5. Resultat och analys 28
5.3 Den maskulina normens reproduktion 32
Ett tredje tema som informanterna berörde var huruvida lärare bidrar till den maskulina normens reproduktion. Alla informanter var relativt eniga om att lärare är bidragande i den maskulina normens reproduktion hos eleverna, men om detta sker medvetet eller omedvetet hade de skilda åsikter om. Några av dem beskrev hur de kan använda sig av ett manligt kroppsspråk, och med det menade de framförallt med en bestämd röst, för att skapa ordning i klassrummet. Det fysiska kroppsspråket beskrevs därmed som ett manligt attribut tillsammans med en manlig attityd, det vill säga jargong.
Nej det tror jag faktiskt.. Jag måste ibland spela på min manlighet för att få gehör för dom maskulina grupperna /…/ Jag får ställa mig som alfahannen och peka med hela handen för bevisa någonting att här är det jag som bestämmer och nu bestämmer jag att det ska vara jämlikhet /…/ Vilket är ett jättemärkligt sätt att vara, men för att dom ska få respekt för mig utifrån deras kultur och hur dem är uppfostrade, vem det är som bestämmer, vem visar mig vad jag ska lära och vad jag ska göra, så måste jag göra på det sättet. Och på så sätt reproducerar jag ju maskuliniteten, men förhoppningsvis så använder jag den, till viss del ändå på rätt sätt - Kalle
Kalle inleder med att säga att han inte tror att lärare bidrar till den maskulina normens reproduktion hos eleverna samtidigt som han medger att han ibland anspelar på sin manlighet som ett maktredskap för att skapa ordning bland sina manliga elever. Kalle menar vidare att
det är ett motsägelsefullt beteende men att det ibland krävs då han menar att han blir tvungen till att göra det för att vinna respekt hos elever med andra kulturella föreställningar. Butler menar att normativa föreställningar om manlighet och femininitet skapas genom olika kulturella kontexter där implementerandet av dessa föranleder till en grund för genusskapandet som sen får betydelse för det mänskliga handlandet (2006). Hirdman menar att genusproduktionen får fortlöpa för att män ska ha fortsätt maktställning i samhället och då även män rangordnas efter en hierarki utifrån normativa föreställningar om manlighet, spelar makt en avgörande roll för vem som ska stå överordnad i hierarkin (2007). Connell menar att maskulinitetsskapandet inom skolan påverkas av att disciplinering betraktas vara en manlig egenskap. Att manliga lärare använder sig av sin könstillhörighet för att skapa ordning påverkar och bidrar därmed till reproducerandet av maskulinitet enligt Connell (2005). Enligt Mac an Ghaills undersökning från en brittisk skola, tycks det finns en tendens hos manliga lärare att tycka att de är bättre på att hålla ordning, det vill säga att vara duktig på disciplinering skulle vara en typiskt manlig egenskap (1994).
Det är självklart att vi har ju dåliga mönster som upprepar sig som efter varje generation blir mindre och mindre men det är klart att dom finns där och det är klart att vi skulle kunna bidra till vad som helst det är liksom självklart. Till homofobi eller vad som helst. Vi har ju saker med oss i vårt bagage som präglar eleverna /…/ Vi har tre män i arbetslaget och vi skämtar ju mycket om att “här kommer tupparna” och de bara “ja, här är vårt harem” och vi bara “jaja”. Och vi vet ju allihopa att de är ju bra pojkar. Och på något sätt tror jag att vi förmedlar det här bland eleverna också att ja ni vet vi låter dem hållas för att dom ska ju vara män /…/ Men jag har märkt något som mina manliga kollegor gör som jag aldrig har sett någon kvinnlig kollega göra och det är att gå väldigt nära ett barn, oftast en kille och verkligen det här kroppsspråket och, “jag har makten över dig”. Medan vi kvinnor aldrig gör det. Det här vad man anser är manligt kroppsspråk, över makten, den fysiska makten. Kroppskontakt på detta sätt som är något slags mucka gräl. Eller ni vet, som två djur i naturen - Lena
Lena beskriver hur hon tror att alla lärare är präglade av sina bakgrunder och den samtid de lever i och hur detta bidrar till att lärare reproducerar den maskulina normen hos eleverna även fast det kanske inte är ett medvetet val. Lena hävdar dock att det finns ett större genusperspektiv för varje generation och att de reproducerande mönstren tycks minska även fast det fortfarande existerar. Vidare beskriver Lena hur hon och de andra kvinnliga lärarna i hennes arbetslag brukar skämta med de få manliga lärarna som finns i arbetslaget och metaforiskt prata om och till dem som tupparna. Lena medger att de manliga lärarna tillåts hållas just för att de ska vara män och att detsamma gäller med vissa av eleverna. Sedermera beskriver Lena hur hon har lagt märke till hur de manliga lärarna ibland använder sig av sitt
kroppsspråk för att på ett fysiskt sätt markera och demonstrera sin makt gentemot eleverna. Lena jämför detta med hur manliga djur i naturen försöker vinna makt över varandra genom fysisk kroppskontakt.
Nordberg återger hur lärare idag förväntas att arbeta aktivt och medvetet för att problematisera manlighet och kvinnligt. Trots krav på genusmedvetenhet för lärare är de också formade normbärare som bidrar till reproducerandet av föreställningar om manligt och kvinnligt. Detta beror på att vi alla är en del av ett samhälle präglat av en könsordning som är svår att slita sig loss från (2005).
Ja, det tror jag. För det är ett effektivt sätt, ett enkelt sätt att få någon form av kontroll i en klass. Att på något sätt spela med i det där. Framför allt om man är manlig lärare att istället för att bryta ner detta gå med i den här jargongen lite grann om än på en rimlig nivå, men att man ändå blir kompis med dem. Lite lagom. Och då behöver du nästan prata om dom här typiska grabbiga grejerna, till exempel, såg du matchen igår? /.../ Och visst att ha en klassisk manlig stämma att ryta ifrån med är givetvis en fördel kontra att ha en kvinnlig röst många gånger om man ska överrösta ett stimmigt klassrum. Så rent fysiskt kan det vara en fördel att vara man… Det enda jag skulle vilja tillägga är väl om man tänker på det här med fler maskuliniteter och det där att man känner någon slags, som lärare, i alla fall i Sverige blir någon slags representant för den hegemoniska maskuliniteten - Fredrik
Fredrik inleder med att svara att han tror att lärare bidrar till den maskulina normens reproduktion då manlighet kan användas som ett slagkraftigt vapen för att skapa ordning och disciplin bland eleverna. Fredrik beskriver också hur han upplever att det kan vara lättare att nå de manliga eleverna om han anpassar sin jargong till dem genom att till exempel ta upp ämnen som de manliga eleverna uppfattar som typiskt grabbiga. Vidare nämner Fredrik att en fysisk fördel för manliga lärare kan vara den manliga stämman då den ingjuter mer auktoritet än en kvinnlig stämma enligt honom. Fredrik beskriver till sist att känner att han blir kategoriserad som representant för en hegemonisk maskulinitet på grund av sitt yrke, det vill säga att manliga lärare skulle utgöra en homogen grupp av representanter för den hegemoniska maskuliniteten. Hirdman beskriver hur samhället upprätthåller en homosocial struktur som leder till att män kategoriseras in i en manlig hierarki utifrån föreställningar om vad som anses tillhöra den manliga normen. Vidare menar Hirdman att män i egenskap av att vara män åtnjuter en överordning, det vill säga en makt, där kvinnor alltid kommer tillhöra det lägre rankade könet och hur den manliga självbilden är uppbyggd efter denna könsordningen (2007).
Connell beskriver hur homosexuella män placeras längst ner i den maskulina hierarkin och hur egenskaper som kan uppfattas som feminina kan undergräva mäns rangordning (2008). Beynon beskriver hur ekonomi, utbildning, status och fysik är faktorer som bidrar till synen på mäns maskulinitet och hur dessa faktorer gör att män kan ta sig större friheter att frångå vad som tillskrivs som typiskt maskulina egenskaper (2002). Connell betonar att även fast att många män inte säger sig representera och leva efter en hegemonisk maskulinitet, drar de ändå nytta av de patriarkala strukturerna som underordnar kvinnor och upphöjer dem (2008). Att som lärare anpassa sitt bemötande och jargong utifrån eleverna i syfte att etablera en mer kamratlig kontakt, kan enligt Holm, bidra till att förstärka könsskillnader (2008).
/.../ Typ byggprogram, praktiska program där man har betydligt mer grabbig stämning, jag tror faktiskt lärarna där förmedlar en grabbig mentalitet. Jag tror det kan bli en liten bubbla om man är där, men det kanske är det som kommer från en praktisk arbetsplats och byggplats och så vidare. Men nu är det helt mina fördomar jag pratar om. Eh. Men jag tror man gör det omedvetet i sådana fall. Ja, så det skulle jag nog vilja hävda - Niklas
Niklas beskriver hur han tror att miljön på de praktiska programmen på gymnasiet genomsyras av en mer sluten, grabbig atmosfär och jargong. Niklas tillkännager att hans åsikter helt bygger på hans egna fördomar. Vidare säger Niklas att han inte tror att det är en medveten reproduktion av maskulinitet från lärarnas sida till eleverna utan att det är något som snarare sker omedvetet. Kalat hävdar att det är ofta yrkesförberedande, det vill säga praktiska program, som får bära upp normen för den karakteristiske manliga eleven med machoattityder. Vidare menar Kalat att det är viktigt att belysa klassbegreppet vid undersökningar som rör maskulinitet då manliga elever har väldigt olika förutsättningar att utforma sin egen identitet. Kalat understryker hur kulturella och socioekonomiska faktorer spelar en avgörande roll för identitetsskapandet. Kalat menar således att maskulinitetsnormer kan skifta utifrån klasstillhörighet bland manliga elever (2008). Som tidigare nämnt, understryker Lesko såväl den kulturella som informella miljön och lärarna som normbärare, som viktiga faktorer för förstärkandet och befästandet av maskulinitet, och således reproduktionen av den (2000).
Jag skulle kunna ta exempel direkt men då blir det motsatta men jag menar att man inte behöver skapa en maskulinitet genom att alltid bekräfta det maskulina. Utan man kan ju skapa en maskulinitet genom att bekräfta det feminina också. Och det har jag exempel när lärare har stått och inför man ska åka iväg med en klass att man, att en kvinnlig lärare står och säger att “nu får ni säga till era mammor och mormödrar att dem inte behöver vara oroliga.” Och då finns det ju ett värde där att oro finns hos kvinnor men inte hos män - Erik
Erik beskriver hur lärare kan undvika att förstärka den maskulina normens reproduktion genom att också undvika att bekräfta föreställningar kopplade till femininitet. Erik menar att detta kan bland annat göras genom att undvika att reproducera värden kopplade till ett visst kön. Tallberg Broman menar att elevers syn på bland annat kön och genus påverkas starkt av hur lärare arbetar för jämställdhet (2002). Connell beskriver hur skolan fungerar som både en genusskapande aktör och miljö, där flera aktörer däribland lärare, bidrar till att skapa genus. Tidigare studier om hur maskulinitetsskapandet äger rum i skolan har fokuserat på skillnader mellan könen menar Connell som vidare understryker vikten av att istället belysa likheter mellan könen (2005). Mac an Ghaill hävdar att maskulinitetsskapandet får fortlöpa inom skolan på grund av strukturer där auktoritära, manliga lärare upphöjs som normen och vidare får fortsätta att reproducera föreställningar om maskulinitet (1994).