Hur lättläst är Energimyndighetens klarspråk? : En studie kring Energimyndighetens externa kommunikation

Akademin för utbildning kultur och kommunikation

EXAMENSARBETE

SVA303 15 hp

VT20

Hur lättläst är Energimyndighetens klarspråk?

How easy is it to read the Swedish Energy Agency´s clear language? A study on the Swedish Energy Agency’s external communication

Eli Södrin

Handledare: Annaliina Gynne Examinator: Gerrit Berends

2 Akademin för utbildning

kultur och kommunikation

EXAMENSARBETE SVA303 15 hp VT20 SAMMANDRAG ___________________________________________________________________________ Eli Södrin

Hur lättläst är Energimyndighetens klarspråk?

En studie kring Energimyndighetens externa kommunikation

How easy is it to read the Swedish Energy Agency´s clear language? A study on the Swedish Energy Agency’s external communication

2020 Antal sidor: 58

___________________________________________________________________________ Studiens syfte är att undersöka huruvida Energimyndigheten arbetar med klarspråk i sin externa kommunikation på deras webbsida, samt hur användarvänliga delar av webbsidan är utifrån tillgänglighet och klarspråk. Undersökningen har gjorts med hjälp av analysmetoder för läsbarhet och multimodalitet. Resultaten från analyserna påvisar att Energimyndighetens klarspråk och tillgänglighet är bristfällig och inte går i linje med språklagen (2009:600), Energimyndighetens kommunikationsstrategi (2019) eller Energimyndighetens

kommunikationspolicy (2019). Slutsatsen är att om Energimyndigheten skulle utgå från ovan nämnda strategi och policy, skulle de också följa språklagen och den externa

kommunikationen skulle bli mer i linje med kraven för klarspråk och tillgänglighet.

___________________________________________________________________________

Nyckelord: energimyndigheten, klarspråk, extern kommunikation, tillgänglighet, målgrupp, läsbarhet, multimodalitet, lättläst

3

Innehållsförteckning

3 Material och metod ... 10

3.1 Material ... 10 3.1.1 Urval/avgränsningar ... 11 3.2 Analysmetod ... 12 3.2.1 Läsbarhetsanalys ... 14 3.2.2 Multimodal analys ... 15 3.3 Metodkritik ... 15 4 Resultat ... 16

4.1 Resultat av läsbarhetsanalys av Energimyndighetens Lättläst ... 17

4.1.1 Lättlästa texter om vår verksamhet ... 17

4.1.2 Hur värmer du upp ditt hus? ... 20

4.1.3 Har du svårt att förstå din elräkning? ... 24

4.2 Resultat av Multimodal analys Energimyndighetens bild Hur värmer du upp ditt hus? ... 26

4.3 Resultat av Läsbarhetsanalys och Multimodal analys på Elavbrott-portalen ... 28

4.3.1 Resultat av läsbarhetsanalys på Elavbrott ... 29

4.3.2 Resultat av multimodal analys på Elavbrott ... 34

5 Diskussion och slutsats ... 40

5.1 Hur tillgänglig och tydlig är Energimyndighetens webbplats? ... 40

5.2 På vilket eller vilka sätt kan Energimyndigheten utveckla sitt klarspråksarbete ytterligare? 43 5.3 I vilka avseenden kan Energimyndighetens kommunikation bli mer tydlig? ... 45

5.3.1 Kommunikationsplan ... 46

5.4 Diskussion om metod och material ... 52

6 Framtida forskning ... 55

4

1. Inledning

I rådande klimatkris spelar Energimyndigheten en stor roll i omställningen till ett hållbart energisystem, ett delmål i de globala hållbarhetsmålen - Agenda 2030. Energimyndigheten arbetar på uppdrag från regeringen, där de bland annat ansvarar för statistik och analyser kring förnybar energi, elnät och bränslen. Energimyndigheten erbjuder bland annat kommuner och landsting ekonomiskt stöd för att möjliggöra ekonomiskt bistånd för företag och

privatpersoner som vill installera solceller och som önskar rådgivning kring ett klimatsmart och ekonomiskt vinnande leverne. Utifrån de klimat- och energipolitiska målen samt de globala hållbarhetshålen, ska Energimyndigheten ställa om samhället till ett hållbart samhälle med ett hållbart energisystem (www.energimyndigheten.se)

Den viktiga samhällsroll som Energimyndigheten innehar, innebär krav på tillgänglighet och tydlighet gällande kommunikationen gentemot Sveriges medborgare. Utifrån språklagen (2009:600) och förvaltningslagen (2017:900) måste myndighetsspråket vara begripligt, enkelt och vårdat. Det är viktigt att förstå vad Energimyndigheten skriver och säger. Utifrån

Energimyndighetens kommunikationspolicy (2019:1) har de krav på att kommunikationen ska vara tillgänglighetsanpassad. Det innebär att kommunikationen ska bidra till att nå de mål för Energimyndigheten, där klarspråk och lättläst spelar stor roll. Utifrån Energimyndighetens profilprogram (2012:17–20) arbetar de aktivt med klarspråk i sin kommunikation. Vidare framkommer det att de använder sig av bilder för att förtydliga, förstärka och ge stöd till det skrivna och talade ordet vid behov.

Det finns i dagsläget ingen studie med Energimyndigheten som målgrupp, myndighetens klarspråksarbete eller externa kommunikation varför syftet med denna studie också är att få fram en sådan. Initiativet och intresset för att undersöka klarspråksarbetet i

Energimyndighetens externa kommunikation var mitt eget, och jag tog kontakt med

myndigheten för att få möjlighet att ta del av Energimyndighetens tankar om klarspråket i de texter jag haft som material i uppsatsen. Efter samråd med Energimyndigheten

rekommenderade de flera texter och bad om konstruktiv kritik för de externa

kommunikationskanaler vilka utgör en del av undersökningen. Utifrån nedan nämnda frågeställningar (avsnitt 1.1.1) är målsättningen för studien att få fram huruvida Energimyndighetens klarspråksarbete gör det möjligt för allmänheten att få och förstå informationen myndigheten förmedlar. På grund av den stora samhällsroll som

5 Energimyndigheten spelar, krävs det att klarspråket, tillgängligheten och tydligheten i den externa kommunikationen är god.

1.1 Syfte

Syftet med studien är att undersöka huruvida Energimyndigheten tillämpar klarspråk i sin externa kommunikation på sin webbsida, samt hur användarvänliga delar av webbsidan är utifrån tillgänglighet och klarspråk. Utgångspunkten och fokus i studien ligger på analys av Energimyndighetens klarspråksarbete.

Genom att undersöka och granska klarspråket och tillgängligheten på Energimyndighetens webbplats förväntas jag få svar på frågeställningarna som presenteras under punkt 1.1.1. Innehållet på Energimyndighetens digitala kommunikationskanaler studeras genom en

fördjupad analys. Det kan då framkomma att de arbetar på bästa möjliga vis, eller att det finns förbättringsmöjligheter inom samtliga, eller enskilda områden och platser och på så sätt påvisa vikten av tydlighet och lättillgänglighet när målgruppen är allmänheten.

1.1.1 Frågeställningar

Frågeställningarna är utformade på tre olika sätt och är som följer: 1. Hur tillgänglig och tydlig är Energimyndighetens webbplats?

2. På vilket eller vilka sätt kan Energimyndigheten utveckla sitt klarspråksarbete ytterligare?

3. I vilka avseenden kan Energimyndighetens kommunikation bli mer tydlig?

Forskningsfråga 1 besvaras med hjälp av multimodala- och klarspråksanalysmodeller, vilka presenteras i 3.1. Forskningsfråga 2 besvaras utifrån resultatet från fråga 1, samt utifrån språklagen som stärker kravställning och önskemål om utformningen av klarspråket hos myndigheter. Fortsättningsvis besvaras forskningsfråga 3 i form av en kommunikationsplan som skapats utifrån resultaten från de två föregående frågeställningarna som presenterar förändring, förbättring och idéer om utformningen av Energimyndighetens ”Lättläst” på myndighetens webbplats www.energimyndigheten.se, samt deras portal Elavbrott (www.energimyndigheten.se/elavbrott).

6

1.2 Disposition

Bakgrunden presenteras i kapitel 2 där tidigare studier presenteras i avsnitt 2.1. I kapitel 3 presenteras material och metod, där material presenteras genomgående i avsnitt 3.1 och urval och avgränsningar återfinns i avsnitt 3.1.1. I avsnitt 3.2 presenteras analysmetoderna som används, där en genomgång av läsbarhetsanalysen presenteras i avsnitt 3.2.1 och en genomgång av den multimodala analysen presenteras i avsnitt 3.2.2. Avslutningsvis presenteras metodkritik i avsnitt 3.3.

