De resultat som framkom under Resultat diskuteras här nedan. Avsnittet behandlar den konventionella analysen som genomfördes av resultatet av användartesterna som finns under Intervjuer och användartester. Varje frågeställning diskuteras för sig samt viktiga fenomen och punkter som framkom under testerna tas upp.
4.1 Frågeställning 1
Den första frågeställningen som skulle besvaras var: Vilka egenskaper hos menymodeller förekommer på kommunsidor i Dalarnas län, gällande hur överordnade meny-element interageras med relativt underordnade element?
De 15 kommunsidorna har inte undersökts djupare med hjälp av punkterna som tas upp under WCAG. Användartester hade krävts av riktiga användare för att dra slutsatser om de uppfyllde kraven för punkterna inom WCAG eller ej. Detta görs dock med de två utvalda hemsidorna för Leksand och Gagnef under WCAG på Leksand och Gagnef.
Resultatet gällande den kvantitativa kartläggningen visade att den främst förekommande typen av menymodell bland kommuner i Dalarnas län var en horisontell navigationsmeny. Denna typ av modell var den som förekom på
majoriteten av hemsidorna och användes därför flest gånger. De 15 kommunernas hemsidor jämfördes med varandra och det lades ihop gemensamma nämnare som förekom på flera menymodeller, som exempelvis hur många som hade centrerad, höger- eller vänsterställd position. De vanligaste egenskaperna i de kategorier som presenteras under Analysmetod för webbsidorär följande;
• Horisontell navigationsmeny
• Hover-effekt som skapade en understruken linje när muspekaren rörde sig över länken
• Typsnittet var linjärt
• Ikoner användes inte
• Centrerad position på startsidan
Några av menymodellerna som undersöktes hade olika kombinerade typer av hover-effekter, vilket inverkade på resultatet av sammanställningen genom att en menymodell hamnade över två alternativ i jämförelsen av hover-effekter. Detta ledde i sin tur till att det i vissa av tabellerna såg ut som att det undersöktes fler än 15 kommunsidor, vilket kunde ge felaktiga utslag i antalet hemsidor som jämförts.
En del paralleller kan även dras från de användartester och semi-strukturerade intervjuer som användes för att testa menymodellernas användbarhet. Det upplevdes att en hamburgermeny på datorenhet på Leksands hemsida kändes
Detta berodde delvis på att det kändes ovant att använda en så stor hamburgermeny som Leksands på en dator, dessa menyer är vanligast på mobilenheter för att spara utrymme. Detta stöds av att endast 4 av 15
kommunsidor använde sig av en hamburgermeny, där dessutom en av sidorna hade både en hamburgermeny och en card-grid.
4.2 Frågeställning 2
Den andra frågeställningen sökte svar på: Vilka för- och nackdelar har menymodellerna på specifika kommunsidor i Dalarnas län?
Anledningen till att Leksand är med i undersökningen är att den har två olika menyer på sin hemsida, samt använder både card-grid och ikoner som var ovanligt vid undersökningen av samtliga hemsidor. Gagnefs hemsida används då det
förekommer drop-down med megameny, vilket gör den lämplig för jämförelserna i denna undersökning. De två alternativen har liknande innehåll, men skiljer sig tydligast åt hur navigationen är uppbyggd. Dessa två valdes ut för att de skilde sig som mest i hur de använder menymodeller.
Genomförandet av användartester och semi-strukturerade intervjuer avslöjade hur användaren kan uppleva hemsidan baserat på interaktioner med
menymodellen. En punkt att ta hänsyn till var att samtliga deltagare tittade först på Leksands kommun, och sedan på Gagnefs kommun. Detta kan ha påverkat resultatet av deltagarnas upplevelse av den ena eller andra hemsidan, då det under användartestet för Gagnefs kommun uppkom jämförelser med Leksands kommun.
Det finns därför möjlighet att resultatet skulle blivit annorlunda om deltagarna hade interagerat med Gagnefs hemsida först.
