på ett fysiskt sätt och flera av våra informanter talade om alfahane-tendenser som något naturligt, det vill säga biologiskt medfött. Flera av informanterna beskrev hur de använde sig av ett maskulint kroppsspråk som ett maktredskap för att skapa kontroll i klassrummet. En typiskt, manlig stämma beskrevs som något som erhåller större respekt och auktoritet än en kvinnlig stämma. Vi anser inte att alfahane-tendenser är något biologiskt utan högst socialt konstruerat som utnyttjas och bidrar till föreställningar om en machokultur där män hävdar sin auktoritet och makt genom förlegade maskulinitetsnormer. Då lärare pratar om elevers alfahane-tendenser som något naturligt men problematiskt, anser vi att det ligger en ännu större problematik i det faktum att flera av informanterna verkar anpassa sina kroppsspråk utifrån den machokulturen. Det menar vi bidrar till reproduktionen av förlegade föreställningar kopplade till maskulinitet. Vidare beskrev en informant hur de manliga lärarna på ett skämtsamt sätt benämns som tupparna och de kvinnliga som deras harem på hennes skola, vilket enligt oss, olyckligt också bidrar till att strukturellt upprätthålla könsordningen. Skillnader mellan män och kvinnor blir således något som både upprätthålls och förstärks av både elever och lärare i skolan. Ett annat exempel på hur könsordningen strukturellt upprätthålls är hur eleverna kan använda sig av
biologiska skillnader mellan könen för att undergräva en lärares auktoritet. En av våra informanter konstaterade att han slipper att få biologiska pikar så som om menscykler tillskillnad från hans kvinnliga kollegor. Det får oss att dra slutsatsen att det kan vara svårare för kvinnliga lärare att vinna auktoritet i klassrummet då elever kan utnyttja biologiska könsskillnader för att undergräva de deras auktoritet. Kvinnor i läraryrket tycks således i stor utsträckning fastna i en biroll till manliga lärare, det vill säga de manliga lärarna får utgöra den upphöjda auktoritära normen.
Vi konstaterar också att könstillhörigheten kan ha en avgörande betydelse för vilket sätt en lärare bemöter en elev. En informant medgav att han anpassade sitt bemötande utifrån vilka elever han pratade med. Vi föreställer oss att om en lärare ständigt bekräftar sina elever utifrån deras kön, förstärker detta istället för motverka förlegade föreställningar om maskulinitet och femininitet. Tyvärr upplever vi att könsföreställningar genomsyrar alla relationer inom skolans värld precis som den till stora delar gör i övriga samhället stort. Trots att lärare är utbildade i genusmedvetenhet kan det tänkas vara svårt för dem att slå ifrån sig könsordningen samhället reproducerar. Således tycker vi att det blir tydligt att lärare bidrar till den maskulina normens reproduktion även fast det säkert många gånger sker omedvetet, både i deras relationer till varandra och mot eleverna.
Vissa av informanterna medgav att de hade olika förväntningar på killar med invandrarbakgrund och killar på yrkesförberedande, praktiska program på gymnasiet. Vi upplever att informanterna uppfattade dessa manliga elever som mer problematiska och inskränkta och att de fick utgöra stereotypen för en slags typisk manlighet. En av våra informanter uppgav att han upplevde att manliga elever tar sig större friheter inte på grund av sin maskulinitet utan att på grund av att de presterar lägre, vilket han förknippade med vissa grupper av manliga elever. Vi upplever att lärares förväntningar på dessa manliga elever är relativt låga och bygger på förutfattade meningar. De förutfattade meningarna upplever vi är byggda efter fördomar om etnicitet och socioekonomiska faktorer. Vidare tycker vi att det är problematiskt att föreställningar om en typisk manlighet får utgöra en befästande bild för många manliga elever i skolan även fast det är många killar som inte hör hemma i den föreställningen samt att det tycks leda till förutfattade meningar och förstärkandet av den maskulina normens reproduktion hos manliga elever. Vi tycks skildra ett förtryck av marginaliserade manliga elever och hur deras bakgrunder får en avgörande roll för hur de blir bemötta och uppfattade i skolan av lärare. Vi upplever att skolorna vi har besökt främst har
elever från arbetarklassen, vilket också lägger stort fokus på de maskulinitetsnormer som den gruppen framhåller. Om vi hade besökt en skola bestående av medelklasselever hade vi kanske fått en helt annan uppfattning.