I kapitel 4 presenteras resultaten av de analyser som gjorts där resultat av läsbarhetsanalys av Energimyndighetens lättläst presenteras i avsnitt 4.1. Vidare presenteras resultatet av Lättlästa texter om vår verksamhet i avsnitt 4.1.1, Hur värmer du upp ditt hus i avsnitt 4.1.2 och Har du svårt att förstå din elräkning? i avsnitt 4.1.3. I avsnitt 4.2 presenteras resultatet på den multimodala analys som gjort på Energimyndighetens bild Hur värmer du upp ditt hus? och resultat på den läsbarhetsanalys och den multimodal analys som gjort på Energimyndighetens portal Elavbrott presenteras i avsnitt 4.3, där avsnitt 4.3.1 presenterar resultat av

läsbarhetsanalysen på Elavbrott och avsnitt 4.3.2 presenterar resultatet av den multimodala analysen på Elavbrott.

I kapitel 5 återfinns diskussion och slutsats, där svar på frågeställningen Hur tillgänglig är Energimyndighetens webbplats? presenteras under avsnitt 5.1, svar på frågeställningen På vilket eller vilka sätt kan Energimyndigheten utveckla sitt klarspråksarbete ytterligare? presenteras under avsnitt 5.2 och svar på frågeställningen I vilka avseenden kan

Energimyndighetens kommunikation bli mer tydlig? presenteras i avsnitt 5.3. En

kommunikationsplan till Energimyndigheten presenteras i avsnitt 5.3.1. Diskussion kring metod och material presenteras i avsnitt 5.4 och avslutningsvis presenteras förslag kring framtida forskning i kapitel 6.

2 Bakgrund

Denna uppsats tar inte anspråk på att redogöra för hela den utveckling och skrifthistorik vilken klarspråksarbetet genomgått i den svenska förvaltningen, utan undersökningen

fokuserar kring den moderna tillämpningen på det i språklagen reglerade bruket av klarspråk i myndighetstexter.

I dagsläget finns det inga tidigare studier rörande Energimyndighetens klarspråksarbete eller externa kommunikation, vilket påverkar presentationen rörande tidigare forskning. Den

7 tidigare forskning som återfinns och är relevant i fråga, handlar främst om klarspråk i stort, klarspråk i myndighetstexter, klarspråk och utformning av språk på internet, samt

klarspråksarbetet hos andra specifika myndigheter. Bland annat har klarspråksarbetet hos Skatteverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tidigare blivit studerat, med syfte att undersöka deras klarspråksarbete.

Trots att det finns flertalet rapporter och undersökningar gällande klarspråk och lättläst, är majoriteten av dessa daterade längre bak i tiden. Det verkar saknas en gedigen och färsk forskning om klarspråk i myndighetstexter, samtidigt som mycket av det som går att återfinna idag fortfarande är relevant för uppsatsen. Nyström Höög, Söderlundh och Sörlin skriver (2012:15) att det är mindre vanligt att inkludera både textanalyser och analyser av texternas sociala sammanhang i en och samma undersökning. Det konkreta exempel som Nyström Höög, Söderlundh och Sörlin refererar till är emellertid en undersökning av tryckta material avseende perioden 1974–2007 av Lena Lind Palicki (2010). Lind Palicki (2010) undersöker där Försäkringskassans textproduktion i formen av broschyrer till föräldrar.Ett digert underlag till trots så förblir undersökningen en tidskapsel vilken bedöms ha begränsad till ingen påverkan till detta examensarbete. Förändringstakten i kommunikationsmedier är hög och från åren 2007 till 2020 har utvecklingen gentemot sociala medier även som ett redskap inom klarspråksarbetet hos myndigheter mer eller mindre förändrat spelplanen helt.

Klarspråk som begrepp härstammar enligt Nyström Höög, Söderlundh och Sörlin (2012:15) från Hellspongs och Ledins handbok i brukstextanalys, Vägar genom texten (1997). Det har vidare förädlats och tagit sin form genom Språkrådets skrifter och tillämpningskraven av språklagen (2009:600) hos statliga myndigheter. Idag är begreppet vedertaget och väl implementerat inom kommunikationsarbetet hos de flesta myndigheter.

Barbro Fällman (2007) har tagit fram en lista för kommunikativ skrift, vars utgångspunkt är att få en text skriven i klartext. Vidare använder sig Fällman (2007:7-14) av begreppet klartext, med förklaringen att det handlar om skriven kommunikation. Institutet för språk och folkminnen (www.isof.se) förklarar begreppet klarspråk som en myndighetstext som är skriven på ett vårdat, begripligt och enkelt sätt, och begreppet klartext är med andra ord ett vidare begrepp för begriplighet i skriven text.

Nyström Höög, Söderlundh och Sörlin (2012:17) beskriver klarspråk som “ett samlat begrepp för den språkvård som särskilt riktar in sig på att underlätta kommunikation mellan

8 motsatsförhållande gentemot den byråkratiska och juridiskt betonade förvaltningssvenskan. Detta har varit föremål för flertalet undersökningar och är ett väl utforskat område främst inom sociolingvistiken.

I grund för mycket av det klarspråksarbete som utformats, ligger den rapport som statskontoret publicerade 2001 på uppdrag av regeringen, På väg mot ett bättre

myndighetsspråk (2001:18). Med syfte att säkerställa begripligheten i myndighetsspråk, påvisar resultatet ett begriplighetsproblem, där mottagarens perspektiv ligger i grund för problemen. Vidare nämner de att dispositionen kunnat förbättras, detta för att dels hjälpa mottagaren rätt i texterna, dels för att göra texterna mer överskådliga.

Ovan nämnda rapport utgår främst från tryckta källor, och innefattar därför inte

klarspråksarbetet i kommunikation på internet. Språkrådet (2010) menar att utifrån den ökade användningen av informationssökning och kommunikation på internet, har det medfört högre krav på en teknikberoende språkanvändning, som i sin tur skapar såväl möjligheter som krav på avsändaren, vilket presenteras i rapporten En språkpolitik för internet (Språkrådet, 2010). Som tidigare nämnt spelar språklagen (2009:600) en stor roll i klarspråksarbetet och klarspråk på internet är inget undantag. Språkrådet menar i sin rapport att de språkliga klyftor som finns i Sverige också ställer högre krav på vårdat och begripligt språk, vilket tillsammans med det växande mediesamhälle skapar än högre krav på språket hos offentliga verksamheter. Språkrådet menar att det främst är begripligheten i språket som är problematiskt med information och kommunikation på nätet.

Sammanfattningsvis menar Språkrådet (2010) att internet och tekniken skapat nya krav på kommunikation och villkoren har förändrats på grund av detta. Tack vare tekniken har nya möjligheter skapats, men det är fortfarande problematiskt då tekniken riskerar att öka de språkliga klyftorna i det svenska samhället.

9

2.1 Tidigare studier

Ett skifte i forskningen kring klarspråk har i senare tider myntat termen “lättläst” som ett bredare begrepp för tydlig och lätt text för att beskriva området kring förenklad

textkommunikation. Anton Öberg (2019) presenterar i sin kandidatuppsats skillnaderna mellan den ordinarie samhällsinformationen och den lättlästa versionen av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ”Om krisen eller kriget kommer”. Sammanfattningsvis beskrivs den ordinarie samhällsinformationen som bra, där läsmålen uppnås, språket var tydligt men innehöll en del faktatunga ord och meningar. Fortsättningsvis framkom det att MSB följt de rekommendationer som finns gällande att skriva lättläst i den lättlästa

samhällsinformationen. Informationen i den lättlästa versionen försvinner eller tappas inte, och i båda versionerna får informationen stöd av den grafiska formgivningen.

I Maria Sundins bok Lättläst – så funkar det (2007) presenteras olika metoder för att skriva och läsa lättlästa texter, samtidigt som hon lyfter fram syftet med lättläst. Sundin (2007:9) menar att efterfrågan på lättlästa texter och information ökar, och att flertalet myndigheter har ”lättläst” som sida på sina webbplatser. Boken är främst framtagen som en handbok för lättlästa texter, och grundar sig i regeringens förslag om en ny språkpolitik hos myndigheter i Sverige, det vill säga den nu existerande språklagen (2009:600).

