I följande avsnitt ges en sammanfattning samt metod, resultat, och behov av vidare forskning diskuteras.
7.1 Sammanfattning
Det finns ett antal olika möjliga förklaringsmodeller till vägar varför kvinnor inleder ett missbruk. En av de faktorer som överensstämmer mellan de olika möjliga förklaringsmodellerna är att övergrepp under uppväxten är betydligt vanligare bland de som inleder ett missbruk än de som inte gör det.Det insamlade materialet visar att kriminalitet och missbruk är sammanlänkat och att det finns flera möjliga vägar. Att betrakta dessa båda företeelser som sammanlänkade i ett kluster istället för som två parallella vägar ger en bättre förklaring till detta
40
samband. De kvinnor som denna uppsats handlar om är både förövare och offer. Det finns ingen motsättning mot att vara detta och den dikotomin som dessa kategorier läggs gör förståelsen av fenomenet svårare att förstå än om de betraktas som två parallella och sammanlänkade företeelser.
7.2 Metoddiskussion
Genom att använda scoping study har studien fått fram en bred bild av forskning som handlar om missbrukande och kriminella kvinnor. En bred bild är dock inte något som behöver ge ett analytiskt djup, vilket kan göra att en mer komplex förståelse för fenomenen som studeras saknas. Ytterligare relevant forskning som eventuellt hade hittats i en större studie hade kunnat komplettera bilden av
forskningsfältet. Genom att denna uppsats endast bygger på andra forskares empiri så har den haft en för uppsatsens tidsram stor mängd studier som empiri, vilket dock innebär att förståelsen för de enskilda studierna som empirin bygger på blivit lidande. Detta innebär både fördelar och nackdelar men en bred blick gör att resultatet blir mer generaliserbart och trovärdigt.
Utifrån tematisering av material från de forskningsartiklar som samlats in har det gått att identifiera forskning som kommit fram till likartade resultat och som kompletterar varandra genom att titta på samma företeelser från olika synsätt. Det har även framkommit forskningsresultat som inte överensstämmer med varandra och lyfter olika möjliga förklaringsmodeller. Dessa skillnader i materialet har betraktats som kompletterande snarare än motbevisande, då ingen del av
materialet kan hävda att dess resultat och slutsatser är helt generaliseringsbara och handlar om ett spektrum där olika möjliga förklaringsmodeller snarare bildar en förståelse för fenomen än visar på orsakssamband.
De artiklar som denna uppsats har analyserat kommer från olika länder, bygger på studier gjorda på populationer som skiljer sig från varandra, samt är gjorda av forskare från olika fält och med olika metoder. Materialet korsrefererar även till varandra i hög grad.
Att de teorier som använts till det analytiska ramverket i denna uppsats alla fokuserar på individen i relation till andra omgivande individer och inte på de större samhälleliga fenomen och företeelser som kan ha stor påverkan på
individen är en kritik som kan riktas mot det teoretiska ramverket. Att se missbruk och kriminalitet som ett resultat av individuella faktorer gör att de möjliga
förklaringsmodellerna utifrån detta perspektiv inte ger en fullständig bild av de möjliga vägar och anledningar som gör att personer inleder missbruk och begår brott.
7.3 Resultatdiskussion
Den forskning som samlats och analyserats i denna uppsats behandlar nästan uteslutande kvinnorna utifrån ett individuellt perspektiv. I flera delar av materialet nämns strukturella och samhälleliga fenomen (exempelvis de Melo Nunes & Baltieri 2013, Gueta & Chen 2016 och Barlow & Weare 2019) men väldigt snabbt och närmast pliktskyldigt. Det sägs till exempel att samband finns mellan att vara lågutbildad och missbruk samt kriminalitet (de Melo Nunes & Baltieri 2013) eller att “forskning” har visat att socioekonomiska faktorer spelar in på den väg som kvinnor följer i sin kriminella karriär och att det finns möjligheter här till
ytterligare forskning (Barlow & Weare 2019). Gueta och Chen (2016) redovisar i sin metoddel att de efterfrågat informanternas utbildning men återkommer inte till
41
vad detta gett eller om de har dragit några slutsatser av resultatet och inkluderar inte detta i sina möjliga förklaringsmodeller. Då denna uppsats inte har några ambitioner att förklara missbruk och kriminalitet utefter strukturella
förklaringsmodeller, något som givetvis kan kritiseras, så stannar denna
diskussion vid en förvåning att dessa faktorer knappt är omnämnda i materialet och då ytterst pliktskyldigt.
Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att besvara denna uppsats frågeställningar på ett sätt, då det finns en mängd av förklaringsmodeller och empiriska resultat som används för att försöka förklara och skildra denna heterogena grupp på. Ingen del av materialet lämnar helt offerperspektivet utan det går snarare att se det som att de olika artiklarna ligger på ett spektrum i en skala. Till exempel Gueta och Chen (2016) betonar att det är problematiskt att betrakta missbrukande kvinnor enbart offer. Smith (2017) och Barlow och Weare (2019) betraktar även de missbrukande kvinnor som offer och aktörer samtidigt. Då kvinnor med missbruk som begår brott till allra största delen har blivit utsatta för övergrepp (McKee & Hilton 2019 och Fernandez-Montalvo et al. 2015) så kan inte offerperspektivet helt lämnas.
