Nedan f¨oljer sammanfattningar av de individuella studierna som gruppmedlemmarna bidragit med.
5.8.1 Scrum och andra iterativa arbetss¨atts applicerbarhet i kandidatprojekt av Jonatan Jonsson
I detta delkapitel har en djupare utredning om det anv¨anda romverket Scrum och andra agila arbetss¨att utf¨orts med inriktning mot projektgrupper som antar kandidatprojektskursen. Med hj¨alp av interna utv¨arderingar och en enk¨atunders¨okning underbyggda av tidigare studier in- om omr˚adet har likheter och skillnader i implementation av Scrum och sprints identifierats bland dessa projektgrupper. Ut¨over detta har ¨aven vikten av att utv¨ardera det anv¨anda agila arbetss¨attet besvarats f¨or att ge en helhetsbild av utnyttjandet av Scrum i gruppprojekt.
5.8.2 Parprogrammeringens mest l¨ampade arbetsomr˚aden av Alexander Olsson Efter den v¨arldsomfattande covid-19 krisen b¨orjade projektgruppen att arbeta p˚a distans. D¨armed togs ¨aven beslutet att sluta parprogrammera. Detta ledde till att gruppmedlemmarna fick erfa- renheter fr˚an att arbeta b˚ade med och utan parprogrammering. Denna studie svarar p˚a fr˚agan ang˚aende vilka arbetsuppgifter som parprogrammering ¨ar mest l¨ampligt f¨or. Studien g¨or detta genom en omfattande litteraturstudie, samt genom intervjuer av gruppmedlemmarna ang˚aende deras erfarenheter kring arbetet med och utan parprogrammering.
5.8.3 En unders¨okning av rollerna Teamledare och Scrum-master av Christina Dahl´en
En unders¨okning som analyserar rollerna Teamledare och Scrum-master f¨or att svara p˚a fr˚agest¨allningarna Vilken roll tar en Scrum-master i j¨amf¨orelse med en Team-ledare i generella mjukvaruprojekt?
och Hur v¨al speglar kursuppl¨agget i TDDD96 en realistisk rollf¨ordelning i ett mjukvaruprojekt?. Unders¨okningen genomf¨ordes med hj¨alp av verktygen informationssamling och intervju av stu- denter som l¨aser kursen TDDD96 under v˚arterminen 2020 f¨or att kunna dra nyanserade slutsat- ser. Studien resulterade i att slutsatsen f¨or den f¨orsta fr˚agest¨allningen blev att en Scrum-master och teamledare har liknande arbetsuppgifter, d¨aremot arbetar de inom olika omr˚aden i projektet och anpassar d¨arf¨or sina arbetsuppgifter. I regel arbetar en Scrum-master n¨ara produkten och ¨
ar resultatdriven medans en teamledare arbetar n¨ara projektgruppen och ¨ar kommunikations- driven. Slutsatsen som drogs f¨or den andra fr˚agest¨allningen var att trots att m˚anga andra aspek- ter av projektkursen speglar verkliga situationer s˚a speglar kursen TDDD96 inte en realistiskt rollf¨ordelning i ett mjukvaruprojekt. Detta berodde p˚a att den rekommenderade rollf¨ordelningen inneh¨oll ¨overfl¨odiga roller och inte anpassade sig efter det unika arbetet varje projekt utf¨or.
5.8.4 H˚allbar utveckling i mjukvaruprojekt av Isak H¨aggstr¨om
Projektgruppens arbete g¨ors f¨or att effektivisera gruvdrift och d¨arf¨or unders¨oks i detta avsnitt h˚allbar utveckling med hj¨alp av en SusAD analys p˚a mjukvaruutveckling och det specifika pro- jektet sustainable underground mining.
5.8.5 Distansl¨agets p˚averkan p˚a agila metoder i mjukvaruprojekt av Ebba Lindstr¨om Restriktionerna i och med covid-19 gjorde att m˚anga mjukvaruf¨oretag ¨overgick till ett di- stansl¨age. Denna studie unders¨oker hur det agila arbetss¨attet har p˚averkats i och med di- stansl¨aget och vad det kommer inneb¨ara f¨or framtida arbetss¨att i branschen. Studien anv¨ander sig av tematisk analys p˚a data insamlat via semitrukturerade intervjuer samt enk¨ater. Studi- en hittade fem olika teman f¨or att besvara fr˚agest¨allningen, dessa var Inte s˚a stor f¨or¨andring, Effektivitet, Kommunikation, Insikter och l¨ardomar samt Spekulationer om framtiden.
5.8.6 Utveckling av simuleringsverktyg f¨or utbildningssyfte i moderna spelmotorer av Jens Lindgren
Unity anv¨andes f¨or att visualisera de grafer som genererades av projektet. I denna studie un- ders¨oks Unity som ett verktyg f¨or att skapa simuleringsverktyg i utbildningssyfte genom utveck- ling av en prototyp. Studien producerade ett simuleringsverktyg f¨or PID-reglering av dr¨onare och insikter kring utvecklingen som kan v¨agleda framtida projekt.