Klarspråk, eller dess strävan att uttrycka myndighetstexter begripligt, har varit en strävan inom staten sedan Vasatiden skriver Mathilda Gustavsson (2020:3) i sitt examensarbete i språkvetenskap beträffande klarspråksarbetet hos 1177. Gustavssons examensarbete En analys av 1177 Vårdguidens webbtexter med avseende på klarspråk från 2020 angriper ett område med bred bakgrundsforskning – klartextarbetet generellt inom vården. I sin metodik har Gustavsson fokuserat på textens form, funktion och sammansättning med ett starkt fokus på dess läsbarhetsindex. Resultatet i Gustavssons studie (2020:24-26) visar att 1177

Vårdguidens texter var övergripande bra, men med ett fåtal brister gällande meningsuppbyggnaden och det personliga tilltalet.

Mer relevanta exempel hittas i Energimyndighetens eget utbildningsmaterial där

Energimyndigheten, i sin kurs kring ärendehandläggning, förvaltningsrätt och utformning av myndighetstexter refererar till följande utdrag ur Kungl. Maj:ts nådiga cirkulär till samtliga förvaltande ämbetsmyndigheter i riket, angående affattande af utlåtanden, skrivelser m. m. i ämbetsärenden 22 mars 1907:

10

Enär det skrifsätt, som användes vid affattandet af framställningar och yttranden i ämbetsärenden, ofta icke tillgodoser tillbörliga anspråk på enkelhet och tydlighet, vilje Vi härigenom anbefalla samtliga förvaltande ämbetsmyndigheter i riket att affatta sina skrifter i klara, korta meningar och således undvika invecklade satsbyggnader och onödiga upprepningar samt att i öfrigt söka tillägna sig ett klart och enkelt skrifsätt.

(Utbildningsunderlag ärendehandläggning, Energimyndigheten 2020 s.14)

Utdraget används för att tydliggöra hur myndigheten inte bör skriva i sin externa och interna kommunikation. Det påvisar att det finns ett glapp i flödet av klarspråks-rekommendationer, och att arbetet med klarspråk inom Energimyndigheten bör ses över.

Sammanfattningsvis går det alltså att utläsa ett skifte i forskningen, från brukstextanalysmetodik till lagreglerade krav på tydlighet och mottagare hos myndighetstexter och slutligen en bredare tillämpning till moderna språk och

tillgänglighetslagstiftning i och med övergången till “lättläst”. Språklagen (2009:600) spelar en betydande roll i framtagandet av klarspråk och lättläst.

3 Material och metod

Nedan beskrivs vilka metoder som använts för att samla in och analysera det insamlade materialet i studien samt vilka avgränsningar som gjorts. Huvudsaklig inriktning för denna uppsats är brukstextanalys, sociolingvistik analys utifrån språkanvändandet i ett socialt- och målgruppsanpassat perspektiv, samt multimodala analyser. För en rättvisande bild av

metodbruk presenteras metodkritik under punkt 3.3.

3.1 Material

Materialet som analyserats återfinns (återfanns) på Energimyndighetens webbplats (www.energimyndigheten.se) och hämtades den 23e februari 2020,

Läsbarhetsanalyserna har gjorts på utvalda delar som återfinns på Energimyndighetens webbplats, under rubriker/teman Lättläst, samt på den externa portalen Elavbrott. De avgränsningar som gjorts rörande materialet presenteras under 3.1.1.

11 Den del som analyserats från Energimyndighetens rubrik Lättläst som heter Har du svårt att förstå din elräkning? blev efter kontakt med myndigheten i anslutning till den här studien borttaget av dem och går därför inte att återfinna på deras webbplats i dagsläget. Materialet har valts ut för att möjliggöra en analys som i sin tur ger svar på frågeställningarna, utifrån omfång, innehåll och tänkt syfte. Lättlästmaterialet fokuserar främst på tillgänglighet och läsbarhet, medan det andra materialet från Energimyndighetens portal Elavbrott

(www.energimyndigheten.se) fokuserar på klarspråk och tillgänglighet.

3.1.1 Urval/avgränsningar

Urvalet av texter i läsbarhetsanalyserna är gjort utifrån texternas funktion och innehåll på Energimyndigheten.se, från delen Lättläst. Det handlar som tre slags texter: en text som enbart innehåller text, en text som innehåller text och bild i samspel samt en text som har hänvisningar till andra webbplatser genom klickbara länkar, vilka presenteras i tabell 1.

Textens rubrik Beskrivning av textens form Analysmetod och kapitel Lättlästa texter om vår

verksamhet

Enbart text Läsbarhetsanalys presenteras i kapitel 4.1.1

Hur värmer du upp ditt hus?

Bild och text i samspel Läsbarhetsanalys presenteras i kapitel 4.1.2 och multimodal analys presenteras i kapitel 4.2 Har du svårt att förstå din

elräkning?

Text med hänvisningar till andra webbplatser med klickbara länkar

Läsbarhetsanalys presenteras i kapitel 4.1.3

Tabell 1 – Texter som analyseras i studien

Samtliga texter under Lättläst togs fram av Energimyndigheten för att vara

informationsmässigt konsumentnära, samt fungera som stöd till energi- och klimatrådgivare. Texterna när de togs fram, baserades på vad som då var publicerat på den ”vanliga” webben. Den informationen finns idag inte längre kvar. Samtliga texter som valts under urvalet är representativa för alla delar under Lättläst, och därför har antalet texter begränsats till tre för att bedömningarna och analyserna ska ha genomgående djup utan onödig

12 Efter samråd med Energimyndigheten valdes även den externa portalen Elavbrott baserat på myndighetens innebörd i förhållande till uppsatsens syfte. Myndigheten rekommenderade flera texter och bad om konstruktiv kritik för de externa kommunikationskanaler vilka utgör undersökningen. Tillskottet av analysobjekt i undersökningen var välkommet, men till följd av dess upphovsmän behandlas dessa i egna kapitel under resultatredovisningen och inte tillsammans med övriga läsbarhets- och multimodala analyser, då en utökad källkritisk prövning av innehållet förutsätts för att garantera relevansen i förhållande till övrigt material. Med denna uppdelning och källkritiska prövning syftar uppsatsen att säkerställa det utökade materialets objektivitet och relevans till studien och därefter kunna presentera resultatet i form av en kommunikationsplan för Energimyndigheten (avsnitt 5.3.1).

3.2 Analysmetod

Uppsatsen angriper klarspråksarbetet utifrån faktorerna text, bild och samspel mellan text och bild. De olika faktorerna bedöms utifrån olika analysmetoder, men knyts samman genom den komparativa hermeneutiska studien (Patel & Davidson 2011:28–30) genom

materialtolkningen. Gemensam för så väl analysmetodik som för resultatredovisningen är en övergripande källkritisk prövning. Den allmänna hermeneutiken prövas å sin sida genom en kvalitativ komparativ undersökning av jämförbart material så som beskrivet under urval ovan (avsnitt 3.3.1). En hermeneutisk komparation i detta sammanhang syftar till att diskutera materialet och metodanalysen för att på så vis redogöra för dess förhållande och tänkbara tolkningar i koppling till uppsatsens frågeställningar.

Övergripande källkritisk prövning av material och metodval utgår från Torsten Thuréns (2013) källkritiska metod och fördelar så väl metodik som material under de källkritiska kriterierna Äkthet, Tid, Oberoende och Tendens. En övergripande källkritisk prövning avser att säkerställa källornas objektivitet och relativa sanningshalt genom att, med angivna

kriterier, bedöma och säkerställa materialet så väl som analysens äkthet. Äkthet menar Thurén (2013:17–26) är det begrepp som används för att säkerställa en källas relativa sanningshalt, det vill säga att källan är vad den utger sig för att vara.

Tid eller tidskriteriet bedömer källans trovärdighet utifrån en tidsaxel. Ett konkret exempel i sammanhanget brukar tas från en minneskurva hur berättaren (källan) av en händelse har varierande tolkning av ursprunget beroende på den tid som gått sedan själva händelsen. En

13 huvudregel i källkritiken är att en källa är trovärdigare ju mer samtida den är (Thurén

2013:31–40).

Oberoende eller objektivitetskriteriet avser att pröva källans objektivitet till det påstående som den framför. Kriteriet är närbesläktat med tendenskriteriet och tillsammans kan de beskrivas som källans olika jävsförhållanden (Thurén 2013:38–57).

Tendenskriteriet är slutligen det kriterium som beskriver de olika former av jäv en källa kan uppvisa – en partiskhet. I denna undersökning har en delmängd av materialet rekommenderats av upphovsmannen själv varför detta material prövas utifrån frågan om objektivitet och tendens - en vilja att framställa något på ett visst vis påverkar framställandet i sig (Thurén 2013:63–80).

Uppsatsen provar i analys så väl underlag, kontext som analysmetodik var för sig ur ett källkritiskt perspektiv för att därmed säkerställa undersökningens och materialets äkthet. Klarspråksanalysen i denna uppsats bygger på diskursen mellan isolerade objekt och de isolerade objekten i en gemensam kontext. Text, bild och samspel mellan text och bild är de isolerbara objekten och deras kontext är de olika sammanhang de agerar i. Kontexternas målgrupper benämns med den gemensamma nämnaren “klarspråk” vilket enligt Lars Palm (2006:36–41) begränsas till en relativt homogen målgrupp där mottagarens individuella förutsättningar generaliseras till att i så hög grad som möjligt förklara så väl innehåll som kontext i just klarspråk. Innebörden av den förenklade målgruppen blir att

undersökningsobjektet inte behöver prövas utifrån flera dimensioner ifråga om tänkta mottagare och de olika målgruppernas därmed implicita egenskaper av tolkning och förståelse. Med mindre krångligt språk blir effekten alltså att en målgrupp med starkt

generaliserade egenskaper innebär att vi i det närmaste kan likställa “klarspråk” med en slags universalskrift – den optimala sanningen tolkningsbar och förståelig för allt och alla.

Tillgänglighet är så väl kontextbaserat som en teknisk möjliggörare. Bedömning av tillgänglighet tar stöd i två centrala komponenter:

- Innehållets logiska placering med stöd av de multimodala analyser vilka redogör för samspel mellan bild och text (Melin 2011:145–167)

14

3.2.1 Läsbarhetsanalys

Den analysmetod som använts för att avgöra läsbarheten i texterna är Lennart Hellspongs modell för läsbarhetsanalys (2012:85–91). Analysen hjälper till att finna de krav som en text ställer på läsaren, vilket i sin tur avgör huruvida en text är lätt eller svår att läsa (Hellspong 2012:85). Fortsättningsvis menar Hellspong (2012:85) också att innehållet i texten, textens utformning och meningsuppbyggnad samt dess yttre gestaltning spelar stor roll för

läsbarheten i en text.

Hellspongs läsbarhetsanalys (2012:85–91) hjälper att bestämma texternas läsbarhet, lättlästhet samt läslighet. Analysens syfte är att bedöma hur tillgänglig texterna som analyserats i

uppsatsen är, där resultaten ger svar på frågeställningen ”Hur tillgänglig och tydlig är

Energimyndighetens webbplats?”. Hellspongs analys (2012:85–91) utgår från fem områden i en text: Lässituationen, Textens grafiska form, Textens språk, Textens innehåll samt Textens sociala funktion.

Lässituationen, vilket avgör hur en text används, analyseras genom att finna en eventuell målgrupp, vilka läsmål som en läsare kan tänkas ha, vilka lässtrategier en läsare använder samt vilka omständigheter texten kan tänkas bli läst i.

Textens grafiska form, som analyserar textens yttre läsvänlighet, fokuserar på ordens

svårighetsgrad och längd, tryck och eventuella bilders funktion i relation till textens innehåll. Textens språk innebär att granska vilken språkbehärskning som krävs av mottagaren samt om texten är anpassad till läsaren och läsmål. Fortsättningsvis undersöks det om det finns

facktermer, långa ord, olämpliga ordval, långa meningar, djupa klyvningar, bisatser och komposition. I kombination med verktyget LIX (www.lix.se) som står för läsbarhetsindex, tas ett LIX-värde fram. Läsbarhetsindex baseras på en texts medeltal av ord per mening, samt antalet långa ord (ett ord som innehåller 6 bokstäver eller fler) och presenteras i procentform (www.lix.se).

Textens innehåll handlar om att se vilka krav som ställs på läsaren ämnesmässigt samt huruvida innehållet är anpassat för läsaren och läsmålen. Denna del av analyser går ut på att identifiera vilka krav som ställs på en läsare ämnes- och språkmässigt, hur diffus eller allmän texten är samt textens perspektiv i relation till målgruppen och dess läsmål.

Textens sociala funktion visar på vilken social kompetens texten ställer på läsaren samt

15 Utifrån ovan nämnda områden ger analysen en översikt av en texts läsbarhet, lättlästhet samt läslighet, vilka hjälper att bedöma hur tillgänglig en text är för en läsare/målgrupp (Hellspong 2012:86).

3.2.2 Multimodal analys

För analys av bildmaterial i undersökningen har Melins (2011: 77–97) metod för multimodal analys använts. Melins (2011: 77–97) analysmetod för multimodalitet utgår från hur en bild fungerar, tolkas och används med syfte att säkerställa bildens användning i ett kommunikativt sammanhang. Melin (2011:77–97) menar att det finns flertalet problem att reda ut innan ett bildanvändningsområde kan fastställas, vilka är att ”läsa” och tolka bilden.

För att tolka en bild utgår man från en rad olika principer (Melin 2011:80–95). Principerna handlar om fokus, storlek, vektorer, kontrast, vad som är avvikande och framställningssättet i en bild. Det Melin (2011:82) menar med fokus är vad som ögonen först söker sig till.

Fortsättningsvis handlar storlek om den del i en bild som dominerar storleksmässigt. Vektorer är detaljer i en bild som skapar olika kategorier så som orsak/verkan, dominans och/eller tid. Melin (2011:83) tar upp pilar som exempel. En pil i en bild skapar fokus på en annan del i bilden.

Kontraster i en bild handlar om många olika saker menar Melin (2011:83), det stora mot det lilla, det ljusa mot det mörka, men också små detaljer så som olika positioner på exempelvis vingar på en fågel, det ger en antydan om rörelse.

Om det finns någonting avvikande i en bild kan även detta spela roll i helheten. Melin (2011:83) menar att exempelvis orealistiska färger i en bild är avvikande. Avslutningsvis handlar principen framställningssättet en betydande roll i en multimodal analys. Det handlar bland annat om realism och möjligheter (Melin 2011:83).

3.3 Metodkritik

Hellspong (2012:14) förklarar att läsbarhetsanalysen (2012:85–90) handlar om att fördjupa analyser utifrån ett läsbarhetsintresse i den allmänna tolkningen av en text. En

läsbarhetsanalys är dock inte den enda vägen att gå, och analysen täcker inte heller allt som finns att säga om en text (Hellspong 2012:14).

16 Lindstedt (2013:103–106) tar i sin tur upp att det är läsaren som bestämmer huruvida en text är läsbar. Hellspong skriver (2012:14) att utföraren av analysen bör beakta sin känsla för det typiska och vad hen anser är viktigt i texten även i analysresultatet. I relation till detta tydliggörs det att resultaten av de läsbarhetsanalyser som görs mycket väl kan variera

beroende på vem som gör analysen. Resultatet är med andra ord inte en allmän sanning, utan en av flera möjliga tolkningar.

I relation till det Hellspong (2012:14) skriver, att min känsla för det typiska och vad jag anser är viktigt i texten bör ta plats i analysresultatet, tydliggörs det att resultaten av de

läsbarhetsanalyser som görs mycket väl kan variera beroende på vem som gör analysen. Utöver läsbarhetsanalysen, genomförs också multimodala analyser. Melin (2011:77–93) nämner att det sällan finns självklara och enhetliga tolkningar av bilder och att det finns såväl förtjänster som begränsningar i tolkning och avläsning av bild, vilket innebär att det kan finnas flera olika tolkningar, som i sin tur blir flera olika resultat av en multimodal analys. Melin (2011:80–93) skriver också att det aldrig går att förutse hur en läsare tolkar, förstår eller missförstår en bild, samt att olika saker är viktiga för olika människor vilket betyder att det inte finns bilder som kan tolkas rätt eller fel. Dessa aspekter av metod och metodkritik återkommer jag till i diskussionen som presenteras i avsnitt 5.4.

4 Resultat

Samtliga resultat från analyserna läsbarhetsanalys och multimodal analys presenteras nedan. Resultatet av läsbarhetsanalyserna på Lättläst-texterna Lättlästa texter om vår verksamhet, Hur värmer du upp ditt hus? och Har du svårt att förstå din elräkning? presenteras under 4.1, och ger en generell överblick av hur Energimyndighetens Lättläst-sektion på webbplatsen är utformad text- och tillgänglighetsmässigt.

Den multimodala analysen på bilden tillhörande Hur värmer du upp ditt hus? presenteras under 4.2, och visar hur bild och text fungerar i samspel, samt hur bilder på

Energimyndighetens webbplatser www.energimyndigheten.se används, och huruvida de ökar klarspråket och tillgängligheten eller inte.

Avslutningsvis presenteras den multimodala- och klarspråksanalysen som gjorts på portalen Elavbrott under punkt 4.3.

17

4.1 Resultat av läsbarhetsanalys av Energimyndighetens

Lättläst

Nedan presenteras resultat av de läsbarhetsanalyser som genomförts på tre texter från Energimyndighetens webbplats del Lättläst. Analysmodellen som använts är Lennart

Hellspongs Läsbarhetsanalys för brukstext. Avsnitt 4.1.1 Lättlästa texter om vår verksamhet innehåller enbart text, 4.1.2 Hur värmer du upp ditt hus? Innehåller text och bild i samspel, där bilden analyseras för sig under avsnitt 4.2. Vidare är avsnitt 4.1.3 Har du svårt att förstå din elräkning? en analys av en text som innehåller både text och klickbara länkar.

4.1.1 Lättlästa texter om vår verksamhet

Nedan presenteras resultatet av läsbarhetsanalysen som gjorts på Energimyndighetens text Lättlästa texter om vår verksamhet (figur 1). Den innehåller enbart text, och återfinns under fliken Lättläst på Energimyndighetens webbplats. Analysen utgår från lässituation, grafisk form, läsbarhetsindex, språk, innehåll och sociala funktion.

18 Lässituationen: Textens målgrupp är de individer vars språkliga nivå kräver texter som är lätta att läsa på grund av varierande anledningar, så som språkstörningar, annat modersmål och så vidare. Målgruppen är de som eftersöker den information Energimyndigheten har som uppgift att leverera. Fortsättningsvis ställs inga särskilda krav på målgruppens förkunskaper inom området eller språkmässigt i texten. De läsmål som målgruppen har kan variera, beroende på läsarens syfte att eftersöka information och syfte att nyttja informationen till. Olika läsare kan eftersöka informationen utifrån olika syften, och de underflikar som presenteras under Lättläst (figur 2) kan hjälpa mottagaren att orientera sig för att hitta den information som eftersöks.

Figur 2 – underflikar till Lättläst (www.energimyndigheten.se)

Det är information som eftersöks, antingen via webbsidan eller via en sökning på internet där informationen på webbsidan därför är konstant tillgängligt till dess att Energimyndigheten tar bort informationen, men omständigheterna kring syftet med att tillgå informationen kan variera. Tidsmässigt finns troligtvis gott om tid för att söka efter informationen, men diverse störningar kan förekomma beroende på omvärldssituationen, så som andra människor i omgivningen. Det finns ingen garanti för målgruppen att få stöd i att förstå informationen, men villkoren skiftar på individnivå.

De naturliga lässtrategierna hos mottagaren kan variera, men på grund av textens utformning, lär den naturliga lässtrategin vara lättlästa texter generellt, men kan påverkas av de

omständigheter som skapas av informationsgenren.

Textens grafiska form: Det återfinns varken stavfel eller oklar interpunktion i texten vilket skapar en läsvänlig utformning. Stilgraden är normal, med rubrik i 30 punkter och 13.5

19 punkter i ingress och brödtext. Typsnitten varierar med rubrik och ingress skriven i Helvetica och brödtext i Times New Roman.

Textens bredd är bekväm för läsning, men kan variera beroende på vilka inställningar läsaren har på den skärm de läser texten på. Textens storlek kan förändras, och beroende på textens storlek varierar också bredden. Texten går enbart att nå via en dator, då fliken Lättläst inte finns tillgänglig på telefoners webbläsare eller på surfplattor. Styckesindelningen i texten är en mening per stycke, med brett radavstånd och bara något bredare blankrad, vilket i sin tur skapar en överblick av texten som ett enda stycke vars radbrytningar baseras på där

meningarna slutar. Avslutningsvis finns det inte några bilder till texten.

Textens språk: Av de 120 ord som texten består av är 22 av dessa längre än 6 tecken, inklusive rubriken. En del av orden kan anses som krångliga för läsaren då de ställer krav på läsarens kunskaper om olika roller i samhället så som generaldirektör, myndighet och

regering. Inga ord förklaras närmare för läsaren, men vad Energimyndigheten gör, vilka som bestämmer och vad webbsidans syfte är blir presenterat.

Det är sammanlagt 10 meningar i texten, med en genomsnittlig meningslängd på 12 med rubriken borträknad. Det finns 7 bisatser i texten men det återfinns inga djupa klyvningar vilket gör textens meningar lätta att läsa.

Textens läsbarhetsindex (LIX) är 30 (figur 3), vilket innebär att den klassas som lättläst.

Figur 3 – Lix på ”Lättlästa texter om vår verksamhet” (www.lix.se)

Varje mening står för sig, vilket skapar ett nytt stycke efter varje mening i en dators

standardinställningar på webbläsaren. På grund av avståndet mellan meningarna/styckena, kan det vara svårt att se att de olika delarna inte hänger ihop, utan att de presenterar ny

information i varje del. Det kan vara problematiskt då läsningen försvåras av de svaga

indelningarna. Textens överskådlighet är bra, det finns en rubrik, en kort ingress och brödtext vilket räcker för den information som presenteras.

20 Textens innehåll: Det krävs ingen specifik ämnesbehärskning för läsaren, och texten är tydlig med hänvisning till ytterligare information. Fortsättningsvis ställs inga specifika krav på vare sig minne eller förkunskaper, texten är vare sig tung eller informationstät. Innehållet är samtidigt relativt allmänt men inte till den grad att informationen blir diffus. Ingressen består av konkretiserade begrepp, där det presenteras exempel på vad läsaren använder sin el till. Detta skapar en underlättad förståelse för ämnet. Tack vare det konkretiserade begreppen, exempelvis ”du använder energi varje dag när du tänder en lampa”

(www.energimyndigheten.se) undkommer texten risken för luckor i informationen och minskar behovet av förkunskaper inom ämnet.

Textens sociala funktion: De konkretiserade begreppen skapar en social ram för läsaren och hjälper läsaren att förstå varför informationen är väsentlig. Med den tydliga hänvisningen till ytterligare information (figur 2) blir det lätt för läsaren att orientera sig vidare till mer specifik information och detta hjälper läsaren att hitta de sidor av ämnet som de eftersöker.

Sammanfattning: Sammanfattningsvis fyller texten sin funktion och har ett läsbarhetsindex som stämmer överens med den stil som texten ska vara. Det är lätta meningar och tydlig information, som hjälper läsaren att förstå området och syftet ytterligare. Avsaknaden av tydlig styckesindelning är problematiskt och skapar en otydlig struktur som gör texten svårare att läsa. Kravställningen på läsaren är inte speciellt hög, varken ämnes- eller läsmässigt. Avsaknaden av möjligheten att återfinna texten på annan skärm än dator påverkar användarvänligheten.

4.1.2 Hur värmer du upp ditt hus?

Nedan presenterar resultatet av läsbarhetsanalysen som gjorts på Energimyndighetens text Hur värmer du upp ditt hus? (figur 4) Den innehåller text och bild i samspel, och återfinns under fliken Lättläst på Energimyndighetens webbplats. Analysen utgår från lässituation, grafisk form, läsbarhetsindex, språk, innehåll och sociala funktion. En Multimodal analys av tillhörande bild presenteras under punkt 4.2.

21 Figur 4 – Hur värmer du upp ditt hus? (www.energimyndigheten.se)

Lässituationen: Textens målgrupp är de individer vars språkliga nivå kräver texter som är lätta att läsa på grund av varierande, särskilda anledningar, som eftersöker information om hur man värmer upp sitt hus. Fortsättningsvis ställs det en del särskilda krav hos mottagaren och förkunskaper om området ställs, baserat på bristen av förklaringar av ämnesspecifika ord och facktermer. Läsmålen hos målgruppen kan variera, då olika läsare kan eftersöka

informationen utifrån olika syften. Men kanske främst för att de intresserar sig för, eller vill lära sig mer om hur ett hus blir uppvärmt.

De naturliga lässtrategierna hos mottagaren kan variera, men på grund av textens utformning, lär den naturliga lässtrategin vara lättlästa texter generellt, men kan påverkas av de

omständigheter som skapas av informationsgenren.

Textens grafiska form: Det finns inga stavfel i texten, men oklar interpunktion och radbrytning förekommer vilket kan störa läsandet. Stilgraden varierar, med rubrik i 30 punkter, 10.5 punkter i bildtext samt 13.5 punkter i ingress och brödtext. Typsnitten varierar med rubrik, ingress och bildtext skriven i Helvetica och brödtext i Times New Roman. Textens bredd är bekväm för avläsningen, både utifrån läsningen men också utifrån blicken att orientera sig i generellt. En del av texten har en kortare bredd, vid radbrytning och vid varje kommatecken vilket stör läsningen och orienteringen i det stycket.