Materialet talar emot att se ett tydligt orsakssamband som förklaringsmodell till att kvinnor inleder missbruk och begår brott. Svaret på uppsatsens frågeställningar är snarare att det insamlade materialet ser tydliga tendenser hos de kvinnor som har ett missbruk och begår brott och att möjliga förklaringsmodeller går att söka däri. Viktigt är att poängtera de delar av materialet som talar om att kvinnorna trots att de är offer besitter en agens, att de har utrymme att fatta beslut över sina liv - trots att de till stor del är offer och har trauman som resultat av de övergrepp som har begåtts mot dem (Gueta & Chen 2016 och Smith 2017). Slutsatserna av denna uppsats kan vara att de brott som de missbrukande och kriminella
kvinnorna utsatts för präglar dem och är en möjlig delförklaring till vägen mot kriminalitet och missbruk men att det trots allt inte är predestinerade att ta denna väg i livet på grund av yttre omständigheter.
7.4 Vidare forskning
Är det något som materialet är överens om så är det att mer forskning på kvinnor som är kriminella och begår brott behövs och att den forskning som finns på missbrukande och kriminella kvinnor till stor del bygger på forskning som har män i blickfånget och generaliserar de slutsatser som dragits där (Barlow & Weare 2019, Kennedy et al. 2015, Kubiak et al. 2013, Mannerfelt & Håkansson 2018, de Melo Nunes & Baltieri 2013, Swan & Goodman-Delahunty 2013, Solinas-Saunders & Stacer 2017 och, Thomson 2020, Tripodi & Pettus-Davis 2013).
Den forskning som finns i materialet fokuserar på kvinnor som missbrukar och begår kriminella handlingar som ett resultat av att ha blivit utsatta som brott. Den har inte i sitt fokus den relation som finns mellan att begå brott och utsättas för dem på ett sätt som är kontinuerligt pågående. Forskningen behandlar antingen kvinnor som redan dömda för grövre brott (Kubiak et al. 2013) eller fokuserar på deras personlighetstyp, som i förlängning leder till att de utsätter andra för övergrepp (Kennedy et al. 2015). Mer forskning på kvinnor som lever med missbruk och kriminalitet behövs för att bättre förstå denna position som både brottsoffer och gärningsperson.
42
REFERENSER
Andersson, F. (2013). The Female Offender - Pattering of antisocial and criminal behaviour over the life-course. Malmö: Malmö University Health and Society Doctoral Dissertation.
Arksey, H. & O’Malley, L. (2005) Scoping studies: towards a methodological framework, International Journal of Social Research Methodology, 8(1). Armelius B-Å. & Armelius K. (2010) Våldsutsatthet och misshandel hos
missbrukande kvinnor – resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor. Umeå:
Institutet för Klinisk Psykologi.
Armelius, B-Å., Nyström, S., Engström, C. & Brännström, J. (2009)
Referensmaterial för bätt- re användning av ASI-intervjun. Slutrapport. IMS,
Socialstyrelsen.
Bachman, R., Rodriguez, S., Kerrison, E. M. & Leon, C. (2019) The Recursive Relationship between Substance Abuse, Prostitution, and Incarceration: Voices from a Long-Term Cohort of Women. Victims & Offenders, 14 (5).
Barlow, C. & Weare, S. (2019) Women as Co-Offenders: Pathways into Crime and Offending Motivations. The Howard Journal, 58 (1).
Brown, M. & Bloom, B. E. (2018) Women’s desistance from crime: a review of theory and the role higher education can play. Sociology Compass, 1 (11). Bryman, A. (2013) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Christie, N. (1986) The Ideal Victim. I: Fattah, E. A. (red.) From Crime Policy to
Victim Policy/ Reorienting the Justice System. London: Macmillan.
Dobbie, W., Grönqvist, H., Niknami, S., Palme, M. & Priks, M. (2019) ”The Intergenerational Effects of Parental Incarceration”. Working Paper 2019:24. Fernandez-Montalvo, J., López-Goni, J, & Arteaga, A. (2015) Psychological, physical and sexual abuse in addicted patients who undergo treatment. Journal of
Interpersonal Violence, 30.
Fischer, M. & Geiger, B. (2011) What “Works” in Drug Court: A Bottom-up Female Participants' Perspective. Journal of Human Behavior in the Social
Environment, 21 (7).
Goffman, E. (1972) Stigma. Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
Goldberg, T. (2000) Narkotikan avmystifierad. Solna: Academic publishing of Sweden.