Den första frågan som ställdes inför varje ny hemsida fick inte fullständiga svar på alla delfrågor från samtliga deltagare. Detta skedde för att deltagarna gav en ungefärlig, större förklaring till hur de upplevde sidan och jag tror även att frågan kan ha misstolkats i frågan om vem sidan tillhör. Testperson 3 uppfattade frågan som att jag frågade efter vilken målgrupp som besökte sidan. För att tydliggöra frågorna hade de kunnat kortats ner till endast en eller två frågor som var mer konkreta.
Här nedan presenteras ämnen och fenomen som uppkom under genomförandet av användartesterna. Rubrikerna är ett samlingsnamn för dessa ämnen och i stycket under dem beskrivs hur diskussionen har gått till under användartestet och efter den konventionella analysens resultat. I diskussionen dras även paralleller till de punkter av Molich (2002) som beskrivs i stycket Användbarhet.
4.2.1 Antal klick
Ett återkommande fenomen som samtliga deltagare pekade ut var att antalet klickar för att hitta information var väsentligt för att bedöma hur lätt det är att hitta på hemsidan genom menyn. Hemsidan för Gagnef hade en drop-down med megameny som menymodell och alternativen föll ned när användaren drog muspekaren över länk-texten i menyn. Testperson 1 och 3 gillade den typen av meny då den sparade mängden klick för att hitta på hemsidan, samt att alla underrubriker var synliga på samma gång. Motsatt reaktion kom från Leksands hemsida där det krävdes många klick för att hitta fram. Testperson 1 ansåg att det var väldigt mycket klickande genom card-grid-menyn samtidigt som testperson 2 tyckte att hamburgermenyn krävde ännu mer klick. Det verkar som att få klick innebär att en menymodell upplevs effektiv. Enligt Molich (2002) ska en
menymodell vara effektiv att använda och om få klick är ett tecken på effektivitet uppfyller megamenyn det kravet bättre än card-gridmenyn eller
hamburgermenyn.
Samtidigt fanns även en förståelse hos samtliga deltagare för att Leksands hemsida innehöll väldigt mycket information, och genom det konstaterade testpersonerna att card-gridmenyn var ett bra sätt att dela upp innehållet på. Detta vägde enligt testpersonerna upp de många klick som krävdes för att hitta i card-gridmenyn.
4.2.2 Medborgare i hamburgermeny
En nackdel på Leksands hemsida som upptäcktes av deltagarna var att när
hamburgermenyn klickats ner så syntes två kategorier; Startsida och Medborgare.
Ordet krånglig uppgavs av testperson 2 och 3. Enligt testperson 3 hade personen redan en gång råkat klicka på Medborgare i hamburgermenyn tidigare under användartestet och visste därför redan hur hen skulle göra för att återgå till startsidan. Däremot uppkom iakttagelser gällande att orden Startsida och Medborgare både ledde till webbplatsens startsida och card-gridmenyn. Det verkade som att hamburgermenyn försöker leda användaren tillbaka till card-gridmenyn direkt vid öppnandet av hamburgermenyn. Detta beror på att om användaren misslyckas med att klicka på pluset i den nedfällda menyn och istället råkar klicka på antingen Startsida eller Medborgare så öppnas card-gridmenyn igen. I Lindqvists (2018) forskning visade sig hamburgermenyn vara den menymodell som användarna föredrog att använda, vilket inte verkar vara resultatet av denna undersökning. Att Lindqvist (2018) använder sig av mobiltelefoner istället för datorer i sin undersökning kan vara en bidragande faktor till att resultatet blir annorlunda. Hamburgermenyn är främst
förekommande på mobilenheter och det kan vara en vanesak att
hamburgermenyer sällan används på datorer och därför minskar gillandet för den menymodellen i den här studien.
Eftersom oklarheter i användandet av hamburgermenyn uppstått kan det finnas brister i den typen av navigation. Om en parallell dras till Molich (2002) punkt om
Om betydelsen av ordet Medborgare i hamburgermenyn inte är självklart för användaren är det risk att den delen av menyn inte är begriplig att använda och uppfyller då inte det kravet. Eftersom ordet krånglig uppgavs av två testpersoner, samt förvirrande av den tredje personen kan även punkten om att menymodellen ska vara tillfredsställande att använda ifrågasättas. Om testpersonen känner att hen inte finner det hen behöver så finns risken att den inte är tillfredsställande att använda, vilket också är en av Molichs (2002) punkter.