22 Det finns en tillhörande bild som ger stöd för textens information som är väl samordnad med informationen men kan anses som något stor i förhållande till texten då den tar upp

majoriteten av ytan.

Textens språk: Av de 60 ord texten innehåller exklusive rubriken, består 9 ord av 6 tecken eller mer, men inga av orden är ovanliga eller svåra att uppfatta av en läsare med

förkunskaper inom området eller de som vet vad de facktermer som förekommer betyder. För en läsare utan förkunskaper eller som inte har vetskap kring facktermerna kan det bli

problematiskt att förstå informationen då termerna inte förklaras.

Fortsättningsvis återfinns det en bisats i textens fem meningar inklusive bildtexten, men inte några djupa klyvningar. Textens läsbarhetsindex (LIX) är 27 (figur 5), vilket tolkas som mycket lättläst och fyller därför funktionen som en lättläst text.

Figur 5 – Lix på ”Hur värmer du upp ditt hus?” (www.lix.se)

Textens komposition är något problematisk på grund av placeringen av bilden, bildtextens utformning samt informationens radbrytningar, då det är svårt att följa en röd tråd eller förstå vilka delar som hör ihop, eller inte hör ihop.

Generellt är texten överskådlig, men tar skada av bildplaceringen och radbrytningar. Den skulle bli mer tydlig och lätt att hitta i med en annan uppställning.

Textens innehåll: Texten kräver en ämnesbehärskning av läsaren, utifrån tidigare nämnda facktermer. Samtidigt är innehållet välvalt och tydligt för textens informationssyfte och för den målgrupp som har tidigare kunskap inom området. För de målgrupper som saknar förkunskaper kring området är innehållet inte välvalt, och ställer för höga krav på förkunskaper för att vara anpassad till en generell målgrupp. Innehållsmängden är dock varken tung eller detaljtät, och ställer inte heller krav på läsarens minne.

23 Texten är informationstät och kortfattad, som ger klar och tydlig innehållsstruktur utan

onödiga metatexter. Abstraktionsnivån i texten är lämplig för läsbarheten utan extrem

teoretiskt innehåll, och den konkretiserande bilden underlättar förståelsen av textens innehåll. På grund av att texten är lättläst och kortfattad finns det en risk för informationsbortfall som skapar krav på läsaren att eftersöka mer information, samtidigt som texten innehåller den information som krävs för att kraven på slutledningsförmågan hos läsaren inte är för hög. Perspektivet i texten är rätt för målgruppen och läsmålen och fyller den funktion som den ska. Läsaren som eftersöker information rörande uppvärmning av hus får en grundläggande information från texten, och gör det lättare för läsaren att tillämpa informationen i praktiken. Textens sociala funktion: Det personliga tilltalet i texten skapar en relation till läsaren, samtidigt som de läsare som inte äger eller bor i ett hus inte faller inom de sociala ramar som tilltalet skapar. I början av texten finns det anvisningar till hur läsaren kan få ytterligare information, vilket återfinns på vänster sida på webbsidan (figur 6) vilket i sin tur gör informationen användbar för läsaren som eftersöker mer information. Det som texten

presenterar räcker för läsaren som bara vill lära sig mer om de grundläggande funktionerna i hur ett hus värms upp.

24 Sammanfattning: Bild och text samspelar, men det är problematiskt hur bilden är placerad i relation till texten. Bilden bör komma efter informationstexten för att ge en tydligare

överblick och lättare förståelse för vad bilden visar.

Läsbarhetsindexen visar på en mycket lättläst text, vilket fyller syftet med en lättläst text, samtidigt som radbrytningen försvårar läsandet. Avsaknaden av möjligheten att återfinna texten på annan skärm än dator påverkar användarvänligheten på denna text.

4.1.3 Har du svårt att förstå din elräkning?

Nedan presenteras resultatet av läsbarhetsanalysen som gjorts på Energimyndighetens text Har du svårt att förstå din elräkning? (figur 7) Den innehåller text och klickbara länkar som leder till andra webbplatser. Texten är borttagen från Energimyndighetens webbplats, men återfanns tidigare under fliken Lättläst. Analysen utgår från lässituation, grafisk form, läsbarhetsindex, språk, innehåll och sociala funktion.

Figur 7 – Har du svårt att förstå din elräkning? (www.energimyndigheten.se)

Lässituationen: Textens målgrupp är de som eventuellt har svårt att förstå sin elräkning och därför eftersöker information om hur de ska tolka och förstå en elräkning. Det ställs inga krav på förkunskaper ämnesmässigt eller språkmässigt i texten, och målgruppens läsmål varierar inte och olika läsare har troligtvis inte olika syften.

25 Läsaren möter förmodligen texten efter att ha eftersökt den, antingen via Energimyndighetens webbplats, eller via en sökning på internet. Omständigheter runt omkring läsaren kan variera, men utan generellt stöd för att förstå informationen som presenteras. Villkoren kan skifta mellan läsarna, då informationen eftersöks för att få hjälp snarare än att lära sig mer om något område. Texten går enbart att hitta via en webbläsare på en dator.

Textens grafiska form: Det finns inga stavfel eller oklar interpunktion i texten, men den är svårläst på grund av radbrytningar och skapar därför en obekväm bredd för läsningen. På grund av radbrytningarna i texten blir den svår att orientera sig i och det finns inte heller några bilder som ger stöd till textens innehåll. Samtidigt är stilgraden normal, med rubrik i 30 punkter och 13.5 punkter i ingress och brödtext. Typsnitten varierar med rubrik och ingress skriven i Helvetica och brödtext i Times New Roman. Då texten endast går att återfinna via webbplatsen på en dator, kan en variation av radlängd och dylikt enbart bero på olika storleksinställningar i webbläsaren.

Textens språk: Av de 38 ord som texten består av, är det 9 av dessa som innehåller 6 tecken efter fler, där några av orden är så pass långa att det kan vara problematiskt för läsaren att uppfatta, exempelvis Energimarknadsinspektionen, energimarknadsbyrå och

konsumenternas. Dessa ord är också relativt ovanliga. Det återfinns inga facktermer i texten, men ovan nämnda ord stör läsningen och textens meningar är korta och utan svår

uppbyggnad. Inga bisatser eller djupa klyvningar återfinns i texten, och textens läsbarhetsindex (LIX) är 27 (figur 8), vilket tolkas som mycket lättläst.

Figur 8 – Lix på ”Har du svårt att förstå din elräkning?” (www.lix.se)

Det är ingen styckesindelning i texten, men radbrytningen skapar problematik för läsningen då det skapar en osammanhängande överblick. Läsningen försvåras på grund bristen på överskådlighet. Det skulle underlätta att nyttja kursiverade nyckelord och tydligare formuleringar, meningsuppbyggnader och radbrytningar.

26 Textens innehåll: Texten kräver ingen specifik ämnesbehärskning av läsaren, men innehållet är inte heller välvalt eller välorienterat utifrån målgruppen och läsmålet. Texten innehåller inte någon information om ämnet, utan hänvisar till andra webbsidor vars information inte är lättläst, och denna sida fyller därför inte funktionen av att ha en lättläst text för läsarna som har svårt att förstå sin elfaktura.

Hela texten är metatext med hänvisning som gör att texten inte fyller funktionen som målgruppen förmodligen eftersöker. Eventuellt kan texten underlätta för läsaren att tillämpa informationen som återfås, då det är klickbara länkar till respektive webbsidor som hänvisas, men väl där kan det uppstå problem för läsaren då det inte kommer till en lättläst funktion. Detta har dock inte Energimyndigheten ansvar för.

Textens sociala funktion: Den sociala funktionen i texten skapar ingen social ram för läsaren, och ger inte heller anvisningar för hur läsaren ska använda sig av informationen. Det hade gjort texten mer läsbar om det funnits.

Sammanfattning: Sammanfattningsvis stjälper texten mer än den hjälper och fyller ingen specifik funktion för läsaren. Avsaknaden av möjligheten att återfinna texten på annan skärm än dator påverkar användarvänligheten.

4.2 Resultat av Multimodal analys Energimyndighetens bild

Hur värmer du upp ditt hus?

Resultatet på den multimodala analys som gjort på bilden under Lättläst – Hur värmer du upp ditt hus? (figur 9) från Energimyndighetens webbplats presenteras nedan utifrån de traditionella tolkningsprinciperna fokus, storlek, vektor, avvikande och framställningssätt (Melin 2011:82–84). Tillsammans med resultatet från läsbarhetsanalysen under avsnitt 4.1.2. ges en överblick om utformning, tydlighet och klarspråk i texten och bildens samspel samt var för sig.