Avslutningsvis vill vi påpeka svårigheterna med att arbeta praktiskt efter läroplanens riktlinjer gällande könsdiskriminering och könsroller. Informanterna lämnade en enhetlig bild av att det finns en genusmedvetenhet på skolorna, men att den är svår att förmedla till eleverna. Detta är
något som vi upplever genomsyrar hela resultatet på vår studie.Detta leder oss till förslag på
hur forskning inom området skulle kunna fortskrida. Det skulle kunna vara intressant att undersöka fler skolor och jämföra dem utifrån deras sociala sammansättning. Vi tycker klassperspektivet är viktigt att titta på och vid vidare forskning skulle forskare kunna undersöka det ännu djupare och försöka skapa en bredare förståelse för den socioekonomiska bakgrundens betydelse i maskulinitetsskapandet. Ett annat intressant perspektiv skulle vara elevernas och olika elevgrupper föreställningar. Det vore till exempel intressant att jämföra manliga elevers syn på maskulinitet utifrån ett stads- och landsbygdsperspektiv och se i fall de skiljer sig åt och i sådana fall varför.
Litteratur och källförteckning
Baagøe Nielsen, Steen & Nordberg, Marie (2005). Manlighet i fokus: en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber Beynon, John (2002). Masculinities and culture. Buckingham: Open University Press
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Butler, Judith (2006). Genus ogjort: kropp, begär och möjlig existens. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Connell, Raewyn (1995). Masculinities. Berkeley: University of California Press Connell, Raewyn (2008). Maskuliniteter. 2. uppl Göteborg: Daidalos
Connell, Raewyn (2005). Att undervisa pojkar. Manlighet i fokus: en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber Frangeur, Renée & Nordberg, Marie (2008). Maskulinitet på schemat: pojkar, flickor och
könsskapadnde i förskola och skola. 1 uppl. Stockholm: Liber
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk
resurs]. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2597
Hirdman, Yvonne (2007). Gösta och genusordningen: feministiska betraktelser. Stockholm: Ordfront
Holm, Ann-Sofie (2008). ”Sven är större och starkare, så det blir han som får bestämma”. Maskulinitet på schemat: pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola 1. uppl. Stockholm: Liber
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1991). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Thomas & Kuosmanen, Jari (red.) (2003). Manlighetens många ansikten: fäder, feminister, frisörer och andra män. 1. uppl. Malmö: Liber
Jonsson, Rickard (2008). Jag bryr mig inte! Maskulinitet på schemat: pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Kalat, Anne-Sofie (2008). Läxläsning, provplugg och social status. Maskulinitet på schemat: pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola. 1. Uppl. Stockholm: Liber
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lesko, Nancy (red.) (2000). Masculinities at school. Thousand Oaks: Sage Publications
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=257
Lövkrona, Inger (red.) (2001). Mord, misshandel och sexuella övergrepp: historiska och kulturella perspektiv på kön och våld. Lund: Nordic Academic Press
Mac an Ghaill, Máirtı́n (1994). The making of men: masculinities, sexualities and schooling. Buckingham: Open Univ. Press
MacInnes, John (1998). The end of masculinity: the confusion of sexual genesis and sexual difference in modern society. Buckingham: Open University Press
Phoenix, Ann (2004). Neoliberalism and masculinity: racialization and the contradictions of schooling for 11- to 14-year-olds. Youth & society. 2004, (36):2, s. 227-246
Popoviciu Liviu, Haywood Chris & Mac an Ghaill Mártín (2006) The promise of post- structuralist methodology: ethnographic representation of education and masculinity, Ethnography and Education, 1:3, 393-412, DOI: 10,1080/17457820600836871
Svaleryd, Kajsa (2005). Genuspedagogik: ett sätt att förändra verksamheten. Manlighet i fokus: en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. 1. Uppl. Stockholm: Liber
Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur