De metoder som använts är fungerande, men det som framkommer av metodkritiken (avsnitt 3.3) påvisar att resultaten från analyserna inte per automatik blir en generell sanning. Såväl läsbarhetsanalysen som den multimodala analysen lämnar stora möjligheter för fri tolkning. Melin (2012:77) menar att bilder som språk utgår från bland annat tre olika teorier:
- En bild informerar, övertygar och väcker mottagarens känslor, precis som text. - En bild är mer direkt, spontan, sann och snabb än vad en text är.
- En bild kan inte resonera, generalisera eller modifiera. Den är statisk och inte alls som en text.
Om det är som Melin påstår, innebär det alltså att en multimodal analys kan ha minst tre utgångspunkter, vilka påverkar hur en bild tolkas och blir avläst. Melins multimodala analys ger dock en översikt och en generell tolkning (alltså inte sanning) av de bilder som analyserats och ger en god utgångspunkt för att se om bilderna tolkas på samma sätt som
Energimyndighetens syfte var.
Hellspongs modell för läsbarhetsanalys (2012:85–91) hjälper till att finna de krav som en text ställer på läsaren, vilket i sin tur avgör huruvida en text är lätt eller svår att läsa (Hellspong
53 2012:85). Fortsättningsvis menar Hellspong (2012:85) också att innehållet i texten, textens utformning och meningsuppbyggnad samt dess yttre gestaltning spelar stor roll för
läsbarheten i en text. Det innebär med andra ord att det inte bara är texten och orden i sig som har betydelse i klarspråk och lättlästa texter, utan också hur den är grafiskt formgiven.
Hellspongs analys (2012:85–91) utgår från fem områden i en text: Lässituationen, Textens grafiska form, Textens språk, Textens innehåll samt Textens sociala funktion som presenteras i avsnitt 3.2.1. I och med att läsbarhetsanalysen utgår från bland annat den grafiska formen, förtydligas vikten av det bör vara grafiskt tilltalande i relation till allting annat, för att en text ska vara bra.
Sammanfattningsvis menas det att analysmetoderna är användningsbara och fyller funktionen de är framtagna för, men att de inte är djupgående nog och rymmer för mycket egen tolkning. Med hjälp av LIX (www.lix.se) kan resultaten bli något mer objektiva, även om enbart LIX inte räcker för bedömning av läsbarheten i en text. Resultaten av analyserna är som tidigare nämnt, generella, men kan bli mer faktiska tillsammans med kompletterande analyser. Hellspong (2012:90) tipsar om att komplettera läsbarhetsanalysen med en strukturell-, funktionell-, komparativ-, stil- eller hermeneutisk analys. Med andra ord finns det alltså kompletterande analyser till en kompletterande analys, vilket innebär att en begränsning kring antalet analyser som genomförs bör finnas för att någon gång få fram en slutsats och inte bara oändligt med analysresultat.
Materialet som har analyserats från delen Lättläst är som tidigare nämnt (avsnitt 3.1.1) representativa för alla de delar som återfinns i Lättläst. De är dock inte säkert att de är representativa för övrig information som återfinns på Energimyndighetens webbsida, och analysresultaten bör alltså inte appliceras på andra texter som inte har som syfte att vara lättlästa.
Språkrådet (2014:15) skriver att lättlästa texter bör innehålla såväl kortare och längre meningar, samt att det viktigaste i en text bör komma först. I texten Elavbrott – vad gör jag nu? på portalen Elavbrott, vars analysresultat presenteras i avsnitt 4.3.1, nämner jag att kompositionen av texten gör den mindre överskådlig. Det är många korta meningar, som lätt kan skrivas ihop och på så sätt blir korta meningar varvade med längre meningar. Den viktigaste informationen i den texten är troligtvis det som presenteras i slutet: att Energimyndigheten ger tips och råd. Även det går alltså emot vad Språkrådet säger (2014:15). Att det viktigaste i ett stycke eller i en text inte presenteras först är återkommande även i de lättlästa texterna. Exempelvis i texten Hur
54 värmer du upp ditt hus? (avsnitt 4.1.2) där den första informationen som presenteras är en hänvisning till vänster på webbsidan som ger information om olika sätt att värma upp ett hus. Men informationen som handlar om hur man kan värma upp sitt hus, kommer sist. Det blir också något förvirrande med en hänvisning till andra delar på webbsidan, som handlar om den informationen som ger svar på rubrikfrågan, men informationen återfinns också på just denna sida. Det känns som att all information bör kunna samlas på ett och samma ställe.