27 Fokus: Bildens fokus är huset. Det är flera olika färger på huset, och det är i centrum. Texten är skriven runt huset istället för bara över, bredvid eller under. Fortsättningsvis skapar de röda pilarna en ram runt huset som får det att sticka ut än mer.

Storlek: Det är även huset som har den största storleken i bilden, vilket samspelar med bildens fokus.

Vektor: Bildens vektor skapar en orsak/verkan. Pilarna i bilden skapar en rörelse som i sin tur skapar en orsak och påverkan. Rörelsen går från huset ut till informationstexten och vad bilden då illustrerar förtydligas tack vare vektorerna.

Kontrast: Pilarna i bilden är synliga kontraster. De har en ”rörelse” och färg som skiljer sig från resten av bilden. Såväl texten som huset har raka och strikta linjer, till skillnad från pilarna som är illustrerade i vågmönster och inger en känsla av rörelse.

Underförstått kan det vara ett sätt att illustrera att värme, som bilden med tillhörande text har som syfte att informera om, faktiskt rör sig i vågor.

Avvikande: Det finns ingenting extremt avvikande i bilden, bortsett från att texten är en del av bilden, vilket skapar en orealistisk bild av ett hus tillsammans med pilarna. Huset i sig är alltså inte hela bilden, utan såväl text som pilar är också en del av bilden.

Framställningssätt: Bilden är illustrerad, och förstärker då tanken om att det inte är realistiskt. Pilarna syns inte i verkligheten, utan de är där för att illustrera ett budskap, men huset är illustrerat på ett realistiskt sätt med dörr, fönster, väggar, tak etcetera, vilket inger en känsla av förståelse för vad bilden visar. Bilden visar alltså en villa och inte en husvagn eller ett höghus, och det blir då underförstått att bilden och texten handlar om fristående villor och informationen kanske därför inte är applicerbar på andra bostäder.

Placering av bilden: Bilden är placerad under rubriken och ingressen, men över brödtexten. Den är centrerad, men ser inte ut att vara det på grund av att texten i bilden skapar en tyngd åt vänster, den är inte symmetrisk.

Sammanfattning: Bilden visar ett hus och runt bilden står det olika texter som illustrerar var värmen i ens hus kommer ifrån och hur många procent varje del står för. Det finns röda pilar som förtydligar dessa delar. I relation till texten och bildtexten blir bilden relevant, men utan förtydligande information blir bildens syfte oklart.

28

4.3 Resultat av Läsbarhetsanalys och Multimodal analys på

Elavbrott-portalen

På Energimyndighetens webbplats kan man ta sig vidare till portalen Elavbrott

(www.energimyndigheten.se/elavbrott) som efter samråd med Energimyndigheten valdes som material, baserat på deras innebörd i förhållande till uppsatsens syfte. För att ta sig till

portalen (figur 10) måste läsaren klicka på fliken Trygg energiförsörjning, som återfinns i webbsidans huvudnavigering, för att sedan klicka sig vidare på fliken När det blir el- eller värmeavbrott i ditt hem, på webbläsarens vänstersida och där efter nå portalen, genom att klicka på länken Elavbrott – vad gör jag nu? Figur 10 visar förloppet.

Figur 10 – orientering för att ta sig till portalen ”Elavbrott” (www.energimyndigheten.se)

Nedan presenteras resultatet av en klarspråksanalys samt en multimodal analys på

Energimyndighetens portal Elavbrott (figur 11) där text och bild analyseras för sig. Det är sex stora bilder, text samt inramningar som skapas med grå bakgrund på förstasidan på Elavbrott. Sidan i sin helhet analyseras med hjälp av en klarspråksanalys utifrån Hellspongs (2012:85– 97) analysmodell. De tre texterna som återfinns är Elavbrott – vad gör jag nu, Läs också samt Sveriges nationella informationsnummer 113 13, vilka blir presenterade i punkt 4.3.1.

29 Figur 11 – Portalen Elavbrotts förstasida (www.energimyndigheten.se/elavbrott)

Bilderna som hör till delarna/rubrikerna Quiz: Testa dig – är du tillräckligt förberedd?, Checklista – dessa prylar behöver du, 6 tips – så bor du kvar vid ett längre elavbrott, Inget vatten i kranen – så förbereder du dig, 8 tips – så håller du dig varm hemma och Laga mat utan el – så gör du det säkert analyseras utifrån Melins (2012:77–127) multimodala

analysmodell vilka presenteras under punkt 4.3.2.

4.3.1 Resultat av läsbarhetsanalys på Elavbrott

På förstasidan återfinns tre texter med rubrikerna Elavbrott – vad gör jag nu, Läs också samt Sveriges nationella informationsnummer 113 13. Nedan är resultatet av läsbarhetsanalysen på samtliga tre texter, där resultatet hjälper till att besvara frågeställningarna ”Hur tillgänglig och tydlig är Energimyndighetens webbplats?”, ”På vilket eller vilka sätt kan Energimyndigheten utveckla sitt klarspråksarbete ytterligare?” samt ”I vilka avseenden kan Energimyndighetens kommunikation bli mer tydlig?”

Lässituationen: Målgruppen som texterna riktar sig till är allmänheten i stort vars motivation är att bli informerad om hur de ska gå till väga vid ett stort elavbrott i Sverige. Det ställs inga särskilda krav på förkunskaper inom ämnet, och läsmålen hos målgruppen kan troligtvis inte variera märkbart i och med det tydliga ämnesområdet.

30 De omständigheter som läsarna kan finna texterna i kan variera, men sidan är åtkomlig på såväl telefon, som dator och surfplatta vilket ökar chanserna/riskerna för varierande omständigheter. Villkoren på läsaren kan också därför skifta, och möjligheten till hjälp att förstå vad som står kan också variera.

Lässtrategierna för läsarna är troligtvis densamma för alla, oavsett omständigheter, kunskaper, möjlighet till hjälp eller syfte, speciellt gällande rubriken elavbrott – vad gör jag nu? (figur 12) I och med att läsaren troligtvis har eftersökt information om just det ämnet.

Figur 12 – Elavbrott – vad gör jag nu? (www.energimyndigheten.se/elavbrott)

De lässtrategier som kan användas gällande rubriken Läs också (figur 13), kan likna hur man eftersöker specifik information och då läsa allt, eller skumma igenom vissa delar i ett försök att hitta just den informationen som den specifika läsaren är ute efter.

Figur 13 – Läs också (www.energimyndigheten.se/elavbrott)

Avslutningsvis är risken stor att texten under rubriken Sveriges nationella

informationsnummer 113 13 (figur 14) inte kommer att läsas, så vida inte strömmen går vid tillfället en läsare läser just denna text i och med att det nationella informationsnumret och information kring det är mer lättillgängligt än att gå in på en sida för elavbrott.

31 Figur 14 – Sveriges nationella informationsnummer 113 13 (www.energimyndigheten.se/elavbrott)

Textens grafiska form: Det förekommer inga stavfel eller oklar interpunktion, och stilgraden, upplösningen och bredden på texterna är tydliga på en datorskärm. På en

smartphone-skärm är alla texter förutom punktlistan i ”Läs också” tydliga med en bra bredd. ”Läs också”-listan får radbrytningar vid fem av de åtta punkterna, vilket stör läsningen då sista raden i varje punkt består av ett, max två ord då den typografiska helheten och flytet i texten störs.

Bilderna som syns på förstasidan tar stor plats men stör inte läsningen på en datorskärm. På en smartphone-skärm tar dock bilderna upp mycket yta, vilket resulterar i att läsaren måste scrolla mycket för att komma åt ”Läs också” samt ”Sveriges nationella informationsnummer 113 13”. Bilderna stödjer dock informationen som de tillhör, och tydliggör vad det är som går att finna under respektive rubrik som har en bild.

Textens språk: Texten Elavbrott – vad gör jag nu? (figur 15) Innehåller 52 ord exklusive rubriken, där 6 av dessa orden innehåller 6 tecken eller fler. Det förekommer inte några facktermer eller ovanliga ord, det är korta meningar utan djupa klyvningar. Däremot stör frågorna i texten läsningen, och kompositionen med flera korta meningar gör att texten inte är överskådlig. De borde skrivas exempelvis såhär: ”Hur håller du värmen, hur får du tag i vatten och hur lagar du mat?”

32 Utifrån LIX tolkas texten som mycket lättläst, likt barnböcker, med ett läsbarhetsindex på 20 (figur 16) och framstår därför som en lättläst text snarare än en text skriven i klarspråk.

