Kunskapsläget

1.3.1 Litteratur

I litteraturstudien används artiklar, böcker och webbsidor med information samt riktlinjer för design. För att finna nätbaserade källor som är relevanta inom design har ett antal sökord använts i sökmotorn Google Chrome. Sökorden är UX-design, menymodell, webbnavigation, kommunsidor, användbarhet, meny, menu types on the internet, communities, kommuner i dalarna. Databas för

litteraturundersökningen har varit DIVA genom Högskolan Dalarnas bibliotek.

Böcker som använts kommer från Högskolan Dalarnas bibliotek samt

rekommenderats och lånats ut av handledare på Knowit AB. Många av källorna har hittats genom källförteckningar i rapporter med anknytning till UX-design.

UX-design är ett begrepp för att skapa en helhetsupplevelse för användaren och inte bara ge den vad den vill ha (uxdesign, 2018). Ett antal böcker är tryckta redan på 80-talet. Anledningen till att de böckerna trots sin ålder är de relevanta i

undersökningen är att flera av dem innehåller fakta om användarupplevelser som inte bara förhåller sig till webbdesign. De principer som presenteras i källorna kan applicera användbarhet på i stort sett vilken produkt som helst. Böcker som Krugs (2014) Don’t make me think förklarar grunderna till varför människan reagerar som den gör vid interaktion med nya produkter eller föremål. Denna undersökning kommer gå vidare med den bokens slutsatser med fokus på hur människan

reagerar på just de menymodeller som kommer undersökas.

Att en användare funderar över vad som behöver göras härnäst tyder på att en tydlig och användarvänlig möjlighet att navigera sig genom sidan saknas enligt Steve Krug (2014). För att säkert och problemfritt kunna navigera sig runt på en hemsida förklarar författaren att det är valet av menymodell som avgör

upplevelsen. Dahlberg (2014) förklarar att om navigeringen upplevs svår är risken stor att användaren tröttnar på hemsidan och känner sig dum för att hen inte förstår. Då kan användaren välja att söka efter en annan hemsida, kanske för ett annat företag. Dock finns det tillfällen där användaren inte har något val än att använda den hemsidan. Enligt Norman (1989) kan det bero på att hemsidan hör till det enda företaget som säljer just den tjänsten eller tillhör den kommun som användaren verkar/bor i. Det kan leda till att företaget säljer tjänster till

användaren även fast de har en bristfällig hemsida som minskar förtroendet.

Användaren på hemsidan ska själv snabbt och säkert kunna räkna ut vad hen ska göra utan att behöva navigera sig fram på måfå i sitt sökande efter information (Norman, 1989).

Lindqvist (2018) undersöker i sin C-uppsats användbarheten i vertikala, horisontella och hamburgermenyer. Hon redogör för användbarheten i dessa modeller tillsammans med respondenter som genomgår användartester på hemsidor för olika företag som använder en webb-applikation för

Undersökningen kan utvecklas och implementeras i studier som gäller andra hemsidor än de som hanterar dylika kommunikations-verktyg. De kommunsidor som analyseras i denna undersökning har en stor mängd annan information på sina sidor vilket skulle kunna leda till ett annat resultat än vad Lindqvist kommit fram till.

1.3.2 Menymodeller

Detta är sammanställningar av definitioner från olika källor och delas upp i menymodeller som i sin tur delas upp i navigationsvarianter.

1.3.3 Expanderbar meny

Fördelar med en expanderbar meny är att den kan samla mycket information på ett ställe och spara utrymme för den övriga informationen på hemsidan (se bilaga 1). Dessa kan hittas på både mobiltelefoner och datorenheter. Det finns olika sätt för en expanderbar meny att fungera på (uxplanet, 2017).

1.3.4 Drop-Down-meny

Drop-downmeny är en vanlig expanderbar menymodell med flera nivåer och det finns olika varianter. Enligt Cooper & Reimann (2012) är det modernt numera att menyn ligger i en bred rad längs med övre delen av hemsidan (se bilaga 2).

Användaren klickar eller hovrar på ett meny-alternativ och en mindre ruta extraheras med ett antal underkategorier nedanför det alternativ som just klickades på eller hovrades över (Cooper & Reimann, 2012).

1.3.5 Card-grid

En card-grid-meny består av flera olika block i en uppsättning av bilder, ikoner och/eller text (se bilaga 3). Denna menymodell är lämplig att använda på mobila enheter med stor display (uxplanet, 2017).

1.3.6 Hamburgermeny

Hamburgermeny är en variant på drop-downmeny som återfinns främst på mobiltelefoner och surfplattor, men förekommer även på datorenheter. Namnet kommer från att menyn ofta består av tre korta vertikala streck som kan liknas vid en hamburgare (se bilaga 4). Gate39media (2019) visar på en praktisk

menymodell på responsiva enheter då den håller menyns innehåll gömt tills den blir klickad på. Vanligtvis är den positionerade högst upp i vänstra eller högra hörnet av enheten, men kan också hittas centrerad på sidan (gate39media, 2019).

1.3.7 Megameny

En megameny är en expanderbar meny som vid klick- eller muspekar-interaktion fäller ner underkategorier från en huvudkategori. En sådan meny kan vara grund och bred, den kan även vara smal och djup. En djup och smal meny är lämplig när det finns många olika alternativ, men när alternativ väl är valt blirdäremot resterande moment färre och enklare. Vid en grund men bred meny består innehållet förslagsvis av information som innebär flera olika steg, men som är förhållandevis korta (Norman, 1989). En megameny kan innehålla mycket information dolt på ett ställe och är därför lämplig på hemsidor med mycket innehåll i flera kategorier (se bilaga 5).

1.3.8 Hover-effekt

En hover-effekt är det som sker när muspekaren förs över ett element på

webbplatsen. Det kan exempelvis vara att en drop-downmeny faller ner, en text blir understruken eller att objektet ändrar färg.

1.3.9 WCAG

WCAG är en förkortning av Web Content Accessibility Guidelines och är en samling riktlinjer och punkter för en internationell standard inom användbarhet på

webbplatser i kommersiell webb och inom offentlig sektor (Sundström, 2005). EU-direktivets lag om webbtillgänglighet berör kommunsidor och är därför relevant att ta hänsyn till (w3c, 2018). De engelska riktlinjerna översätts till svenska med hjälp av webbriktlinjer.se (2012). Nedan presenteras de punkter som diskuteras under diskussionen av användartesterna.

o 1.3.1 Information, struktur och relationer som presenteras kan bestämmas via kod eller finns tillgängliga i text.

o 1.3.2 Presentera innehållet i en meningsfull ordning för alla.

o 2.4.8 Användarna ser var de befinner sig.

o 3.2.3 Var konsekvent i navigation, struktur och utformning.

o 3.2.4 Ikoner och knappar är konsekvent identifierbara.