Vidare återfinns det information om tid och datum för när webbsidorna senast ändrats, och klickbara bilder för utskrift, Twitter, Facebook och LinkedIn under varje rubrik. Guldbrand och Englund Hjalmarsson (2016:68–73) föreslår att liknande länkar och hänvisningar ska placeras i sidfoten på webbsidorna.
Med andra ord finns det flertalet delar i materialet som bör ses över av Energimyndigheten, oberoende av analysresultat. Ett annat exempel på ett område som bör ses över som är oberoende av analysresultaten, är de små detaljerna som återfinns ibland annat Elavbrott- portalen. I avsnitt 4.3.2 anmärker jag på några delar i olika texter, bland annat att ordet Testa (figur 34) skrivs med stor bokstav efter kolon, vilket enligt Hellmark (2006:64) borde skrivas med liten bokstav i och med att texten som följer efter kolonet exemplifierar det sagda. Vidare börjar fyra av sex texter med ordet så efter bindestreck (figur 35) och att det blir en anafor som inte fyller någon funktion. Anledningen till att anaforen inte fyller någon funktion, förklaras av Lindstedt (2013:80), anaforer används för att ett budskap då återkommer flera gånger, vilket resulterar i att målgruppen kommer ihåg det. Att komma ihåg vilka tips läsaren kan få, kanske inte är det viktigaste att minnas. Stilfiguren (anaforen) är med andra ord onödig.
Figur 34 – Ordet ”testa” med stor bokstav (www.energimyndigheten.se/elavbrott)
55 Nyström Höög, Söderlundh och Sörlin (2012:17–18) nämner att klarspråk är ett samlat
begrepp för den språkvård vars huvudinriktning är att underlätta den kommunikation som sker mellan myndigheter och allmänheten/medborgare. Jag anser att det påvisar hur viktigt det är att granska klarspråksarbetet hos myndigheter för att få möjligheten att korrigera och förändra kommunikationen till det bättre.
Av resultatet från analyserna att tolka, frångår såväl Lättläst och Elavbrott många av de riktlinjer och krav som fastställts i Energimyndighetens kommunikationspolicy (2019), men också flertalet paragrafer i språklagen (2009:600). Min granskning har med andra ord påvisat att en förändring i den externa kommunikationen på Energimyndighetens webbplatser bör ses över, såväl för mottagarna som för myndigheten själv. Min slutsats är att enom att utgå från kraven som framkommer i Energimyndighetens kommunikationspolicy (2019) och
Energimyndighetens kommunikationsstrategi (2019) kan myndigheten troligtvis åstadkomma förbättringar inom den externa kommunikationen på webben. En förändring i den externa kommunikationen hos Energimyndigheten kan även skapa möjligheter för framtida forskning, vilket presenteras nedan i avsnitt 6.
6 Framtida forskning
Ett område vilket inte angrips av tidigare forskning är det tillämpade klarspråksarbetets konsekvenser och resultat. Det vill säga: vad blir effekten hos en organisation som har ett uttalat klarspråksarbete för dess externa kommunikation? Tidigare forskning har tydligt visat på nyttan av att arbeta med klarspråk, men har som nämnt inte följts upp av gällande
forskning avseende hur resultatet blev.
Förslagsvis kan framtida forskning utgå från de texter som analyserats i den här uppsatsen i komparation med en ny version av texterna, för att se hur Energimyndigheten har utvecklat sitt tillgänglighets- och klarspråksarbete.