4.2.3 Till startsidan
Det fanns olika sätt att ta sig tillbaka till startsidan på respektive kommuns hemsida. Enligt samtliga tre testpersoner upplevdes det lilla huset i Gagnefs
menymodell som en tydlig symbol för att återgå till startsidan. Testperson 3 ansåg dock att symbolen skulle kunna misstolkas som en symbol för boende. Alla
deltagare var dessutom eniga om att Medborgare på Leksands webbplats var en otydlig länk till startsidan. Ingen av deltagarna klickade direkt på den knappen när de ombads ta sig tillbaka till startsidan utan att backa eller klicka på logotypen.
Endast en av deltagarna använde sig av breadcrumbs för att ta sig tillbaka till startsidan, medan jag gav en ledtråd till de andra två att ordet Medborgare var en länk till startsidan. Testpersonerna hade först en egen tid på sig att söka efter ett sätt att ta sig tillbaka till startsidan. Testperson 3 valde att genom
hamburgermenyn klicka på Startsida för att ta sig dit. Att jag gick in och visade klicket på Medborgare påverkade enligt mig inte resultatet i särskilt stor
omfattning. Det ledde till att åsikter kom fram om att den länken var otydlig och att de skulle missat den om inte jag berättat om den. Eftersom länken till startsidan var svår för deltagarna att finna och tyda kan Krugs (2014) teori om att en
menymodell som får användaren att börja fundera över vad som kan göras härnäst en misslyckad menymodell vara relevant.
Enligt Molich (2002) bör en menymodell vara lätt att lära sig och lätt att komma ihåg hur den ska användas. Då testpersonerna inte reagerade på att knappen Medborgare var en länk till startsidan kan det påstås att den delen inte är särskilt lätt att lära sig om inte någon visar hur knappen kan användas. Detta kan jämföras med Gagnefs menymodell där huset var en tydlig symbol vilket var lättare att lära sig och komma ihåg.
4.2.4 Deltagarnas preferenser
Trots deltagarnas enigheter gällande flera punkter, som exempelvis att
hamburgermenyn på Leksands kommun var svåranvänd och att huset i menyn på Gagnefs kommun var en tydlig symbol för startsida, var de slutgiltiga
preferenserna på vilken menymodell de helst skulle använda olika. Något som gick fel i denna fråga var att jag glömde ställa den under intervjun och fick i efterhand kontakta deltagarna igen genom chatt. Detta kan till stor del ha bidragit till att viktig information inte kom fram som den skulle.
Motiveringen blev kort från respektive person och resultatet kan ha blivit annorlunda om de suttit framför datorskärmen och förklarat tydligare hur de upplevde menymodellerna.
4.2.5 WCAG på Leksand och Gagnef
Utifrån användartesterna kan paralleller dras till de punkter som presenteras under Inkluderingar, gällande standarden för användbarhet. Här diskuteras om menymodellerna på Leksands och Gagnefs webbplatser uppfyller dessa punkter.
4.2.5.1 Information, struktur och relationer som presenteras kan bestämmas via kod eller finns tillgängliga i text.
Testpersonerna ansåg att card-gridmenyn hade fördelen att vara tydligt uppdelad och varje klick per rubrik ledde till en ny sida på webbplatsen med samma typ av uppdelning av information. Orden lätt och enkel förekom från två av
testpersonerna gällande hur det var att använda card-gridmenyn. Utifrån dessa tecken tycker majoriteten att informationen har en bra uppdelning med logisk följsamhet. Hamburgermenyn på samma webbplats hade samma struktur som card-gridmenyn, vilket där uppfyller kravet, men var mer svåranvänd och otydlig vid klickande. Gagnefs menymodell kändes överskådlig med sin drop-down och megameny. Men det uppstod kommentarer om att överrubrikerna inte gick att klicka på. De förväntade sig komma till en ny webbsida med uppdelning av dess underrubriker.