Gueta, K. & Chen, G. (2016) “I Wanted to Rebel, But There They Hit Me Even Harder”: Discourse Analysis of Israeli Women Offenders’ Accounts of Their
43
Pathways to Substance Abuse and Crime. International Journal of Offender
Therapy and Comparative Criminology, 60 (7).
Hollari, S. (2008). Kvinnors brottslighet. I: Ekström, L. (red.) Brottsutvecklingen i
Sverige fram till år 2007. Brottsförebyggande rådet. Rapport 2008:23.
Holmberg, C., Smirthwaite, G., Nilsson, A. (2005) Mäns våld mot missbrukande
kvinnor - ett kvinnofridsbrott bland andra (elektronisk). MOB, rapport 8, 2005.
Kennedy, P. J., Kelly T. P., Grigor, J., Vale, E. L. E., Mason, C. L., & Caiazza, R. (2015) Personality features of an adolescent female offending population. The
Journal of Forensic Psychiatry & Psychology, 26 (3).
Kleinfeld, J. (2013) A Theory of Criminal Victimization. Stanford Law Review, 65 (5).
Kubiak, S. P., Kim, W. J., Fedock, G. & Bybee, D. (2013) Differences Among Incarcerated Women With Assaultive Offenses: Isolated Versus Patterned Use of Violence. Journal of Interpersonal Violence, 28 (12).
Levac, D., Colquhoun, H. & O´Brien, K. (2010) Scoping studies: advancing the methodology. Implementation Science. 5 (69).
Leverentz, A.M. (2006) The love of a good man? Romantic relationships as a source of support or hindrance for female ex-offenders. Journal of Research in
Crime and Delinquency, 43 (4). 459-488.
Lisinski, S. (2014) Missbruket boven bakom kriminaliteten.
(https://www.dn.se/nyheter/sverige/missbruket-boven-bakom-kriminaliteten/). (Hämtad 2020-04-02).
Lundgren, E., Heimer, G., Westerstrand, J. & Kalliokoski, A-M. (2001) Slagen
dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige – en omfångsundersökning.
Fritzes offentliga publikationer. Stockholm.
Mannerfelt, C. & Håkansson, A. (2018) Substance Use, Criminal Recidivism, and Mortality in Criminal Justice Clients: A Comparison between Men and Women.
Journal of Addiction, Volume 2018.
McKee, S. A. & Hilton, N. Z. (2019) Co-Occurring Substance Use, PTSD, and IPV Victimization: Implications for Female Offender Services. Trauma, Violence,
& Abuse, 20 (3).
McNeeley, S. (2019) Gendered Pathways Into Co-Offending Among a Sample of Adult Burglary and Robbery Offenders. Crime & Delinquency, 65 (12).
de Melo Nunes, A. & Baltieri, D. A. (2013) Substance Misuse Subtypes Among Women Convicted of Homicide. Substance abuse, 34.
Nationellt råd för Kvinnofrid (2003) Världens sämsta brottsoffer. Om mäns våld
44 för Kvinnofrid, Stockholm.
Nilsson, A., Estrada F. & Bäckman, O. (2014) ”Offending, drug abuse and life chances - A longitudinal study of a Stockholm birth cohort.” Journal of
Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 15 (2).
SFS: 1942:740. Rättegångsbalken. SFS 2014:322. Brottsskadelagen.
Shepherd, S. M., Newton, D., Harries, C., Fix, R. L., & Fullam, R. (2019) An analysis of high-risk offending pathways for young females in custody.
Psychiatry, Psychology and Law, 26 (2).
Smith, V. C. (2017) Substance-Abusing Female Offenders as Victims:
Chronological Sequencing of Pathways Into the Criminal Justice System. Victims
& Offenders, 12 (1).
Socialstyrelsen. (2011) Skylla sig själv? Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor
med missbruks- eller beroendeproblem. Västerås: Edita Västra Aros.
Socialstyrelsen (2019) Våld i nära relationer.
(https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara- relationer/Hämtad 2020-05-21).
Solinas-Saunders, M. & Stacer, M. J. (2017) A Retrospective Analysis of Repeated Incarceration Using a National Sample: What Makes Female Inmates Different From Male Inmates? Victims & Offenders, 12 (1).
Swan, A. C. & Goodman-Delahunty, J. (2013) The Relationship between Drug Use and Crime among Police Detainees: Does Gender Matter? International
Journal of Forensic Mental Health, 12 (2).
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2008) Nursing Research Generating and Assessing
Evidence for Nursing Practice 8th ed. Philadelphia: Lippincott Williams &
Williams.
Thomson, N. D. (2020) An Exploratory Study of Female Psychopathy and Drug- Related Violent Crime. Journal of Interpersonal Violence, 35 (3-4).
Tripodi, S. J. & Pettus-Davis, C. (2013) Histories of childhood victimization and subsequent mental health problems, substance use, and sexual victimization for a sample of incarcerated women in the US. International Journal of Law and
Psychiatry, 36.
Vetenskapsrådets expertgrupp för etik (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.