56
Källförteckning
Litteratur
Björkvall, Anders (2009) Den visuella texten. Multimodal analys i praktiken. Stockholm: Ord och stil. Hallgren & Fallgren
Fällman, Barbro (2007) Klartext. Handbok i skrivteknik. Höganäs: Kommunlitteratur
Guldbrand, Karin och Englund Hjalmarsson, Helena (2016) Webbredaktörens skrivhandbok. Klarspråk på nätet. Uppl. 6. Stockholm: Prodicta förlag AB
Hellmark, Christer (2006) Typografisk handbok. Uppl. 5. Stockholm: Liber Hellspong, Lennart (2012) Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur
Hellspong, Lennart och Ledin, Per (1997) Vägar genom texten – Handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur
Larsson, Larsåke (2014) Tillämpad kommunikationsvetenskap. Uppl. 4. Lund: Studentlitteratur
Lindstedt, Inger (2013) Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Uppl. 2. Lund: Studentlitteratur
Melin, Lars (2011) Texten med extra allt. Om text, bild och grafisk form – i samverkan. Stockholm: Liber
Nyström Höög, Catharina, Söderlundh, Hedda och Sörlin, Marie (2012) Myndigheterna har ordet. Om kommunikation i skrift. Stockholm: Språkrådet
Palm, Lars (2006) Kommunikationsplanering – en handbok på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur
Patel, Runa och Davidson, Bo (2011) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Uppl. 4. Lund: Studentlitteratur
Renberg, Bo (2007) Retorikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur
Språkrådet (2014) Myndigheternas skrivregler. Uppl. 8 Stockholm: Språkrådet och Nordstedts Juridik AB
57 Strid, Anders och Wittberg, Lennart (2015) Från fruktad skattefogde till omtyckt
servicemyndighet. Skatteverket
Sundin, Maria (2007) Lättläst – så funkar det. Stockholm: Jure Förlag AB Thurén, Torsten (2013) Källkritik. Uppl 3. Stockholm: Liber
Webb
Energimyndigheten (2020) Elavbrott https://www.energimyndigheten.se/elavbrott (Hämtad senast 2020-05-23)
Energimyndigheten: https://www.energimyndigheten.se (Hämtad senast 2020-05-23) Energimyndigheten (2017) Lättlästa texter om vår verksamhet.
https://www.energimyndigheten.se/snabblankar/lattlast/ (Hämtad senast 2020-05-23) Institutet för språk och folkminnen (2020) Klarspråk.
https://www.isof.se/sprak/klarsprak.html (Hämtad 2020-05-26) Internetstiftelsen. Allmänt om utvecklingen.
https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2017/allmant-om- utvecklingen/internet-i-mobilen/ (hämtad 2020-05-22)
Läsbarhetsindex (LIX) https://www.lix.se (Hämtad senast 2020-05-22) Energimyndigheten:
https://www.energimyndigheten.se (Hämtad senast 2020-05-23) Norén, Marianne, KTH (2020) Såhär gör du en kommunikationsplan.
https://intra.kth.se/administration/kommunikation/sa-har-gor-du-en-kommunikationsplan- 1.450490 (Hämtad 2020-05-18
W3C (2008) WCAG- II https://www.w3.org/TR/WCAG20/ (Hämtad 2020-04-05)
Studier
Gustavsson, Mathilda (2020) Vårdande vårdtexter. En analys av 1177 vårdguidens webbtexter med avseende på klarspråk. Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle
58 Lind Palicki, Lena (2010) Normaliserade föräldrar: en undersökning av Försäkringskassans broschyrer 1974 – 2007. Örebro Universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Stadskontoret (2001) På väg mot ett bättre myndighetsspråk (2001:18)
Öberg, Anton (2019) Skriver myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillräckligt lättläst? En textanalys av samhällsinformation. Mälardalens högskola, UKK
Referensmaterial
Energimyndigheten (2019) Energimyndighetens kommunikationsstrategi. Dok. Ansvarig: Kommunikationschefen
Energimyndigheten (2012) Energimyndighetens profil. Ansv. Utgivare: Anna Fridén
Energimyndigheten (2019) Kommunikationspolicy. Dok. Ansvarig: Kommunikationschefen Energimyndigheten (2020) Utbildningsunderlag ärendehandläggning.
EU (2016) Tillgänglighetsdirektivets tillämpningslagstiftning 2016/2102