5.8.7 Virtuell verklighet (VR) f¨or s¨akerhet i gruvindustrin av Techit Lerssongkram Denna del presenterar en unders¨okning som visar vad virtuell verklighet (VR) ¨ar och hur den kan anv¨andas f¨or att f¨orb¨attra s¨akerheten i gruvindustrin. VR: s huvudfokus och olika typer av VR-system kommer att g˚as genom. F¨or att ge en tydlig bild hur VR anv¨ands i gruvindustrin ges n˚agra exempel f¨or olika VR-tr¨aningsmoduler som tr¨anar gruvarbetare f¨or att f¨orb¨attra s¨akerheten i deras arbetsmilj¨oer och r¨adda liv.
5.8.8 Hur kodgranskning anv¨ands och vilka f¨ordelar som kan f˚as av Viktor Hellqvist Kodgranskning anv¨ands ofta i mjukvaruprojekt och har ¨aven anv¨ants i detta projekt. I denna rapport g¨ors en litteraturstudie p˚a hur kodgranskning anv¨ands idag och vilka f¨ordelar som kan f˚as av att anv¨anda kodgranskning i ett mjukvaruprojekt.
6
Diskussion
I detta avsnitt diskuteras relevanta aspekter f¨or projektet. Resultat och metod diskuteras, f¨oljt av begr¨ansningar och k¨allkritik. Vidare lyfts framtida utveckling och slutligen arbetet i vidare sammanhang.
6.1
Resultat
I detta avsnitt diskuteras resultaten till respektive fr˚agest¨allning f¨or att samla olika perspektiv och tolkningar. Detta g¨ors f¨or att en nyanserad slutsats ska kunna ta form och f¨or att i liknande framtida projekt kunna dra nytta av erfarenheterna.
6.1.1 Systemanatomin
Systemanatomin ger en klar ¨overblick ¨over hur verktyget ska implementeras. Verktyget funktio- nalitet kategoriseras och struktureras som en graf, vilket underl¨attar f¨orst˚aelsen av vad verktyget faktiskt kan g¨ora. Id´en med en systemanatomi ¨ar att visualisera vilka delar av verktyget som arbetar med varandra, i vilken ordning olika funktionaliteter kommer att implementeras och vilka av dem som kan implementeras parallellt. Eftersom gjord systemanatomi ¨ar v¨aldigt linj¨ar ¨
ar f¨ordelen med parallell utveckling inte s˚a anv¨andbar. Systemanatomi anv¨ands ocks˚a f¨or att underl¨atta framst¨allningen av en arkitekturplan.
Efter att arkiterkturplanen tagits fram anv¨andes inte systemanatomin mer. Anledningen till detta ¨ar att projektgruppen ej sett n˚agot anv¨andningsomr˚ade f¨or denna f¨orutom som hj¨alpmedel vid just upps¨attningen av arkitekturplanen. Detta beror p˚a att en systemanatomi utg˚ar fr˚an anv¨andarens perspektiv och dess interaktioner med verktyget. Verktyget som projektgruppen framst¨allt har v¨aldigt f˚a interaktioner med anv¨andaren och d¨arf¨or blir systemanatomin v¨aldigt intets¨agande.
6.1.2 V¨arde f¨or kund
Projektgruppen har skapat v¨arde f¨or kunden genom att utveckla den mjukvara och tillh¨orande dokumentation som kunden har efterfr˚agat. Genom att ta fram en tydlig kravspecifikation i b¨orjan av projektet har projektgruppen tydligt f˚att klart f¨or sig vad kunden efterfr˚agar och kun- nat arbeta d¨arefter. Att ha flera demonstrationstillf¨allen med kunden har varit mycket givande. Projektgruppen fick d˚a en f¨orst˚aelse f¨or vad kunden ville att det fortsatta arbetet borde fokusera p˚a f¨or att kunna skapa v¨arde. P˚a s˚a s¨att har det varit enklare att forts¨atta i r¨att riktning och inte utveckla n˚agot som f¨or kunden ¨ar ointressant. En annan stor del i att skapa v¨arde f¨or kunden ¨
ar bytet till L¨osning 2, som bygger p˚a voxelisering. Eftersom denna metod kan anv¨andas p˚a mer generella modeller, och d˚a ¨ar mer flexibel, ¨ar detta en f¨ordel f¨or kunden. Framtida anv¨andning av verktyget kan komma att ske p˚a 3D-modeller som ¨ar genererade med 3D-kameror nere i gruvor- na. Modeller framtagna p˚a det s¨attet ¨ar inte garanterade att uppfylla alla antaganden som kr¨avs f¨or L¨osning 1. Genom att implementera och leverera denna mer generella l¨osning till kunden f¨orenklar det deras framtida arbete, d˚a de inte beh¨over g¨ora lika mycket manuella behandlingar p˚a modellen innan verktyget kan anv¨andas. De modeller som genereras med L¨osning 2 ¨ar dock inte lika exakta som de f¨or L¨osning 1. Detta kan vara bra f¨or kunden n¨ar de avg¨or hur autonom de vill att processen fr˚an gruva till nodgraf ska vara. Projektgruppen har ¨aven arbetat f¨or att verktyget ska vara tidseffektivt f¨or att ¨aven det g¨ora verktyget smidigare att arbeta med f¨or kunden, d¨ar verktyget kommer att beh¨ova anv¨andas m˚anga g˚anger.