5. Resultat och analys 28
5.4 Etnicitet, kultur och dess påverkan på lärare och elever 36
Ett utav våra intresseområden har varit om lärares förväntningar på elever skiljer sig utifrån deras bakgrund och hur detta i så fall påverkar elevernas identitetsskapande. Alla informanter upplever att detta sker mer eller mindre omedvetet/ofrivilligt. En informant tror att det kan handla om en generationsfråga. En informant påstår att normerna inom de enskilda familjerna som påverkar identiteten mest. Två andra menar att identitetsskapandet uppstår i interaktionen elever emellan.
Förmodligen helt omedvetet. Jag tror att det är en åldersfråga faktiskt - Kalle
Kalle tror att lärarnas förväntningar på de manliga eleverna utifrån deras etnicitet/kultur skiftar utifrån lärarens ålder. Mac an Ghaill har via studier kommit fram till att lärarlag går att dela upp i tre olika grupper efter hur toleranta och reformvilliga de är; de professionella, det äldre kollektivet samt de nya entreprenörerna. Två av grupperna, de professionella och det äldre kollektivet uppvisar mer fördomsfulla tendenser, både när det gäller etnicitet och genusarbete (1994).
Jag har svårt att tro det här, för vi är så vana vid det är så jättemegamultikulti, men jag kan tänka mig på andra skolor att de är mer rädda att man inte känner till och att man då
har en fruktan med sig /…/ Eleverna har väldigt stereotypiska idéer om vad en man ska vara. Definitivt. Och kanske ännu mer på den här skolan där man kan komma från ganska olika bakgrund där dom här könsrollerna är väldigt förstärkta om man jämför med svenska hem kanske /…/ Absolut, kulturen har självklart en del i det, men i slutändan är det familjen. Vilken kultur familjen har och det är de normerna som bestämmer - Lena
Lena tror att lärarlaget på skolan som hon själv är verksam inte har några speciella förväntningar på eleverna utifrån deras etnicitet/ kultur, men tror att det kan vara vanligare på andra skolor. Lena har noterat att eleverna på skolan har stereotypiska bilder av vad maskulinitet är, kanske på grund av att den är mångkulturell och många kommer från andra kulturer där könsrollerna är mer förstärkta. Hon påpekar dock att det som formar elevernas normer mest beror på vilka normer som finns inom den enskilda familjen. Enligt Beynon finns det många huvudfaktorer som formar maskulinitet, och får medhåll från Connell som menar att maskulinitet inte bör ses som ett ämne för sig, utan som en del av en struktur som är så mycket större (Beynon 2002, Connell 2008). En individs kultur och etnicitet finns dock med som viktiga huvudfaktorer i maskulinitetsskapandet (Beynon 2002). Kalat anser att det är viktigt att väga in klassbegreppet vid maskulinitetsforskning. Enligt henne kommer majoriteten av eleverna med invandrarbakgrund från en social grupp som framstår problematisk. Vidare menar Kalat att pojkar får olika förutsättningar för sitt identitetsskapande beroende på sociala, kulturella och ekonomiska resurser (2008).
Alltså man vill ju gärna säga att man försöker se varje människa utan att ha fördomar från början. Men givetvis så förväntar man sig olika grejer beroende på vilket namn och utseende en elev har. Det tror jag är väldigt svårt att komma ifrån även om man gärna skulle vilja försöka. Samtidigt märker man ju ofta ganska snabbt om en elev inte riktigt uppfyller den förväntningen. Men jag tror kanske inte riktigt att lärarnas förväntningar spelar så stor roll, däremot kan nog de andra elevernas - Fredrik
/.../ Men jag tror ju om jag tittar på dem jag möter ibland när jag rör mig på skolan i helhet, så tror jag att man påverkas av när man går ner till cafeterian och så får man bild av att där står han, han, han som har en viss etnicitet. Öh, alltså att man får den här bilden, man blir ju fördomsfull på något sätt och kanske tänker, reagerar eller uttrycker på något sätt den mot andra elever - Erik
Både Fredrik och Erik uttrycker att de ofrivilligt förväntar sig olika från eleverna utifrån deras namn och utseende. Fredrik tror inte att det är lärarens utan mer andra elevers förväntningar som påverkar den enskilde elevens självbild och identitetsskapande. Nordberg ser ett problem med läroplanerna där elevernas påverkan på varandra inte tas upp
överhuvudtaget (2005). Jonsson har under en studie noterat att pojkar med invandrarbakgrund positionerar sig både som icke-svenska och maskulina genom handlingar och språkliga uttryck. Genom att använda sig av en hård och politisk inkorrekt jargong mot varandra konstrueras en machomaskulinitet (2008).
Jag skulle nog vilja säga att dom som kommer från den skånska myllan, ur arbetarklassen, har nog lite starkare kopplingar mellan sin identitet och maskulinitet /…/ Återigen, det finns väldigt svart på vitt vad som är kvinnligt vad som är manligt, där är könsrollen lite mer cementerad. Man ska helst inte överträda de här könsrollerna... Även frågor kring sexualitet och hur synen på homosexualitet kommer också fram lite mer - Niklas
Niklas tar upp elever från den skånska myllan, från arbetarklassen som ett exempel på elever som kopplas starkt till sin kultur, och hur måna dessa elever är om att inte överträda könsrollerna. Precis som manliga elever med invandrarbakgrund ses, enligt Kalat, även manliga elever från arbetarklassen som problematiska i skolsituationer. Deras förutsättningar för att skapa sin identitet begränsas också på grund av sociala, kulturella och ekonomiska resurser (2008). Även Beynon håller med om att maskuliniteten reproduceras efter de sociala koder som accepteras inom den rådande kulturen. Han menar vidare att män som är mer ekonomiskt priviligierade och välutbildade har större utrymme att frångå maskulinitetsnormer då deras maskulinitet hävdas genom karriären (Beynon 2002). Kalat upptäckte i sin studie att maskulinitetsnormerna skiljer sig mellan de olika samhällsgrupperna. Då det inom arbetarklassen råder ett machoideal finns det mer nyliberala normer, som till exempel individualism och framgång, inom medel- och överklassen (2008).
Niklas tar även upp att synen och åsikter som kretsar runt sexualitet och där ibland homosexualitet blir tydligare inom arbetarklassgruppen. Mac an Ghaill har under sin studie märkt av en stark heteronormativitet, vilket gör många pojkar osäkra på sin sexuella identitet. Mac an Ghaill upptäckte även att pojkar bevakar och kontrollerar andra pojkars beteende, så att de rådande idealen efterföljs (1994).