4.2.5.2 Presentera innehållet i en meningsfull ordning för alla
Hamburgermenyn var enligt testperson 1 inte alls lika överskådlig som
card-gridmenyn. Den var liten och svår att upptäcka, vilket innebar att så fort startsidan klickades bort visste de inte riktigt hur menyn skulle användas när
card-gridmenyn försvann. Den var helt enkelt inte det första som fastnade i blickfånget som gridmenyn gör. Fast om användaren klickat på ett ämne i
card-gridmenyn som är det första som syns på webbplatsen kanske fokus främst ligger på att fortsätta klicka i den uppdelningen av underliggande informationen.
Därefter kommer intresset av att hitta en annan meny. Gagnefs kommun har den klassiska horisontella menyn som delar upp innehållet i huvudrubriker. Menyn är det första som syns och med muspekaren över varje länktext rullar det ner
relevanta underrubriker som är kopplade till huvudrubriken.
Det faktum att innehållet ska presenteras i en meningsfull ordning för alla påverkas av att denna undersökning inte tar hänsyn till menymodeller med funktionsvariation. Istället fokuserar frågan endast på den del av punkten som beskriver hur innehållet ska placeras i en meningsfull ordning.
4.2.5.3 Användarna ser var de befinner sig
Vid klick på en rubrik i Gagnefs meny tas användaren till en ny sida på
webbplatsen. Den ordinära menymodellen som syns på startsidan finns kvar, men det har också tillkommit en vänsterställd meny där en pil markerar under vilken rubrik som är iklickad. Samtliga testpersoner sade svarade ja på frågan om de kände att de befann sig på samma webbplats. Testperson 1 lade även märke till de breadcrumbs som ligger i det vänstra hörnet under menyn.
Testperson 1 och 2 tycker inte att det kännas som att de befinner sig på samma webbplats när de går ifrån Leksands startsida. De anser att det blir väldigt tomt där en navigationsmeny vanligtvis brukar ligga. Testperson 3 tycker det skulle ha underlättat om en navigationsmeny låg där. Endast 1 av testpersonerna lade märke till de breadcrumbs som finns även på Leksands webbplats.
4.2.5.4 Var konsekvent i navigation, struktur och utformning
Detta krav innebär att menyer bör ligga på samma plats oavsett var på
webbplatsen. Gagnefs menymodell ligger konstant på sin plats, medan Leksands card-gridmeny försvinner vid en ny sida på samma webbplats. Testperson 2 hade föredragit att för tydlighetens skull ha en horisontell meny på headern på samma sätt som den ligger på Gagnefs sida. Personen anser att hamburgermenyn är svår att förstå sig på när card-gridmenyn en gång använts. Testperson 3 anser att om hen klickat fel och vill ta sig vidare via menyn så är det inte självklart att det är hamburgermenyn som ska användas. Här går det att säga att Leksands meny delvis inte uppfyller kravet på att menyn bör ligga på samma plats hela tiden.
Hamburgermenyn ligger på samma plats oavsett var på webbplatsen.
4.2.5.5 Ikoner och knappar är konsekvent identifierbara
Detta krav innebär att ikoner och knappar bör ha ett logiskt utseende och
användas konsekvent. Gagnefs meny har endast en symbol i sin menymodell, ett hus som leder till startsidan. Den finns där oavsett var på webbplatsen användaren befinner sig. Samtliga testpersoner ansåg att huset var en tydlig symbol för
startsidan. Däremot fick de ikoner som används på card-gridmenyn på Leksands hemsida kritik för att några var svåra att tyda. Testperson 1 och 3 ansåg att hjärtat står för vård och omsorg och är en tydlig symbol som känns igen. Testperson 1 gillar inte att boende, trafik och miljö är under en hussymbol. Testperson 3 ansåg att skola och förskola inte hade en tydlig symbol, då hen inte hade förstått
innebörden om hon bara hade sett själva symbolen utan texten bredvid.
4.2.6 För- och nackdelar
De för- och nackdelar som konstaterades under testernas gång var individuella åsikter gällande menymodellernas användbarhet. Leksands meny upplevdes som överskådlig med tydlig uppdelning av den stora mängden information som måste sorteras. Nackdelar var att en del av ikonerna i menyn var otydliga samt att det krävdes många klick för att nå målet. Det faktum att card-gridmenyn var den första menymodellen som respondenterna fick se kan ha bidragit till att det var den menyn resterande menymodeller jämfördes med. Vid användningen av
hamburgermenyn drogs paralleller till hur card-gridmenyn fungerade och samma sak med Gagnefs menymodell. Upplevelserna kan ha påverkats av vilken ordning som respondenterna fick se menymodellerna. Om samtliga deltagare sett Gagnefs meny först kan den fått ett annat bemötande.
