Den metod som anv¨ants och det resultat som kommits fram till i denna studie kommer i f¨oljande avsnitt diskuteras.
A.5.1 Metod
Det valdes att anv¨andas b˚ade interna utv¨arderingar och en extern enk¨at f¨or att besvara fr˚agest¨allningen. Anledningen till detta var att det skulle ge ett bredare perspektiv samtidigt som vissa specifika problem och l¨osningar ang˚aende agila arbets¨att som kom upp i den egna gruppen kunde tas upp, och d¨ar av ge en mer omfattande syn p˚a Scrum i kandidatprojekt.
Motiveringen till att endast fyra stycken utv¨arderingar utf¨ordes, trots att antalet sprints som utf¨ordes var betydligt fler, var att de utv¨arderingar som gjordes faktiskt skulle vara givande f¨or projektgruppen och inte n˚agot som skulle k¨annas on¨odigt eller tids¨odande. Med de tidsintervall som uppstod mellan dessa tillf¨allen s˚a uppkom det alltid n˚agot som var v¨art att diskutera och resulterade i positiv f¨or¨andring, vilket med mer frekventa tillf¨allen bara hade resulterat i krystade utv¨arderingar som inte hade varit lika givande.
En identifierad begr¨ansning i metoden ¨ar att enk¨aten i viss m˚an anv¨ande Convenience sampling vid utskicket till antagare av enk¨aten. Denna metod inneb¨ar att endast personer i l¨att˚atkommlig n¨arhet v¨aljs ut som antagare, vilket i detta fall var andra kandidatgrupper vid samma universitet som antar samma kurs. Ett mer generellt svar utan potentiella vinklingar till just denna kurs skulle kanske f˚atts om enk¨aten skickades ut till andra kandidatkurser, andra universitet som erbjuder liknande kurser eller f¨oretag som applicerar agilt arbete. Detta, i kombination med det n˚agorlunda l˚aga antalet besvarningar av enk¨aten, kan ge en smalare bild av hur Scrum faktiskt utformas i andra kandidatarbeten p˚a en st¨orre skala.
A.5.2 Resultat
I detta avsnitt kommer en gemensam diskussion kring b˚ade resultatet fr˚an utv¨arderingarna och enk¨aten h˚allas. Detta kommer ge b˚ade interna synvinklar p˚a Scrumarbetet samt hur andra kandidatprojektgrupper ser p˚a det agila arbetet ¨overlag.
Utifr˚an de inledande fr˚agorna (L.1) i enk¨aten framg˚ar det att f¨or majoriteten av studenter- na var detta f¨orsta g˚angen som de kom i kontakt med agila arbets¨att och hur svaren d˚a som en konsekvens kommer reflektera detta. Studenter med dessa f¨orkunskaper ¨ar precis vil- ka fr˚agest¨allningarna 1 och 3 riktar sig till, d˚a de reflekterar vad en f¨orv¨antad studentgrupp som antar kursen tycker om, och hanterar, Scrum.
Sprintarnas l¨angd varierade i princip endast mellan 1 till 2 veckor ¨over samtliga grupper, medan antalet sprintm˚al som sattes upp inf¨or dessa varierade en hel del. Till exempel anv¨ande en betydande andel grupper endast 1 till 3 m˚al per sprint, medan ungef¨ar lika m˚anga anv¨ande 8 till 12 och vissa ¨aven fler ¨an 20 m˚al per sprint. Denna skillnad ¨ar inte distinkt positivt eller negativt i sig, men det kan diskuteras om vad som ¨ar mer eller mindre l¨ampligt genom att tolka dessa i relation till svaren p˚a den n¨astkommande fr˚agan. D¨ar indikerar svaren att en liknande stor andel som satte upp v¨aldigt m˚anga m˚al under en sprint ocks˚a hade sv˚arigheter att slutf¨ora dessa i tid. Tolkningen av detta blir tydligare om exemplet med den egna gruppen anv¨ands f¨or att illustrera detta. Gruppen anv¨ande sig f¨orst av kring 5 m˚al per sprint och mot slutet av arbetet formulerades upp mot 20 m˚al per sprint, ¨aven om l¨angden av sprintarna inte ¨
antal som alltid b¨or efterf¨oljas. Detta omr˚ade behandlas ¨aven i [83], d¨ar det beskrivs hur det kr¨avs ett visst antal sprintar f¨or att komma fram till “the velocity of the team”, det vill s¨aga till vad som ¨ar ett l¨ampligt antal m˚al per sprint f¨or en viss grupp.
D˚a scrumm¨oten h¨olls av m˚anga kandidatgrupper antingen varje dag eller varannan dag kan detta ses som n˚agorlunda frekvent. En majoritet av de som besvarade enk¨aten hade vid det- ta tillf¨alle dock ¨overg˚att till att utf¨ora allt arbete p˚a distans och som konsekvens (vilket kan avl¨asas i L.5) ¨okat detta antal i j¨amf¨orelse med innan distansl¨aget. Detta ¨ar ¨aven vad K be- skriver, d˚a projektgruppen ¨overgick till daily-Scrum som konsekvens till distansl¨aget. Dessa frekventa m¨otesintervall kan tolkas som tecken p˚a att m˚anga av grupperna v¨arderar denna agila arbetsprocess som n¨odv¨andig och givande, samt att det s˚ags som ett effektivt s¨att att hantera distant och medlemssepparerad utveckling.
Kanske den mest intressanta datan, i avseende den sista fr˚agest¨allningen, som kan diskuteras ¨ar den som behandlar f¨or¨andringar inom projektgruppen. Detta beskrivs framf¨orallt i f¨orsta fr˚agan under L.5 och under fr˚agorna 4 och 7 i samtliga utv¨arderingar. En ˚aterkommande handling som flera grupper tar upp ¨ar hur utv¨arderingar som utf¨orts regelbundet under projektet g˚ang har varit de fr¨amsta, om inte de enda, metoderna de utnyttjat f¨or att identifiera aspekter som fun- gerar mindre bra, och som f¨oljd f¨or¨andrat. Ett exempel p˚a hur dessa tillf¨allen har betydelse f¨or n¨astan alla grupper grundar sig i den heterogenitet mellan scrumvariablerna som finns mellan grupperna. Tv˚a svar fr˚an enk¨aten som tillsammans exemplifierar detta ¨ar f¨or det f¨orsta: “...det k¨andes definitivt som 7 dagars sprints var v¨aldigt kort, s˚a vi ¨overgick sedan till l¨angre.” och sedan kommentaren: “...sprintl¨angden kommer bli kortare ¨an de nuvarande 2 veckorna i framti- den.”. Dessa visar p˚a att det g¨ors flera processm¨assiga f¨or¨andringar, samt st¨arker den tidigare diskussionen om hur det inte finns ett visst upps¨attning scrumvariabler som l¨ampar sig f¨or alla grupper.