Figur 16 – Lix på ”Elavbrott – vad gör jag nu?” (www.lix.se)

Texten Läs också (figur 13) klassas som en lättläst text, med ett läsbarhetsindex på 32 (figur 17). Det är korta meningar, och 64 ord sammanlagt exklusive rubriken, där 10 ord innehåller fler än 6 tecken. Det finns ingen bisats i texten, vilket gör att kompositionen gör texten läsvänlig.

Figur 17 – lix på ”Läs också” (www.lix.se)

Som ovan nämnt ser texten olika ut på en datorskärm och en smartphone (figur 18), och överskådligheten försämras på en smartphone-skärm i och med brytningen i meningen som skapar horungar. En horunge är ett eller ett fåtal ord i en mening eller ett stycke som hamnar ensam på en rad, vilket kan störa den typografiska helheten (Hellmark, 2006:131).

Figur 18 – Till vänster: ”Läs också” på en smartphone-skärm. Till höger: ”Läs också” på en datorskärm (www.energimyndigheten.se/elavbrott)

33 I texten under rubriken Sveriges nationella informationsnummer 113 13 återfinns det

sammanlagt 38 ord, exklusive rubriken. Av dessa är det 11 ord som innehåller 6 tecken eller fler, och texten har ett läsbarhetsindex på 48 (figur 19), vilket innebär att den klassas som medelsvår.

Figur 19 – LIX på ” Sveriges nationella informationsnummer 113 13” (www.lix.se)

Texten innehåller flera termer som kan vara svåra att förstå eller är öppna för en läsares egen tolkning, exempelvis ord som kriser, allvarliga olyckor och dylikt. Vad som definierar en kris eller allvarliga olyckor framkommer inte, och skapar därför en möjlighet för fri tolkning av begreppen/termerna.

Texten innehåller också flertalet bisatser efter varandra, vilket exempelvis är tydligt i meningen ”113 13 är ett telefonnummer som allmänheten kan ringa om man vill ha information om kriser, till exempel energikriser, större stormar, översvämningar eller sjukdomsutbrott.” (figur 20)

Figur 20 – Sveriges nationella informationsnummer 113 13 (www.energimyndigheten.se/elavbrott)

Textens innehåll: Tack vare inramningarna blir informationen välordnad och tydlig, och innehållet är tydligt utan specifika krav på förkunskaper hos läsaren. Som tidigare nämnt är det dock öppet för fri tolkning hos läsaren gällande Sveriges nationella informationsnummer 113 13, där begrepp som kris inte förtydligas, utan varje enskild läsare har möjlighet att anse att en kris kan vara vad som helst.

34 Det finns inga specifika konkretiserade begrepp i form av bilder som hör till ovan nämnda texter, men det finns bilder som förtydligar de rubriker som texterna hör till. Dessa blir analyserade för sig nedan.

Texternas perspektiv är rätt för ändamålet, och informerar läsaren om vad denne troligtvis eftersöker om den tagit sig till portalen Elavbrott. Det saknas dock metatext som skulle kunna underlätta för informationsflödet och för att förtydliga innehållet, så som en beskrivning av varför ett elavbrott sker och vad som klassas som en energikris för 113 13 att informera allmänheten om.

Textens sociala funktion: Den sociala ramen som texten har, skapar en tydlig ton och når ut till läsarens intresse genom att tipsa om information som rör ens eget hushåll, exempelvis det som återfinns i listan Läs också. Fortsättningsvis har texten ett tydligt ”du”-tilltal, vilket underlättar för läsaren att ta till sig av informationen. Exempel på ”du”-tilltal återfinns i Elavbrott – vad gör jag nu? Där det exempelvis står ” Hur håller du värmen?” Och i Läs också, där det bland annat står ”[…] så håller du dig varm hemma”.

Sammanfattning: Elavbrott-portalen går inte att återfinna på Energimyndighetens webbplats utan att navigera sig genom att klicka på flertalet flikar/länkar, eller genom att skriva in

www.energimyndigheten.se/elavbrott. Detta medför att portalen inte är lättillgänglig. Däremot är texterna tydliga och strukturerade på ett bra sätt, vilket gör att när läsaren väl når

informationen är det lätt att navigera sig i, så vida läsaren inte använder en smartphone. På en smartphone tar bildernas storlek upp majoriteten av skärmen och informationen Läs också samt Sveriges nationella informationsnummer 113 13 kommer så pass långt ner i webbläsaren att risken för att informationen blir missad ökar.

4.3.2 Resultat av multimodal analys på Elavbrott

35 Figur 21 – bilderna på förstasidan på Elavbrott-portalen (www.energimyndigheten.se/elavbrott)

Bilderna analyseras utifrån Melins (2011:77–127) multimodala analysmodell, som stöd för att svara på frågeställningarna ”På vilket eller vilka sätt kan Energimyndigheten utveckla sitt klarspråksarbete ytterligare?” och ”I vilka avseenden kan Energimyndighetens

kommunikation bli mer tydlig?”. Detta då analysen hjälper till att första hur bilderna fungerar, används och tolkas.

Fokus: Som en helhet dras ögat till texten Quiz? (figur 22) då den delen är något större och inramad, vilket gör att samtliga andra delar blir detaljer i perifert. I alla bilder separat finns det dock olika fokus, vilket blir extra tydligt i webbsidans mobilversion där alla bilder står var för sig, men i Quiz-bilden är det fortfarande just texten med den blå inramningen som har fokus.

Figur 22 –” Quiz”-bild (www.energimyndigheten.se/elavbrott)

I figur 23, Checklista – dessa prylar behöver du, blir exempelvis de gröna

bubblorna/checkmarkeringarna fokus i bilden. Dessa sticker ut och blir centrum i bilden.

36 I bilden till 6 tips – så bor du kvar vid ett längre elavbrott (figur 24) blir istället personen i mitten centrum av bilden. Bilden är illustrerad som att personen i mitten är i förgrunden, och de andra två är i bakgrunden. Fokus blir alltså på den person som framträder mest i bild.

Figur 24 - 6 tips – så bor du kvar vid ett längre elavbrott (www.energimyndigheten.se/elavbrott)

I figur 25, Inget vatten i kranen – så förbereder du dig, går det att fundera över vad som är i fokus. Den större dunken, eller de färgglada korkarna? Ögat vill fokusera på allting samtidigt, men drar ändå något mer till de färgglada korkarna, ännu mer specifikt till den röda korken, på den större flaskan.

Figur 25 - Inget vatten i kranen – så förbereder du dig (www.energimyndigheten.se/elavbrott)

Även i nedan två bilder (figur 26) är det svårt att hitta vart fokus ligger, det finns ingenting som egentligen sticker ut märkbart vid första anblick, men ögat söker sig sedan mot de avvikande färgerna i bilden. Den blåa ficklampan som lyser högre än de andra lamporna, och gastunnan som har mer röd färg och är större än de andra två produkterna i bilden.

Figur 26 – 5 tips - så håller du dig varm hemma, Laga mat utan el – så gör du det säkert (www.energimyndigheten.se/elavbrott)

37 Storlek: Även om bilderna (figur 27) enligt närhetslagen påvisar att de är separata delar, skapar de samtidigt en helhet på en datorskärm. Storleksmässigt är det då Quiz-bilden och bilden som tillhör checklistan som dominerar, då dessa är betydligt större än de andra tre bilderna.

Figur 27 – Alla bilder på Elavbrottsportalens förstasida (www.energimyndigheten.se/elavbrott)

Varje bild för sig har även de olika delar som dominerar bildytan. Quiz-bilden (figur 22) domineras av en illustration på en dam, som ser ut att, utifrån slutenhets- och konturlagen, höra ihop med de små illustrationerna bredvid. Storleksmässigt sticker den enheten ut mer än den blå ramen kring ordet ”Quiz”.

Till skillnad från fokus, där de gröna delarna syns mest, dominerar illustrationen av huset (figur 23) utifrån storleken. Huset tar upp majoriteten av ytan på både en datorskärm och en telefonskärm.

I bilden 6 tips – så bor du kvar vid ett längre elavbrott (figur 24), dominerar fokuset även utifrån storleksperspektivet på såväl datorskärm som telefonskärm. Illustrationen av personen i mitten framhävs storleksmässigt, då denna är högre än de andra två.

I de tre bilderna nedan (figur 28) är det tydligt vad som dominerar bilden utifrån storlek. Den stora dunken, den högre lampan och den större gastuben tar över majoriteten av bildernas ytor, på både en datorskärm och på en telefonskärm. Inga av bildernas storlek förändras alltså i en mobil-anpassad version av portalen Elavbrott.

Figur 28 – Inget vatten i kranen – så förbereder du dig, 5 tips – så håller du dig varm hemma, Laga mat utan el – så gör du det säkert (www.energimyndigheten.se/elavbrott)