Fördelar med hamburgermenyn var att den tog lite utrymme så länge den inte var utfälld. Däremot ansåg samtliga respondenter att den var svår att tyda, inte särskilt överskådlig och en del av länkarnas namn var förvirrande. Särskilt länken med namnet Medborgare var svårförstådd. Problemet med hamburgermenyn kan ha varit det faktum att den är ovanlig på datorenheter. Åsikterna om den kunde ha blivit annorlunda om användartesterna genomfördes på mobilenheter.
Fördelar med drop-downmenyn var överskådligheten, tydliga symboler, få klick samt bekvämt att den faller ner automatiskt. Det som upplevdes som nackdelar var de icke klickbara huvudrubrikerna i drop-downmenyn samt att den kändes
kompakt, som att det doldes information. Det verkar också vara just en sådan menymodell som användarna saknar på Leksands hemsida när de frångick startsidan under användartestet. Det var inte helt tydligt att användaren
hänvisades till hamburgermenyn på andra sidor av webbplatsen enligt deltagarna i användartesterna.
På grund av att användartesterna endast genomfördes en gång kan det vara svårt att dra generella slutsatser om vad som är fördelar och vad som är nackdelar.
Utifrån de svar som framkommit hade de riktiga testerna åtgärdat de problem som användarna stötte på, och sedan genomfört nya tester med nya personer.
4.3 Metoddiskussion
I urvalet av hemsidor valdes Gagnefs och Leksand eftersom de hade tre varianter av menymodeller. Att just de valdes ut var för att de skilde sig mycket i vilka
menymodeller de använde och jag eftersträvade ett så brett spektrum som möjligt.
Däremot fanns det fler kommunsidor med liknande utseende men med andra menymodeller. Dock tog jag med en kommunsida som tillhörde den vanligt förekommande typen av menymodell samt en kommunsida som innehöll de modeller som förekom mer sällan. Fler kommunsidor kunde ha undersökts, men för att hålla studien inom tidsramen och inte göra användartesterna alltför stora användes endast två kommunsidor. Risken hade annars funnits att testpersonerna
Det kändes under användartesterna som att respondenterna kände sig bekväma med att vara helt ärliga och samtliga tyckte det kändes bra under hela intervjun. En bidragande faktor till att testerna kändes bra kan ha varit tack vare att jag och testpersonerna sedan innan känner varandra och det bidrog till en lättsammare konversation. I just detta bekvämlighetsurval av personer så var jag medveten om att dessa deltagare sedan innan känner varandra. I en fokusgrupp kunde det faktumet varit till både fördel och nackdel. Om testpersonerna känner varandra är det kanske lättare att vara ärlig med vad hur personen tänker, men det finns också en större risk att samtalet glider iväg och pratar om andra gemensamma saker. Jag valde personer i min umgängeskrets för att de var lätta att tillgå, men studien hade nog haft fördel av att personer i olika åldrar, yrken och datorvana testade sidorna, då resultatet hade givit ett bredare perspektiv.
De frågor som ställdes under användartesterna och intervjuerna planerades i förväg och frågorna utformades för att bli så objektiva som möjligt. Under användartesterna visade sig ett antal av frågorna generera otydliga svar från respondenterna som inte gav svar på frågan som ställdes. Detta gällde fråga ett och fråga sju. Det som skedde var att respondenterna svarade på samtliga tre
delfrågorna under ett enda svar. De två resterande delfrågorna hann alltså inte ställas innan respondenterna redan givit ett svar på dessa. Jag ville undvika
upprepningar av frågor som respondenterna redan indirekt givit svar på och valde istället att dela upp svaren under transkriberingen. Det har alltså gjorts en
upprepningar av frågor som respondenterna redan indirekt givit svar på och valde istället att dela upp svaren under transkriberingen. Det har alltså gjorts en